Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Inkomstbeskattning av aktiebolag som bedriver jordbruk

Inkomstskattelagen för gårdsbruk (nedan GårdsSkL) tillämpas på det jordbruk som aktiebolag bedriver förutsatt att aktiebolaget äger eller besitter en gårdsbruksenhet eller åtminstone jordbruksmark. Vid inkomstbeskattningen av jordbruk följs kontantprincipen i periodiseringen av inkomster och utgifter. Sålunda periodiseras inkomster och utgifter enligt kontantprincipen i förvärvskällan för jordbruk också i beskattningen av aktiebolag som bedriver jordbruk.

Aktiebolag som bedriver jordbruk kan också bedriva näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet. Den beskattningsbara inkomsten av sådan verksamhet fastställs enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (nedan NärSkL) eftersom denna lag tillämpas vid inkomstbeskattningen av aktiebolag på grund av samfundsformen på all annan verksamhet än den verksamhet som beskattas i förvärvskällan för jordbruk. Intäkterna av och kostnaderna för den näringsverksamhet och annan förvärvsverksamhet som ett jordbruksaktiebolag bedriver periodiseras i beskattningen enligt prestationsprincipen.

Förvärvskällan för jordbruk

Med jordbruk avses egentligt jordbruk och sådant specialjordbruk eller annan verksamhet i anslutning till jord- eller skogsbruk som inte ska betraktas som en självständig rörelse. Med en gårdsbruksenhet avses en självständig ekonomisk enhet på vilken det bedrivs jord- eller skogsbruk.

I inkomstbeskattningen bildar jordbruket en förvärvskälla för jordbruk vars resultat beräknas enligt bestämmelserna i GårdsSkL oavsett företagsform.

Inkomster och utgifter i förvärvskällan för jordbruk periodiseras enligt kontantprincipen. Detta gäller också dem som bedriver jordbruk i form av ett aktiebolag. I ett aktiebolag som bedriver jordbruk leder kontantprincipen i beskattningen till skillnader mellan balansvärdet i bolagets bokslut och de anskaffningsutgifter som är oavdragna i beskattningen. Detta har betydelse vid fastställandet av nettoförmögenheten.

Vad beskattas i förvärvskällan för jordbruk?

När ett aktiebolag har en gårdsbruksenhet i sin ägo eller besittning (hyrd) och bolaget bedriver jordbruk beskattas inkomsterna av jordbruket som inkomst i förvärvskällan för jordbruk enligt bestämmelserna i GårdsSkL.

Inkomster som hör till förvärvskällan för jordbruk är till exempel

  • försäljningspriser på produktionsdjur och övriga ersättningar
  • försäljningspriser på odlingsprodukter
  • stöd inom jordbruket
  • hyres- och arrendeinkomster i anslutning till jord- eller skogsbruket (arrendeinkomster av åker och skog till och med skatteåret 2024)
  • dividender av aktier som ingår i förvärvskällan för jordbruk och överskott av andelar i andelslag som hör till förvärvskällan för jordbruk
  • inkomster av den förvärvsverksamhet (binäring) som bedrivs utöver jordbruk.

Skattepliktiga inkomster i förvärvskällan för jordbruk är alla de inkomster som ett aktiebolag har fått av jordbruket i form av pengar eller som förmåner med penningvärde. Också jordbruksstöd är skattepliktiga. Från jordbruksinkomsterna avdras utgifterna för förvärvande och bibehållande av inkomster.

Som skattepliktiga inkomster av jordbruk betraktas överlåtelsepriser på sådana byggnader, konstruktioner eller en del av den som ingår i jordbruket samt ersättningar för skada, försäkring eller andra ersättningar (GårdsSkL 5 § 1 mom. 2 punkten). En överlåtelse av endast en byggnad eller konstruktion utan mark är inkomst av jordbruket.

Huvudregeln är att all verksamhet i anslutning till det jordbruk som bedrivs på gårdsbruksenheten ingår i förvärvskällan för jordbruk. Också sådan verksamhet som jordbruksaktiebolaget bedriver utöver jordbruket i syfte att förvärva inkomst och som på grund av omfattningen inte kan betraktas vara självständig näringsverksamhet i förhållande till jordbruket, ingår i förvärvskällan för jordbruk.

Ange intäkterna av och kostnaderna för aktiebolaget i förvärvskällan för jordbruk i MinSkatt på skattedeklarationen i specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket. Intäkter och kostnader i förvärvskällan för jordbruk antecknas inte på aktiebolagets skattedeklaration för näringsverksamhet (6B).

Läs mer om hur intäkter och kostnader i förvärvskällan för jordbruk ska deklareras.

Det kan också ingå hyres- och arrendeinkomster i förvärvskällan för jordbruk. Ägaren av gårdsbruksenheten kan också få bruksavgifter eller andra ersättningar som bygger på avtal och som hänför sig till den verksamhet som bedrivs. Inkomsten anses vara sådan inkomst av användningen av gårdsbruksenheten som är jämförbar med arrendeinkomst.

