Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

78 Utredning om internprissättning, blankettanvisning

På blankett 78 redovisas affärstransaktioner som den skattskyldige gjort under skatteåret med en utländsk, i 31 § i lagen om beskattningsförfarande avsedd part i intressegemenskap. På denna blankett anges alltså inte uppgifter om sådana affärstransaktioner som ingåtts med en inhemsk part i intressegemenskap.

Med part i intressegemenskap avses moder- eller dotterföretag eller annat koncernföretag. Också transaktionerna mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland ska utredas på blankett 78.

Fyll i blanketten omsorgsfullt. Det minskar behovet att be dig att utreda närmare detaljer som gäller internprissättningen (t.ex. att begära dig att lägga fram en dokumentation av internprissättningen).

Vem ska fylla i blankett 78?

Om företaget är dokumentationsskyldigt ska det fylla i blankett 78 tillsammans med sin skattedeklaration. Blankett 78 behöver alltså inte fyllas i om bolaget inte haft affärstransaktioner med en utländsk part i intressegemenskap under skatteåret. Dokumentation av internprissättningen behöver inte bifogas till deklarationen. Dokumentation ska uppvisas endast om Skatteförvaltningen ber om den separat.

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

  • företaget har minst 250 anställda
  • företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro
  • företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag (enligt kommissionens rekommendation 2003/361/EG).

När man uppskattar nyckeltalen hos en enskild skattskyldig på ett sådant sätt som avses i kommissionens rekommendation beaktar man i praktiken omsättningen enligt koncernbokslutet i det högsta moderbolaget, balansomslutningen och antalet anställda i hela koncernen. När ett företag hör till en internationell koncern leder detta ofta till att även det lilla eller medelstora företaget i Finland är dokumentationsskyldigt.

Begreppet anknutna företag i kommissionens rekommendation betyder i praktiken koncernbolag. Uppgifter om det anknutna företagets omsättning, balansomslutning och personalantal läggs alltid i sin helhet till företagets egna uppgifter.

Enligt kommissionens rekommendation kan det vara motiverat att till beloppen i bokslutet (koncernbokslutet) lägga till nyckeltal även från sådana bolag av vilka bolaget äger eller har en bestämmande inflytande om 25–50 %. Dessa bolag är så kallade ägarintresseföretag. Till bolagets nyckeltal läggs uppgifter som motsvarar dess proportionella ägarandel av ägarintresseföretagets omsättning, balansomslutning och personalantal.

Exempel: A Ab är ett dotterbolag till X Ltd som äger A till 100 %. A Ab har 100 anställda, dess omsättning uppgår till 45 miljoner euro och balansomslutning till 35 miljoner euro. X Ltd har 200 anställda, dess omsättning uppgår till 100 miljoner euro och balansomslutning till 50 miljoner euro. A Ab:s och X Ltd:s sammanlagda omsättning är 145 miljoner euro och balansomslutning är 85 miljoner euro. Bolagen har sammanlagt 300 anställda. När man beaktar även hela koncernens finansiella mått så är A Ab är ett stort företag. Om A Ab har haft affärstransaktioner med en utländsk part i intressegemenskap under skatteåret är det dokumentationsskyldigt.

Ytterligare information om internprissättning, dokumentation av internprissättningen och dokumentationsskyldighet:

Skatteförvaltningen ger vid behov handledning i frågor som gäller internprissättningen: siirtohinnoittelu(at)vero.fi

Hur fyller jag i blankett 78?

1 Den skattskyldiges verksamhet

Verksamhet, punkterna 11–16

Branschkoden beskriver inte alltid tillräckligt bra hurdan den skattskyldiges verksamhet är till sin karaktär.

Kryssa för de punkter som beskriver den skattskyldiges faktiska verksamhet. Om verksamheten omfattar t.ex. försäljnings-, tillverknings- och forskningsverksamhet, kryssa för punkterna 11, 12 och 13.
Om den skattskyldige tillhandahåller exempelvis tillverkningstjänster, kryssa för både punkt 12 (tillverkning) och punkt 14 (tjänst).
Det behöver inte utredas vilken verksamhet som är huvudsaklig och vilken sekundär verksamhet.

Tilläggsuppgifter om verksamheten

Har det slagits fast en miniminivå för den skattskyldiges lönsamhet genom arrangemang med parterna i intressegemenskapen?

