Renbeskattning

Renskötselår och skatteår

Renskötselåret börjar i början av juni och slutar i slutet av maj följande år. Renskötselåret är samtidigt räkenskapsperioden för renbeteslaget. Vid beskattningen av renhushållning är skatteåret alltid det renskötselår som har slutat under kalenderåret. Exempelvis beskattningen av renhushållningen under skatteåret 2023 baserar sig på uppgifterna om renskötselåret 1.6.2022–31.5.2023.

Nettoavkastning från renhushållning

Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln uppskattas ha lämnat i renbeteslaget under renskötselåret i fråga om varje över ett år gammal ren (44 § i inkomstskattelagen). Statsrådet utfärdar en förordning om den avkastningsgrund för renhushållningen som tillämpas i beskattningen av inkomsterna från renhushållning i de olika renbeteslagen. Förordningen utfärdas årligen senast den 10 december. Förordningen baserar sig på det förslag till avkastningsgrunder som Renbeteslagsföreningen och Skatteförvaltningen lägger fram.

Beräkning av avkastningsgrunder

Beräkningen av avkastningsgrunderna baserar sig på de uppgifter som Renbeteslagsföreningen samlar in från renbeteslagen enligt Skatteförvaltningens anvisningar. Uppgifterna hämtas i huvudsak från renbeteslagens bokföring och från de uppgifter som renägarna registrerar för sin momsbeskattning. Vid beräkningen av avkastningsgrunderna används momsfria inkomst- och kostnadsbelopp.

Inkomster

Vid beräkningen av avkastningsgrunderna beaktas bland annat följande inkomster:

• inkomster av renar som sålts till inköpare
• inkomster av direktförsäljning av renkött
• värdet av renkött, horn, hudar och övriga delar av ren som renägare själv har använt
• ersättningar för trafikskador
• ersättningar för renar som dödats av rovdjur
• djurbaserade stöd som betalats för renar till delägarna i ett renbeteslag
• övrigt stöd som erhållits för att bedriva renhushållning
• övriga inkomster som behandlats i renbeteslagets bokföring.

Kostnader

Som kostnader vid beräkningen av nettoavkastningen beaktas de utgifter för renhushållningen som inkluderats i renbeteslagets bokföring. Vidare beaktas de för renägare personliga utgifter för renhushållning som inte inkluderats i renbeteslagets bokföring. Sådana utgifter för renägare är:

• inhägnads- och utfodringskostnader
• märknings- och försäljningskostnader. Om märkningen och försäljningen sker genom talkoarbete, ska arbetstagarspecifika arbetsdagböcker föras för kostnaderna.
• driftskostnader för snöskotrar och fyrhjulingar samt för övriga maskiner som används till renhushållning och avskrivningar på anskaffningsutgifter
• mindre inköp som anknyter till renhushållning, såsom arbetsredskap och utrustning
• kostnader för veterinärtjänster
• avskrivningar för byggnadskostnader för de konstruktioner som anknyter till renhushållning
• bilkostnader för sådana arbetsresor som anknyter till renhushållning och som renbeteslaget inte ersätter
• kostnader för deltagande i renbeteslagets möten.

Vid beräkningen av avkastningsgrunderna beaktas inte de årsavgifter som renbeteslaget tar ut av delägarna. Dessa betraktas inte som inkomst för renbeteslaget eftersom de beaktas som renägarnas egna kostnader.

Hur beräknas den genomsnittliga nettoavkastningen per ren?

Den genomsnittliga nettoavkastning från renhushållningen för renbeteslaget per inräknad ren räknas genom att dividera skillnaden mellan inkomsterna och kostnaderna (dvs. totalbeloppet av nettoavkastningen) med antalet inräknade renar i renbeteslaget.

Enligt etablerad praxis grundas Renbeteslagsföreningens och Skatteförvaltningens förslag till avkastningsgrunder på den genomsnittliga avkastningen av både det avslutade renskötselåret och de två föregående åren, i praktiken på genomsnittet av dessa tre år.

Genom att använda genomsnittet för flera år undviks kraftig variation i beskattningsgrunderna mellan olika år eller renägare. Omständigheterna för renskötsel i renbeteslaget kan variera från år till år, och alla renägare i renbeteslaget slaktar och säljer inte sina renar i lika stor omfattning varje år. Inte heller de skador som drabbar renhushållning fördelas jämt under ett enskilt år mellan renar som ägs av olika ägare. I och med att beskattningen baserar sig på den genomsnittliga avkastningen under en längre tid, uppnås även bättre jämlikhet bland renägarna på längre sikt.

