Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

Skatteförvaltningens tidigare anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie (VH/7135/00.01.00/2023) har ersatts med två nya anvisningar. Den här anvisningen behandlar den försäkrades sjukförsäkringspremie, dvs. sjukvårds- och dagpenningspremien i beskattningen. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behandlas i anvisningen Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Den text i den här anvisningen som härstammar från den tidigare anvisningen har uppdaterats till sin struktur, bland annat så att grunden och beloppet för sjukvårdspremien behandlas separat i kapitel 2 och grunden och beloppet för dagpenningspremien behandlas separat i kapitel 3. Beräkningen av sjukförsäkringspremien och uttaget av den både som förskottsuppbörd (kapitel 5) och i den ordinarie beskattningen (kapitel 6) beskrivs därtill mer detaljerat än tidigare. Anvisningarna för internationella situationer (kapitel 4) har gjorts mer koncist och delar har raderats ur den här anvisningen, eftersom de ingår i mer detalj i Skatteförvaltningens andra anvisningar. I anvisningen ingår nya exempel och den har kompletterats med anvisningar om grunden för sjukförsäkringspremien för dem som bedriver företagsverksamhet och för stipendiater. Anvisningen har också uppdaterats med avgiftsprocentsatser för år 2025 och genomgått andra mindre korrigeringar.

Anvisningen är avsedd att användas av såväl de försäkrade som av de prestationsbetalarna. I anvisningen berättas hur sjukförsäkringspremien bestäms enligt lönen, pensionen, förmånen och annan förvärvsinkomst samt enligt den företagarinkomst som avses i sjukförsäkringslagen. Anvisningarna om lantbruksföretagares sjukförsäkringspremie tillämpas på lantbruksföretagare som avses i 3 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFöPL), dvs. förutom på dem som bedriver lantbrukare även på bland annat dem som utövar yrkesmässigt fiske och renägare som arbetar med renskötsel.

I anvisningen och exemplen i den används gällande avgiftsprocenter (för år 2025) och talvärden, om inget annat nämns.

1 Inledning

1.1 Sjukförsäkringen som del av den sociala tryggheten

Sjukförsäkringen utgör en central del av den sociala tryggheten. I Finland har en stor del av den sociala tryggheten ordnats med lagstadgade och obligatoriska socialförsäkringar, en sådan är även sjukförsäkringen. Syftet med socialförsäkringarna är att med hjälp av försäkringar trygga en tillräcklig grundläggande försörjning för sådana livsförändringar eller olycksfall som hindrar eller försämrar individens normala möjligheter att skaffa inkomster.

Om sjukförsäkring föreskrivs i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). Med en sjukförsäkring enligt sjukvårdslagen tryggas den försäkrades rätt till ersättning för nödvändiga kostnader vid behandling av sjukdom och för inkomstbortfall till följd av kortvarig arbetsoförmåga samt graviditet och vård av barn (SFL 1 kap. 1 §). I sjukförsäkringslagen föreskrivs också om finansieringen av sjukförsäkringen samt om sjukförsäkringsförmånerna.

I Finland ansvarar social- och hälsovårdsministeriet (SHM) för sjukförsäkringslagstiftningen och den allmänna utvecklingen av socialskyddssystemet.

1.2  Att bli sjukförsäkrad och ha rätt till förmåner i Finland

Folkpensionsanstalten (FPA) avgör personens ställning som sjukförsäkrad i Finland. I vissa internationella situationer avgör Pensionsskyddscentralen (PSC) om en person omfattas av social trygghet i Finland. Mer information om sjukförsäkringen och tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet finns på dessa instansers egna webbsidor.

Sjukförsäkring i Finland grundar sig på boende, arbete eller bedrivande av företagsverksamhet här. Enligt 1 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen betraktas som försäkrad en person som på det sätt som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande situationer (16/2019) arbetar, bor eller är verksam som företagare i Finland eller som anses vara i en i Finland bosatt persons ställning. Om något av villkoren i lagen uppfylls är personen automatiskt sjukförsäkrad i Finland. En sjukförsäkring behöver alltså inte tecknas separat.

Sjukförsäkringen i Finland avgörs i enlighet med ovan nämnda nationella lagstiftning. I internationella situationer åsidosätter dock bestämmelserna i EU-förordningarna och bestämmelserna om tillämplig lagstiftning i överenskommelserna om social trygghet sådana bestämmelser i den nationella lagstiftningen som strider mot dem. Mer detaljerad information om betydelsen av avtalen om social trygghet och EU:s förordningar om social trygghet finns till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier och -avgifter i internationella arbetssituationer.

Boende i Finland enligt lagstiftningen om social trygghet kan avvika från boende enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) 11 § eller skatteavtalet. Sjukförsäkringen i Finland bestäms inte heller utifrån om personen är allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland enligt 9 § i ISkL. På motsvarande sätt gäller bestämmelserna i skatteavtalen om fördelningen av beskattningsrätten för inkomst inte sjukförsäkring och uppbörd av sjukförsäkringspremier.

En person som är sjukförsäkrad i Finland har rätt till sjukförsäkringsförmåner enligt sjukförsäkringslagen, om de närmare förutsättningarna för att få varje förmån uppfylls (SFL 1 kap. 2 § 5 mom.). FPA ansvarar för verkställigheten av sjukförsäkringen och beviljandet av sjukförsäkringsförmåner, och avgör därmed en persons rätt att få förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Mer information om sjukförsäkringsförmånerna finns på FPA:s webbplats.

1.3 Den sjukförsäkrades skyldighet att betala sjukförsäkringspremie

Sjukförsäkringsförmånerna finansieras med sjukförsäkringspremier och intäkter från dem. Enligt den allmänna försäkringsprincipen finansieras försäkringsförmånerna med försäkringspremier vars belopp beaktar risken för att ett försäkringsfall inträffar. Samma princip iakttas vid sjukförsäkring.

En person som är sjukförsäkrad i Finland är skyldig att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie på det sätt som föreskrivs i sjukförsäkringslagen (18 kap. 5 § 1 mom. i SFL). Utöver de försäkrade deltar även arbetsgivarna och staten i finansieringen av sjukförsäkringen (se kapitel 2.1.1 och 3.1.1).

