Verkställande av förskottsinnehållning

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

En utbetalare av lön, arbetsersättning, pension, förmåner eller andra skattepliktiga prestationer är i regel skyldig att verkställa förskottsinnehållning på prestationen. I anvisningen behandlas verkställande av förskottsinnehållning på olika prestationer ur betalarens synvinkel.

I anvisningen beaktas de ändringar i lagen och förordningen om förskottsuppbörd vilka tillämpas för första gången på förskottsuppbörden för skatteåret 2025 samt ändringar i Skatteförvaltningens beslut.

Anvisningen har uppdaterats och anvisningens struktur har förtydligats med flera ändringar bland annat genom att lägga till rubriker till anvisningen samt genom att överföra ärenden som gäller olika skattekort och förskottsuppbörd till Skatteförvaltningens separata anvisning Skattekort och förskottsskatt. Dessutom har flera andra ändringar och preciseringar gjorts i anvisningen.

I anvisningen behandlas inte prestationstagarens beskattning. I anvisningen behandlar inte heller verkställandet av förskottsinnehållning i internationella situationer. Dessa situationer behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet, Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland samt Beskattning av utlandsarbete.

I anvisningen behandlas inte betalning av förskottsinnehållning eller anmälan av uppgifter. Deklarations- och betalningsanvisningar för skatter på eget initiativ finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Skatter på eget initiativ. Anvisningar för anmälan av löne-, pensions- och förmånsinkomster finns på webbplatsen inkomstregistret.fi. Anvisningar om årsanmälan finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Årsanmälningar.

1 Allmänt om förskottsuppbörd

1.1 Inkomst som är föremål för förskottsuppbörd och skatter som ska tas ut

Bestämmelser om förskottsuppbörd finns i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, nedan FörskUL) och i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, nedan FörskUF), som utfärdats med stöd av lagen.

Nästan alla inkomster som ska beskattas enligt inkomstskattelagen (1535/1992, nedan ISkL) är föremål för förskottsuppbörd. Förskottsuppbörd verkställs på basis av den skattepliktiga inkomst som avses i inkomstskattelagen för betalning av de skatter och avgifter som avses i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, nedan BFL) och lagen om rundradioskatt (484/2012).

Förskottsuppbörd verkställs för betalning av följande skatter och avgifter: statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt, försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukvårds- och dagpenningspremie), inkomstskatt för samfund, Yle-skatt samt medieavgift på Åland (FörskUL 1 § och BFL 1 §).

Förskottsuppbörd verkställs också för betalning av en försäkrads sjukförsäkringspremie som ska betalas med anledning av skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen (18 kap. 29 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004, nedan SFL)). Denna så kallade miniinnehållning som ska verkställas på utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer och Beskattning av utlandsarbete.

Vid förskottsuppbörd insamlas skatt i förskott under skatteåret som förskottsinnehållning eller som förskottsbetalning (BFL 2 § 1 mom.).

1.2 Förskottsinnehållning

Den primära formen av förskottsuppbörd är verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 2 § 1 mom.). Huvudregeln vid förskottsuppbörd är att förskottsinnehållning verkställs på inkomsten, om inkomsten inte är skattefri inkomst eller inkomst som omfattas av förskottsbetalning eller om inkomsten inte är befriad från verkställande av förskottsinnehållning. En inkomst kan vara befriad från förskottsinnehållning med stöd av förordningen om förskottsuppbörd eller Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (nedan SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

I stället för källbeskattning verkställs förskottsuppbörden på pension som betalas ut till en begränsat skattskyldig pensionstagare och på inkomst av virkesförsäljning i form av förskottsinnehållning. En begränsat skattskyldig kan också under vissa förutsättningar välja en progressiv beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i stället för källbeskattning (till exempel på lön). I sådana fall verkställer betalaren förskottsinnehållning på inkomsten.

Förskottsinnehållning verkställs inte på ränta som omfattas av källskatt på ränteinkomst (lagen om källskatt på ränteinkomst 1341/1990) och inte heller på prestationer som omfattas av källskatt och betalas ut till begränsat skattskyldiga (lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, 627/1978). I stället tas det ut källskatt på dessa inkomster. Källskatt, i stället för förskottsinnehållning, tas också ut då lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, så kallade nyckelpersonslagen) ska tillämpas.

Förskottsinnehållning verkställs så att utbetalaren vid betalningen eller, i fråga om lön som gottskrivs någon, när betalningen införs på kontot, från det penningbelopp som ska betalas ut drar av ett belopp som beräknats enligt innehållningsprocenten (FörskUL 11 § 1 mom.). Det finns bestämmelser om sättet att verkställa förskottsinnehållning och dess storlek i lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut om sätten för och storleken av förskottsinnehållning (nedan SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Prestationsbetalaren ska betala förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen på den allmänna förfallodagen för skatteperioden i fråga (lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) nedan EgenBeskL, 32 §). Prestationsbetalaren ska också ge nödvändiga anmälningar över de betalningar som den gjort och den verkställda förskottsinnehållningen på dessa. Löne-, pensions- och förmånsinkomster anmäls till inkomstregistret. Årsanmälan lämnas om de inkomster som inte anmäls till inkomstregistret.

1.3 Förskottsbetalning

Skatt tas ut som förskottsbetalning (förskottsskatt) om förskottsinnehållning inte ska verkställas på den skattepliktiga inkomsten, såsom när prestationsbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållningen eller har befriats från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning. Vid förskottsbetalning påför Skatteförvaltningen skatt (förskottsskatt) för varje skatteår och den skattskyldige betalar själv förskottsskatten till Skatteförvaltningens konto.

Under skatteåret kan den skattskyldige ansöka om påförande, ändring eller avlyftande av förskottsskatt. Tilläggsförskott kan sökas först efter utgången av skatteåret.

I denna anvisning behandlas inte förskottsskatt och tilläggsförskott. De behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Skattekort och förskottsskatt.

2 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

2.1 Prestationsbetalare

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning för prestationsbetalare föreskrivs i 9 § 1 mom. i BFL. Enligt bestämmelsen är den som gör en betalning skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om inte något annat föreskrivs i lagstiftningen eller fastställs i ett beslut av Skatteförvaltningen.

Arbetsgivaren ansvarar för att förskottsinnehållning verkställs på skattepliktig löneinkomst som betalas ut till arbetstagare. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas (FörskUL 14 §). Arbetsgivaren ansvarar också för betalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, som fastställs utifrån förskottsinnehållningen och lönen. Om arbetet utförs för flera arbetsgivares räkning, svarar dessa solidariskt för dessa skyldigheter.

Den som betalar arbetsersättning och bruksavgift ska verkställa förskottsinnehållning om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (25 § i FörskUL).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

2.2 Fysisk person eller dödsbo (hushåll)

Också fysiska personer eller dödsbon (hushåll) är i allmänhet skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga prestationer som de gjort under samma förutsättningar som övriga utbetalare av prestationer. En särskild lättnad i skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning har dock föreskrivits för hushåll som är prestationsutbetalare.

En fysisk person och ett dödsbo (ett hushåll) har inte någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning och inte heller att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för prestationer utbetalade till samma mottagare under kalenderåret, om det sammanlagda beloppet på de utbetalda prestationerna under året understiger 1 500 euro (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Om betalningen anknyter till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst (till exempel uthyrningsverksamhet som bedrivs av hushåll), verkställs förskottsinnehållning dock på hela beloppet på prestationen.

Lättnaden för förskottsinnehållning för hushåll och skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning för hushåll behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som uppdragsgivare.

2.3 Beskickning och en utländsk arbetsgivare

En främmande stats diplomatiska beskickning i Finland eller en beskickning som kan jämställas med en sådan eller ett konsulat som förestås av en utsänd konsul är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 16 §). Inte heller en utländsk arbetsgivare som inte har ett fast verksamhetsställe i Finland är i regel inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning.

Mer information om utländska företags arbetsgivarskyldigheter finns i kundanvisningarna Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag och Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland.

2.4 Ställföreträdande betalare och ombud

Om en borgensman, borgenär eller annan utbetalare (ställföreträdande betalare) i stället för prestationsutbetalaren till en arbetstagare eller annan mottagare betalar en lönefordran, annan lön eller prestation är utbetalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det utbetalda beloppet, om innehållning inte tidigare verkställts (FörskUL 9 § 2 mom.). En ställföreträdande betalare gör en betalning för en annan persons räkning med egna medel.

Som ställföreträdande betalare ska även utsökningsmyndigheten och konkursbon verkställa förskottsinnehållning. Utsökningsmyndigheten är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på medel som har flutit in genom utsökning och ett konkursbo på betalningar för egendom som tillhör boet.

En ställföreträdande betalare har samma skyldigheter som den egentliga betalaren. Till exempel verkställer den ställföreträdande betalaren förskottsinnehållningen och betalar de verkställda förskottsinnehållningarna till Skatteförvaltningen. Den ställföreträdande betalaren kan också åläggas att betala påföljder som orsakats av försummelse, om förskottsinnehållning inte verkställts. Skyldigheterna undanröjs inte av att den ställföreträdande betalaren i efterskott tar ut de betalda prestationerna av den egentliga betalaren.

En ställföreträdande betalare av lön behöver dock inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger alltid på den egentliga arbetsgivaren (4 § 5 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016).

En handikappad ersätts, enligt det behov som följer av hans eller hennes handikapp eller sjukdom, helt eller delvis för sina kostnader för att avlöna en personlig assistent (lag om funktionshinderservice, 675/2023). Av praktiska orsaker är det ofta möjligt att välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen sköter åtgärder som gäller anställning av en assistent för klientens räkning, antingen själv eller som en köpt tjänst av en bokföringsbyrå. I så fall fungerar välfärdsområdet och välfärdssammanslutningen som ställföreträdande betalare.

Den ställföreträdande betalarens skyldighet att anmäla uppgifter till inkomstregistret behandlas i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalats av en ställföreträdande betalare.

Begreppet ”ställföreträdande betalare” ska hållas åtskilt från agerandet som ombud. Ett ombud verkar för den egentliga betalarens räkning och i dennes namn. Detta grundar sig på ett uppdragsavtal eller ett befullmäktigande. Ombudet använder också den egentliga utbetalarens (huvudmannens) medel vid betalning. Den egentliga huvudmannen ansvarar för de skyldigheter som anknyter till förskottsinnehållningen. Undantaget till detta är de situationer som avses i FörskUL 9 § 4 mom. (se kapitel 2.5).

Skatteförvaltningen kan förutom i enskilda fall bestämma vem som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om en ställföreträdande betalare svarar för betalningen (FörskUL 6 § 3 mom. Om en skogsvårdsförening eller någon annan motsvarande aktör är förmedlare i en sådan gemensam handel, där virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto, är skogsvårdsföreningen eller en annan motsvarande aktör skyldig att verkställa förskottsinnehållning i virkesköparens ställe (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 3 mom.).

2.5 Förmedlare av en prestation

Kreditinstitut och finansiella institut, andra som bedriver yrkesmässig handel med eller förmedling av värdepapper samt utländska kreditinstituts filialer i Finland är skyldiga att verkställa förskottsinnehållning också på ränta och eftermarknadsgottgörelse som de förmedlat och som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 9 § 4 mom.). Bestämmelsen gäller endast dessa två inkomster och endast de skattskyldiga som nämns i bestämmelsen. Andra aktörer än de som avses i bestämmelsen är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning vid förmedling av prestationer som avses i bestämmelsen.

Den förskottsinnehållning som ska verkställas på ränta och eftermarknadsgottgörelse behandlas närmare i kapitel 9.2.

2.6 Fondbolag som förvaltar en placeringsfond

Ett fondbolag som förvaltar placeringsfonder som inrättats i Finland med stöd av lagen om placeringsfonder (213/2019) är skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på vinstandelar i en placeringsfond som det förvaltar. Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller också för fondbolag vars hemort är utomlands, om de förvaltar en placeringsfond som inrättats i Finland. (FörskUL 9 § 5 mom.)

Den förskottsinnehållning som ska verkställas på vinstandelar från en placeringsfond behandlas närmare i kapitel 9.3.

3 Prestationer som är befriade från förskottsinnehållning

3.1 Obetydliga och tillfälliga prestationer

Förskottsinnehållning verkställs inte och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte om beloppet på en annan enskild, tillfällig prestation som betraktas som förvärvsinkomst är högst 20 euro per kalendermånad (FörskUF 14 §). En annan prestation ska förutom att beloppet i euro inte uppnås vara enskild och tillfällig för att skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning inte ska uppstå. Huruvida en annan prestation är enskild och tillfällig granskas från fall till fall och särskilt varje relation mellan betalare och mottagare. Som enskilda och tillfälliga prestationer betraktas högst en betalning som samma betalare har betalat till samma mottagare under en kalendermånad.