Treårssnittet multipliceras ännu med talet 0,8. Syftet med koefficienten är att göra avkastningsgrunden rimligare så att största delen av renägarna har kunnat få en avkastning från sin renskötsel enligt den.

Vid beräkningen av avkastningsgrunder beaktas också företagaravdraget på 5 %. Den nedre gränsen för en uppskattad avkastning per inräknad ren har etablerats till 1,90 euro (2,00 euro före företagaravdraget). Denna avkastning tillämpas även i de renbeteslag där det kalkylmässiga treårssnittet är mindre eller negativt.

Under senare år har de högsta avkastningsbeloppen i vissa renbeteslag varit över 100 euro per inräknad ren. De stora skillnaderna i avkastningsgrunderna mellan renbeteslagen orsakas bland annat av olika metoder för renskötsel mellan renbeteslagen samt varierande naturförhållanden, särskilt variationen i antalet rovdjur.

Hur beräknas den skattepliktiga inkomsten av renhushållning för renägarna?

Skatteförvaltningen beräknar den skattepliktiga inkomsten för varje renägare genom att multiplicera avkastningsbeloppet för en inräknad ren i renbeteslaget med antalet inräknade renar för renägaren. Skatteförvaltningen får uppgifter om renägarna och antalet renar de äger från den renlängd som renbeteslaget upprättat. Renbeteslagsföreningen ska skicka renlängderna till Skatteförvaltningen elektroniskt.

Från renlängden får Skatteförvaltningen också uppgifter om värdet av det arbete som renägaren utfört för renbeteslaget. På basis av denna uppgift delar Skatteförvaltningen in den skattepliktiga inkomsten av renhushållningen i förvärvsinkomst och kapitalinkomst för renägaren.

Inkomst av renhushållning utgör skattepliktig kapitalinkomst, förutom värdet av det arbete som utförts för renbeteslaget som utgör förvärvsinkomst. Om renägaren inte alls har utfört något renskötselarbete för renbeteslaget, utgör all inkomst av renhushållning kapitalinkomst.

Renägare får en utredning om skatteårets reninkomster

Skatteförvaltningen skickar till renägarna en årlig utredning om de grunder som under skatteåret använts i beskattningen av renhushållningen samt hur mycket förvärvsinkomst och kapitalinkomst renägaren har erhållit av renhushållning. Utredningen skickas i mars året efter skatteåret.

Utredningen innehåller även uppgifter om de dagar som renägaren utfört arbete för renbeteslaget, de skattefria ersättningar som renbeteslaget har betalat ut, de dagar som renarna varit hägnade samt uppgifter om antalet renar per typ av ren. Dessa tilläggsuppgifter har hämtats från renbeteslagets renlängd. Renägaren kan vid behov använda dessa uppgifter i sina kontakter med andra myndigheter. Om det finns fel i uppgifterna, ska renägaren be renbeteslaget att rätta dem.

Tillsammans med utredningen får renägarna även material som anknyter till momsbeskattningen av renhushållningen.

Den personliga skattedeklarationen för renägaren

Den skattepliktiga förvärvsinkomsten och kapitalinkomsten av renhushållning har även fyllts i den förhandsifyllda skattedeklarationen för renägaren.

I beräkningen av nettoavkastningen från renhushållning inkluderas emellertid inte räntor på de lån som du tagit för renhushållning eller de pensions- och olycksfallsförsäkringspremier enligt LFöPL (lagen om pension för lantbruksföretagare) som du betalat under skatteåret. Ange dessa uppgifter till Skatteförvaltningen i samband med den förhandsifyllda skattedeklarationen. Räntor på lån dras av som ränta på skuld för inkomstens förvärvande från kapitalinkomsterna och LFöPL-försäkringspremier från förvärvsinkomsterna.

Om du har fått ersättning från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) när du arbetat med avbytarservice inom renhushållning, utgör din ersättning personlig förvärvsinkomst, inte inkomst av renskötsel som bildas via renbeskattningen. Ange dessa inkomster och eventuella utgifter för inkomstförvärv i den förhandsifyllda skattedeklarationen i punkten Övriga förvärvsinkomster. Gör på samma sätt om du får direkt ersättning av renägaren för att du arbetat som hjälp eller avbytare. Detsamma gäller också ersättningar som du fått av Trafikförsäkringscentralen för att uppskatta trafikskador inom renhushållning.