Ingen sjukförsäkringspremie fastställs för en försäkrad under hans eller hennes dödsår (18 kap. 5 § 3 mom. i SFL). Sjukförsäkringspremie påförs inte heller om EU-lagstiftningen eller en internationell överenskommelse om social trygghet som är bindande för Finland hindrar fastställandet av premien.

Den försäkrades sjukförsäkringspremie utgörs av sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie (18 kap 4 § i SFL). Dessa premier har olika finansieringsgrund och olika grunder för betalningen. Därtill finns det separata bestämmelser om grunderna för höjning av premien för vardera premien. Mer detaljerad information om sjukvårdspremien finns i kapitel 2 och om dagpenningspremien i kapitel 3.

Skatteförvaltningen ger anvisningar i frågor som gäller sjukförsäkringspremien, bestämmer och samlar in den försäkrades sjukförsäkringspremie i samband med beskattningen (se kapitel 5 och 6) samt redovisar de medel av avgifterna som inflyter till FPA.

1.4 Procentsatser för den försäkrades sjukvårds- och dagpenningspremie

Procentsatserna för sjukvårds- och dagpenningspremierna justeras årligen på det sätt som sjukförsäkringslagen föreskriver. Procentsatsen för sjukförsäkringspremierna fastställs i en förordning av statsrådet som utfärdas för följande kalenderår senast i slutet av november (SFL 18 kap. 23–24 §). Om den nuvarande avgiftsprocentsatsen föreskrivs undantagsvis i lagen om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2025 (694/2024, den s.k. lagen om avgiftsprocentsatsen).

I vidstående tabell anges procenttalen för den försäkrades sjukförsäkringspremier jämte förhöjningsdelar 2022–2025.

Den försäkrades sjukförsäkringspremier jämte förhöjningsdelar 2022–2025

År	Sjukvårdspremie %	Förhöjning av sjukvårdspremien %	Förhöjd sjukvårdspremie %	Dagpenningspremie %	Förhöjning av dagpenningspremien % av FöPL-arbetsinkomsten	Förhöjd dagpenningspremie % av FöPL-arbetsinkomsten
2025	1,06	0,39	1,45	0,84 (1	0,20	1,04
2024	0,51	0,97	1,48	1,01 (2	0,22	1,23
2023	0,60	0,97	1,57	1,36 (3	0,23	1,59
2022	0,53	0,97	1,50	1,18 (4	0,14	1,32

⁽¹ Om lön- eller företagarinkomst är 16 862 euro eller mer, i annat fall 0 %
⁽² Om lön- eller företagarinkomst är 16 499 euro eller mer, i annat fall 0
⁽³ Om lön- eller företagarinkomst är 15 703 euro eller mer, i annat fall 0 %
⁽⁴ Om lön- eller företagarinkomst är 15 128 euro eller mer, i annat fall 0 %

2 Sjukvårdspremie

2.1 Allmänt om sjukvårdspremien

2.1.1 Premie för finansiering av sjukvårdsförsäkringen

Med den försäkrades sjukvårdspremie finansieras sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring. Utöver de försäkrade deltar även staten i finansieringen av sjukvårdsförsäkringen (se 18 kap. 9–10 § i SFL).

Från sjukvårdsförsäkringen betalas den försäkrade sjukvårdsförmåner och vissa kostnadsersättningar enligt sjukförsäkringslagen. Bland annat ersättningar för läkemedel, läkararvoden, undersökningar, vård och resor samt rehabiliteringstjänster betalas från sjukvårdsförsäkringen.

2.1.2 Beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen som grund för premien

Sjukvårdspremie fastställs utifrån den försäkrades inkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen, om inte något annat bestäms i sjukförsäkringslagen (18 kap. 14 § 1 mom. i SFL). Om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen föreskrivs i ISkL 30 § 3 mom., se också Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen. Om den försäkrade efter avdrag som gjorts vid kommunalbeskattningen inte har någon beskattningsbar förvärvsinkomst, påförs inte heller någon sjukvårdspremie.

Mer information om vilka inkomster som räknas till grunderna för sjukvårdspremien och om hur premien bestäms finns i kapitel 2.3.

I vissa situationer fastställs sjukvårdspremien på en annan grund än den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen. Om de avvikande grunderna för fastställandet av premien föreskrivs i 18 kap. 14 § och 16–19 § i sjukförsäkringslagen. Grunden för sjukvårdspremien för företagare och lantbruksföretagare behandlas närmare i kapitel 2.3.3 i denna anvisning, grunden för sjukvårdspremien för stipendiater i kapitel 2.3.4 och de avvikande grunderna i anslutning till internationella situationer i kapitel 4.

2.2 Sjukvårdspremiens belopp

2.2.1 Procentsats för sjukvårdspremien

Sjukvårdspremien uppbärs av alla försäkrade oberoende av den försäkrades ålder eller beloppet av inkomst.

Den sjukvårdspremie som tas ut av de försäkrade 2025 är 1,06 procent av den grund som avses i sjukförsäkringslagen (1 § 1 mom. i lagen om avgiftsprocentsatsen). Procentsatsen för sjukvårdspremien justeras årligen så att intäkterna av premierna räcker till för att täcka de försäkrades finansieringsandel av sjukvårdsförsäkringskostnaderna (18 kap. 23 § i SFL).

2.2.2 Förhöjning av sjukvårdspremien

Sjukvårdspremien fastställs förhöjd om vissa förutsättningar uppfylls. Procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien är 0,39 procent (18 kap. 20 § 3 mom. i SFL). Det här innebär att den förhöjda sjukvårdspremien 2025 sammanlagt uppgår till 1,45 procent (1 § 2 mom. i lagen om avgiftsprocentsatsen).

Förhöjd sjukvårdspremie påförs på differensen mellan den skattepliktiga förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen och den inkomst som ligger till grund för dagpenningspremien (18 kap. 20 § 4 mom. i SFL). En förhöjning av sjukvårdspremien uppbärs inte om det inte föreligger någon grund för sjukvårdspremien (den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen eller någon annan grundinkomst vid sjukvårdspremien är 0 euro) eller om den är mindre än grunden för dagpenningspremien. Mer information om inkomsterna som ligger till grund för dagpenningspremien finns i kapitel 3.