Förskottsinnehållning verkställs inte på kapitalinkomst om den prestation som betalas är högst 20 euro (FörskUF 14 §). Också för inkomst av virkesförsäljning har en gräns i euro fastställts för att verkställa förskottsinnehållning (se närmare i kapitel 9.8).

I Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning) har man dessutom fastställt olika prestationer som inte är föremål för förskottsinnehållning om ett visst belopp i euro inte uppnås. Förskottsinnehållning verkställs inte på dagpenningsförmån till minsta belopp, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsunderstöd, grunddagpenning som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, förhöjningsdel i anslutning till grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd, förhöjningsdel i anslutning till arbetsmarknadsstöd eller rörlighetsunderstöd som betalas av FPA, om prestationen uppgår till högst 4 euro per dag.

3.2 Prestationer som befriats genom beslut av Skatteförvaltningen

Genom Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning befrias de prestationer som nämns i beslutet från att verkställa förskottsinnehållning (6 § 3 mom. 4 punkten i FörskUL). Enligt beslutet verkställs förskottsinnehållning inte på bland annat följande prestationer:

• köpvittnesarvode
• inlösnings- och förrättningsarvode
• arvode och provision för borgen
• reservistlön
• hittelön eller belöning för uppmärksamhet betald av kreditkortsföretag, kreditinstitut och penninginrättning
• stipendium, understöd eller hederspris som enligt ISkL 82 § är skattepliktiga
• tävlingspris, om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan annan i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbets- eller bruksersättning eller en idrottares arvode vars värde överstiger 100 euro
• fiskerivårdsavgift som återbärs till ägare av vattenområde
• i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om grunder för och belopp av skattefria resekostnadsersättningar ersättningar som betalas till fysiska personer ens när de betalas utan att erlägga andra ersättningar och i övrigt än på basis av arbetsförhållande
• återbäring av lagstadgad försäkringspremie som betalas till fysisk person
• prestationer som betalats på basis av sjukförsäkringslagen (1224/2004) och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) då de betalas med en fullmakt av den försäkrade direkt till den som producerar tjänsten
• frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare
• sådan ersättning enligt ISkL 52 § som betalas för total överlåtelse av en sådan immateriell rättighet som avses i bestämmelsen
• dröjsmåls- eller förseningsränta (bland annat försenad lönefordran)
• kapital på delägarlån som avses i ISkL 53 a §
• kursvinst som fåtts vid växling av utländsk valuta till finsk valuta
• understöd och bidrag som fåtts för skogsbruk och som räknas till i ISkL 43 § 2 mom. avsedd kapitalinkomst av skogsbruk
• skadestånd som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning.

Även om en utbetalare inte behöver verkställa förskottsinnehållning på inkomst som befriats från den, ska utbetalaren i allmänhet lämna uppgifter om inkomsterna, beroende på prestationen, antingen till Skatteförvaltningen med en årsanmälan eller till inkomstregistret.

4 Verkställande av förskottsinnehållning och förskottsinnehållningens belopp

4.1 Verkställande av förskottsinnehållning på betalning i pengar

4.1.1 Verkställande av förskottsinnehållning och tidpunkten för verkställandet

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga (FörskUF 4 § 1 mom.).

Förskottsinnehållning verkställs genom att dra av förskottsinnehållningsbeloppet från det belopp som ska betalas ut i penningform (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen räknas genom att avrunda slutresultatet till närmaste cent enligt normala avrundningsregler: om resultatets tredje decimal är 1–4, görs avrundningen nedåt, och om den tredje decimalen är 5–9, görs avrundningen uppåt mot närmaste fulla cent.

Förskottsinnehållning verkställs vid betalningen eller då den införs på konto då den kommer prestationstagaren till godo.

Deklarations- och betalningsanvisningar för skatter på eget initiativ finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Skatter på eget initiativ. Anvisningar för anmälan av löne-, pensions- och förmånsinkomster finns på webbplatsen inkomstregistret.fi. Anvisningar om årsanmälan finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Årsanmälningar.

4.1.2 Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger penningprestationen

Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger det utbetalda penningbeloppet (FörskUL 11 § 2 mom.). Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, kan ingen förskottsinnehållning verkställas. I så fall betalas dock enbart arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för lönen.

Om en arbetstagare under en viss månad fått enbart en naturaförmån, men penninglön betalas ut till honom eller henne senare under samma år, ska naturaförmånen beaktats som inkomst vid verkställandet av förskottsinnehållning på den penninglön som utbetalas senare.

4.2 Förskottsinnehållning på en prestation som betalas ut i annan form än i pengar

4.2.1 Andra än tillfälliga prestationer

Förskottsinnehållning på en prestation som betalas ut i annan form än i pengar verkställs på olika sätt beroende på om prestationen är tillfällig eller inte. Förskottsinnehållning på en prestation som inte är tillfällig verkställs enligt utbetalningsperiod genom att lägga prestationen till det belopp som ska betalas i pengar (FörskUF 9 § 1 mom.). Om prestationen fåtts till exempel i juni, beaktas den i förskottsinnehållningen i juni. Om lön betalas ut enbart som en annan prestation än en prestation i penningform, är det i princip inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning (läs mer om detta i kapitel 4.1.2).

Naturaförmåner är i de flesta fall förmåner som är fortlöpande eller regelbundet återkommande, vars förskottsinnehållning verkställs enligt det som nämnts ovan. Sådana förmåner är i typfallet en bostadsförmån, bilförmån och telefonförmån vilken fortlöpande står till löntagarens förfogande. Förskottsinnehållning på naturaförmån som fått av arbetsgivaren kan verkställas under det år som penninglönen betalas ut, om penninglön och naturaförmån har flutit in under en och samma månad och penninglönen betalas ut månaden efter den månad då naturaförmånen flutit in.

Naturaförmåner och fastställandet av värdet på sådana har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

4.2.2 Tillfälliga prestationer

Om en annan prestation som inte betalas ut i pengar är tillfällig, verkställs förskottsinnehållning under samma kalenderår på så sätt att prestationen läggs till det belopp som ska betalas ut under närmaste följande utbetalningsperiod. Vid verkställande av förskottsinnehållningen kan prestationen alternativt läggas till de belopp som ska betalas ut under de återstående utbetalningsmånaderna under kalenderåret, efter prestationen, indelad i jämnstora rater. (FörskUF 9 § 1 mom.)

Ovannämnda första alternativ är praktiskt då den förmån som fåtts är liten och förskottsinnehållningen kan verkställas på en gång. Däremot ska förmåner vars belopp i euro är högt fördelas på löneutbetalningarna under den återstående delen av året på grund av kravet på motsvarighet vid förskottsuppbörden.

En tillfällig prestation kan utgöras till exempel av den fördel som uppstår vid utnyttjande av en anställningsoption. Verkställande av förskottsinnehållning på förmåner av anställningsoptioner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner. Också en naturaförmån kan vara av engångskaraktär eller tillfällig. Det handlar om en sådan förmån till exempel då löntagaren enstaka gånger använder ett fordon som arbetsgivaren äger för privata körningar.

Om värdet på en tillfällig prestation är högst 400 euro per år, kan förskottsinnehållning verkställas en gång per år, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningprestationen under kalenderåret (FörskUF 9 § 2 mom.). Även i detta fall ska prestationen anmälas till inkomstregistret den månad då den har mottagits.

Prestationen ska i sin helhet anmälas till inkomstregistret på anmälan för den månad då förmånen har mottagits, även om den vid beräknandet av förskottsinnehållningsbeloppet beaktas i löneberäkningen för återstoden av året.

4.3 Skattekort

4.3.1 Allmänt om skattekort och förskottsinnehållningsuppgifter till utbetalare

Skattekort ges av Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte får ett skattekort, är han eller hon skyldig att själv begära ett sådant av Skatteförvaltningen. (FörskUF 1 §)

Prestationsbetalaren kan få de uppgifter som behövs för verkställandet av förskottsinnehållningen (nedan förskottsinnehållningsuppgifter) elektroniskt från Skatteförvaltningen eller från det skattekort som mottagaren av en betalning visar upp. Prestationstagaren är skyldig att visa upp skattekortet för betalaren i god tid innan prestationen betalas, om betalaren inte får förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt. (FörskUL 10 § 1 mom., FörskUF 2 § och lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 17 §).

En mottagare av en betalning behöver inte uppvisa ett skattekort för utbetalaren av prestationen, om denne har fått prestationstagarens förskottsinnehållningsuppgifter elektroniskt från Skatteförvaltningen eller genom en anmälan enligt 111 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) från skadeståndstagarens arbetsgivare (FörskUF 2 § 2 mom.).

Elektronisk förmedling av uppgifter om skattekort behandlas i kapitel 5.

4.3.2 Skattekort som ska räknas årligen (grundskattekort)

Skatteförvaltningen upprättar i slutet av året på tjänstens vägnar skattekort för skattskyldiga för följande skatteår. Dessa skattekort kallas för grundskattekort. Grundskattekort upprättas i regel för alla som har haft inkomst som omfattas av förskottsinnehållning under året före skatteåret.

Fram till år 2024 trädde grundskattekorten i kraft i början av februari. Från och med skatteåret 2025 träder grundskattekorten i kraft i början av januari (3 § 3 mom. i FörskUL). Av denna anledning kommer det årliga beslutet från Skatteförvaltningen om ikraftträdandet av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under skatteåret inte längre att ges för skatteåret 2025.

Skattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid. Prestationstagaren ska se till att inkomstgränsen är tillräcklig.

Olika skattekort har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Skattekort och förskottsskatt.

4.3.3 Grundskattekort från och med den 1 januari 2025 (förskottsinnehållning i januari 2025)

Från och med skatteåret 2025 träder grundskattekorten i kraft i början av januari (1.1). Skattekortets förskottsinnehållningsprocent kan träda i kraft och tillämpas redan innan prestationstagaren har fått del av den.

Förskottsinnehållning verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för betalningsåret. Om den inte är känd för betalaren i januari, verkställer utbetalaren förskottsinnehållning på prestationen som betalats i januari enligt den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år, om betalaren känner till den. (FörskUL 3 § 3 mom.)

Om betalaren inte känner till den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av betalningsåret eller föregående år, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent. I lagen och förordningen om förskottsuppbörd samt i SFb föreskrivs dessutom om förskottsinnehållningsprocenter som avviker från maximiandelen på 60 procent och som tillämpas på vissa inkomster.

Om betalaren tillämpar den förskottsinnehållningsprocent som gällde vid utgången av föregående år på en prestation som ska betalas i januari, ska den prestation som betalats i januari beaktas som en betald prestation vid beräkningen av inkomstgränsen för det skattekort som trädde i kraft den 1 januari, när skattekortet tillämpas på prestationer som betalas senare. Betalaren behöver dock inte rätta den förskottsinnehållning som verkställts i januari så att den motsvarar förskottsinnehållningsprocenten på ett skattekort som trätt i kraft den 1 januari, när den betalar prestationer till samma mottagare efter januari. (FörskUF 4 § 2 mom.)

4.3.4 Ändringsskattekort

Grundskattekortet kan ändras om det sker ändringar kortets uppgifter (till exempel i fråga om inkomster eller avdrag) (18 § 1 mom. i FörskUL). Om uppgifterna på grundskattekortet ändras kallas detta skattekort ändringsskattekort.

Ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen innehåller i regel samma uppgifter som grundskattekortet. Ändringsskattekortets inkomstgräns beräknas alltid för skattekortets giltighetstid

Ändringsskattekortet ersätter alltid det tidigare skattekortet för samma inkomst. Följaktligen ska utbetalaren alltid iaktta de vid var tid gällande föreskrifter och begränsningar som finns på ändringsskattekortet. Detta gäller även utbetalare av pension, dagpennings- eller arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller annan motsvarande prestation som är underställd förskottsinnehållning (20 § 1 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

4.4 Förhöjning av förskottsinnehållningen på yrkande av betalningsmottagaren

En skattskyldig kan i god tid innan utbetalningen av prestationen lägga fram ett yrkande på att förskottsinnehållningen verkställs till ett högre belopp än vad som antecknats på skattekortet (FörskUL 17 §). En skattskyldig kan också yrka på att förskottsinnehållning ska verkställas på pension, en dagpennings- eller arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller en annan motsvarande prestation till ett högre belopp än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som lagts fram i Skatteförvaltningens beslut (20 § 2 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Mottagaren av prestationen kan yrka på att förskottsinnehållning verkställs till ett högre belopp än den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet antingen tills vidare eller för viss tid. Yrkandet kan läggas fram flera gånger per år under förutsättning att den förskottsinnehållningsprocent man själv anmält alltid är högre eller minst lika stor som den gällande förskottsinnehållningsprocenten. Då förskottsinnehållningsprocenten har höjts kan betalningsmottagaren på motsvarande sätt yrka på att förskottsinnehållningen åter verkställs enligt den gällande förskottsinnehållningsprocenten. Också i dessa situationer ska betalaren iaktta inkomstgränserna på skattekortet och mottagaren av prestationen ska underrätta betalaren av prestationen om ärendet i god tid före utbetalningen av prestationen.