Med detta avses att det finns en miniminivå för den skattskyldiges lönsamhet och för att nå den betalar en part i intressegemenskap den skattskyldige kompensation oberoende av rådande marknadsförhållanden. Miniminivån kan fastställas med hjälp av vilken som helst indikator som beskriver lönsamheten (t.ex. bruttobidrag, rörelsevinst).

Kryssa för ”Ja” också i det fallet att lönsamhetens miniminivå endast gäller en vis verksamhetshelhet, såsom försäljnings- eller tillverkningsverksamheten (exempelvis en viss produktgrupp).
Lönsamhetens miniminivå betyder dock inte att en enskild transaktion skulle ha ett vinsttillägg eller en debitering för tjänster (exempelvis ekonomiförvaltningstjänst).

Är den skattskyldige med i ett kostnadsfördelningsavtal?

Kostnadsfördelningsavtal (cost sharing agreement/cost contribution arrangement) är ett avtal eller arrangemang genom vilket parter i intressegemenskap avtalar om hur kostnader ska fördelas mellan parterna.

Ange här sådana kostnadsfördelningsavtal som motsvarar beskrivningen i OECD:s anvisningar för internprissättning, kapitel VIII (Cost Contribution Arrangements). Kostnadsfördelningsavtal gäller i allmänhet stora utvecklings- eller produktionsprojekt. Sådana är till exempel verksamhetsstyrningssystem och utveckling av en ny produkt som kan patenteras.

Kännetecknande för kostnadsfördelningsavtal är följande:

  • två eller fler parter i intressegemenskap har ingått ett avtal om kostnadsfördelningen
  • varje parts ansvar för kostnaderna fastställs enligt en gemensamt fastställd fördelningsformel
  • varje parts andel av kostnaderna ska motsvara den nytta som parten förväntas få av arrangemanget.

Om den skattskyldige endast fakturerar sådana kostnader som anknyter till koncernens delade resurser (t.ex. ekonomiförvaltningstjänster) betyder det inte att den skattskyldige skulle vara med i ett sådant kostnadsfördelningsavtal som avses här. Därför ska tjänsteavtal som hör exempelvis till ett Management Fee-system inte anges här. Väsentligt är att hur risken fördelas: I kostnadsfördelningsarrangemang fördelas risken mellan parterna, medan risken i arrangemang där man debiterar för tjänster tillfaller tjänsteleverantören.

Har den skattskyldige till en annan part i intressegemenskapen överfört verksamhet som den skattskyldige tidigare bedrivit själv (t.ex. försäljningsinkomsterna från ett visst marknadsområde)?

Kryssa för "Ja” om den skattskyldige har överfört verksamhet till en utländsk part i intressegemenskap under skatteåret. Med verksamhet avses verksamhetshelheter eller sådana enskilda funktioner som anknyter till större verksamhetshelheter.

Kryssa för ”Ja” oberoende av om den skattskyldige har fått ersättning för den överförda verksamheten.

Exempel: Bolaget tillhandahåller maskinservice och säljer reservdelar till oberoende kunder. Det utländska koncernbolaget åtar sig försäljningen av reservdelarna under skatteåret medan den skattskyldige fortsätter att tillhandahålla maskinservicen. Den skattskyldige har tidigare överfört en del av sin verksamhet till en part i intressegemenskap och då ska bolaget kryssa för punkten.

Har avtal som anknyter till den skattskyldiges rörelseverksamhet ändrats så att intäkterna realiseras och riskerna i fortsättningen bärs av en annan part i intressegemenskapen (t.ex. genom att en tillverkningsverksamhet ändras till en tillverkningstjänst)?

Kryssa för "Ja” om den skattskyldige har gjort ändringar i avtal som ingåtts mellan en utländsk part i intressegemenskap.

Ändringar i rörelseverksamhetens avkastningsförväntningar och risker syns nödvändigtvis inte i den skattskyldiges dagliga verksamhet.

Här avses avvikande från den föregående punkten (överföring av verksamhet) en situation där en utomstående part inte nödvändigtvis kan se några ändringar i den operativa verksamheten men den skattskyldige har genom avtal till exempel avstått från högre avkastningsförväntningar mot en lägre risknivå i sin rörelseverksamhet.

