Intäkterna från gruvmineralskatten uppgick till drygt 31 miljoner euro under det första året – Sotkamo fick den största potten

Intäkterna från gruvmineralskatten, som togs i bruk från början av 2024, var totalt 31,2 miljoner euro under det första året. Av detta belopp redovisas 18,7 miljoner euro till kommunerna och 12,5 miljoner till staten.

Under lagberedningen uppskattades skatteintäkterna från gruvmineralskatten uppgå till ca 25 miljoner euro per år. Skatteförvaltningen redovisar gruvmineralskatt till sammanlagt 20 kommuner. Sotkamo kommun får den största andelen, ca 4,9 miljoner euro. Också Keminmaa (ca 4,7 miljoner euro) och Sodankylä (4,4 miljoner euro) får ett intag på över fyra miljoner euro från gruvmineralskatten. Följande i ordning är Kittilä (2 miljoner euro) och Siilinjärvi kommuner (1,7 miljoner euro) samt Kajana stad (1 miljoner euro).

Överinspektör Santeri Aila på Skatteförvaltningen berättar att syftet med gruvmineralskatten är att ersätta finska staten för användning av icke-förnybara naturresurser.
- Gruvmineralskatten är en skatt på eget initiativ och sålunda ska gruvbolagen själva deklarera och betala skatt på de gruvmineral som brutits i Finland. Skatten betalas i praktiken av den aktör som har brutit gruvmineral och som förutsätts ha ett tillstånd som avses i gruvlagstiftningen för att bedriva gruvdrift.
- Man behöver inte betala skatt på sådana gruvmineral som har brutits någon annanstans än i Finland och som förs till Finland för att anrikas eller förädlas. Man behöver inte heller betala skatt på guldvaskning, berättar Aila.

För första gången betalade gruvbolagen gruvmineralskatt i mars 2025, då skatten för år 2024 betalades.

60 procent av intäkterna från gruvmineralskatten redovisas till de kommuner där gruvorna ligger. Återstående 40 procent redovisar Skatteförvaltningen till staten.
- Skatteintäkten redovisas till den kommun inom vars område det så kallade egentliga gruvområdet finns. Om gruvan ligger på flera kommuners område fördelas skatteintäkten i förhållande till kommunernas andel av gruvområdets areal. Kommunen där gruvan ligger samt arealen fastställs i enlighet med det lagakraftvunna tillstånd som avses i gruvlagstiftningen, förklarar Santeri Aila.

Fakta: Gruvmineralskatten är en punktskatt

• Skatten på bly, guld, kobolt, koppar, krom, litium, nickel, palladium, platina, silver, uran och zink fastställs utifrån den mängd metall som gruvmineral som sänts för anrikning innehåller samt metallens beskattningsvärde.
• För dessa mineral måste skatt betalas också för de metaller som gruvmineral som sänts för anrikning innehåller vilka inte kan utnyttjas i anrikningsprocessen.
• För andra gruvmineral fastställs skatten utifrån brytningsvolymen.
• Man behöver inte betala någon gruvmineralskatt på gråberg, det vill säga stenmaterial som måste brytas för att komma åt gruvmineral.

Mer information:

Skatteredovisningar av gruvmineralskatt (Tjänsten för skattetagare)

Gruvmineralskatt