Hyresinkomster är till exempel

  • inkomster av uthyrningen av en byggnad, konstruktion och byggplatsen för dessa på gårdsbruksenheten
  • inkomster av uthyrningen av maskiner som hör till inventarier inom jord- och skogsbruket
  • inkomster av uthyrning av hela eller en del av jord- eller skogsbruksenheten
  • inkomster av sådan verksamhet med uthyrning av semesterstugor som bedrivs på gårdsbruksenheten
  • arrendeinkomster av jaktmark
  • arrendeinkomster av ett markområde för en basstation för mobilnätverk
  • arrendeinkomster av ett markområde för kraftledningar
  • arrendeinkomster av byggplatser för vind- eller solkraftverk
  • influensområdesersättningar eller andra ersättningar för vindkraftverk

Hyres- och arrendeinkomster som hänför sig till jordbruket beskattas i förvärvskällan för jordbruk till och med skatteåret 2024.

Beskattningen av arrendeinkomster ändras skatteåret 2025

Från och med skatteåret 2025 beskattas arrendeinkomster av jordbruks- och skogsmark som inkomst i förvärvskällan för näringsverksamhet för aktiebolag som bedriver jordbruk.

Hyresinkomster av de byggnader, konstruktioner och dessas byggplatser som hör till gårdsbruksenheten bevaras som inkomster i förvärvskällan för jordbruk också efter ändringen. Också hyresinkomster av maskiner som hör till jord- eller skogsbruksinventarier utgör fortfarande inkomst i förvärvskällan för jordbruket.

Läs mer om beskattningen av arrende av jordbruksmark

Vad beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet?

Inkomster av virkesförsäljning och av vidareförädling av virke

Inkomster av virkesförsäljningen för jordbruksaktiebolaget beskattas i aktiebolagets förvärvskälla för näringsverksamhet. Också försäljningsinkomster av flis eller annat skogsenergivirke, julgranar, prydnadskvistar och andra liknande försäljningsinkomster av aktiebolagets egen skog är inkomster som beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet. Skogsbruksstöd och understöd, såsom Kemera-stöd och försäkringsersättningar från en skogsförsäkring, beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet.

Dessa inkomster och avdragbara kostnader för förvärvandet av dessa inkomster ska deklareras i uträkningen av inkomstskatt (6B) som intäkter av och kostnader för näringsverksamheten i aktiebolaget.

Försäljningsinkomster av jord- och stenmaterial

Inkomster av försäljningen av marksubstans (till exempel grus, sten, lera eller mull) beskattas i aktiebolagets förvärvskälla för näringsverksamhet. Dessa inkomster ska deklareras i uträkningen av inkomstskatt (6B) som intäkter av näringsverksamheten i aktiebolaget.

Arrendeinkomster

Beskattningen av arrendeinkomster av jordbruks- och skogsmark ändrades från och med den 1 januari 2025. För aktiebolag överfördes arrendeinkomster av jordbruks- och skogsmark från inkomst i förvärvskällan för jordbruk till förvärvskällan för näringsverksamhet. Från och med skatteåret 2025 ska aktiebolag som bedriver jordbruk deklarera arrendeinkomster av jordbruks- och skogsmark och andra med dem jämställda ersättningar på skattedeklarationen för näringsverksamhet i punkten för övriga intäkter.

Överlåtelse av gårdsbruksenhet eller en del den

Enligt GårdsSkL 21 § ska vinster av överlåtelse av en gårdsbruksenhet eller del därav beskattas på det sätt som fastställs i inkomstskattelagen. Bestämmelsen har vedertaget tolkats så att vinster eller förluster av de överlåtelser som avses i bestämmelsen, till exempel i beskattningen av en fysisk person, inte endast räknas ut enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen utan att överlåtelserna också beskattas i den personliga förvärvskällan enligt bestämmelserna om överlåtelsevinster.

Eftersom ett aktiebolag inte kan ha en personlig förvärvskälla, beskattas de överlåtelser som avses i GårdsSkL 21 § som inkomst i förvärvskällan för näringsverksamhet i beskattningen av aktiebolag. Dessutom styr ordalydelsen i bestämmelsen till att vinsten eller förlusten av överlåtelsen också ska räknas ut enligt bestämmelsen i NärSkL. Eftersom den egendom som avses i GårdsSkL 21 § inte tjänar den näringsverksamhet som bolaget bedriver tillämpas bestämmelser om tillgångsslaget övriga tillgångar på den. Anskaffningsutgifterna för fastigheter som hör till övriga tillgångar är avdragbara från alla inkomster i förvärvskällan för näringsverksamhet. Detta betyder att också överlåtelseförluster utan begränsningar får dras av från alla inkomster i förvärvskällan för näringsverksamhet.

Deklarera de överlåtelsevinster och överlåtelseförluster som räknas ut enligt NärSkL på skattedeklarationen för näringsverksamhet (6B).

Läs mer: Deklarationsanvisning till 6B

Bedrivande av jordbruk eller näringsverksamhet?