I praktiken påförs förhöjd sjukvårdspremie på sådana förvärvsinkomster för vilka dagpenningspremie inte betalas (18 kap. 20 § 3 mom. i SFL). Förhöjd sjukvårdspremie fastställs bland annat på pensionsinkomst och förmånsinkomst samt den inkomst som nämns i kapitel 3.3.1.2, vilka inte räknas till löne- eller företagarinkomst som utgör grund för dagpenningspremie. En försäkrad som är under 16 år eller som har fyllt 68 år betalar förhöjd sjukvårdspremie också på sin löne- och företagarinkomst oberoende av deras belopp, eftersom hen på grund av sin ålder inte är skyldig att betala dagpenningspremie (se kapitel 3.2.2).

Även om ingen dagpenningspremie tas ut för löne- och företagarinkomster under 16 862 euro, påförs ingen förhöjning av sjukvårdspremien för försäkrade i åldern 16–67 år. Förhöjning av sjukvårdspremien påförs inte heller för de inkomster som nämns i 18 kap. 14 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen, såsom arbets- och bruksersättning, stipendium och värdet av leveransarbete (se även kapitel 2.3.3), även om ingen dagpenningspremie ska betalas för dem.

2.3 Inkomster för vilka sjukvårdspremie betalas

2.3.1 Lön

Lönen är beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen, utgångspunkten är därför att en sjukvårdspremie ska betalas för den.

En eventuell lön från företagarverksamhet beaktas inte vid beräkningen av grunden för sjukvårdspremien, om en arbetsinkomst enligt arbetspensionslagen har fastställts för en företagare eller lantbruksföretagare. Som grund för fastställandet och betalningen av sjukvårdspremien används då den fastställda arbetsinkomsten i stället för lönen för företagarverksamheten (se kapitel 2.3.3).

I situationer där den försäkrades lön för arbete utomlands är skattefri i Finland, används den kalkylerade försäkringslön som avses i arbetspensionslagarna som grund för sjukförsäkringspremien (se kapitel 4.1). 

2.3.2 Pension, förmån och annan förvärvsinkomst

Vid kommunalbeskattningen fastställs sjukvårdspremien för pensioner och förmåner som beskattas som förvärvsinkomst samt andra förvärvsinkomster. Sjukvårdspremien fastställs i allmänhet förhöjd (SFL 18 kap. 20 § 3 mom.), eftersom pensioner, förmåner och andra förvärvsinkomster inte ingår i grunden för dagpenningspremien (se kapitel 3.1.2).

På arbets- och bruksersättning som beskattas som personlig förvärvsinkomst bestäms inte förhöjning av sjukvårdspremien.

2.3.3 astställd arbetsinkomst för företagare och lantbruksföretagare

Grunden för företagares och lantbruksföretagares sjukvårdspremie påverkas av om verksamhetsutövaren är pensionsförsäkrad enligt lagen om pension för företagare (1272/2006, FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFöPL) eller inte. Om villkoren i ovan nämnda lagar uppfylls är en företagare skyldig att teckna en FöPL-försäkring och en lantbruksföretagare en LFöPL-försäkring. Försäkringen kan också tecknas som frivillig även om förutsättningarna för försäkringsskyldigheten inte uppfylls. Mer information om pensionsförsäkringar och pensionsförsäkringsskyldigheter fås av pensionsanstalterna, Pensionsskyddscentralen (PSC) eller Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA).

Om en företagare är FöPL-försäkrad eller en lantbruksföretagare LFöPL-försäkrad, fastställs sjukvårdspremien på basis av den företagarinkomst som avses i sjukförsäkringslagen. Med företagarinkomst avses arbetsinkomst som fastställts enligt FöPL eller LFöPL (11 kap. 4 § i SFL). Den pensionsanstalt som beviljar pensionsförsäkringen fastställer den årliga arbetsinkomsten för FöPL-försäkrade företagare och LFöPL-försäkrade lantbruksföretagare. Den årliga arbetsinkomsten ska återspegla värdet på den försäkrades arbetsinsats.

När sjukvårdspremien fastställs ersätter FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten de skattepliktiga förvärvsinkomsterna av företagarverksamheten. Den fastställda arbetsinkomsten används enligt 18 kap. 14 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen som grund för sjukvårdspremien till den del den ersätter:

• en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägares eller dennes familjemedlems lön från sammanslutningen
• en familjemedlems eller en dödsbodelägares lön av företagsverksamhet eller jordbruk
• lön från ett aktiebolag eller något annat bolag i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget i fråga
• arbetsersättning och bruksavgift från eget företag
• förvärvsinkomstandelen av näringsverksamhet eller jordbruk
• förvärvsinkomstandelen för en beskattningssammanslutnings eller näringssammanslutnings delägare
• förvärvsinkomst av renskötsel
• värdet av leveransarbete
• förvärvsinkomstandelen av vinstutdelning som en delägare fått från ett bolag eller av överskott som en andelslagsmedlem eller en aktieägare fått från ett andelslag
• förtäckt vinstutdelning i fråga om en sådan arbetstagare som inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget eller andelslaget i fråga.

När en FöPL-försäkrad företagare eller en LFöPL-försäkrad lantbruksföretagare påförs en sjukvårdspremie på basis av den fastställda arbetsinkomsten, iakttas vid kommunalbeskattningen bestämmelserna om beräkning av den beskattningsbara inkomsten i tillämpliga delar (18 kap. 14 § 3 mom. SFL). Då beräknas till exempel det avdrag som motsvarar grundavdraget i kommunalbeskattningen på basis av FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomsten. Grunden för sjukvårdspremien på den fastställda arbetsinkomsten beräknas alltså enligt samma principer som för de faktiska inkomsterna av företagarverksamheten. När grunden för sjukvårdspremien beräknas avdras dock inte den pensionsförsäkringspremie som betalats enligt FöPL eller LFöPL (SFL 18 kap. 14 § 3 mom.).

Om en företagare eller en lantbruksföretagare får inkomst som inte hänför sig till den pensionsförsäkrade företagarverksamheten (till exempel lön för bisyssla), ersätts den inte med fastställd arbetsinkomst vid beräkningen av sjukvårdspremien. En sådan inkomst läggs till beloppet av den fastställda arbetsinkomsten, och grunden för sjukvårdspremien beräknas på summan av dessa med tillämpning av sättet för beräkning av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen.