Exempel: Bolaget tillverkar produkter och säljer dem till lokala försäljningsbolag. I fortsättningen fungerar bolaget som s.k. tolling-tillverkare för koncernbolaget. Den egentliga tillverkningen fortsätter som tidigare trots ändringen. Avtal som hänför sig till bolagets rörelseverksamhet har dock ändrats så att den andra parten i intressegemenskapen i fortsättningen realiserar intäkterna och bär riskerna.

Kompensationer som parterna i intressegemenskapen betalat för forsknings och produktutvecklingskostnaderna

Räkenskapsperiodens forsknings- och produktutvecklingskostnader sammanlagt/Har en part i intressegemenskapen betalat den skattskyldige kompensation för forsknings- och produktutvecklingskostnader?

Beloppet som anges i den här punkten motsvarar bokslutets belopp hos de skattskyldiga som är skyldiga att upprätta en verksamhetsberättelse enligt 3 kap. 1 a § i bokföringslagen och således är skyldiga att beskriva forsknings- och utvecklingsverksamhetens omfattning i bokslutet. Forsknings och utvecklingskostnaderna ska anges här även om den skattskyldige inte är skyldig att upprätta en verksamhetsberättelse.

Ange kostnadernas bruttobelopp utan att dra av exempelvis mottagna Business Finland-bidrag. Också sådana eventuella utgifter som under räkenskapsperioden aktiverats i balansräkningen ska anges här.

Lämna i denna punkt också uppgiften om huruvida en part i intressegemenskapen betalat den skattskyldige kompensation för forsknings- och produktutvecklingskostnader.

Med kompensation från en part i intressegemenskapen avses alla ersättningar för forskning och produktutveckling från en utländsk part i intressegemenskap, såsom direkta kostnadsersättningar och avgifter för forskningsservice samt ett eventuellt vinsttillägg som beräknas på kostnaderna.

2 Lönsamhet

Lönsamhetstalen räknas ut särskilt med den skattskyldiges och med koncernens uppgifter. Den skattskyldige måste själv ge en utredning om koncernens uppgifter om uppgifterna inte annars är tillgängliga.

Ange lönsamhetstalen med en decimals noggrannhet.

Med koncern avses hela den koncern som det högsta moderföretaget i koncernen bildar. Lämna koncernuppgifterna om bokföringslagen förutsätter att företaget ska upprätta ett koncernbokslut eller om det utländska moderbolaget har upprättat ett koncernbokslut.

Kreditinstitut och försäkringsinrättningar behöver inte fylla i punkterna 17–20.

Punkterna 17–18

Punkt 17: Räkna ut den skattskyldiges rörelsevinstprocent: dividera den skattskyldiges rörelsevinst med omsättningen och multiplicera resultatet med 100.

Punkt 18: Räkna ut koncernens rörelsevinstprocent utifrån koncernbokslutets uppgifter: dividera koncernens rörelsevinst med omsättningen och multiplicera resultatet med 100.

Punkterna 19–20

Punkt 19: Räkna ut den skattskyldiges avkastningsprocent på placerat kapital: dividera den skattskyldiges rörelsevinst med det placerade kapitalet och multiplicera resultatet med 100. Med placerat kapital avses i denna kalkyl det sammanlagda beloppet av eget kapital och räntebelagda skulder enligt den skattskyldiges särskilda bokslut.

Punkt 20: Räkna ut koncernens avkastningsprocent på placerat kapital utifrån koncernbokslutets uppgifter: dividera koncernens rörelsevinst med det placerade kapitalet och multiplicera resultatet med 100.

3 Transaktioner i intressegemenskap

Specificera transaktionerna i intressegemenskap enligt typ.

Ange transaktionernas bruttobelopp utan att dra av motsvarande kostnader.

Ange i varje punkt (21–48) eurobeloppet av affärstransaktioner med utländska parter i intressegemenskap. Om en transaktion i intressegemenskap har uppstått t.ex. vid överlåtelse av en verksamhetsgren, ska de delar som hör till denna verksamhetsgren anges i respektive punkt.

I punkterna 21–48 ska du inte ange poster som genomfaktureras.

Om en intressegemenskapstransaktion har ingåtts i någon annan valuta än euro ska du ange transaktionens värde i euro såsom det angetts i den skattskyldiges bokslut.

Med intäkter och kostnader som anknyter till derivatavtal avses alla intäkter och kostnader som följer av derivatavtal, också (betalda eller mottagna) regleringsprovisioner och andra avgifter.