Om ett aktiebolag inte äger eller besitter en gårdsbruksenhet beskattas verksamheten i förvärvskällan för näringsverksamhet. Även om bolaget inte bedriver sådan affärs- och yrkesverksamhet som avses i näringsskattelagen räknas resultatet av verksamheten ut på det sätt som fastställs i näringsskattelagen.

När det avgörs om en verksamhet betraktas som sådan självständig och separat näringsverksamhet som avses i näringsskattelagen eller som sådan jordbruksverksamhet eller binäring i jordbruket som avses GårdsSkL är det ibland fråga om tolkningsmässiga gränsdragningssituationer. Det är inte möjligt att ge absoluta regler om när verksamheten till sin karaktär är verksamhet som beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet och när den beskattas i förvärvskällan för jordbruk.

Den beskattningsmässiga karaktären av den verksamhet som aktiebolaget bedriver och i vilken förvärvskälla verksamheten ska beskattas avgörs från fall till fall utgående från omständigheterna. När frågan avgörs beaktas omfattningen och karaktären av den verksamhet som bedrivs. Det har till exempel betydelse om arbetstagare har avlönats för verksamheten, om verksamheten kräver betydande kapitalplaceringar, om produkter som producerats på gårdsbruksenheten används i verksamheten och om maskiner och byggnader som finns på gårdsbruksenheten används för verksamheten. Det påverkar också avgörandet hur omfattande verksamheten är jämfört med jordbruket.

Exempel 1: Ett aktiebolag äger eller besitter inte någon gårdsbruksenhet men bedriver broileruppfödning. Bolagets verksamhet beskattas oavsett omfattning enligt NärSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten i uträkningen av inkomstskatt på skattedeklarationen för näringsverksamhet 6B.

Exempel 2: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling och broileruppfödning i form av omfattande avtalsproduktion med köttförädlingsindustrin och i produktionen används foder som odlats på gårdsbruket. Bolagets verksamhet beskattas oavsett dess omfattning enligt GårdsSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).

Exempel 3: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling. På gårdsbruksenheten bedriver bolaget också hästuppfödning i förvärvssyfte och i anslutningen till den deltar bolaget i travtävlingar och hyr ut stallplatser. Hästaruppfödningen och den anslutande verksamheten uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet och ska därför inte betraktas som en sådan självständig rörelse som avses i GårdsSkL. Bolagets verksamhet med åkerodling och hästar beskattas enligt GårdsSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).

Exempel 4: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling. På den egna gårdsbruksenheten bedriver bolaget också jordgubbsodling och säljer dem där. Odlingen av jordgubbar och försäljningen av dem på gårdsbruket uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet och ska därför inte heller betraktas som en sådan självständig rörelse som avses i GårdsSkL. Bolagets verksamhet beskattas enligt GårdsSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).

Exempel 5: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling och lammuppfödning. Bolaget hyr också ut fem semesterstugor på sin gård. Verksamheten med uthyrningen av semesterstugor uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet och därför ska verksamheten inte heller betraktas som en sådan självständig rörelse som avses i GårdsSkL. Bolagets verksamhet beskattas enligt GårdsSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).

Exempel 6: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling och sådan hönsskötsel som delvis baserar sig på egen produktion av foder. Dessutom säljer bolaget ägg på gårdsbruksenheten i form av direktförsäljning och plogar snö på entreprenad på vintrarna med en traktor som hör till jordbruksinventarierna. Bolagets verksamhet med att sälja egna produkter på gårdsbruksenheten och entreprenaden med jordbruksmaskinen uppfyller inte kännetecknen för näringsverksamhet och därför ska de inte betraktas som en sådan självständig rörelse som avses i GårdsSkL. Bolagets verksamhet beskattas enligt GårdsSkL. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).

Exempel 7: Ett aktiebolag äger en gårdsbruksenhet där det bedriver åkerodling. Bolaget bedriver också omfattande handelsträdgårdsverksamhet på sin gård. Bolaget har separat avlönad arbetskraft på handelsträdgården och verksamheten kräver betydande kapitalplaceringar. Bolagets verksamhet med handelsträdgården uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet och sålunda skapar den en självständig rörelse enligt GårdsSkL. Verksamheten med handelsträdgården beskattas sålunda enligt NärSkL och den bildar en förvärvskälla för näringsverksamhet för bolaget. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten i förvärvskällan för näringsverksamhet i uträkningen av inkomstskatt på skattedeklarationen för näringsverksamhet (6B). Bolagets verksamhet med åkerodling beskattas enligt GårdsSkL och den bildar en förvärvskälla för jordbruk för bolaget. Bolaget deklarerar intäkterna av och kostnaderna för verksamheten i förvärvskällan för jordbruk enligt kontantprincipen på skattedeklarationen i uträkningen av inkomstskatt i punkten för specifikationen av intäkter och kostnader inom jordbruket (7M).



Olet jo vastannut kyselyyn "Palautekysely verkkosivuilla", kiitos vastauksestasi!
Vänligen svara på obligatoriska frågorna märkade med en asterisk
Vänligen kontrollera textinmatning
Sidan har senast uppdaterats 26.3.2025