Fastighetsskatteintäkterna av vind- och solkraftverk är inte jämnt fördelade: för en del kommuner är de en betydande inkomstkälla, för andra inte

Enligt Skatteförvaltningens nya statistik samlades det sammanlagt in cirka 2,4 miljarder euro i fastighetsskatt till kommunerna i år. Fastighetsskatteintäkten steg med cirka 160 miljoner euro (+7,2 %) från i fjol. Cirka 1,74 miljarder euro av den influtna fastighetsskatten var skatt på byggnader (+2,9 %) och cirka 662 miljoner euro på mark (+20,4 %).

Ökningen beror främst på en ändring av fastighetsskattelagen som trädde i kraft vid ingången av 2024.

- Riksdagen fastställer nedre och övre gränser för fastighetsskattesatserna och kommunen bestämmer skatteprocenten inom ramen för dessa gränser. Vid ingången av året avskildes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark från den allmänna fastighetsskattesatsen och variationsintervallets nedre gräns höjdes från 0,93 procent till 1,30 procent. Till följd av ändringen höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark i 245 kommuner, berättar överinspektör Jenna Lempiäinen.

Fastighetsskatten på vind- och solkraftverk har tredubblats inom fyra år

År 2024 påfördes vind- och solkraftverken i landet totalt 46,7 miljoner euro i fastighetsskatt, vilket är 1,9 procent av alla fastighetsskatteintäkter. Beloppet av fastighetsskatt på vind- och solkraftverk är 10,7 miljoner (+29,9 %) större än år 2023 och 31 miljoner euro (+197,6 %) större än år 2020.

- Vind- och solkraftverkens inverkan på fastighetsskatteintäkterna ökar fortfarande i och med att de vind- och solkraftverk som planeras och är i byggnadsfasen framskrider och till slut blir färdiga, konstaterar Lempiäinen.

Ur Skatteförvaltningens statistik går det inte att specificera hur stor andel av fastighetsskatterna har influtit av vindkraftverk och hur stor andel av solkraftverk.

Kommunen Simo fick två tredjedelar av sin fastighetsskatt från vind- och solkraftverk

Vind- och solkraftverken är en betydande inkomstkälla för enskilda kommuner. År 2024 finns det totalt 33 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatteintäkter är mer än 20 procent (år 2023 var motsvarande antal 27 kommuner). Andelen är störst i Simo (68,8 % av fastighetsskatterna i kommunen), Pyhäjoki (66,9 %), Kannus (59,6 %) och Pyhäntä (58,5 %).

Mer information: Se den interaktiva kartan med kommunspecifika belopp (länken öppnas i nytt fönster)

Fastighetsskatteintäkten för 2024 av vind- och solkraftverk ökade mest i Kristinestad (+1,6 miljoner euro), Närpes (+1,5 miljoner euro) och Alajärvi (+0,9 miljoner euro).

Fastighetsskatteintäkterna fördelas inte jämnt

Vind- och solkraftverkens inverkan på det totala inflödet av fastighetsskatt är störst i Mellersta Österbotten (12,1 % av fastighetsskatten i landskapet kommer från vind- och solkraftverk), Norra Österbotten (10,9 %), Österbotten (10,1 %), Södra Österbotten (6,7 %) och Kajanaland (6,3 %). Ökningen i euro är störst i Österbotten där fastighetsskatten från vind- och solkraftverk ökade med 3,7 miljoner euro från i fjol.

Vind- och kraftverkens andel är visserligen fortfarande relativt liten, cirka 1,9 procent av det totala beloppet av fastighetsskatt i hela landet.

- Till exempel i Norra Karelen, Nyland och Päijänne-Tavastland är vind- och solkraftverkens andel av fastighetsskatteintaget nära noll, berättar Lempiäinen.

Läs mer:
Statistikartikel: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2024
Skatteförvaltningens anvisning: Beskattning av vind- och solkraftverk