Lägsta tillväxttakten i fastighetsskatteintaget på nästan 30 år – beskattningsvärdena på fastigheter minskade
Skatteförvaltningens meddelande, 18.11.2026Skatteförvaltningen samlar in totalt över 2,4 miljarder euro i fastighetsskatt till kommuner för i år. Tillväxten från i fjol är 14 miljoner euro, alltså 0,6 procent. Tillväxttakten i fastighetsskatteintaget har varit långsammare senast år 1997. Ännu under åren 2023 och 2024 ökade fastighetsskattebeloppet med mer än sju procent per år.
Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2026 blev klar i slutet av oktober 2026. Fastighetsskatt påfördes sammanlagt lite fler än 2,1 miljoner fastighetsägare (-0,1 %). Tillväxten av skatten blev långsam eftersom beskattningsvärdena på fastigheter minskade och höjningarna av skattesatserna i kommunerna var måttfulla. Största delen av fastighetsskatteintäkterna, 72,3 procent (cirka 1,758 miljarder euro), inflöt av byggnader.

Beskattningsvärdena minskade i och med mindre byggande och allt äldre byggnadsbestånd
De beskattningsvärden på byggnader för 2026, som utgör grunden för fastighetsskatten, sjönk med nästan en procent (0,8 %) från året innan. Det sammanlagda beskattningsvärdet på fastigheter var 275,1 miljarder euro vilket är nästan 1,5 miljarder euro (0,5 %) mindre än ett år tidigare.
- Beskattningsvärdet på en byggnad fås genom att dra av det årliga åldersavdraget från dess återanskaffningsvärde. Det totala beloppet av återanskaffningsvärdena beror på byggnadskostnadsindexet, som granskas årligen, nybyggandet och uppdateringarna av byggnadsuppgifter. Eftersom nybyggandet var blygsamt och endast en liten indexförhöjning på 0,2 procent gjordes i återanskaffningsvärdena räckte de inte till att täcka den påverkan som åldersavdragen hade. Följden var att totalbeloppet av beskattningsvärdena på fastigheter sjönk för första gången under den statistiktidsserie som börjar från år 2014, förklarar Jenna Lempiäinen, överinspektör från Skatteförvaltningen.
Nedgången i beskattningsvärdena på byggnader var större än året innan då de minskade med 0,1 procent. Beskattningsvärdena på mark ökade däremot med 0,9 procent år 2026. Beskattningsvärdena på byggnader var 225,2 miljarder euro och på mark 49,9 miljarder euro.

Mellersta Österbotten igen på topp bland landskapen
År 2026 ökade beloppet av fastighetsskatt från föregående år i tio landskap och sjönk i nio. Jämfört med tidigare år fanns det i år klart fler sådana landskap där beloppet av fastighetsskatt sjönk.
En dryg tredjedel av fastighetsskatteintäkterna kom från de fastigheter som ligger i Nyland (36 %). Efter Nyland debiterades näst mest skatt i Birkaland (8,3 % av totalbeloppet), Egentliga Finland (7,6 %) och Norra Österbotten (7,1 %). I en jämförelse mellan landskapen har de fyra topplaceringarna förblivit oförändrade åtminstone sedan året 2014. Den debiterade fastighetsskatten var minst enligt beloppet för fastigheter på Åland (0,2 %), i Mellersta Österbotten (1,2 %) och i Kajanaland (1,2 %).
Såsom år 2025 ökade fastighetsskattebeloppet proportionellt mest i Mellersta Österbotten, med 1,3 miljoner euro (+4,7 %). Det var nästan enbart Lestijärvi som påverkade utvecklingen i Mellersta Österbotten. I Lestijärvi ökade det debiterade fastighetsskattebeloppet med 80,4 procent, alltså med cirka 1,1 miljoner euro från året innan. Tillväxten beror till stor del på att den debiterade fastighetsskatten på vind- och solkraftverk har ökat med 88,2 procent.

Tillväxten av skatteintäkterna från vind- och solkraftverk långsammast på sex år
Tillväxten av fastighetsskatten på vind- och solkraftverk saktade ner betydligt år 2026. Denna skatt påfördes för ett belopp på 60,2 miljoner euro vilket är 8,5 procent mer än ett år tidigare. Långsammare än 2026 ökade beloppet av fastighetsskatt på vind- och solkraftverk förra gången år 2020.
- Tillväxten blev långsammare särskilt i och med att den aktivaste fasen av investeringen i vindkraftverk har jämnat ut sig. Vind- och solkraftverkens andel av fastighetsskatten i hela landet var 2,5 procent men de utgjorde cirka en tredjedel av tillväxten av skattebeloppet, säger Jenna Lempiäinen.
Vind- och solkraftverkens andel av fastighetsskatterna översteg 20 procent i 37 kommuner. I 10 av kommunerna översteg andelen 50 procent. Störst var andelarna i Lestijärvi (78,9 % av fastighetsskatterna i kommunen), Pyhäjoki (74,2 %), Simo (72,2 %) och Siikajoki (68,9 %). De fyra i topp förblev oförändrade jämfört med året innan.
I statistiken behandlas vindkraftverk och solkraftverk tillsammans. Skattebeloppet av dem innehåller endast den skatt som har påförts byggnader och konstruktioner, inte skatten på mark.

Läs mer:
Statistikartikel: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2026