Även uthyrning av renar till ett reseföretag (till exempel till körrenar eller som besöksmål) är i beskattningen personlig verksamhet separat från renskötseln. Om du endast hyr ut renar är den erhållna inkomsten hyresinkomst som beskattas som personlig kapitalinkomst. Om uthyrningen av renar inkluderar arbete som du själv utför beskattas den ersättning du får som förvärvsinkomst. Ange då ersättningen och eventuella utgifter som anknyter till den i punkten förvärvsverksamhet i den förhandsifyllda skattedeklarationen.

Deltagande i rentävlingar utgör hobbyverksamhet som inte ingår i beräkningen av avkastningsgrunderna och omfattas inte av momsbeskattning av renhushållning. Ange de inkomster som du fått av tävlingar i den förhandsifyllda skattedeklarationen som övriga förvärvsinkomster om det totala värdet av tävlingspriserna överstiger 100 euro under skatteåret. Då kan du från förvärvsinkomsterna dra av de kostnader som anknyter till tävlingsverksamheten. Ett penning- eller varupris värt högst 100 euro är skattefritt. Eftersom det är fråga om hobbyverksamhet, kan eventuell förlust av verksamheten inte dras av i beskattningen.

Uppgifter som anges i skattedeklarationen för jordbruk

Om man även idkar lantbruk och använder lantbruksprodukter (t.ex. hö) i renhushållningen, ska värdet av dessa produkter anges i skattedeklarationen för jordbruk som övrig försäljningsinkomst. Ange värdena för dessa produkter enligt de lokala försäljningspriserna. I renbeskattningen beaktas motsvarande värde som en kostnad i beräkningen av avkastningsgrunderna.

Eventuella lantbruksstöd deklareras som jordbruksinkomst.

Uppgifter som anges i skattedeklarationen för skogsbruk

Om du använder virke från egen skog i renhushållningen (t.ex. till staketstolpar) är värdet av virket kapitalinkomst för skogsbruket. Detta värde ska anges i skattedeklarationen för skogsbruk. I renbeskattningen beaktas motsvarande värde som en utgift i beräkningen av avkastningsgrunderna.

Uppgifter som ska anges i skattedeklarationen för näringsverksamhet

Om du utnyttjar renar i stor omfattning på ett sätt som inte tillhör egentlig renhushållning, är inkomsterna av sådan verksamhet inkomster av näringsverksamhet. Sådana inkomster kan uppkomma till exempel av vidareförädling av renkött eller av att du använder renar inom turism och dess sidotjänster.

Ange värdet av den råvara som tagits från renhushållningen som kostnad i skattedeklarationen för näringsverksamhet. I renbeskattningen beaktas motsvarande värde som inkomst i beräkningen av avkastningsgrunderna.

Förskottsskatt för renägare och förskottsuppbördsregistret

Skatteförvaltningen beaktar den skattepliktiga inkomsten av renhushållning vid påförande av renägarens förskottsskatt. Inkomsterna av renhushållning beaktas enligt den senaste fastställda beskattningen. Eftersom förskottsuppbörden vid renhushållning verkställs genom förskottsskatter, behöver någon förskottsinnehållning inte verkställas på prestationer som anknyter till renhushållning.

Om du är renägare men ännu inte har införts i Skatteförvaltningens förskottsuppbördsregister kan du anmäla dig till registret med etableringsanmälan Y3 antingen i MinSkatt eller i tjänsten på ytj.fi. Om du ännu inte har ett FO-nummer på grund av annan företagsverksamhet får du ett FO-nummer.

När du är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver renbeteslaget inte verkställa någon förskottsinnehållning när de betalar ersättningar till dig för det arbete som du utfört för renhushållningen.

Ett renbeteslag jämte renägarna i det skapar i momsbeskattningen av renhushållningen en skattskyldig näringsidkare, det vill säga en renbeteslagsgrupp (13 c § mervärdesskattelagen). Detta betyder bland annat att inköp och försäljningar inom renbeteslaget som anknyter till renhushållningen är momsfria (från renbeteslaget till en delägare och vice versa samt från en delägare till en annan).