Däremot ska en sänkning av förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet eller ändring av inkomstgränsen på skattekortet alltid ansökas hos Skatteförvaltningen.

4.5 Förskottsinnehållning utan skattekortets förskottsinnehållningsuppgifter

Förskottsinnehållning verkställs i regel alltid enligt förordnandet i skattekortet eller enligt den förskottsinnehållningsprocent som prestationsutbetalaren fått elektroniskt av Skatteförvaltningen. För förskottsinnehållning på vissa prestationer och vissa skattskyldiga har dock fastställts schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal. De används om mottagaren av prestationen inte uppvisar ett skattekort för utbetalaren av prestationen och utbetalaren av prestationen inte har fått uppgifter om förskottsinnehållning för mottagaren av prestationen på elektronisk väg från Skatteförvaltningen. Vid verkställandet av förskottsinnehållningen iakttas då de schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal som fastställts i lagen om förskottsuppbörd, förordningen om förskottsuppbörd eller i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning.

Om det i ovan nämnda författningar inte har föreskrivits eller bestämts någon förskottsinnehållningsprocent för förskottsinnehållningen, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

5 Utlämnande av uppgifter om förskottsinnehållning elektroniskt till utbetalarna

5.1 Utlämnande av uppgifter om förskottsinnehållning för verkställande av förskottsinnehållning

Trots bestämmelserna om sekretess får Skatteförvaltningen till betalare av prestationer lämna ut de uppgifter som dessa behöver för att verkställa förskottsinnehållning i fråga om skattskyldiga som de har specificerat. Uppgifterna kan lämnas till arbetsgivaren eller en motsvarande prestationsbetalare samt till den som betalar ut pensioner och förmåner. (10 § 1 mom. i FörskUL och 17 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter).

Prestationsutbetalaren eller fullmaktshavaren kan hämta förskottsinnehållningsuppgifterna antingen genom direktöverföringsförfarande eller via Skatteförvaltningens gränssnitt Vero API. De förskottsinnehållningsuppgifter som erhålls vid direktöverföring är så kallade grundskattekortsuppgifter som räknats ut för inkomsterna en gång per år. De förskottsinnehållningsuppgifter som fås från API-gränssnitten är sådana uppgifter på grundskattekortet eller ändringsskattekortet som är i kraft vid tidpunkten för betalningen och sådana uppgifter på grundskattekortet eller ändringsskattekortet för pensioner och förmåner som är i kraft eller som träder i kraft i framtiden.

5.2 Direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter

Vid direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter om lön, pension och begränsat skattskyldiga pensionstagare lämnar Skatteförvaltningen ut förskottsinnehållningsuppgifter om prestationstagare till utbetalarna en gång per år på begäran som specificerats särskilt för varje mottagare. De förskottsinnehållningsuppgifter som den som begärt direktöverföring erhåller är så kallade grundskattekortsuppgifter som räknats ut för inkomsterna en gång per år. Uppgifter på ändringsskattekort kan inte fås elektroniskt vid direktöverföring.

De är möjligt att begära direktöverföring av skattekort via Ilmoitin-tjänsten eller Tyvi-leverantörens tjänst.

Om utbetalaren av prestationen inte har fått en enskild prestationstagares förskottsinnehållningsuppgifter via direktöverföringen eller API-gränssnittet ska utbetalaren be prestationstagaren visa upp ett skattekort.

Skatteförvaltningens anvisningar och postbeskrivningar för direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter för löner, pensioner och begränsat skattskyldigas pensioner finns på sidan Postbeskrivningar.

5.3 Förskottsinnehållningsuppgifter via API-gränssnittet

Betalaren eller den befullmäktigade kan beställa förskottsinnehållningsuppgifter för specificerade skattskyldiga antingen vid direktöverföring av skattekortsuppgifter eller via gränssnittet Vero API. En betalare eller befullmäktigade som identifierat sig via gränssnittet kan ansöka om förskottsinnehållningsuppgifter för prestationstagarens gällande grundskattekort och ändringsskattekort före varje betalning.

Om prestationsbetalaren inför gränssnittet i sitt löne- eller pensionsräkningssystem, behöver prestationstagaren inte visa skattekort för betalaren. Om prestationsbetalaren inte fått en enskild prestationstagares förskottsinnehållningsuppgifter via gränssnittet ska betalaren be prestationstagaren visa upp skattekortet.

Mer information om Skatteförvaltningens Vero API-gränssnittstjänster och de gränssnitt som erbjuds finns på sidan Vero API.

5.4 Förskottsinnehållningsuppgifter i tjänsten Palkka.fi

En arbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi får arbetstagarens grund- och ändringsskattekort elektroniskt från Skatteförvaltningen. Palkka.fi hämtar och sparar skattekortsuppgifterna automatiskt i arbetstagaruppgifterna i samband med löneberäkningen. Palkka.fi hämtar dock inte elektroniskt från Skatteförvaltningen uppgifter om källskattekort, skattekort för begränsat skattskyldiga eller skattekort för arbetsersättningar och bruksavgifter. Om skattekortet inte kan fås elektroniskt, ska arbetsgivaren be arbetstagaren visa upp ett skattekort och spara det i arbetstagaruppgifterna.

6 Förskottsinnehållning på förvärvsinkomster

6.1 Förskottsinnehållning på lön

6.1.1 Verkställande av förskottsinnehållning på lönen

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet för lön eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga (FörskUF 4 § 1 mom.).

Skattekortet för lön har en inkomstgräns för hela året. Förskottsinnehållningen på den inkomst som omfattas av förskottsinnehållning beräknas enligt förskottsinnehållningsprocenten upp till den inkomstgräns som anges på skattekortet, och för inkomst som överskrider inkomstgränsen beräknas förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten under återstoden av året. Betalaren ska i fråga om inkomstgränsen beakta inte endast den inkomst som kommer att betalas utan även alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid. (FörskUF 4 § 2 mom.) Exempelvis om utbetalaren har använt samma så kallat grundskattekort för verkställande av förskottsinnehållning på lön och förvärvsinkomst i form av bruksavgift, ska båda inkomsterna beaktas vid uppföljningen av inkomstgränsen.

Förskottsinnehållning verkställs på motsvarande sätt även retroaktivt på en prestation som betalas i efterskott för fler än en löneperiod, till exempel en slutprestation för en entreprenad och löneförhöjning betalas ofta ut retroaktivt. Även retroaktivt betalda prestationer ska beaktas i uppföljningen av inkomstgränsen.

På lönen ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent, om betalaren inte har tillgång till prestationstagarens förskottsinnehållningsuppgifter (EPA 3 §).

Om en löntagare har visat upp samma skattekort för flera olika betalare, ska löntagaren själv följa upp hur mycket inkomster det blir och om inkomstgränsen närmar sig. Löntagaren ska be Skatteförvaltningen om ett nytt skattekort för ökade inkomster om skattekortets inkomstgräns är för låg.

På prestationer som ska betraktas som lön och som utbetalas när en anställning upphör ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med föreskrifterna på skattekortet för löneinkomst. På dröjsmålsränta som betalas ut på ersättning verkställs inte förskottsinnehållning (1 § 6 punkten i SFb beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Dröjsmålsränta är dock skattepliktig inkomst, som ska anmälas till inkomstregistret.

6.1.2 Löneförskott som betalats på förhand

I beskattningen är prestation som betalats till en arbetstagare för löneutbetalningsperioden före den egentliga löneutbetalningsdagen, dvs. löneförskott, lön enligt FörskUL 13 §. Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning på de utbetalda löneförskotten vid betalningstidpunkten (FörskUF 8 §).

Arbetsgivare kan anmäla utbetalda löneförskott till inkomstregistret inom samma tidsfrist som den lön för samma löneutbetalningsperiod som betalas ut senare, förutsatt att lönerna betalas ut under en och samma kalendermånad. Detta har ingen betydelse för arbetsgivarens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på utbetalda löneförskott vid betalningstidpunkten av prestationen (RP 78/2019). Arbetsgivaren ska hantera den förskottsinnehållning som verkställts på löneförskott i sin lönebokföring. Det belopp som betalas till arbetstagaren är nettobeloppet av inkomsten.

6.1.3 Förskottsinnehållning som betalas för prestationstagare

Prestationsbetalaren ska betala förskottsinnehållningen med prestationstagarens medel och kan inte göra det med egna medel. Om prestationsbetalaren dock betalar förskottsinnehållningen med egna medel för prestationstagaren, anses förskottsinnehållningen vara lön till prestationstagaren, för vilken betalaren ska lämna en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Förskottsinnehållning som prestationsbetalaren betalar med egna medel är samma inkomst för prestationstagaren som den egentliga betalningen.

6.1.4 Flera anställningar hos samma arbetsgivare

En person kan i vissa fall samtidigt ha olika anställningsförhållanden hos samma arbetsgivare. Till exempel en person som står i ett tjänste- eller anställningsförhållande hos ett offentligrättsligt samfund kan få arvoden för kommunala eller statliga förtroendeuppdrag av sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning enligt skattekortet på alla prestationer som den betalat ut. Betalaren ska i fråga om skattekortets inkomstgräns beakta alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid.

6.1.5 Faktura som betalats för arbetstagarens räkning

Om arbetsgivaren för arbetstagarens räkning betalar en enskild faktura eller kreditkortsfaktura som tillhör arbetstagaren, eller om arbetstagaren utan grund har använt arbetsgivarens kreditkort för sina egna utgifter, är det fråga om lön som betalats till arbetstagaren i annan form än pengar, dvs. andra naturaförmåner för vilka arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning såsom för prestationer som betalas i annan form än pengar (se kapitel 4.2).

Arbetstagarens skattepliktiga förmån är det belopp som arbetsgivaren betalar för arbetstagarens räkning. Om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att arbetsgivaren också ansvarar för de skatter som hänför sig till förmånen, ska förmånens belopp bruttoberäknas (se närmare kapitel 6.1.8).

6.1.6 Ränteförmån för ett anställningslån och försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren

Förskottsinnehållning på ränteförmån på lån i anställningsförhållande (67 § i ISkL) och för försäkringspremier betalda av arbetsgivaren (68 § i ISkL) verkställs förskottsinnehållning minst en gång om året, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningbetalningen under kalenderåret (9 § 3 mom. i FörskUF). Arbetsgivaren kan även verkställa förskottsinnehållningen oftare. Förmånen kan också periodiseras över de återstående utbetalningarna av lön under kalenderåret.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte på en frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare (1 § 21 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

6.1.7 Gottgörelser som fås utifrån ett anställnings- eller tjänsteförhållande

I vissa situationer kan en arbetstagare utifrån kostnader som arbetsgivaren betalat få olika gottgörelser för privat bruk, till exempel poängfördelar som anknyter till flyg och inkvartering eller bonusfördelar från servicestationer eller affärer. I princip utgör sådana förmåner skattepliktig inkomst för mottagaren. Om en sådan förmån ges av en tredje part utan arbetsgivarens medverkan, är dock arbetsgivaren inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på förmånen, eftersom det inte är fråga om en förmån som enligt lagen om förskottsuppbörd jämställs med en lön (HFD 2011:26). Det handlar om en annan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren, vilken hen ska meddela i sin skattedeklaration.

Skatteplikten för olika bonusar och motsvarande förmåner för privatpersoner behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Bonus i beskattningen.

6.1.8 Nettolöneavtal och enskilda prestationer som betalas som netto

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan ingå ett så kallat nettolöneavtal genom vilket arbetstagaren garanteras en viss nettosumma där arbetsgivaren betalar den skatt som dras från arbetstagarens lön. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att en viss enskild prestation betalas ut som ett nettobelopp till arbetstagaren. I båda fallen ska arbetsgivaren bruttoberäkna prestationerna. Bruttoberäkning innebär att ett betalt nettobelopp omvandlas till bruttobelopp. En arbetstagares skattepliktiga inkomst utgörs av det sammanlagda belopp av nettolönen och de skatter som arbetsgivaren betalat (HFD 1969-II-589).

Bruttolönen kan beräknas med hjälp av bruttolöneräknaren, om hela årets inkomst betalas som nettoinkomst. Bruttolöneräknaren kan inte utnyttjas för att bruttoberäkna en enskild prestation som betalas som netto. En finländsk arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållningen enligt förskottsinnehållningsprocenten och inkomstgränserna på skattekortet. Bruttolönen jämförs med skattekortets inkomstgräns. Arbetstagaren ska be Skatteförvaltningen om ett nytt skattekort för ökade inkomster om skattekortets inkomstgräns är för låg. Nettolön som betalats ut av ett utländskt företag för arbete som utförts i Finland har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland.

