Preliminära uppgifter: En kraftig tillväxt i de fastighetsskatteintäkter som kommunerna får, orsaken är byggkostnaderna som ökat rekordartat

Enligt preliminära uppgifter samlar Skatteförvaltningen in 2,2 miljarder euro i fastighetsskatter till kommunerna i år. Fastighetsskatteintäkterna stiger med cirka 170 miljoner euro (+8,2 %) från i fjol. Tillväxten beror på att de ökade byggkostnaderna har höjt beskattningsvärdet på byggnader.

Fastighetsskatten för 2023 baserar sig på beskattningsvärdet på byggnader och mark för 2022 och på den fastighetsskattesats som kommunen där fastigheten är belägen har fastställt för 2023. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Beskattningsvärdet på fastigheter steg i och med att det blev dyrare att bygga

Beskattningsvärdet grundar sig på återanskaffningsvärdet på byggnader och konstruktioner och åldersavdraget från det. Återanskaffningsvärdet står för hur mycket det kostar att bygga en motsvarande ny byggnad.

Finansministeriet (senare FM) fastställer återanskaffningsvärdena med en årlig förordning. FM justerar värdena varje år utifrån byggnadskostnadsindexet. År 2022 steg byggnadskostnadsindexet med 9,4 procent.

– Stigningen i byggnadskostnadsindexet är större än någonsin under fastighetsbeskattningens historia. På längre sikt har byggnadskostnadsindexet i genomsnitt stigit med lite mindre än två procent årligen, berättar överinspektör Jenna Lempiäinen som ansvarar för fastighetsskattestatistiken på Skatteförvaltningen.

Beskattningsvärdet på mark beror bland annat på dess prisnivå, användningsändamål, byggrätt och var den är belägen. Planläggningsåtgärderna som kommunerna vidtagit kan leda till att beskattningsvärdet på marken ändras. Skatteförvaltningen har också granskat och korrigerat felaktiga uppgifter om marken, såsom tomtens planuppgifter eller andra egenskaper.

Allt som allt ökade beskattningsvärdena på fastigheter med 8,7 procent från det föregående året och enligt preliminära uppgifter var de totalt 272,9 miljarder euro. För hela landets del steg beskattningsvärdena på byggnader med 10,4 procent och beskattningsvärdet på mark med 1,6 procent från året innan. Byggnadernas andel av beskattningsvärdena var 224 miljarder euro (82,1 %) och markens andel 48,9 miljarder euro (17,9 %).

Många kommuner tar för första gången i bruk fastighetsskattesatsen för kraftverksbyggnader

Riksdagen fastställer en nedre och övre gräns inom vilka kommunen fastställer fastighetsskattesatsen. Inga ändringar gjordes i de nedre och övre gränserna av fastighetsskattesatserna för 2023.

Gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen är 0,93–2,00 procent år 2023. För år 2023 höjdes den allmänna skattesatsen i sex kommuner och sänktes i sex kommuner. Skattesatsen är högst i Imatra (1,90 %) och Pyhäranta (1,80 %).

Den nedre och övre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnader som används till stadigvarande boende är däremot 0,41–1,00 procent år 2023. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används till stadigvarande boende höjdes i fyra kommuner och sänktes i femton kommuner. Skattesatsen är högst i Kaskö (1,00 %) och Vesanto (0,80 %).

Fastighetsskattesatserna per kommun för 2023 finns på skatt.fi: Fastighetsskattesatserna per kommun 2023

Sammanlagt 28 kommuner höjde fastighetsskattesatsen för kraftverksbyggnader. Av dessa fastställde 15 kommuner denna skattesats för första gången. I många av dessa kommuner byggs eller planeras vind- och solkraftverk. Om kommunen inte har fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader påförs fastighetsskatten på kraftverksbyggnader enligt den allmänna fastighetsskattesatsen.

Det totala fastighetsskatteintaget ökade med 8,2 procent från i fjol

Fastighetsskatten är en andel av beskattningsvärdet på en fastighet som beräknas enligt fastighetsskattesatsen. Enligt de preliminära uppgifterna ger fastighetsskatteintäkterna kommunerna 2 246 miljoner euro år 2023. Det är cirka 170 miljoner euro (+8,2 %) mer än den slutliga fastighetsskatt som debiterats år 2022. År 2022 ökade fastighetsskatteintäkterna med 4,2 procent och därmed har tillväxten av skatteintaget blivit snabbare jämfört med året innan.

– Fastighetsskattens tillväxttakt når visserligen inte en rekordnivå eftersom också ändringar exempelvis i beskattningsvärdena på mark och i fastighetsskattesatserna påverkar återanskaffningsvärdet på byggnader. Snabbare än 2023 har det totala fastighetsskatteintaget ökat senast 2014, berättar Lempiäinen.

