Lättnad vid momsskyldighetens nedre gräns

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms var i bruk till och med 31.12.2024. Lättnaden vid den nedre gränsen av momsskyldigheten kan inte längre fås för räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2025 eller därefter.

Lättnaden vid den nedre gränsen är en skattelättnad för de företagare och företag som är införda i registret över momsskyldiga och vars omsättning under räkenskapsperioden (12 månader) understiger 30 000 euro.

Om företagets omsättning är

• högst 15 000 euro får företaget tillbaka hela den moms som berättigar till lättnad.
• över 15 000 euro men under 30 000 euro får företaget tillbaka en del av momsen som lättnad. 

När du retroaktivt ansöker om lättnad ska du i momsdeklarationen ange

• den omsättning som berättigar till lättnad
• det momsbelopp som berättigar till lättnad.

Den omsättning och det momsbelopp som berättigar till lättnad är inte automatiskt samma sak som omsättningen och momsbeloppet eftersom alla försäljningar och all moms inte beaktas i lättnaden.

När den omsättning som berättigar till lättnad är 15 000–30 000 euro beräknas lättnaden med följande beräkningsformel: 

momsen -  (omsättningen – 15 000 euro) × momsen
                              15 000 euro

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnad och momsen avser den moms som berättigar till lättnad.

Formeln används inte om den omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen är högst 15 000 euro. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med den moms som berättigar till lättnad.

Du kan beräkna den omsättning som berättigar till lättnad och momsbeloppet med räknaren för lättnad vid den nedre gränsen för moms.

Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

Du kan läsa mer information om grunderna till beräkningen i den detaljerade skatteanvisningen om lättnad vid den nedre gränsen.

Använd räknaren för lättnad vid den nedre gränsen för moms för att beräkna lättnaden. Räknaren tar i beaktande att alla de försäljningar och skatter som inte berättigar till lättnad.

Lättnad vid den nedre gränsen kan man inte få exempelvis i följande situationer:

• Momsen för räkenskapsperioden är negativ, det vill säga den skatt som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den skatt som ska betalas på försäljningen.
• Företagets hela omsättning uppkommer av sådan affärsverksamhet som lättnad vid den nedre gränsen inte kan tillämpas på. Sådan affärsverksamhet är exempelvis försäljning av tjänster någon annanstans än i Finland och försäljning av anläggningstillgångar.
• En utländsk näringsidkare har inte ett fast driftställe i Finland.

Det går inte heller att få lättnad vid den nedre gränsen exempelvis för inkomst av skogsbruk, såsom inkomst av virkesförsäljning. Läs mer om undantagen för jord- och skogsbruksidkare som gäller lättnaden vid den nedre gränsen.

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms utgör skattepliktig inkomst i inkomstbeskattningen. Lättnaden utgör inkomst för den räkenskapsperiod då rätten till lättnaden har uppkommit.

Ett undantag utgörs av dem som använder bokföring enligt kontantprincipen. För dem är lättnaden skattepliktig inkomst för det år då Skatteförvaltningen återbär lättnaden. Om den som har bokföring enligt kontantprincipen drar av lättnadsbeloppet från den moms som ska betalas för skatteperioden är lättnaden inkomst för det skatteår under vilket den moms som deklarerats i momsdeklarationen hade förfallit till betalning.

Lättnaden anges i skattedeklarationen i punkten Erhållna understöd och bidrag.

Lättnaden vid den nedre gränsen är inkomst i den förvärvskälla i vilken lättnaden har beviljats. Lättnad vid den nedre gränsen som fåtts för företagsverksamhet utgör alltså inkomst i näringsverksamhetens förvärvskälla och lättnad vid den nedre gränsen som fåtts för jordbruksverksamhet utgör i sin tur inkomst i jordbrukets förvärvskälla.

Läs mer: Lättnad vid den nedre gränsen för moms i inkomstbeskattningen