Matematiskt värde och jämförelsevärde på en aktie
Det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie i ett aktiebolag beräknas på basis av bolagets nettoförmögenhet. När jämförelsevärdet beräknas avdras de dividender från nettoförmögenheten som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden. Jämförelsevärdet kan vara högst 50 % högre än jämförelsevärdet för föregående år. Jämförelsevärdet för andra bolag än offentligt noterade bolag är offentlig information i beskattningen. Ta del av jämförelsevärden här.
Nettoförmögenheten erhålls efter att bolagets skulder har avdragits från dess tillgångar. I nettoförmögenheten ingår tillgångar och skulder för förvärvskällan för näringsverksamhet respektive jordbruk.
Tillgångarna består av anläggnings-, omsättnings-, placerings- och finansieringstillgångar samt övriga tillgångar. Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar eller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.
Skulderna består av poster som upptagits under främmande kapital bland aktiva i balansräkningen. I beskattningen anses kapitallån i allmänhet vara en post bland främmande kapital. Kalkylmässiga skattefordringar betraktas inte som skuld.
Det matematiska värdet på en aktie beräknas så att bolagets nettoförmögenhet (tillgångar – skulder) divideras med antalet utestående aktier. Beräkningen av det matematiska värdet baserar sig på den justerade nettoförmögenheten, som beräknats på basis av bolagets bokslut året före skatteåret. Det matematiska värdet för skatteåret utgör grunden när dividender som under skatteåret betalats till fysiska personer och dödsbon indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.
Exempelvis beräknas det matematiska värdet för skatteåret 2024 på basis av räkenskapsåret som gick ut 31.5.2023. Utifrån detta värde fastställs vilken andel av de dividender som en delägare erhållit 2024 beskattas som kapitalinkomst respektive förvärvsinkomst.
Aktiens jämförelsevärde beräknas utgående från företagets nettoförmögenhet. Från nettoförmögenheten avdras dock ännu de dividender och förskottsdividender (inte dividendersättning) som betalas för föregående räkenskapsperiod. Dessutom beaktas förändrade omständigheter efter utgången av räkenskapsperioden, såsom förändringar i antalet aktier och deras nominella värde samt fusion och delning.
Beskattning av delägare i aktiebolag
En delägare kan inte göra skattefria privattuttag av aktiebolagets tillgångar. Aktieägandet i ett aktiebolag påverkar beskattningen av delägarna först när delägare tar ut inkomster från aktiebolaget till exempel som lön eller dividend. Utdelning av dividend medför inga skattekonsekvenser för det utdelande bolaget.
Det totala matematiska värdet på de aktier som en delägare äger justeras innan dividendinkomsten indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Delägarlån som bolaget beviljat en delägare avdras från aktiens värde. Delägarlån avdras endast om en delägare eller hens familjemedlem äger minst 10 % av aktierna eller röstetalet i ett bolag som bedriver näringsverksamhet. Från värdet på aktierna avdras dessutom värdet på en bostad som används av en företagardelägare eller hens familj, om bostaden ingår i bolagets tillgångar. I detta sammanhang betraktas de delägare som företagardelägare som enligt lagen om pension för arbetstagare inte är anställda av det utdelande bolaget.