6.2 Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomst

Bestämmelser om sjöarbetsinkomst finns i 74 § i inkomstskattelagen. Som sjöarbetsinkomst ses i princip all löneinkomst som fåtts i pengar eller pengars värde för alla former av arbete ombord på ett fartyg och för arbete i anknytning till trafikering av ett fartyg.

Även sjöarbetsinkomst som tjänats in till sjöss är förskottsinnehållningspliktig lön. Den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomst för en mottagare av sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst enligt ISkL 97 §, varför förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst är lägre än förskottsinnehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land. Därför får arbetsgivaren inte använda förskottsinnehållningsprocenten på sjöarbetsinkomst vid förskottsinnehållning på lön som förvärvats på land.

Vid fjärrtrafik och vid trafik mellan så kallade tredje länder beviljas avdraget för sjöarbetsinkomst förhöjt (ISkL 97 § 3 mom.). Höjningen av avdraget för sjöarbetsinkomst har inte beaktats i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomsten. Detta så kallade cross-tradeavdrag görs av utbetalaren av sjöarbetsinkomst, genom att i förskottsuppbörden minska den förskottsinnehållning som räknats för sjöarbetsinkomst med 34 euro för varje kalendermånad under vilken löntagaren har rätt till avdraget i fråga (3 § i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållning verkställs inte enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för sjöarbetsinkomst på inkomster från utländska fartyg och inte heller på löneinkomster för sådana personer som inte står i arbetsförhållande till redaren eller en annan operatör för fartyget. Till exempel verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenten för arbetstagares lön som utför städ- eller reparationsarbeten i en hamn eller för uppträdande konstnärer som är anställda hos en programbyrå, om prestationstagaren bor i Finland och är skyldig att betala skatt här. Förskottsinnehållning på lön som tjänats in på land utförs enligt de förskottsinnehållningsprocenter som fastställts för lönen.

För någon som är allmänt skattskyldig i Finland och arbetar ombord på ett utländskt fartyg verkställs förskottsuppbörden i form av förskottsbetalning. För en begränsat skattskyldig uppbärs i regel källskatt på sjöarbetsinkomst som erhållits från arbete utfört ombord på ett finskt fartyg.

Sjöarbetsinkomst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

6.3 Förskottsinnehållning på bruksavgift

Bruksavgift är ersättning som betalas för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt (till exempel litterära verk, konstverk), rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt (till exempel patent, mönster och varumärke) eller för uppgifter om industriella, kommersiella eller vetenskapliga rön (FörskUL 25 § 1 mom. 2 punkten). Erhållen köpeskilling för avyttring av en immateriell rättighet är däremot inte arbetsersättning eller bruksavgift.

För fysiska personer och dödsbon är erhållen bruksavgift en skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst (ISkL 52 §). Erhållen bruksavgift är i regel förvärvsinkomst. Exempel på sådan inkomst är bruksavgift från mottagarens egen verksamhet eller från en immateriell rättighet som erhållits som gåva. Utbetalaren ska vid behov kontakta mottagaren för att utreda om inkomsten utgör förvärvs- eller kapitalinkomst.

Förskottsinnehållning verkställs på en bruksavgift om dess mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUF 25 § 1 mom. 2 punkten). Bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek finns i förordningen om förskottsuppbörd.

Ett grundskattekort upprättas inte för bruksavgifter som är förvärvsinkomst. På bruksavgifter som utgör förvärvsinkomst verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenten på det ändringsskattekort som fastställts för bruksavgiften eller i andra hand enligt förskottsinnehållningsprocenten på grundskattekortet som fastställts för lön (FörskUF 10 §). Om bruksavgiften är förvärvsinkomst och mottagaren som är en fysisk person inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 §).

Om grunden för bruksavgiften är en rättighet som erhållits i arv eller testamente eller mot vederlag är inkomsten skattepliktig kapitalinkomst för fysiska personer och dödsbon. På bruksavgift som utgör kapitalinkomst verkställer betalaren en förskottsinnehållning som är 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 2 punkten). Schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent används inte om prestationstagaren visar upp ett ändringsskattekort som påförts betalaren för bruksavgiften i god tid före betalningen. På ändringsskattekortet kan förskottsinnehållningsprocenten vara lägre än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenten.

På en bruksavgift som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs en förskottsinnehållning som är 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska förskottsinnehållning inte verkställas.

En eventuell momsandel dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

6.4 Förskottsinnehållning på arbetsersättning

6.4.1 Allmänt

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Arbetsersättningen är näringsinkomst eller annan förvärvsinkomst för mottagaren. Huruvida en prestation har en karaktär av lön, arbetsersättning, köpesumma för vara, partiell köpesumma för vara och partiell service eller hyra, har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Den som betalar arbetsersättning ska, enbart om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten, verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Om en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret avlider, inverkar det inte på förskottsuppbördsregistreringen. Dödsboet finns i förskottsuppbördsregistret tills dödsboet slutligt skiftas och lämnar in en anmälan om avslutande av registreringen. Den som betalar arbetsersättning ska verkställa förskottsinnehållning även om ersättningen betalas till ett finansbolag därför att mottagaren sålt eller överfört fakturafordran till bolaget. Den som betalar ut arbetsersättningen ska verkställa förskottsinnehållning också om den betalar arbetsersättning till ett konkursbo som inte har antecknats i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen av prestationen.

På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning utifrån uppgifterna om fastställd förskottsinnehållning av arbetsersättning (FörskUF 10 §). Uppgifterna om fastställd förskottsinnehållning av lön kan alltså inte användas för verkställande av förskottsinnehållning på arbetsersättning. Om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 §).

På arbetsersättningar som betalas ut till samfund, samfällda förmåner, allmännyttiga samfund och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret, verkställs en förskottsinnehållning som är 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.).

Betalaren kan dra av momsandelen av den utbetalda arbetsersättningen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

En mottagare av en betalning kan meddela betalaren om mottagaren önskar större förskottsinnehållning än vad som föreskrivs i FörskUF 15 § 3 mom. (FörskUL 17 §). Förskottsinnehållningsprocenten kan inte ändras på utbetalarens initiativ.

Förskottsuppbördsregistret och förskottsuppbördsregistrering behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

6.4.2 Kostnadsersättningar

I ett uppdragsförhållande avtalar man i regel om en helhetsersättning med vilken uppdragstagaren täcker alla kostnader för utförandet av arbetet. En arbetsersättning kan innehålla kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom utgifter för arbetsredskap eller för material och förnödenheter eller resekostnader.

En utbetalare kan inte utan att verkställa förskottsinnehållning i samband med utbetalning av arbetsersättning ersätta andra kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom kostnader för arbetsredskap eller för material och förnödenheter samt resor. Resekostnadsersättningar som betalas ut till en mottagare av arbetsersättning är inte skattefria, eftersom kostnadsersättningar endast kan vara skattefria när de betalas ut till en löntagare (ISkL 71 § 1 mom.). Inte heller andra kostnader som uppkommit i samband med arbetet kan betalas skattefritt till mottagaren av arbetsersättning. Kostnader relaterade till arbetet kan ersättas utan förskottsinnehållning endast till löntagare (15 § 1 mom. i FörskUL).

Om en mottagare av en arbetsersättning är en fysisk person, kan utbetalaren av arbetsersättningen dock utan att verkställa förskottsinnehållning till mottagaren betala resekostnadsersättning enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar (nedan kostnadsbeslutet), förutsatt att kriterierna för utbetalning av resekostnadsersättning uppfylls (1 § 16 punkten i

Det vederlag som betalas till säljaren kan innehålla både köpesumma för varan och arbetsersättning, exempelvis monteringsarbete. Om arbetets andel har specificerats på fakturan eller dess bilaga eller varan och arbetsersättningen har fakturerats på olika fakturor, verkställer utbetalaren förskottsinnehållningen endast på arbetets andel om prestationstagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Försäljning av en vara och tjänst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

6.4.3 Arbetsersättning till arbetskonsortier

Med ett arbetskonsortium avses ett konsortium av två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket överenskommits på förhand (se ISkL 4 § 2 mom.).

Delägare i ett arbetskonsortium behandlar sin andel av inkomsterna och utgifterna för arbetskonsortiet som en del av den egna näringsverksamheten. Eftersom ett arbetskonsortium inte bedriver självständig näringsverksamhet, införs det inte i förskottsuppbördsregistret. Delägare i ett arbetskonsortium kan dock införas i förskottsuppbördsregistret om förutsättningarna är uppfyllda (FörskUL 25 § och 27 §).

Huruvida förskottsinnehållning ska verkställas på en arbetsersättning eller inte, beror på om en medlem av ett arbetskonsortium är införd i förskottsuppbördsregistret. Registreringsstatus ska granskas i samband med varje utbetalning av en prestation.

Det finns ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till ett arbetskonsortium, om alla delägare i arbetskonsortiet är införda i förskottsuppbördsregistret. Om en eller flera delägare inte är införda i förskottsuppbördsregistret, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen. En utbetalare kan dock låta bli att verkställa förskottsinnehållning på den andel av en arbetsersättning som hänför sig till en i förskottsuppbördsregistret införd delägare i ett arbetskonsortium, om en utredning över fördelningen av arbetsersättningen mellan delägarna i arbetskonsortiet uppvisas för utbetalaren.

Om fakturan inte innehåller en specifikation över hur arbetsersättningen fördelas mellan arbetskonsortiets delägare, verkställs förskottsinnehållning på samma sätt som på gemensamma prestationer enligt 50 procent (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). För verkställande av beskattningen kan mottagarna av arbetsersättningen ge Skatteförvaltningen en utredning om hur arbetsersättningen och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

6.5 Förskottsinnehållning på en idrottsutövares inkomster

6.5.1 Löner, arvoden och andra pris

När en idrottare står i ett anställningsförhållande enligt lagen om förskottsuppbörd till ersättningsbetalaren, utgör den ersättning som betalas ut för arbete, det vill säga för träning och tävling, idrottarlön, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (FörskUL 13 §, se kapitel 6.1). Förskottsinnehållning verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lönen.

Ett arvode för en idrottsutövare är en ersättning som direkt eller indirekt betalats utifrån en idrottsprestation, som inte utgör lön. Ett arvode för en idrottsutövare grundar sig på idrottarens personliga insats, idrottsprestation eller idrottarstatus. Tävlingspriser som en idrottare får för idrott, till exempel baserat på placering eller prestation, utgör ett arvode för idrottaren.

Inget grundskattekort upprättas för en idrottsutövares arvode. På en idrottsutövares arvoden och priser verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenten på det ändringsskattekort som fastställts för idrottsutövarens arvode eller i andra hand enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten på grundskattekortet som påförts för lön (FörskUF 4 § och SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning 17 §). Förskottsinnehållning ska verkställas på ett arvode för idrottare oberoende av på vilken nivå eller hur målinriktat idrott utövas.

Tävlingspriser som inte kan betraktas som lön, arbetsersättning eller bruksavgift och vars sammanlagda värde under ett skatteår uppgår till högst 100 euro utgör dock inte skattepliktig inkomst (ISkL 84 a §). På tävlingspriser med ett värde över 100 euro verkställs inte förskottsinnehållning, om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan i lagen om förskottsuppbörd avsedd annan lön, arbetsersättning eller bruksavgift eller en idrottares arvode (1 § 14 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

De som betalar arvode för en idrottsutövare kan på prestationstagarens yrkande ersätta denne för kostnader som direkt beror på arbetet utan att förskottsinnehållning verkställs eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (15 § 5 mom. i FörskUL, se kapitel 8).

En förmån som ges i annan form än som pengar uppskattas vid verkställande av förskottsinnehållning vanligen till gängse värde eller enligt Skatteförvaltningen årliga beslut om naturaförmåner. Förskottsinnehållning kan inte verkställas enbart på naturaförmåner eller varuarvoden eller varupriser, eftersom förskottsinnehållning endast kan verkställas på belopp som betalas i pengar (11 § 2 mom. i FörskUL).

Arvoden, pris och stipendier för idrottare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott.

Hur de direkta kostnader som avses i 15 § i lagen om förskottsuppbörd ska beaktas innan förskottsinnehållningen verkställs behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden.

6.5.2 Fonderade idrottsinkomster

En idrottsutövare kan överföra inkomster från idrott utan direkta skattepåföljder till en träningsfond och en idrottsutövarfond (ISkL 116 a–c §). Förskottsinnehållning verkställs inte när idrottsinkomsten från idrott betalas direkt till en tränings- eller idrottsutövarfond. Arbetsgivaren är dock skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på grundval av den lön som inbetalts till idrottsutövarfonden (7 § i L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Till en träningsfond kan betalas andra idrottsinkomster än lön. Förskottsinnehållning verkställs inte då en idrottare använder fondmedel för att täcka kostnader för att utöva idrott och förbereda sig på tävlingar under skatteåret mot vederbörliga kostnadsverifikat. En idrottare kan även ta ut sina medel ur fonden till andra ändamål då idrottskarriären fortsätter eller ta ut medel efter sin idrottskarriär. I dessa situationer ska träningsfonden verkställa förskottsinnehållning på prestationen.