Om företagaren inte har en FöPL-försäkring eller lantbruksföretagaren en LFöPL-försäkring utgörs grunden för sjukvårdsavgiften av den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen (18 kap. 14 § 1 mom. SFL). I beräkningen ingår också skattepliktiga förvärvsinkomster av företagarverksamhet.

2.3.4 Stipendium eller fastställd arbetsinkomst för en stipendiat

En stipendiat som bor i Finland och arbetar med stipendium som beviljats i Finland är under vissa omständigheter skyldig att försäkra sig i enlighet med lagen om pension för lantbruksföretagare. Stipendiatens eventuella LFöPL-försäkring och det erhållna stipendiets skattepliktighet påverkar fastställandet av sjukvårdspremien och hur den inkomst som ligger till grund för premien beräknas.

Om stipendiaten är LFöPL-försäkrad används den årliga LFöPL-arbetsinkomsten som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) har fastställt som grund för sjukvårdspremien till den del denna arbetsinkomst ersätter stipendiet (18 kap. 14 § 2 mom. i SFL). Grunden för sjukvårdspremien beräknas med tillämpning av bestämmelserna om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst i kommunalbeskattningen, men till exempel LFöPL-försäkringspremien beaktas inte som avdrag (18 kap. 14 § 3 mom. i SFL). Sjukvårdspremien fastställs oberoende av om det erhållna stipendiet är skattepliktigt eller skattefritt. Sjukvårdspremien höjs inte eftersom LFöPL-arbetsinkomsten är dagpenningspliktig (se kapitel 3.3.3).

Om stipendiaten inte har någon LFöPL-försäkring, har hen inte heller någon fastställd LFöPL-arbetsinkomst som skulle användas som grund för sjukvårdspremien i stället för den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen. Då inverkar stipendiets skattepliktighet på om stipendiet ingår i kommunalbeskattningens beskattningsbara inkomst och om det påförs sjukvårdspremie.

Ett skattefritt stipendium är inte beskattningsbar förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen och därför påförs ingen sjukvårdspremie för en stipendiat som inte är försäkrad enligt LFöPL.

Den skattepliktiga andelen av ett delvis eller helt skattepliktigt stipendium beaktas vid beräkningen av den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen, varvid sjukvårdspremie påförs en stipendiat som inte är försäkrad enligt LFöPL. Sjukvårdspremien höjs inte (18 kap. 14 § 2 mom. i SFL) även om den försäkrade inte betalar dagpenningspremie för stipendiet.

Mer information om beskattningen av stipendier finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av stipendier, understöd och hederspris samt i kundanvisningen Understöd.

3 Dagpenningspremie

3.1 Allmänt om dagpenningspremien

3.1.1 Premie för finansiering av arbetsinkomstförsäkringen

Den försäkrades dagpenningspremie finansieras av sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring (18 kap. 21 § i SFL). Arbetsinkomstförsäkringen finansieras förutom av de försäkrade även av arbetsgivarna (se 18 kap. 12 § och 22 § i SFL samt Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). 

Ur arbetsinkomstförsäkringen bekostas sådana sjukförsäkrings- och rehabiliteringsförmåner som har en fast koppling till ett arbetsförhållande eller företagande och vars belopp fastställs utifrån löne- och företagarinkomsten. Till exempel sjuk- och föräldradagpenningar, rehabiliteringspenningar samt ersättningar till arbetsgivare för ordnande av företagshälsovård betalas ur arbetsinkomstförsäkringen.

3.1.2 Lön och fastställd arbetsinkomst som grund för premien

Dagpenningspremien fastställs endast på basis av den skattepliktiga löne- och företagarinkomst som avses i sjukförsäkringslagen (18 kap. 15 § 1 mom. i SFL). Till exempel för pensions-, förmåns- eller annan förvärvsinkomst fastställs alltså ingen dagpenningspremie. Mer information om den lön som ligger till grund för dagpenningspremien finns i kapitel 3.3.1.

Med företagarinkomst avses i sjukförsäkringslagen den arbetsinkomst som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare (11 kap. 4 § 1 mom. i SFL). Dagpenningspremien påförs också stipendiater som har en fastställd arbetsinkomst enligt LFöPL. Mer information om den arbetsinkomst som grund för dagpenningspremien finns i kapitel 3.3.2 (företagare och lantbruksföretagare) och 3.3.3 (stipendiater).

På den försäkrades löne- och företagarinkomst tas ingen dagpenningspremie ut, om de förutsättningar för den försäkrades ålder eller inkomstbelopp som beskrivs närmare i kapitel 3.2.2 uppfylls. Mer information om grunderna för dagpenningspremien och hur premien bestäms i olika situationer finns i kapitel 3.3.

3.2 Dagpenningspremiebeloppet

3.2.1 Procentsats för dagpenningspremie

Den dagpenningspremie som tas ut av de försäkrade 2025 är 0,84 procent av den grund för premien som avses i sjukförsäkringslagen (2 § 1 mom. i lagen om avgiftsprocentsatsen). Premieprocentsatsen justeras årligen så att intäkterna av premierna räcker till för att täcka de försäkrades finansieringsandel av arbetsinkomstförsäkringskostnaderna (18 kap. 24 § i SFL).

3.2.2 Undantag från uppbörd av dagpenningspremie (ålders- och inkomstgräns)

En försäkrads skyldighet att betala dagpenningspremie börjar från början av den kalendermånad som följer efter den månad då hen fyller 16 år och fortsätter till och med utgången av den kalendermånad, då den försäkrade fyller 68 år (18 kap. 5 § 2 mom.). Dagpenningspremie påförs följaktligen inte för en person som är under 16 år eller som har fyllt 68 år.

Dagpenningspremien tas inte ut om den försäkrades sammanlagda årliga löne- och företagarinkomst underskrider en viss eurogräns som fastställs per kalenderår (18 kap. 15 § 3 mom. i SFL). År 2025 är den här inkomstgränsen 16 862 euro (2 § 1 mom. i lagen om betalningsprocentsatsen). Om det sammanlagda beloppet på löne- och företagarinkomsten är 16 862 euro per år eller mer, tas dagpenningspremie ut också utifrån den inkomstdel som understiger inkomstgränsen.