Försäljningen är momspliktig när renkött eller övriga produkter som tillhör renhushållningen säljs till köpare utanför renbeteslaget antingen genom renbeteslaget eller som den direktförsäljning som renägaren bedriver.

Försäljningar till utlandet och inköp från utlandet

Om renkött säljs från Finland till ett annat EU-land (t.ex. till Sverige) är försäljningen till en annan näringsidkare momsfri försäljning till EU-länder. Renbeteslaget ska lämna en momsdeklaration och en sammandragsdeklaration om EU-försäljningarna. Om varor inköps till renhushållningen från ett annat EU-land och säljaren av varorna är en näringsidkare, ska moms på EU-inköp betalas för inköpen.

Försäljning till områden utanför EU (t.ex. till Norge) är momsfri, om villkoren för skattefri exporthandel enligt mervärdesskattelagen uppfylls. På inköp som görs för renhushållning från områden utanför EU ska importmoms betalas.

Det finns separata punkter för att ange dessa internationella försäljningar och inköp i både momsdeklarationen för delägare och momsdeklarationen för renbeteslag. Momsen på EU-inköp och import är avdragbar när förvärvet avser renhushållning. Mer information om utrikeshandel får du av renbeteslagen samt på webbsidan Momsbeskattning vid utrikeshandel.

Om du tar produkter i eget bruk

Renägare kan momsfritt ta en liten mängd renkött eller andra produkter i sitt eget eller sin familjs bruk. Eget bruk är momsfritt, om värdet av produkterna är högst 850 euro under ett renskötselår. Om gränsen överskrids, är den del som överskrider gränsen momspliktig. 

Om renbeteslaget eller en av dess delägare av en annan momsskyldig köper en vara eller tjänst för att användas inom renhushållningen, får renbeteslagsgruppen dra av den moms som ingår i inköpspriset. Om den vara eller tjänst som anskaffats också används till andra ändamål än renhushållning, får renbeteslaget endast dra av den andel av momsen som motsvarar användningen inom renhushållningen.

Lämna momsuppgifterna till ditt renbeteslag

Om du är delägare i ett renbeteslag skickar Skatteförvaltningen en blankett jämte anvisningar för att lämna momsuppgifterna. Du får den med en utredning av inkomstskatterna inom renhushållningen. Momsuppgifterna samt kvitton på de inköp och försäljningar som anknyter till renhushållningen ska lämnas till renbeteslaget vid utgången av renskötselåret. Bifoga också med de kördagböcker som behövs om du har använt en paketbil, en fyrhjuling eller en snöskoter för resor inom renhushållningen.

Renbeteslaget sammanställer momsuppgifterna för alla renägare samt momsuppgifterna i renbeteslagets bokföring. På basis av dessa sammanräknade uppgifter ska renbeteslagsgruppen lämna en momsdeklaration till Skatteförvaltningen. Skatteperioden för deklarationen är densamma som renskötselåret.

Renbeteslaget ska till Skatteförvaltningen betala den moms som återstår att betala för renbeteslagsgruppen efter att momsen på inköpen har dragits av från momsen på försäljningarna.

Som renägare ska du se till att i tid betala din egen andel (dvs. beloppet enligt de egna momsuppgifterna) av momsen till renbeteslaget. Om renbeteslaget får momsåterbäring, betalar Skatteförvaltningen återbäringen till renbeteslaget och renbeteslaget betalar återbäring till dig.

Om levande renar säljs inom renbeteslaget från en delägare till en annan, beaktas denna försäljning inte vid beräkningen av avkastningsgrunderna, om renarna inte flyttas bort från renbeteslagets renhushållning. I dessa fall behöver säljaren inte heller betala någon skatt på överlåtelsevinsten av försäljningen.

Om delägare i samma renbeteslagsgrupp säljer levande renar till varandra, tar man inte heller ut någon moms på försäljningen eftersom den utgör momsfri försäljning inom gruppen.

Om du säljer levande renar till köpare utanför renbeteslaget är försäljningen sådan normal momspliktig försäljning (skattesats 24 %) som beaktas vid beräkningen av avkastningsgrunderna.

Om du får renar som arv eller gåva ska du betala arvs- eller gåvoskatt enligt det gängse värdet på renarna. Värdet fastställs enligt den dag då du får renarna i ditt ägo. Om du får en hel renboskap med renmärken, är det fråga om en företagshelhet på vilken skattelättnad vid generationsväxling kan tillämpas i arvs- och gåvobeskattningen.