Av fastighetsskatteintäkterna kommer 75,5 procent (cirka 1,7 miljarder euro) av byggnader. Markens andel är 24,5 procent (cirka 550 miljoner euro). Den fastighetsskatt som i år flyter in av mark ökar enligt de preliminära uppgifterna med 1,6 procent och den som flyter in av byggnader med 10,5 procent.

En tredjedel av fastighetsskatten från Nyland

Enligt de preliminära uppgifterna är de nyländska kommunernas andel 34,4 procent av den kalkylerade fastighetsskatten för hela landet. De näst största andelarna har kommunerna i Birkaland (8,7 %) och Egentliga Finland (7,6 %).

Den kalkylerade fastighetsskatteintäkten ökar i alla landskap. Mest ökar den i Norra Österbotten där både den fastighetsskatt som flyter in av byggnader (+14 %) och den som flyter in av mark (+3,8 %) ökar. Tillväxten beror till en stor del på att fastighetsskatten på vind- och solkraftverk (+32,7 %) och på sjukhus och anläggningar (43,6 %) har stigit.
Fördelningen av fastighetsskatteandelarna mellan byggnader och mark varierar från kommun till kommun. Byggnadernas andel av fastighetsskatten är störst i Satakunta (90 %) och minst i Nyland (60,8 %) där beskattningsvärdet på marken är högre än i det övriga landet. Ju större andel av fastighetsskatten kommer av byggnader desto mer inverkar det höjda återanskaffningsvärdet på fastighetsskatterna.

Fastighetsskatten på vind- och solkraftverk har blivit en betydande inkomstkälla för en del kommuner

På basis av de preliminära uppgifterna flyter det in totalt 28,4 miljoner euro i fastighetsskatt av vind- och solkraftverk för 2023, vilket är 1,7 procent av fastighetsskatten på byggnader och 1,3 procent av alla fastighetsskatteintäkter. Fastighetsskatten som flyter in av vind- och solkraftverk är 23,7 procent större än för år 2022 och 81,4 procent större än för år 2020.

I många landskap är andelen av fastighetsskatten av vind- och solkraftverk av det totala intaget nära noll men i vissa landskap är dessa kraftverks påverkan betydligt större. Exempelvis i Norra Österbotten kommer 7,8 procent av fastighetsskatten av vind- och solkraftverk.

År 2023 finns det totalt 23 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatter är mer än 20 procent. Andelen är störst i Simo där den utgör 68,7 procent av kommunens fastighetsskatter.

Det totala fastighetsskatteintaget kan ännu ändra från det preliminära när fastighetsägarna kompletterar sina skattedeklarationer

Den nu publicerade statistiken baserar sig på de fastighetsuppgifter utifrån vilka Skatteförvaltningen har beräknat fastighetsskatterna för år 2023. Fastighetsbeskattningen för 2023 slutförs i slutet av oktober. Efter det publicerar Skatteförvaltningen den slutgiltiga statistiken över fastighetsskatterna.

Privatpersoner ska kontrollera och komplettera fastighetsbeskattningsbeslutet senast den 9 maj, företag och organisationer senast den 2 maj.

– Om omfattande ombyggnader har gjorts på fastigheten, såsom att det har lagts till vattenledning, avlopp eller maskinell luftkonditionering, ska de deklareras. Också när användningsändamålet för byggnaden har ändrats, till exempel sommarstugan har ändrats till stadigvarande bostad, ska ändringarna anges på fastighetsskattedeklarationen, råder överinspektör Jukka Backlund på Skatteförvaltningen.

Av alla 2,2 miljoner fastighetsägare gjorde totalt 58 000 ändringar på sin fastighetsskattedeklaration år 2022. De flesta ändringar gällde just byggnadernas egenskaper.

Största delen av fastighetsägarna har förfallodagarna för fastighetsskatten i augusti och oktober eller alternativt i september och november. I fjol betalade nästan en fjärdedel av fastighetsägarna (över 500 000 fastighetsägare) sin fastighetsskatt för sent.

– För att inte glömma betalningen lönar det sig att beställa Skatteförvaltningens e-faktura i den egna nätbanken nu när detta är aktuellt, tipsar Backlund.

Läs mera:

Verohallinnon tilastoja: Ennakkotietoa kiinteistöverotuksesta 2023 (på finska, den svenskspråkiga är på kommande)
Skatterna höjs för många fastighetsägare i och med högre byggkostnader – kontrollera fastighetsbeskattningsbeslutet och korrigera eller komplettera uppgifterna vid behov - skatt.fi