Vid bedömningen av om inkomstgränsen underskrids för en FöPL-försäkrad företagare beaktas inte sådana löner som ersätts av den fastställda FöPL-arbetsinkomsten (se även exempel 11). Detsamma gäller en LFöPL-försäkrad lantbruksföretagare.

3.2.3 Förhöjning av dagpenningspremien, dvs. företagarens tilläggsfinansieringsandel

Enligt lagen om pension för företagare har en pensionsförsäkrad företagare rätt till sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen efter en kortare självrisktid än till exempel en löntagare (8 kap. 10 § i SFL). För att kompensera detta tas en så kallad tilläggsfinansieringsandel för företagare ut av företagare som är försäkrade enligt FöPL, dvs. förhöjd dagpenningspremie fastställs för deras FöPL-arbetsinkomst. Ingen förhöjning av dagpenningspremien uppbärs på arbetsinkomsten för en lantbruksföretagare eller stipendiat med LFöPL-försäkring eller av en företagare som inte har FöPL-försäkring.

År 2025 är den förhöjning av dagpenningspremien som ska tas ut av FöPL-försäkrade företagare, dvs. företagares tilläggsfinansieringsdel 0,20 procent av den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare (2 § 2 mom. i lagen om avgiftsprocentsatsen). Det sammanlagda beloppet av FöPL-företagarens förhöjda dagpenningspremie är alltså 1,04 procent (0,84 % + 0,20 %). Företagarens tilläggsfinansieringsandel tas ut av en FöPL-försäkrad företagare, även om dagpenningspremien inte annars skulle fastställas på grund av företagarinkomstens belopp.

3.3 Inkomster för vilka dagpenningspremie betalas

3.3.1 Lön

3.3.1.1 Löneinkomst som avses i sjukförsäkringslagen

I 11 kap. 3 § 2–5 mom. i sjukförsäkringslagen föreskrivs om den löneinkomst som ligger till grund för dagpenningspremien (18 kap. 15 § 2 mom. i SFL). Samma löner beaktas också som den försäkrades årsinkomst (11 kap. 2 § i SFL), som i sin tur påverkar storleken på eventuella dagpenningsförmåner som beviljas den försäkrade. Lön som omfattas av dagpenningspremie är:

• i 13 § lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) avsedda löner, arvoden och ersättningar på vilka förskottsinnehållning ska verkställas
• arvoden till idrottsutövare
• löner som avses i 4 § lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, KällSkL) och personlig ersättning till en artist eller sportutövare som avses i 3 § i den lagen
• löner för utlandsarbete enligt 77 § i ISkL på vilken förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med FörskUL 13 §
• kompletteringsdagpenning som betalas ut av en sådan sjukkassa som avses i lagen om försäkringskassor (948/2021)
• betjäningsavgifter som fås på basis av en anställning
• sådant vederlag för arbete som betalas i form av i 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen avsedd dividend som grundar sig på en arbetsinsats

I vissa situationer där arbetstagaren arbetar utomlands (se kapitel 4.1) används som lön som ligger till grund för dagpenningspremien den kalkylerade försäkringslön som avses i arbetspensionslagarna (18 kap. 18 § i SFL).

Som inkomst som omfattas av kommunalveterinärens dagpenningspremie beaktas utöver lönen det besöks- och åtgärdsarvode enligt 14 § i veterinärvårdslagen (285/2023) som det kommunala organet årligen fastställer (11 kap. 3 § 5 mom. i SFL). Det kalkylerade arvodet skiljer sig i allmänhet från de faktiska arvoden och ersättningar som kommunalveterinären i enlighet med veterinärvårdslagen tar ut av sina kunder.

Den löneinkomst som utgör grunden för dagpenningpremien består alltså i princip av alla löner, naturaförmåner, provisioner, bonusar och tillägg vilka fåtts inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande. Begreppet lön för vilken dagpenning betalas i sjukförsäkringslagen är dock snävare än begreppet skattepliktig lön i lagen om förskottsuppbörd.

3.3.1.2 Inkomster för vilka ingen dagpenningspremie betalas

I 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen föreskrivs separat om poster som inte räknas till löneinkomst som utgör grund för dagpenningspremien. För dessa betalas ingen dagpenningspremie även om det i övrigt är fråga om sådan lön eller sådant arvode på vilket förskottsinnehållning ska verkställas som avses i 13 § i FörskUL. Med tanke på sjukförsäkringen betraktas de nämnda inkomsterna inte som ett överenskommet vederlag för arbetet, även om de beskattas som lön. 

Ovan nämnda bestämmelse i sjukförsäkringslagen om inkomster som inte ingår i grunden för dagpenningspremien ska anses uttömmande och tolkas snävt som en undantagsbestämmelse. Enligt bestämmelse omfattar dagpenningspremien inte lön såsom:

1. En kollektiv personalförmån som erhållits av arbetsgivaren (se Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen). Om en förmån som inte har erhållits i pengar har erbjudits hela personalen, betalas ingen dagpenningspremie av förmånens värde, även om förmånen är ovanlig eller inte kan anses skälig till sitt belopp.
2. Ränteförmån för lån som erhållits på grundval av anställningsförhållande (se Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen).
3. En förmån som innefattar rätten att på basis av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det verkliga priset (förmån baserad på personalemission), om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande).
4. En i ISkL 66 § 3 mom. avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier. Därtill får det avtalade teckningspriset för en aktie som tecknas med en anställningsoption inte väsentligt understiga aktiens gängse värde då anställningsoptionen ges, och en sådan anställningsoption får inte användas inom ett år från det att optionen gavs. Det får inte heller vara fråga om en sådan premie som enligt 5 punkten betraktas som vederlag för arbete. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner)
5. En premie som ges i form av aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern som arbetsgivarbolaget eller till samma ekonomiska sammanslutning av motsvarande slag, och förutsatt att aktierna noteras på en av myndigheterna övervakad reglerad marknad eller en av myndigheterna övervakad multilateral handelsplattform, eller ges i form av en placeringsdeposition eller på något annat motsvarande sätt, eller ges helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier. Värdet på den förmån som fås i form av en premie ska bero på hur värdet på aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovas till det att den ges. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner)
6. Lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande).
7. Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande),
8. Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på basis av arvodet (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer). För ovan avsedda personliga arvoden fastställs ingen dagpenningspremie, om den försäkrade inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet och det enligt arbetspensionslagarna är frivilligt att betala arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift. Om den försäkrade står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet, ska dagpenningspremien betalas på arvodet oberoende av skyldigheten att betala pensionsförsäkringsavgiften.
9. I personalfondslagen (934/2010, PFL) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och tilläggsdelar till dem eller en fondandel som har tagits ut ur personalfonden (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder).
10. Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och tilläggsdelar till dem, som med stöd av PFL 37 § har tagits ut kontant i form av en premie som bestäms enligt fondens stadgar. Dessutom förutsätts att det avsatta beloppet har bestämts på basis av faktorer som mäter företagets lönsamhet och verksamhetens effektivitet i övrigt eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket, kommunen eller välfärdsområdet tillämpar. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder)
11. Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att