En idrottsutövarfond är avsedd för att trygga försörjningen efter att idrottskarriären upphört. Därför kan medel som överförts till en idrottsutövarfond tas ut först efter att idrottskarriären upphört. Det är möjligt att överföra inkomster från idrottsutövandet, även idrottarens lön, till idrottsutövarfonden. Lön för en idrottare som överförts till en idrottsutövarfond är lön för en idrottare också då medel tas ut ur fonden (CSN 28/2010). På motsvarande sätt är ett arvode för idrottsutövare också arvode för idrottsutövare då det tas ut ur en fond. Det handlar inte ännu om uttag av medel ur en fond om de överförs till en annan motsvarande idrottsutövarfond hos en stiftelse (CSN 9/2016). Medel som tas ut från en idrottsutövarfond är i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.

Idrottsutövarfonden verkställer förskottsinnehållning på idrottsutövarens lön eller arvode som lyfts ur fonden enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för inkomsten.

Tränings- och idrottsutövarfonder, begreppet ”idrottsinkomst” och förutsättningarna för fondering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott.

6.6 Förskottsinnehållning på en fondandel i och överskott ur en personalfond

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent (ISkL 65 §). På den skattepliktiga delen av fondandelar och överskott verkställs förskottsinnehållning enligt tilläggsprocenten för lönen eller enligt den förskottsinnehållningsprocent, tilläggsprocent och inkomstgräns som har fastställts för inkomsten (FörskUF 12 §).

Beskattning av betalningar till och inkomster från personalfonder för fondens medlemmar behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder.

6.7 Förskottsinnehållning på pension

Bestämmelser om förskottsinnehållning på pensioner och livränta som utgör förvärvsinkomst finns i 3 kap. i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning).

På pension som utgör förvärvsinkomst, rehabiliteringsstöd som betalas för en viss tid som sjuk- eller invalidpension och livränta ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som har fastställts för den skattskyldige för pension (4 § 1 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om betalaren inte har uppgift om prestationsmottagarens förskottsinnehållningsprocent för pension ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 40 procent på följande prestationer:

• På pension som utgör förvärvsinkomst, rehabiliteringsstöd som betalas för en viss tid som sjuk- eller invalidpension och livränta samt på förhöjning av rehabiliteringsstöd och sjuk- eller invalidpension som beviljats tills vidare (rehabiliteringstillägg) (4 § 2 och 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).
• Om pensionstagare som börjar få ny pension, retroaktiv pension eller engångspension (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 3 mom.). Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Med avvikelse från det ovan nämnda har förskottsinnehållningsprocenten för folkpension, familjepension som betalas av Folkpensionsanstalten (FPA) och garantipension fastställts i situationer där FPA inte har tillgång till förskottsinnehållningsuppgifter om prestationstagaren. Då verkställs förskottsinnehållningen på det sätt som fastställs i 5 § 2–5 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning:

• På begynnelse- och fortsättningspension för en efterlevande make, vilken betalas ut i form av familjepension, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 30 procent.
• På barnpension som betalas ut i form av familjepension ska förskottsinnehållning verkställas enligt 20 procent.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på full folkpension eller på efterlevandepension och barnpension vars belopp motsvarar folkpension och betalas ut i form av familjepension.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på garantipension.
• Om någon av ovan nämnda prestationer betalas ut som engångsprestationer eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, ska förskottsinnehållning verkställas på engångsprestationen eller på hela det belopp som betalas ut retroaktivt enligt 40 procent.

FPA verkställer inte förskottsinnehållning på folkpension eller familjepension som utbetalts till en begränsat skattskyldig, om FPA inte har tillgång till prestationstagarens förskottsinnehållningsuppgifter (5 § 6 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Verkställande av förskottsinnehållning på prestationer som grundar sig på frivilliga pensionsförsäkringar har behandlats i kapitel 6.8.3. Verkställande av förskottsinnehållning på rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som betalats ut av en arbetspensionsanstalt har behandlats i kapitel 6.8.1.

6.8 Förskottsinnehållning på försäkringsersättningar och skadestånd

6.8.1 Sjukförsäkringsersättningar

Bestämmelser om förskottsinnehållning på sjukförsäkringsersättningar finns i 4 kap. i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om betalaren har tillgång till ett ändringsskattekort för förmånen, ska förskottsinnehållning verkställas enligt uppgifterna om förskottsinnehållningen. Om prestationsbetalaren inte har kännedom om ändringsskattekortet för förmånen, verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lönen, dock enligt minst 25 procent, på följande prestationer (6 § 1 mom. och 6 § 5 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning):

• På dagpenningsförmån som betalas till en försäkrad enligt sjukförsäkringslagen, på rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd enligt 30, 32, 32 a och 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner samt på annan rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd än sådan som betalas utöver pension.
• På rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som en arbetspensionsanstalt betalar, på rehabiliteringspenning som en olycksfallsförsäkringsanstalt betalar och på annan ersättning som betalas ut för inkomst- eller underhållsbortfall med stöd av sjukförsäkringslagen.
• På dagpenning vid smittsam sjukdom som betalas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och på dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991).

På partiell föräldrapenning eller föräldrapenning som betalas ut partiellt enligt sjukförsäkringslagen och på partiell sjukdagpenning som utbetalas till en försäkrad verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten (6 § 2 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om prestationsbetalaren inte har kännedom om förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för lönen och inte heller om ändringsskattekortet för förmånen, verkställs förskottsinnehållning med avvikelse från det ovan nämnda utifrån den tabell som finns i 6 § 3 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning:

Dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och andra rehabiliteringspenningar och -understöd än sådana som betalas utöver pension, euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17 – 26	20
26,01 – 41	25
41,01 – 56	30
56,01 – 78	35
78,01 – 92	40
92,01 – 123	45
123,01	50

På en dagpenningsförmån till minsta belopp enligt 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen verkställs förskottsinnehållning schablonmässigt enligt 20 procent. Förskottsinnehållning verkställs dock inte om förmånen till minsta belopp som nämns ovan i detta kapitel, partiell sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd uppgår till högst 4 euro per dag (6 § 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om de ersättningar som nämns ovan i detta kapitel betalas som engångsbetalning eller retroaktivt för annan tid än för skatteåret, verkställs förskottsinnehållningen enligt den (ovannämnda) tabellen som finns i 6 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (6 § 7 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning), om betalaren inte har uppgift om ändringsskattekortet för förmånen.

Då en pensionstagare dessutom får rehabiliteringspenning verkställs förskottsinnehållningen på rehabiliteringspenningen enligt 40 procent. (6 § 6 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning)

Läs om kompletterings- och tilläggsdagpenning som betalas ut av sjukkassor i kapitel 6.10.7. Förskottsinnehållning verkställs inte på prestationer som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner då de betalas direkt till serviceproducenten enligt en fullmakt från den försäkrade (1 § 1 mom. 19 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

6.8.2 Ersättningar ur obligatoriska försäkringar

Bestämmelser om förskottsinnehållning på annan ersättning än pension eller livränta som betalas på basis av en obligatorisk försäkring finns i 4 kap. 8 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning).

Då man med stöd av

• en obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring,
• en patientförsäkring,
• lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016),
• lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller
• brottsskadelagen (1204/2005)

betalar annan ersättning än pension eller livränta åt en skadad, verkställs förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocenter som gäller för lön, dock enligt minst 25 procent om betalaren inte har tillgång till ett ändringsskattekort för förmånen.

Om löntagaren på samma gång får lön för olycksfallstid vid sidan om försäkringsersättningen, verkställs förskottsinnehållningen också i så fall på ovan nämnda sätt. Om olycksfallsersättningen överstiger lönen, får arbetstagaren differensen mellan olycksfallsersättningen och lönen från försäkringsbolaget, som ska verkställa förskottsinnehållning på differensen.

Då ovan nämnda prestationer betalas ut som engångsbetalning eller retroaktivt för annan tid än skatteåret i fråga, verkställs förskottsinnehållning enligt 50 procent.

6.8.3 Ersättningar för frivilliga försäkringar

Bestämmelser om förskottsinnehållning på ersättningar som betalas på basis av en frivillig försäkring finns i 4 kap. 8 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning).

Vad gäller frivilliga försäkringsprestationer som ersätter förvärvsinkomst och prestationer som utgör förvärvsinkomst och som erhållits som återbäring av premier för frivilliga pensionsförsäkringar eller genom återköp eller som ändringsvärde, verkställs förskottsinnehållning enligt antingen 50 procent eller tilläggsprocenten för lön (8 § 3 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållning verkställs enligt 50 procent eller enligt tilläggsprocenten även för skattepliktiga vårddagsersättningar som utgör förvärvsinkomst och har erhållits med stöd av sjukhusförsäkring.

På kapitalinkomsterna återbäring och återköp av försäkringspremier samt kapital som betalas ur en liv- och kapitalförsäkring eller dess avkastning verkställs förskottsinnehållning enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten och 8 § 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållningens belopp räknas utifrån det förhöjda belopp som räknas som inkomst, om en pension eller prestation som avses i ISkL 81 a §, pension från en frivillig individuell pensionsförsäkring som avses i ISkL 34 a §, annan försäkringsprestation eller ett belopp från återköp eller en prestation eller en skattepliktig inkomst från ett avtal om långsiktigt sparande som avses i lagen om bundet långsiktigt sparande räknas som förhöjd inkomst för den skattskyldige (FörskUL 11 § 3 mom. och 8 § 5 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning.

6.8.4 Skadestånd

Bestämmelser om förskottsinnehållning på skadestånd finns i 4 kap. 8 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning)

Enligt 78 § i inkomstskattelagen är skadestånd och därmed jämförbara ersättningar i beskattningen inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Skadestånd kan vara antingen en skattefri eller en skattepliktig förmån. Skattepliktigt skadestånd är antingen kapital- eller förvärvsinkomst för mottagaren, beroende på den inkomst som ersätts.

Utbetalaren av prestationen är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på skadestånd som är skattepliktig för mottagaren. Också en privatperson är skyldig att verkställa förskottsinnehållning till exempel då personen med stöd av ett domstolsbeslut betalar skadestånd för att ersätta inkomst- eller underhållsbortfall för mottagaren (hushåll omfattas dock av en lättnad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning, se kapitel 2.2).

På ersättning som betalas ut som kapitalinkomst verkställs förskottsinnehållningen enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Förskottsinnehållningen på ersättning som betalas med anledning av en personskada och som betraktas som förvärvsinkomst verkställs schablonmässigt enligt 50 procent eller, enligt tilläggsprocenten för lön (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning 8 § 3 mom.).

6.9 Förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner

Bestämmelser om förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner finns i 5 kap. i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om betalaren har uppgift om ändringsskattekort för förmånen, ska förskottsinnehållning verkställas enligt dessa uppgifter om förskottsinnehållning.

Om betalaren inte har uppgift om ett ändringsskattekort för förmånen, ska förskottsinnehållning med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) verkställas för:

• inkomstrelaterad dagpenning (i vissa situationer också inkomstrelaterad dagpenning som betalas ut till beloppet på grunddagpenningen),
• förhöjd förtjänstdel och
• rörlighetsunderstöd som betalas ut av en arbetslöshetskassa

enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten som gäller för lön, dock enligt minst 25 procent (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning 10 § 1 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållning också på startpeng enligt lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023).

På grunddagpenning och dess förhöjningsdel samt arbetsmarknadsstöd och dess förhöjningsdel som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd verkställs förskottsinnehållning enligt 20 procent. Lika stor förskottsinnehållning verkställs på rörlighetsunderstöd som betalas av FPA. (10 § 2 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning). På de prestationer som nämns i föregående stycke verkställs dock inte förskottsinnehållning, om prestationen uppgår till högst 4 euro per dag (10 § 3 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om betalaren inte har de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen, verkställs förskottsinnehållningen enligt tabellen i 10 § 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning:

Ersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17 – 26	20
26,01 – 39	25
39,01 – 51	30
51,01 – 66	35
66,01 – 100	40
100,01 – 156	45
156,01	50

6.10 Förskottsinnehållning på andra prestationer

6.10.1 Strejkunderstöd

Bestämmelser om förskottsinnehållning på strejkunderstöd finns i 5 kap. 11 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning)

I 88 § i inkomstskattelagen föreskrivs om skattefrihet för strejkunderstöd om högst 16 euro per dag som med anledning av en stridsåtgärd erhållits från en arbetsmarknadsorganisation eller något annat därmed jämförbart strejkunderstöd. Den skattepliktiga delen av strejkunderstödet är en förmån på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt tabellen i 10 § 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning, som avser ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om betalaren av prestationen inte har förskottsinnehållningsuppgifter på ändringsskattekort för förmånen (se kapitel 6.9).