Kundfordringar anges inte i punkt 42 (kortfristiga fordringar), utan endast i punkt 43 (Kundfordringar). På motsvarande sätt ska du ange leverantörsskulderna endast i punkt 46 (Leverantörsskulder).

Ange beloppen i punkterna 41–48 enligt läget på bokslutsdagen.

4 Ändringar i ägarförhållanden för immateriella tillgångar

1 Överföring av patent eller patentansökningar till part i intressegemenskap
2 Överföring av varumärke till part i intressegemenskap
3 Överföring av annan immateriell post till part i intressegemenskap

Fyll i punkt 4 endast om den skattskyldige under räkenskapsperioden överfört immateriell egendom till en utländsk intressegemenskapspart. Ange alltså inte sådan immateriell egendom som anskaffats från en utländsk intressegemenskapspart.

Med landskod avses landskoden för den utländska intressegemenskapspartens skatterättsliga hemviststat. Koden består av två tecken enligt standarden ISO-3166 Alpha 2. Om parten inte har någon skatterättslig hemvist, ange X5 som landskod.

Med organisationsnummer avses intressegemenskapspartens identifierare i den inhemska beskattningen som motsvarar finländskt FO-nummer. En sådan identifierare är exempelvis Tax Identification Number eller TIN. Om något TIN inte finns ska du ange en annan kod för att identifiera parten, exempelvis LEI-nummer eller VAT-nummer, som används vid fakturering i gemenskapsintern handel.

Om flera immateriella egendomsposter (till exempel flera patent) har överförts till en intressegemenskapspart ska du fylla i en enda rad. Räkna ihop de överförda posternas kompensationer och ange summan i fältet ”Kompensationsbelopp”.

Om immateriella egendomsposter har överförts till flera intressegemenskapsparter och du lämnar uppgifterna på pappersblankett 78 ska du fylla i sidan 3 separat för varje sådan intressegemenskapspart som har mottagit immateriella tillgångar.

Ange i denna punkt även vederlagsfria överföringar. Då anger du 0 i punkten "Kompensationsbelopp".

Om immateriella tillgångar har överförts som en del av en större helhet, såsom vid en verksamhetsöverlåtelse, ska du i den här punkten ange uppgifterna om de överförda immateriella tillgångarna som har överförts, exempelvis patent. Om något separat värde inte har fastställts för den immateriella egendom som utgör en del av en större helhet (det finns till exempel bara ett helhetspris som fastställts för verksamhetshelheten) ska du ange 0 i punkten ”Kompensationsbelopp”.

Annan immateriell post kan bestå exempelvis av följande typer av immateriell egendom: kundrelationer, programvaruplattformer, tekniska ritningar, opatenterade produktrecept, know-how, goodwill osv. Det kan dock också vara fråga om någon annan immateriell post.

Begreppet ”annan immateriell post” ska således tolkas vidsträckt. Om du inte med säkerhet kan uppskatta om en post hör till immateriell eller materiell egendom ska du ange egendomen här, dvs. ange egendomen under annan immateriell post.

5 Skulder till parter i intressegemenskap

Ange den skattskyldiges tre största lån från intressegemenskapsparter (lån som har högst kapital vid räkenskapsperiodens utgång). Ange också eventuella skulder på koncernkonton. Du ska dock ange endast sådana lån vars räntekostnader har varit minst 500 000 euro under skatteåret.

Med räntekostnader avses räntekostnadernas bruttobelopp.

Om du lämnar blankt i någon av de tre kolumnerna anses dess värde vara 0.

Med skulder avses inte leverantörsskulder i detta sammanhang.

6 Fordringar från parter i intressegemenskap

Ange den skattskyldiges tre största lånefordringar från intressegemenskapsparter (lån som har högst kapital vid räkenskapsperiodens utgång). Ange också eventuella fordringar på koncernkonton. Ange dock endast sådana lånefordringar vars kapital har överskridit 10 miljoner euro vid räkenskapsperiodens utgång.

Med ränteintäkter avses ränteintäkternas bruttobelopp.

Om du lämnar någon annan kolumn än kolumnen Landskod blankt anses dess värde vara 0.

Med fordringar avses inte kundfordringar i detta sammanhang.

Sidan har senast uppdaterats 5.2.2021