• den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som förutsätts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal
• grunderna för bestämmande av den kontanta premien överensstämmer med 10 punkten och med PFL 2 § 2 och 3 punkten (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder)
• bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka bestäms vid bolagsstämman
• inget avtal som är bindande för arbetsgivaren har ingåtts om betalning av vinstpremie
• ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie
• ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt.

12. En vinstandel eller utdelning som en delägare i ett bolag har lyft, om det inte är fråga om dividend som grundar sig på arbetsinsats enligt ISkL 33 b § 3 mom.

Om den försäkrade får skattepliktig lön ska en dagpenningspremie alltid betalas för den, om inte något av de ovan nämnda undantagen kommer i fråga. Till exempel levnadskostnader som arbetsgivaren ersätter är skattepliktig löneinkomst för arbetstagaren, varvid den försäkrades dagpenningspremie fastställs för dem.

3.3.2 Fastställd arbetsinkomst för företagare och lantbruksföretagare

Den försäkrade ska betala dagpenningspremie på grundval av företagarinkomsten på motsvarande sätt som på grundval av lönen. Av företagarinkomst utgår endast sådan FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst som avses i arbetspensionslagarna grund för dagpenningspremien (18 kap. 15 § och SFL 11 kap. 4 § 1 mom.).

Om en arbetsinkomst har fastställts för en företagare eller en lantbruksföretagare ersätter den lönerna från företagsverksamheten som grund för dagpenningspremien. Den fastställda arbetsinkomsten ersätter ändå inte eventuella löneinkomster utanför företagsverksamheten, så för sådana inkomster fastställs dagpenningspremie separat.

Om en företagare är FöPL-försäkrad fastställs också en höjning av dagpenningspremien för sin FöPL-arbetsinkomst (18 kap. 13 § 6 mom. i SFL). En tilläggsfinansieringsandel som motsvarar den för företagare fastställs inte på basis av lantbruksföretagarens LFöPL-arbetsinkomst.

Om en företagare eller en lantbruksföretagare har inkomster från företagarverksamhet men inte har tecknat någon FöPL- eller LFöPL-försäkring har han eller hon ingen fastställd arbetsinkomst som utgör grund för dagpenningspremien. Företagaren eller lantbruksföretagaren betalar då dagpenningspremie endast för eventuella löneinkomster som inte hänför sig till företagarverksamheten.

En näringssammanslutnings (öppet bolag eller kommanditbolag) ansvariga delägares eller en enskild näringsidkares privata uttag är inte lön, så för de här betalas ingen dagpenningspremie.  

3.3.3 Stipendiatens fastställda arbetsinkomst

Som grund för stipendiatens dagpenningspremie används den fastställda LFöPL-arbetsinkomsten. Om stipendiaten är pensionsförsäkrad enligt LFöPL, ersätter LFöPL-arbetsinkomsten stipendiet vid beräkningen av dagpenningspremien.

Om stipendiaten inte är LFöPL-försäkrad tas ingen dagpenningspremie ut för stipendiets andel, eftersom stipendiet i sig inte utgör inkomst som ligger till grund för dagpenningspremien. Det har ingen betydelse om det erhållna stipendiet är skattepliktigt eller skattefritt.

4 Sjukförsäkringspremie i internationella situationer

4.1 Grunden för sjukförsäkringspremien i internationella arbetssituationer

Också i gränsöverskridande situationer grundar sig en persons skyldighet att betala sjukförsäkringspremien på personens ställning som sjukförsäkrad i Finland (se kapitel 1.2). I internationella arbetssituationer kan grunden för sjukförsäkringspremien dock avvika från den lön som avses i 13 § i FörskUL. Sjukförsäkringspremien kan beroende på situationen grunda sig på en begränsat skattskyldig persons lön eller annan personlig ersättning som den begränsat skattskyldige erhåller (18 kap. 16 § i SFL), på lön för utlandsarbete (18 kap. 17 § i SFL) eller på sådan kalkylerad försäkringslön som avses i arbetspensionslagarna (18 kap. 18 § i SFL).

I Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer innehåller information om hur sjukförsäkringspremien fastställs för en försäkrad som arbetar utomlands eller kommer till Finland för att arbeta. Anvisningen innehåller också information om den minimiinnehållning som uppbärs som sjukförsäkringspremie av den försäkrades när personen får sådan skattefri utlandsarbetsinkomst som avses i 77 § i ISkL.

Om en företagare som bedriver företagarverksamhet har en fastställd FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst, fastställs sjukförsäkringspremien på basis av den även i internationella situationer. Mer information om sjukförsäkringspremien för företagare som anländer till Finland finns i anvisningen Inkomstbeskattning hos utländska rörelseidkare och yrkesutövare i Finland.

4.2 Sjukvårdspremie i internationella situationer

4.2.1 Pensioner som betalas från Finland till utlandet

En pensionstagare som är bosatt utomlands och vars sjukvårdskostnader ersätts av Finland ska betala sjukvårdspremie även efter att han eller hon inte längre är sjukförsäkrad i Finland (18 kap. 6 § i SFL). Grund för sjukvårdspremien är den pension från vilken gjorts de avdrag vid kommunalbeskattningen som avses i ISkL (18 kap. 19 §).