6.10.2 Alterneringsersättning

Bestämmelser om förskottsinnehållning på alterneringsersättning finns i 5 kap. 12 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om betalaren har uppgift om ändringsskattekort för förmånen, ska förskottsinnehållning verkställas enligt dessa uppgifter om förskottsinnehållning. Om betalaren inte har uppgift om ändringsskattekortet för förmånen, verkställs förskottsinnehållningen på alterneringsersättning som avses i lagen om alterneringsledighet (1305/2002) enligt förskottsinnehållningsprocenten för lön, dock enligt minst 25 procent. Förskottsinnehållning på alterneringsersättning verkställs enligt 20 procent, om dess belopp grundar sig på grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

6.10.3 Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård

Bestämmelser om förskottsinnehållning på stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård finns i 6 kap. i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning).

Om betalaren har uppgift om ändringsskattekort för förmånen, ska förskottsinnehållning verkställas enligt dessa uppgifter om förskottsinnehållning.

Om betalaren inte har uppgift om ändringsskattekortet för förmånen, verkställs förskottsinnehållningen på stöd för vård av barn i hemmet och på kommuntillägget som FPA betalar enligt de förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent. (13 § 1 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållningen verkställs enligt tilläggsprocenten på lön i följande fall (13 § 3 och 4 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning):

• FPA: på partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning, och
• kommun: kommuntillägg som kommunen betalar på stöd för vård av barn i hemmet eller på stöd för privat vård som betalas ut till en vårdare som står i ett arbetsavtalsförhållande.

FPA verkställer förskottsinnehållning på stöd för privat vård av barn som betalats till barnets vårdare som står i arbetsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare och på kommuntillägg enligt förskottsinnehållningsprocenterna för lön (13 § 2 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om producenten av vården är en företagare eller ett företag som inte finns i förskottsuppbördsregistret, verkställer FPA och kommunen förskottsinnehållning på stödet för privat vård och kommuntillägget till vårdproducenten på samma sätt som på arbetsersättning (13 § 5 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning). På en prestation som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Förskottsinnehållning på en prestation som betalas till en företagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt de innehållningsprocent som antecknats på skattekortet (FörskUF 10 §).

Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Stöd för hemvård och privat vård av barn.

6.10.4 Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare

Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare är av samma karaktär som arbetsersättning. Arvoden, kostnadsersättningar och ersättningar för särskilda kostnader som betalas ut till en familjevårdare utgör skattepliktig förvärvsinkomst för denne (arbetsersättning).

Betalaren verkställer förskottsinnehållning på utbetalt stöd för närståendevård och på familjevårdarens arvode enligt förskottsinnehållningsuppgifterna för prestationen i fråga, om mottagaren inte har antecknats i Skatteförvaltningens förskottsuppbördsregister. Uppgifter om förskottsinnehållning på lön eller arbetsersättning får inte användas för verkställande av förskottsinnehållning. Om betalaren inte har förskottsinnehållningsuppgifter om prestationen i fråga, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent på stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare som betalas till en fysisk person. Om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållning inte på den prestation som har betalats till inkomsttagaren.

Även om prestationerna utgör arbetsersättning, uppbärs för dem undantagsvis en pensionsavgift enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

Beskattning av inkomst som en fysisk person har fått för arbetet som familjevårdare behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av familjevårdare. Beskattningen av stöd för närståendevård och lön för familjevårdare behandlas i Skatteförvaltningens kundanvisning Så här sköter du skatteärenden i egenskap av närståendevårdare, familjevårdare, stödfamilj eller stödperson.

6.10.5 Studiestöd

Bestämmelser om förskottsinnehållning på studiestöd finns i 7 kap. 14 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning). Enligt beslutet verkställs ingen förskottsinnehållning på studiepenning i enlighet med lagen om studiestöd (65/1994).

6.10.6 Vuxenutbildningsstöd

Bestämmelser om förskottsinnehållning på vuxenutbildningsstöd finns i 7 kap. 15 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning). Enligt beslutet ska förskottsinnehållning verkställas enligt 20 procent på vuxenutbildningsstöd i enlighet med lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000).

6.10.7 Dagpenningar och avgångsbidrag som betalats ut av sjukkassor

Bestämmelser om förskottsinnehållning på ersättningar som betalats av sjukkassor finns i 4 kap. 7 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning)

På kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som fungerar hos arbetsgivaren verkställs förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön. På annan dagpenning än kompletteringsdagpenning som betalats av en försäkringskassa verkställs förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om betalaren inte har tillgång till ett ändringsskattekort för förmånen.

Om försäkringskassan inte har uppgifter om prestationstagarens förskottsinnehållning, verkställs förskottsinnehållningen på ovan nämnda prestationer enligt tabellen i 6 § 3 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning.

En kassa som avses i lagen om försäkringskassor (948/2021) kan betala avgångsbidrag till sin medlem som har avgått från sitt arbete eller sin befattning. Bestämmelserna om beskattning av livförsäkring tillämpas på avgångsbidrag. Följaktligen är enbart avkastningen på avgångsbidrag skattepliktig kapitalinkomst. På avkastningen på avgångsbidrag verkställs förskottsinnehållning enligt 30 procent.

6.10.8 Prestationer enligt lönegarantilagen

Bestämmelser om förskottsinnehållning på prestationer som betalats enligt lönegarantilagen finns i 8 kap. i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

På grund av insolvens hos arbetsgivaren är det möjligt att arbetsgivarens obetalda löner betalas ut till arbetstagaren med stöd av lönegarantilagen (866/1998). I så fall fungerar den myndighet som ansvarar för lönegarantin som ställföreträdande betalare och verkställer förskottsinnehållning på den prestation som betalas ut som lönegaranti.

När ett belopp på minst 20 euro och högst 5 000 euro betalas till en arbetstagare som lönegaranti med stöd av lönegarantilagen, verkställs förskottsinnehållningen enligt 30 procent. På den del av prestationen som överskrider 5 000 euro verkställs förskottsinnehållningen enligt 50 procent. (16 § i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Om prestationsbetalaren har fått de uppgifter som behövs för verkställandet av förskottsinnehållningen, verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som antecknats på skattekortet för lön (20 § i lagen om förskottsinnehållning på sätten för och storleken av förskottsinnehållning). Förskottsinnehållningen verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten på skattekortet för lön också då ett konkursbo ansökt om fordringar som lönegaranti för en arbetstagares räkning och konkursboet betalar ut prestationen till arbetstagaren.

6.10.9 Omställningspenning

Bestämmelser om förskottsinnehållning på omställningspenning finns i 10 kap. 18 § i Skatteförvaltningens beslut (SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning).

Den omställningspenning av engångskaraktär som avses i lagen om utkomstskydd omfattas av förskottsinnehållning. När löntagaren tillhör en arbetslöshetskassa betalar kassan ut omställningspenning. Till övriga löntagare betalas den ut av FPA. Betalaren verkställer förskottsinnehållningen enligt den tilläggsprocent som fastställts för lönen, om betalaren inte har kännedom om ändringsskattekortet för prestationen i fråga.

7 Förskottsinnehållning i vissa specialfall

7.1 Separata betalningar

Det är möjligt att tillfälliga prestationer betalas ut till en löntagare utanför den egentliga löneberäkningen. På dessa prestationer ska förskottsinnehållning verkställas enligt skattekortets tilläggsprocent eller enligt den förskottsinnehållningsprocent som antecknats i det skattekort som beviljats för ändamålet (FörskUF 7 §). Om betalaren inte har uppgifter om mottagarens förskottsinnehållning, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

Det är dock inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet av en enskild prestation som ska betalas tillfälligt är högst 20 euro per kalendermånad (FörskUF 14 §, se även kapitel 3.1). Trots detta ska inkomsten anmälas till inkomstregistret.

7.2 Gemensamma arvoden

Med ett gemensamt arvode avses en prestation som betalas gemensamt till två eller flera personer, till exempel en artistgrupp. Bestämmelser om förskottsinnehållning på gemensamma arvoden finns i 2 kap. 2 § i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning.

Om de som får gemensamt arvode meddelar betalaren hur arvodet fördelas mellan dem, verkställs förskottsinnehållningen separat för var och en enligt uppgifterna om förskottsinnehållning på deras respektive skattekort.

Om inkomsttagarna inte uppvisar en utredning om hur inkomsten fördelas, ska det på den sammanlagda inkomsten verkställas en förskottsinnehållning som är 50 procent. I så fall ska man som mottagare anmäla den persons personbeteckning till inkomstregistret till vilken det gemensamma arvodet har betalats ut.

För verkställande av beskattningen kan mottagarna av arvodet ge Skatteförvaltningen en utredning om hur arvodet och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

8 Direkta kostnader vid verkställandet av förskottsinnehållning

8.1 Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden

Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas honom på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Bestämmelsen tillämpas både i fråga om en person som är anställd hos utbetalaren och i fråga om en person som får ett i FörskUL 13 § 1 mom. 2 punkten avsett personligt arvode. Bestämmelsen tillämpas även för betalare och mottagare av arvoden till idrottare (FörskUL 15 § 5 mom.).

Som direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden kan följande beaktas vid verkställandet av förskottsinnehållningen: utgifter för arbetsredskap och för material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande.

Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden och som arbetsgivaren ska ersätta eller dra av innan förskottsinnehållning verkställs är inte löntagarens levnadskostnader eller allmänna utgifter för inkomstens förvärvande:

• medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
• avgifter till arbetslöshetskassa
• kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen samt kostnader för veckoslutsresor och andra motsvarande resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe under en pågående arbetskommendering
• utgifter för att skaffa facklitteratur. (15 § 4 mom. i FörskUL)

Om den sannolika ekonomiska brukstiden för arbetsredskapet är över tre år, minskar arbetstagaren dessa anskaffningsutgifter i den egna beskattningen som utgifter för att skaffa förvärv med årliga avskrivningar. Ersättning som arbetsgivaren betalat ut för anskaffning av ett sådant arbetsredskap kan inte ses som en ersättning för en utgift på grund av arbetet, vilken kan ersättas trots förskottsinnehållningen.

Kostnader som ersätts utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar i princip faktiska kostnader som uppkommit för löntagaren. Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en utredning över kostnaderna, till exempel en reseräkning. Om utredningen inte kan anses tillförlitlig ska kostnaderna uppskattas enligt de kostnader som uppstår under motsvarande förhållanden och i motsvarande uppgifter i allmänhet (FörskUL 15 § 2 mom.). Exempelvis inom specialbranscher har man som grund för uppskattning godkänt utvärderar personalens prestationer och kompetens enligt kollektivavtal.

Bedömningsgrunderna för resekostnader fastställs årligen i förväg av Skatteförvaltningen (ISkL 73 § och FörskUF 17 §). Därtill innehåller förordningen om förskottsuppbörd bestämmelser om bedömningsgrunderna för vissa andra kostnader för situationer där en annan utredning inte lagts fram (FörskUF 18 §).

Hur de direkta kostnader som avses i 15 § i lagen om förskottsuppbörd ska beaktas innan förskottsinnehållningen verkställs behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden.

8.1.1 Ersättningar som arbetsgivaren utbetalar till löntagaren

Arbetsgivaren kan, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Sådan ersättning för direkta kostnader som betalats till löntagaren ses inte som lön i förskottsuppbörden, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna (FörskUL 15 § 3 mom.). Skattebefrielsen för arbetsgivarens ersättningar till löntagare avgörs utifrån inkomstskattelagens bestämmelser.

8.1.2 Avdrag före förskottsinnehållning

En löntagare får nödvändigtvis inte separat en utbetalning eller ersättning av arbetsgivaren för direkta kostnader som beror på arbetet. Å andra sidan kan arbetsgivaren betala eller ersätta enbart en del av löntagarens faktiska kostnader. I detta fall belastar kostnaderna antingen helt eller delvis löntagaren.

Om arbetsgivaren inte ersätter arbetstagaren för direkta kostnader som har åsamkats på grund av arbetet, kan arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållning på den del av lönen från vilken kostnadsandelen har dragits av.

Beloppet av kostnader som dragits av före förskottsinnehållning läggs till löntagarens förskottsinnehållningspliktiga lön vid verkställande av beskattningen. Löntagaren får då i sin egen beskattning på yrkande dra av i beskattningen avdragsgilla kostnader på grund av arbetet som utgifter för att förvärva inkomst (ISkL 95 §). Detta har behandlats närmare till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

9 Förskottsinnehållning på kapitalinkomster

9.1 Allmänt

Kapitalinkomster är till exempel räntor, dividender, räntor på andelskapital, vinstandelar av placeringsfonder, inkomster av virkesförsäljning, vissa försäkringsersättningar, eftermarknadsgottgörelser, en del företags- och jordbruksinkomster samt andra inkomster som förmögenheten kan anses ha utökat (ISkL 32 §).

Enbart en del av kapitalinkomsterna omfattas av förskottsinnehållning. Till exempel en del räntor omfattas av källbeskattning. Det innebär att utbetalaren ska ta ut källskatt på ränteinkomst för räntorna, och då är källskatten den slutliga skatten. En del kapitalinkomster omfattas av förskottsbetalning, till exempel företags- och jordbruksinkomster samt hyresinkomster, varför förskottsinnehållning inte verkställs på dessa.

Av olika praktiska skäl har man med stöd av SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning befriat vissa ränteinkomster och vissa andra kapitalinkomster från förskottsinnehållning på vilka betalaren skulle kunna verkställa förskottsinnehållning och vilka är skattepliktiga för mottagaren.

Förskottsinnehållning verkställs då prestationen betalas till vederbörande eller antecknas på konto mottagaren till godo (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen på kapitalinkomster är i princip 30 procent, om inte annat föreskrivits eller bestämts om detta (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). I verkställandet av förskottsinnehållning beaktar man inte att beloppet av alla kapitalinkomster som den skattskyldige erhåller under skatteåret kan överstiga 30 000 euro. Den del av kapitalinkomsterna som överstiger denna gräns beskattas i inkomstbeskattningen enligt en skattesats på 34 procent. Den skattskyldige kan dock själv begära att betalaren verkställer förskottsinnehållningen med över 30 procent (FörskUL 17 §).

I 15 § i förordningen om förskottsuppbörd finns det bestämmelser om också andra schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal för vissa kapitalinkomster, vilka behandlas i kapitlen 9.6–9.9.

Schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal används inte om den som betalar prestationen har uppgift om ändringsskattekortet för prestationen i fråga.

Förskottsinnehållning på kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen verkställs inte om beloppet av prestationen uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §, om obetydliga och tillfälliga prestationer se kapitel 3.1). Till exempel en stor del av de överskott från andelslag vilka betalas ut till fysiska personer underskrider denna gräns.

9.2 Ränteinkomst och eftermarknadsgottgörelse

Ränteinkomster kan vara ränteinkomster som omfattas av källskatt, ränteinkomster som är skattepliktiga i inkomstbeskattningen eller skattefria ränteinkomster. På ränta som omfattas av källskattelagen på ränteinkomst tas i princip ut en källskatt på 30 procent. En förskottsinnehållning på 30 procent tas i princip ut på ränta som omfattas av inkomstskatt. På samma sätt verkställs i princip en förskottsinnehållning på 30 procent på eftermarknadsgottgörelse. Ränta och eftermarknadsgottgörelse kan dock vara befriade från verkställande av förskottsinnehållning med stöd av SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning.

Förskottsinnehållning på ränta och eftermarknadsgottgörelse verkställs av utbetalaren av prestationen och i vissa situationer av förmedlaren av prestationen (se kapitlen 2.1 och 2.5). Kreditinstitut eller finansiella institut kan vid utbetalning av förskottsinnehållningspliktig ränta eller eftermarknadsgottgörelse sänka beloppet på förskottsinnehållningen med den skatt som tagits ut utomlands och som avräknas vid den slutliga beskattningen (19 § i SFb om sätten för och beloppet av förskottsinnehållning).

Beskattning av ränteinkomst, uppbörd av källskatt och förskottsinnehållning på ränteinkomster samt eftermarknadsgottgörelse har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster.

9.3 Årlig avkastning på avkastningsandel i en placeringsfond

Årlig avkastning på avkastningsandelar av placeringsfonder är skattepliktig kapitalinkomst. Vid verkställande av förskottsinnehållning är det av betydelse till vem prestationen betalas ut. På den årliga avkastningen avkastningsandelen i en placeringsfond verkställs i regel en förskottsinnehållning på 30 procent, om den betalas till en fysisk person eller ett dödsbo. På avkastning som betalas till samfund, samfällda förmåner eller näringssammanslutningar verkställs ingen förskottsinnehållning (1 § 5 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Beskattning av inkomster från placeringsfonder har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

9.4 Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal

Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal enligt lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009) är skattepliktig kapitalinkomst (ISkL 34 a §), på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. Förskottsinnehållningen verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

En prestation som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal räknas i de situationer som är uppräknade i inkomstskattelagen som förhöjd inkomst för mottagaren (ISkL 34 a–b §). Beroende på situationen är förhöjningen antingen 20 eller 50 procent. I dessa situationer verkställs förhöjd förskottsinnehållning på det belopp som räknas som inkomst (FörskUL 11 § 3 mom. och 8 § 5 mom. i SFb om sätten för och storleken av förskottsinnehållning). I årsanmälan meddelas prestationen exklusive ränta.

Beskattning av långsiktiga sparavtal och privatpersoners individuella pensionsförsäkringar behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar tecknade av privatpersoner.

9.5 Dividendinkomst

Ett aktiebolag ska verkställa förskottsinnehållning på den dividend som det delar ut, om dividendtagaren är en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo. Bestämmelser om beloppet av förskottsinnehållningen som ska verkställas på dividend finns i 15 § 1 mom. 3 och 4 punkten i FörskUF. Förskottsinnehållningens belopp påverkas av om dividenden delas ut av ett offentligt noterat bolag eller inte.

• Förskottsinnehållningen på dividend som ett offentligt noterat bolag betalar och på dividendersättning som betalas i stället för dividend är 25,5 procent.
• Förskottsinnehållningen på dividend som betalas av ett bolag som inte är offentligt noterat och på dividendersättning som betalas i stället för dividend är 7,5 procent upp till 150 000 euro och 28 procent på den överskjutande delen.
• Om lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (299/2009) tillämpas på ett bolag som delar ut dividend, är förskottsinnehållningen 30 procent.

Förskottsinnehållning verkställs på dividendens hela belopp när dividenden kan tas ut av mottagaren.

På dividend och dividendersättning som ett aktiebolag betalar till någon annan än en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo verkställs inte förskottsinnehållning, om det inte är fråga om dividend som betalas för en förvaltarregistrerad aktie enligt 4 a § 1 mom. i FörskUL (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § 1 punkten).

Förskottsinnehållning på dividend för personkunder som är allmänt skattskyldiga i Finland behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen. Förskottsinnehållning på dividend som delas ut i annan form än pengar behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som delats ut i annan form än pengar. Förskottsinnehållning på dividend för en förvaltarregistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividend på en förvaltarregistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig.

Källbeskattningen av dividender till begränsat skattskyldiga behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Dividender, räntor och royaltyer till begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats (förvärvsinkomst) har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.6 Överskott från andelslag

Med överskott från andelslag avses den utdelning av ränta på andelskapital och annat överskott som avses i lagen om andelslag (421/2013).

Förskottsinnehållning ska verkställas på överskott och ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott från ett andelslag till en fysisk person eller ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållning ska i så fall verkställas oberoende av om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller om överskottet är skattepliktig inkomst, näringsinkomst eller jordbruksinkomst för mottagaren enligt inkomstskattelagen. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning ska även gälla utdelning av medel ur en fond för fritt eget kapital, vilken beskattas som överskott. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning gäller inte överskottsåterbäring som anknyter till en fysisk persons levnadskostnader och som befriats från skatt i ISkL 53 § 10 punkten.

Bestämmelser om förskottsinnehållningens belopp finns i 15 § 1 mom. 5 punkten i FörskUF. Beloppet på förskottsinnehållning beror på om överskott delas ut av ett offentligt noterat andelslag eller inte.

• Förskottsinnehållningen på det överskott och ersättning för överskott som ett offentligt noterat andelslag betalar är 25,5 procent.
• Förskottsinnehållning på överskott och på ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott vilka delas ut av ett annat än ett offentligt noterat andelslag är 7,5 procent upp till en gräns på 5 000 euro. På den del som överskrider gränsen är förskottsinnehållningen 25,5 procent. Beloppet av förskottsinnehållning är detsamma även då överskottet utgör förvärvsinkomst. Betalaren ska följa upp om gränsen på 5 000 euro överskrids för överskott som utbetalas till en och samma mottagare.

Förskottsinnehållning verkställs på hela överskottsbeloppet då överskottet kan tas ut av mottagaren.

Förskottsinnehållning verkställs inte på överskott och ersättning för överskott som betalas ut av ett andelslag till en annan än en fysisk person (till exempel aktiebolag) eller till finländska dödsbon (1 § 3 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Utländska dödsbon ses i beskattningen som samfund, varför förskottsinnehållning inte verkställs på överskott som betalas ut till sådana. Källskatt innehålls på överskott som betalas ut till begränsat skattskyldiga enligt de berörda bestämmelserna.

Förskottsinnehållning verkställs inte på avdragsgill återbäring av överskott till ett utdelande andelslag enligt NärSkL 18 § 4 mom., oberoende av vem som är mottagare av överskottet (1 § 3 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Skattebehandlingen av de medel som delas ut i andelslaget vid beskattningen av andelslaget och dess medlemmar behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av andelslag och deras medlemmar.

Bestämmelsen om dividend som grundar sig på arbetsinsats i ISkL 33 b § 3 mom. tillämpas också på överskott som betalats ut av ett andelslag, om grunden för utdelning av överskott utgörs av arbetsinsatsen av mottagaren eller en person som hör till dennes intressesfär (ISkL 33 e § 7 mom.). Beskattningen av dividender som grundar sig på arbetsinsatsen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.7 Vissa vinstandelar och räntor

Bestämmelserna om beskattning av överskott i inkomstskattelagen tillämpas också på vinstandelar och ränta som betalas ut på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder hos inhemska sparbanker samt på ränta på garantikapital som betalas ut av ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (ISkL 33 e § 6 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållning på dessa prestationer på samma sätt som förskottsinnehållning på andelslagets överskott (FörskUF 15 § 1 mom. 6 punkten, se kapitel 9.6).

Förskottsinnehållning verkställs inte, om en prestation betalas ut till en annan än en fysisk person och till ett finländskt dödsbo (1 § 4 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

9.8 Kapitalinkomst av skogsbruk

Vid handel med virke ska köparen i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på den köpesumma för virke vilken köparen betalat till skogsägaren eller skogsinnehavaren. Virkesköparens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning gäller rot-, leverans- och kontantköp där föremålet för försäljning är oförädlat virke. Förskottsinnehållningen görs på betalningens momsfria andel.

Förskottsinnehållningen på det momsfria köpepriset som betalats till säljaren är 19 procent vid rotförsäljning och 13 procent vid leveransförsäljning. Förskottsinnehållningen är 19 procent på försäkringsersättningar på grund av skogsskada som överstiger 100 euro. (FörskUF 15 § 2 mom.)

Om virkessäljaren inte ger köparen nödvändiga person- eller företags- och organisationsnummeruppgifter eller namn- och hemkommunuppgifter, verkställer virkesköparen en förskottsinnehållning som är 60 procent. Om betalaren har tillgång till ett ändringsskattekort för inkomsten av virkesförsäljning, ska förskottsinnehållning verkställas enligt uppgifterna om förskottsinnehållningen (FörskUF 4 §).

Förskottsinnehållning verkställs inte på försäljningsinkomst av virke upp till högst 100 euro och inte heller på försäkringsersättning upp till 100 euro som betalas ut för skador på skog (FörskUF 15 § 2 mom.). Förskottsinnehållning verkställs inte heller:

• Om inkomsttagaren är ett samfund som är allmänt skattskyldigt i Finland, en samfälld förmån (t.ex. samfälld skog) eller en näringssammanslutning som bedriver förmedling av virke som sin näringsverksamhet eller en finsk näringssammanslutning (VFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 2 § 1 mom.).
• Förskottsinnehållning verkställs inte på understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas som kapitalinkomst av skogsbruk i enlighet med ISkL 43 § 2 mom. och på skadeersättningar som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning (1 § 22 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Om virke säljs från tomtmark (till exempel en sommarstugetomt) är inkomsten inte ovan nämnda kapitalinkomst av skogsbruk utan annan kapitalinkomst, på vilken förskottsinnehållningen är 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

På inkomst av virkesförsäljning som betalas till en begränsat skattskyldig ska förskottsinnehållning verkställas enligt FörskUF 15 §, i likhet med en allmänt skattskyldig. På prestationer till begränsat skattskyldiga ska det tas ut en källskatt som är 30 procent, om det inte är fråga om kapitalinkomst från ett egentligt skogsbruk, det vill säga att man säljer virke exempelvis från en sommarstugetomt.