Sjukvårdspremien för pensionstagare som bor utomlands behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

4.2.2 Pensioner som betalas från utlandet till Finland

En pensionstagare som är sjukförsäkrad i Finland ska betala sjukvårdspremie även på grundval av pension som betalas från utlandet. Pension som i enlighet med EU-förordningarna betalas från ett annat EU- eller EES-land, Schweiz eller Storbritannien beaktas inte när sjukvårdspremien fastställs, om vissa villkor som föreskrivs i sjukförsäkringslagen uppfylls. Sjukvårdspremiens maximibelopp på en utlandspension är också begränsad. (18 kap. 19 a § i SVL)

Sjukvårdspremien som uppbärs på utlandspensioner behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

5 Sjukförsäkringspremie vid förskottsuppbörd 

5.1 Förskottsuppbärande av sjukförsäkringspremien

Den försäkrades sjukvårds- och dagpenningspremie verkställs som förskottsuppbörd (1 § 1 mom. i FörskUL och 18 kap. 29 § 1 mom. i SLF). Vid förskottsuppbörd uppbärs sjukförsäkringspremie av de försäkrade i förskott redan under kalenderåret, även om det slutliga beloppet fastställs först när beskattningen är slutförd.

Förskottsuppbörd verkställs antingen som förskottsinnehållning eller förskottsbetalning (se Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning). Vid förskottsinnehållning tas den försäkrades sjukförsäkringspremie ut av betalaren på den inkomst som utbetalats till den försäkrade som en del av förskottsinnehållningen på skatt. Vid förskottsbetalning redovisar den försäkrade själv försäkringspremien till Skatteförvaltningen som en del av förskottsskatten.

Förskottsuppbörden av sjukförsäkringspremien grundar sig på en uppskattning av de inkomster under skatteåret som ligger till grund för sjukförsäkringspremien. När skattekortets förskottsinnehållningsprocent fastställs uppskattar Skatteförvaltningen beloppet av den skattskyldiges inkomster utifrån inkomsterna från tidigare år eller den skattskyldiges egen uppskattning vid ansökan om ett skattekort. Förskottsskatterna fastställs på motsvarande sätt på basis av den skattskyldiges ansökan om förskottsskatt och andra tillgängliga uppgifter. Pensionsanstalterna meddelar å sin sida Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs om företagarnas, lantbruksföretagarnas och stipendiaternas uppskattade årliga arbetsinkomster för förskottsuppbörden av sjukförsäkringspremien.

Vid förskottsuppbörd uppbärs sjukförsäkringspremien på så liknande grunder som möjligt som de som fastställs vid verkställandet av den ordinarie beskattningen. Till exempel vid beräkningen av grunden för den sjukvårdspremie som tas ut i förskott görs motsvarande avdrag från den försäkrades beräknade inkomster som från de faktiska inkomsterna vid fastställandet av den ordinarie beskattningen (se kapitel 2.1.2).

Den försäkrades skatteprocent eller förskottsskatt fastställs så att den så exakt som möjligt täcker de skatter som ska betalas på inkomsterna under skatteåret och den försäkrades sjukförsäkringspremie. 

5.2 Sjukförsäkringspremien som en del av förskottsinnehållningen

Sjukförsäkringspremien för en allmänt skattskyldig löne-, pensions-, förmåns- och annan förvärvsinkomsttagare ingår i den förskottsinnehållning som verkställs på inkomsten. Den som betalar ut prestationen uppbär den försäkrades sjukförsäkringspremie som en del av förskottsinnehållningen och redovisar den till Skatteförvaltningen.

Arbetsgivaren ska i samband med lönebetalningen informera löntagaren om beloppet av dagpenningspremie som uppbärs i samband med förskottsinnehållningen (18 kap. 30 § i SFL). I praktiken sker detta genom att specificera dagpenningspremiens andel på löneintyget. Arbetsgivaren behöver inte separat meddela beloppet av den sjukvårdspremie som ingår i förskottsinnehållningen.

Om förskottsinnehållning verkställs på en begränsat skattskyldigs förvärvsinkomst enligt ett progressivt skattekort för begränsat skattskyldig, ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten och fastställs på samma sätt som för en allmänt skattskyldig (18 kap. 16 § 3 mom. i SFL). Till exempel pensioner beskattas alltid progressivt.

Den som betalar ut stipendiet är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på stipendiet (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning (VH/6061/00.01.00/2022) 1 § 13 punkten), i så fall kan det hända att även sjukförsäkringspremien för en försäkrad till denna del inte uppbärs i förskott. En stipendiat kan dock ansöka om att påföras förskottsskatt (se kapitel 5.3) eller alternativt begära att förskottsinnehållningsprocenten för eventuella andra förvärvsinkomster höjs.

5.3 Sjukförsäkringspremien som en del av förskottsskatten

Sjukförsäkringspremierna för företagare, lantbruksföretagare och stipendiater uppbärs vanligtvis som förskottsuppbörd, dvs. som en del av förskottsskatten. Om inkomsten är underkastad förskottsbetalning, ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie i de förskottsskatter som den skattskyldige själv betalar till Skatteförvaltningen. En försäkrad företagare, lantbruksföretagare eller stipendiat behöver inte separat anmäla eller redovisa sjukförsäkringspremier, utan de inflyter som en del av förskottsuppbörden.

Information om förskottsskatt finns på anvisningssidan Förskottsskatt och ansökan om förskottsskatt i kundanvisningen Så här ansöker du om förskottsskatt i MinSkatt.

5.4 Sjukförsäkringspremien som uppbärs separat av den som betalar prestationen

Om förvärvsinkomst för en försäkrad person som är begränsat skattskyldig beskattas enligt källskattelagen, ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie inte i den källskatt som betalaren tar ut. Utöver källskatten ska betalaren vid behov separat ta ut den försäkrades sjukförsäkringspremie av den lön eller personliga ersättning som den betalar till den begränsat skattskyldige (18 kap. 32 § i SFL). För lönens del uppbärs sjukförsäkringspremien på ett belopp för vilket ett eventuellt källskatteavdrag ännu inte har gjorts. Om betalaren har underlåtit att uppbära sjukförsäkringspremien, kan den försäkrade hos Skatteförvaltningen ansöka om att premien fastställs. Mer information om beskattningen av stipendier finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av begränsat skattskyldiga för inkomst – fysiska personer.

Enligt 1 § 2 mom. i lagen om källskatt för löntagare från utlandet betalas
källskatt på löneinkomst i stället för skatter enligt inkomstskattelagen och i stället för den försäkrades sjukförsäkringspremie. Nyckelpersonens källskatt inkluderar sjukförsäkringspremien, så betalaren tar inte ut den separat. Mer information om beskattningen av nyckelpersoner finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av nyckelpersoner.

Om den försäkrade har sådan skattefri utlandsarbetsinkomst som avses i 77 § i ISkL ska betalaren ta ut den försäkrades sjukförsäkringspremie separat som en så kallad miniinnehållning. 

Den som betalar prestationen ska separat anmäla den försäkrades sjukförsäkringspremie till inkomstregistret.

6 Sjukförsäkringspremie vid ordinarie beskattning

6.1 Sjukförsäkringspremien vid beskattningen

Vid verkställandet av beskattningen tillämpas lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) på sjukförsäkringspremierna. Utöver de allmänna föreskrifterna om förfarandet tillämpas även bestämmelserna om kommunalskatt i tillämpliga delar på sjukförsäkringspremien (2 § 1 mom. i lagen om beskattningsförfarande). Då den försäkrades sjukförsäkringspremie betalas, återbetalas och tas ut tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd (11/2018).

Skatteförvaltningen fastställer sjukförsäkringspremien för skatteåret i samband med beredningen av den försäkrades ordinarie inkomstbeskattning. Sjukvårds- och dagpenningspremiens belopp jämte eventuella förhöjningar antecknas i beskattningsbeslutet, av vilket även de inkomster som ligger till grund för premierna framgår.

Skatteförvaltningen beräknar sjukförsäkringspremien på basis av de inkomstuppgifter och andra uppgifter som den förfogar över. I praktiken grundar sig fastställandet av sjukförsäkringspremien på uppgifter från utomstående uppgiftslämnare (den som betalar inkomsten) samt uppgifter som den försäkrade själv uppgett i skattedeklarationen.

En stor del av de förvärvsinkomster som ligger till grund för sjukförsäkringspremien är sådana att den som betalar ut inkomsten måste anmäla dem till inkomstregistret. Skatteförvaltningen använder dessa uppgifter som grund för både beskattningen och fastställandet av sjukförsäkringspremien. Om det finns brister eller fel i de uppgifter som prestationsbetalaren har anmält till inkomstregistret, kan en sjukförsäkringspremie fastställas för den försäkrade felaktigt. I en sådan situation ska den försäkrade i första hand be betalaren korrigera de uppgifter som anmälts till inkomstregistret. Närmare information om anmälan till inkomstregistret och rättelse av uppgifter finns i anvisningarna om inkomstregistret. Den försäkrade ska också kontrollera uppgifterna i sin förhandsifyllda skattedeklaration och vid behov komplettera skattedeklarationen så att alla inkomster som erhållits under skatteåret anmäls till Skatteförvaltningen.

Det belopp som uppburits i förskott hos den försäkrade räknas som betalning av den slutliga sjukförsäkringspremien. Om skatter och avgifter i förskottsuppbördsskedet har uppburits till ett större belopp än vad som bestäms i den ordinarie beskattningen, återbärs den extra andelen till den försäkrade eller används till betalning av andra skatter och avgifter. Om mindre skatter och avgifter än vad som påförts vid den ordinarie beskattningen har uppburits i förskott, betalar den försäkrade vid behov den återstående andelen i form av kvarskatt. Närmare information om skatteåterbäring och betalning av kvarskatt finns på sidan Privatpersoner – Betalning.

6.2 Avdrag från sjukförsäkringspremien vid beskattningen

Från den försäkrades sjukvårdspremie kan Skatteförvaltningen i enlighet med ISkL göra vissa avdrag från skatten, om avdragen inte i sin helhet har kunnat dras av från den inkomstskatt som ska betalas till staten. Mer information om avdragen från skatten finns i Skatteförvaltningens anvisning Beräkning av beskattningsbar inkomst i personbeskattningen.

Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten på förvärvsinkomster till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa (125 § i ISkL). På samma sätt går man till väga med hushållsavdrag (127 c § i ISkL), studielånsavdrag (127 e § i ISkL) och särskild underskottsgottgörelse (131 a § och 133 § 2 mom. i ISkL).

Den del av sådan underskottsgottgörelse sin avses i ISkL 131 § som inte har dragits av från statsskatten ska dras av från den skattskyldiges inkomstskatt till staten och från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten. (133 § i ISkL). Gottgörelsen ska i så fall fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp efter att avdrag från statsskatten har först gjorts.

Ovan avsedda avdrag görs inte från dagpenningspremien.

6.3 Avdragsgill sjukförsäkringspremie vid inkomstbeskattningen

Sjukförsäkringens dagpenningspremie är avdragsgill vid inkomstbeskattningen (96 § 1 mom. i ISkL). Skatteförvaltningen gör avdraget å myndighetens vägnar utan att det är nödvändigt att separat kräva det. Avdraget görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst, varför det inte inverkar på beloppet på förlust under skatteåret. Att dagpenningspremien dras av från nettoförvärvsinkomsten minskar samtidigt också den inkomst som ligger till grund för sjukvårdspremien.

Sjukvårdspremien är inte en avdragbar post i inkomstbeskattningen.

6.4 Sökande av ändring

I lagen om beskattningsförfarande föreskrivs om sökande av ändring av den försäkrades sjukförsäkringspremie. Utöver den försäkrade själv har Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt och FPA rätt att söka ändring i den försäkrades sjukförsäkringspremie (62 § i lagen om beskattningsförfarande). Närmare information om sökande av ändring i beskattningen finns på anvisningssidan Sökande av ändring i beskattningen och i Skatteförvaltningens anvisning Sökande av ändring i Skatteförvaltningens beslut.

Om ett fel i sjukförsäkringspremiens belopp beror på bristfälliga eller felaktiga uppgifter som betalaren uppgett, ska den försäkrade i första hand be betalaren korrigera de uppgifter som han eller hon uppgett (se kapitel 6.1).

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Marita Mäkeläinen