Ett hushåll behöver inte verkställa förskottsinnehållning om det köper virke av samma skogsägare för upp till 1 500 euro per kalenderår och anskaffningen av virke inte anknyter till köparens näringsverksamhet (läs om förskottsinnehållningslättnad för hushåll i kapitel 2.2).

I stället för köparen av virket verkställs förskottsinnehållningen av en skogsvårdsförening eller en annan motsvarande aktör, om föreningen vid gemensamma försäljningar fungerar som förmedlare för virkeshandeln och virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

En virkesköpare är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning för sådana betalningar till banker som motsvarar köpesumman för en virkesförsäljningsfordran som banken köpt av virkessäljaren och som virkesköparen godkänt (2 § 2 mom. i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Inkomster från försäljning av förädlade virkesprodukter beskattas som säljarens förskottsbetalningspliktiga näringsinkomst eller jordbruksinkomst. Virkesköparens skyldigheter behandlas närmare i Skatteförvaltningens kundanvisning Virkesköparens skyldigheter.

9.9 Intäkter på aktiesparkontot

Lagen om förskottsuppbörd innehåller inte särskilda bestämmelser om förskottsinnehållning av medel som tagits ut från ett aktiesparkonto. Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är skattepliktig kapitalinkomst och också inkomst som omfattas av förskottsuppbörd (FörskUL 1 §). Förskottsinnehållning verkställs inte på en kapitalandel som tagits ut från ett aktiesparkonto, eftersom den inte är inkomst.

Den finländska tjänsteleverantör eller den filial i Finland till ett utländskt kreditinstitut eller ett värdepappersföretag vilken öppnat ett konto ses som den förskottsinnehållningspliktiga betalaren enligt FörskUL 9 §. På avkastning på ett aktiesparkonto ska förskottsinnehållning på 30 procent verkställas (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Betalaren verkställer dock inte förskottsinnehållning på kapitalinkomster som uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §). Vid beräkningen av kapitalinkomstbeloppet på högst 20 euro beaktar man inte den kapitalandel som tagits ut på samma gång eftersom denna andel inte utgör inkomst.

Beskattningen av ett aktiesparkonto behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktiesparkonton.

10 Återkrav av löner

10.1 Allmänt om återkrav

I vissa situationer kan lön återkrävas av löntagaren. Det är möjligt att exempelvis ett misstag gjorts i löneutbetalningen, varför lön betalats ut till ett för högt belopp. I princip är lön som betalats ut till ett för högt belopp en ogrundad förmån, som kan återkrävas. Lön kan återkrävas antingen till netto- eller bruttobelopp. Om återbetalningen sker genast vid följande löneutbetalning efter det att felet har upptäckts, kan den lön som betalats ut till ett för högt belopp behandlas som löneförskott.

10.2 Återbetalning

10.2.1 Återbetalning under samma år som den ursprungliga utbetalningen (nettoåterkrav)

Om arbetstagaren betalar tillbaka lön under samma kalenderår som den betalades ut, kan arbetsgivaren återkräva lönen till nettobelopp. I nettoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen av löntagaren efter att först ha dragit av förskottsinnehållningens andel. Skatteförvaltningen rättar beloppet av förskottsinnehållningen enligt den återkravsanmälan som arbetsgivaren lämnat till inkomstregistret.

Om arbetsgivaren återkräver en prestation som betalats ut till en arbetstagare utan grund och om ingen annan inkomst (till exempel lön) betalas ut till arbetstagaren samtidigt, återkräver arbetsgivaren överbetalningen i netto av arbetstagaren.

Om arbetsgivaren återkräver en prestation som betalats ut till arbetstagaren utan grund och samtidigt betalar ut någon annan inkomst (till exempel lön), verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållning på den lön som betalas ut i samband med återkravet enligt de förskottsinnehållningsuppgifter som fastställts för. Arbetsgivaren drar av överbetalningen i netto från den nettolön som betalas ut till arbetstagaren.

Korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret behandlas i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

10.2.2 Återbetalning efter utbetalningsåret (bruttoåterkrav)

Om återkravet sker under året efter det år då lönen betalats ut före det datum som Skatteförvaltningen fastställt med sitt beslut (Skatteförvaltningens beslut om det utsatta datumet för återbetalning av återkrävda inkomster i prestationsbetalarens beskattning), kan arbetsgivaren ännu återkräva prestationen i netto.

Om lönen återkrävs först efter det datum som fastställts med det beslut som nämnts ovan, kan arbetsgivaren inte längre återkräva lönen i netto eftersom betalarens skatt för skatteperioden inte kan rättas var gäller förskottsinnehållning på en utbetald prestation eller källskatt som tagits ut (EgenBeskL 51 § 5 mom.). Då ska prestationen återkrävas till bruttobelopp. I bruttoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen utan att dra den verkställda förskottsinnehållningen. I bruttoåterkrav kan arbetsgivaren sända exempelvis en faktura till löntagaren eller återkräva överbetalningen senare från en nettolön som betalas ut till löntagaren.

Återkravet beaktas vid verkställandet av löntagarens beskattning, om Skatteförvaltningen får uppgifter om återkravet i inkomstregistret innan löntagarens beskattning har slutförts. Om Skatteförvaltningen får inkomstregisteruppgiften om återkrav först efter att löntagarens beskattning blivit klar, rättar Skatteförvaltningen löntagarens beskattning utifrån de uppgifter som betalaren lämnat till inkomstregistret.

Korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret behandlas i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

10.3 Skattekortets inkomstgräns i brutto- eller nettoåterkrav

Prestationsbetalaren ska i uppföljningen av skattekortets inkomstgräns beakta betalda prestationer och återkrav under skattekortets giltighetstid (FörskUF 4 § 2 mom.). Prestationsbetalaren kan återkräva en ogrundad förmån eller en annan betalning till inkomsttagaren antingen netto eller brutto. Om ett återkrav hänför till ett tidigare år än det aktuella skatteåret inverkar återkravet inte på uppföljningen av inkomstgränsen för innevarande års skattekort.

10.4 Kvittning från följande lön (behandling som förskott på lön)

Om man märker en överbetalning före följande löneutbetalning kan den behandlas som löneförskott. Beloppet av den överbetalda bruttolönen dras av från den bruttolön som betalas i följande löneutbetalning. Med följande löneutbetalning avses den som sker efter upptäckten av överbetalningen. Om exempelvis en överbetalning i juni inte upptäcks förrän i slutet av juli, efter utbetalningen av julilönen, kan den beaktas vid löneutbetalningen i augusti. Förskottsinnehållningen verkställs på bruttolönen efter avdrag av det överbetalda beloppet. Ett bättre tillvägagångssätt är dock att återkräva överbetalningen som netto- eller bruttoåterkrav för att inkomsterna för löneperioden i fråga ska bli rätt i inkomstregistret.

10.5 Utbetalning av retroaktiv pension till arbetsgivaren

När en arbetstagare går till exempel i invalidpension, är det möjligt att pension betalas ut retroaktivt till pensionären för samma tid som han eller hon fått till exempel lön för sjuktid. Denna pension som hänför sig till löneutbetalningsperioden betalas åtminstone i vissa fall i stället för arbetstagaren direkt till arbetsgivaren. Denna pension som pensionsutbetalaren betalar direkt till arbetsgivaren utgör i så fall inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Följaktligen verkställs inte förskottsinnehållning på den.

I denna situation är det inte nödvändigt att rätta lönen och förskottsinnehållningen, utan den lön som betalats ut tidigare ses som en inkomst för arbetstagaren och den verkställda förskottsinnehållningen räknas till godo för arbetstagaren då beskattningen verkställs. Förfarandet motsvarar förfarandet för återkrav av förmåner, som omfattas av särskilda föreskrifter i ISkL 112 § 3 mom. Arbetsgivaren korrigerar på eget initiativ sin betalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (9 § i L om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

11 Korrigering av förskottsinnehållning

11.1 Förskottsinnehållning som inte verkställts eller verkställts till för lågt belopp

Beloppet av den verkställda förskottsinnehållningen kan vara felaktigt till exempel på grund av ett räknefel eller på grund av att fel förskottsinnehållningsprocent använts. Det kan också hända att förskottsinnehållning inte har verkställts. I så fall kan den som gör betalningen under vissa förutsättningar rätta förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget.

Om förskottsinnehållningen uteblivit partiellt eller helt, kan utbetalaren på eget initiativ i samband med en senare prestation under samma kalenderår höja förskottsinnehållningen för att rätta felet i den verkställda förskottsinnehållningen. Förskottsinnehållning får dock inte höjas med mer än 10 procent av det belopp som ska betalas ut vid den tidpunkten, förutom om mottagaren av prestationen samtycker till en större höjning (FörskUL 19 §). Korrigering av förskottsinnehållning sker på prestationsbetalarens initiativ.

Arbetsgivaren kan rätta felet i förskottsinnehållningen på ovan nämnda sätt enbart då en senare prestation görs till samma löntagare under kalenderåret, på vilken förskottsinnehållning kan verkställas. Om en sådan prestation inte betalas eller kalenderåret byts före det, kan betalaren inte rätta förskottsinnehållning som inte betalats eller varit för liten.

Om betalaren inte kan rätta en verkställd förskottsinnehållning eller förskottsinnehållning som verkställts till ett för lågt belopp, kan betalaren underrätta Skatteförvaltningen om detta, varefter Skatteförvaltningen påför betalaren skatt och eventuella förseningspåföljder på basis av betalarens utredning (37, 40, 42 och 51 § i EgenBeskL). Prestationsbetalaren lämnar då inte en ny anmälan om löneuppgifter för den förskottsinnehållning som inte verkställts.

Om betalaren anmäler obetald eller för låg förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen först följande år, debiteras utbetalaren inte den overkställda förskottsinnehållningen, om inkomsttagaren har beskattats för inkomsten och eventuellt också betalat eventuell skatt.

Förskottsinnehållning som betalats för prestationstagaren vägnar behandlas i kapitel 6.1.4.

11.2 Förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp

11.2.1 Sänkning av förskottsinnehållningen

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår till samma mottagare (FörskUL 19 § 1 mom.). Rättelse av förskottsinnehållning grundar sig på att utbetalaren av prestationen går med på detta av fri vilja och att rättelsen kan göras oberoende av orsaken till misstaget. Om prestationsbetalaren inte rättar en för stor förskottsinnehållning, räknas den prestationstagaren till godo i hens beskattning.

11.2.2 Återbetalning av förskottsinnehållning

En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. Då återbetalar prestationsbetalaren den för stora förskottsinnehållningen till prestationstagaren.

Arbetsgivaren anmäler en negativ förskottsinnehållning till inkomstregistret med en löneuppgiftsanmälan. Utifrån anmälan sänker Skatteförvaltningen betalarens förskottsinnehållningsskyldighet, varvid det förskottsinnehållningsbelopp som räknas inkomsttagaren till godo minskar. Förfarandet kräver att återbetalningen av förskottsinnehållningen sker under samma kalenderår som förskottsinnehållningen har verkställts.

Mer information om rättelse av skatt som tagits ut på dividend för en allmänt skattskyldigs förvaltarregistrerade aktie finns i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividend på en förvaltararegistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig.

Prestationens utbetalare kan inte rätta den felaktiga förskottsinnehållningen efter att kalenderåret gått ut. En alltför stor förskottsinnehållning räknas då prestationstagaren till godo i beskattningen.

Prestationsbetalaren ska ge prestationstagaren ett verifikat över återbetalningen av förskottsinnehållning, till exempel en lönespecifikation.

Mer information om korrigering av uppgifter i inkomstregistret: Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

Korrigering av förskottsinnehållning i vissa situationer som gäller utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete. Rättelse av källskatt behandlas i anvisningen Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

11.3 Förskottsinnehållning har verkställts på inkomst på vilken skatt inte ska betalas

Det kan hända att prestationsbetalaren har verkställt förskottsinnehållning utan grund på inkomst för vilken skatt inte ska betalas. En sådan prestation är skattefri inkomst i inkomstbeskattningen, till exempel skattefritt skadestånd relaterat till anställningens upphörande som inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskat underhåll, eller lön som med stöd av sexmånadersregeln är helt skattefri i Finland.

Om prestationsbetalaren har verkställt ogrundad förskottsinnehållning, kan betalaren återbetala förskottsinnehållningen till prestationstagaren under samma kalenderår. Prestationsbetalaren kan inte rätta felaktigt verkställd förskottsinnehållning efter byte av kalenderår. Då räknas förskottsinnehållningen prestationstagaren till godo i beskattningen.

Om förskottsinnehållningen inte räknas som betalning av skatt på prestationstagarens andra inkomster, återbetalar Skatteförvaltningen förskottsinnehållningen till prestationstagaren (FörskUL 22 §). Återbetalning sker i allmänhet på ansökan av prestationstagaren.

ledande skattesakkunnig  Tero Määttä

ledande skattesakkunnig  Kaija Selkäinaho