Finland förlorar årligen uppskattningsvis hundra miljoner euro i skatteintäkter på grund av inofficiell företagsverksamhet – många med svart verksamhet har skulder i utsökning

I Finland finns det tusentals inofficiella företag som inte betalar skatt för sin affärsverksamhet. Nästan 60 procent av de inofficiella företagen har en ansvarsperson med skulder i utsökning och cirka en tredjedel av företagen utövar hemlig kontanthandel. Uppgifterna kommer fram i en färsk utredning av Enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen.

År 2021 fanns det uppskattningsvis 7 000 sådana företag i Finland som bedrev näringsverksamhet men som inte var införda i moms-, arbetsgivar- eller förskottsuppbördsregistret. Antalet motsvarar cirka 1–2 procent av alla finska företag.

En stor del av företagen som agerar utanför myndighetsregistren bedriver grå ekonomi, och därmed förlorar staten 90–120 miljoner euro i skatteintäkter varje år, säger direktör Janne Marttinen från Enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen.

– Antalet företag som agerar utanför registren är inte stort internationellt sett, men enligt vår uppskattning har fenomenet en rätt betydande inverkan på den offentliga ekonomin. Förbud mot kontantbetalning inom vissa branscher och ett mer omfattande informationsinnehåll i momsdeklarationen ger Skatteförvaltningen bättre möjligheter att ingripa i problemet än nu, säger Marttinen.

Enheten för utredning av grå ekonomi använde skatterevisionsmaterial vid utredningen av företag som inte är införda i registren. I utredningen satte sig enheten för första gången in i hurdana de företag är som inte hör till myndighetsregistren och som bedriver näringsverksamhet.

En tredjedel av de inofficiella företagen bedriver hemlig kontanthandel

Inofficiell företagsverksamhet utanför registren kan vara exempelvis handel med begagnade bilar där handlaren säljer bilar med kontanter regelbundet till flera olika kunder. Eftersom bilhandlaren inte deklarerar sina inkomster till Skatteförvaltningen förblir skatterna för affärsverksamheten obetalade.

Inofficiell företagsverksamhet kan också vara exempelvis renoveringsarbete som utförs svart utan kvitto.

– Affärsverksamheten för de företag som stannar utanför registren hänför sig särskilt till arbetsintensiva servicebranscher: byggnads-, restaurangs-, hårvårds- och skönhetsvårdsbranschen och också handelsbranschen. Dessa är traditionella branscher där grå ekonomi förekommer och inom vilka det också finns andra problem med grå ekonomi, såsom svarta löner, säger Marttinen.

I en analys av skattereviderade företag upptäcktes att det pågår hemlig kontanthandel i cirka en tredjedel av de inofficiella företagen. Penningrörelsen i företag som inte är införda i registren sker också i form av gireringar och kortbetalningar men ändå har de inte deklarerat inkomsterna till Skatteförvaltningen.

En del av företagen vill ge ett intryck av en passiv vilande firma

Alla de företag som inte är införda i myndighetsregistren bedriver inte grå ekonomi. Om affärsverksamheten är småskalig behöver företaget inte vara momsregistrerat. En del av företagen utanför registren är vilande bolag som inte bedriver affärsverksamhet.

– Det finns dock många sådana företag som vill ge ett intryck av att vara ett vilande bolag även om de bedriver affärsverksamhet. Det finns också privatpersoner som bedriver regelbunden, systematisk näringsverksamhet och har flera kunder men inget företag och FO-nummer.

Enligt utredningen hade 15 procent av näringsidkarna inget FO-nummer före skatterevisionen.

Många ansvarspersoner har skulder i utsökning, en del har meddelats näringsförbud

Företag som bedriver verksamhet utan att vara registrerade har enligt utredningen sådana personer i ansvarsställning som tidigare har försummat sina betalningsskyldigheter. Enligt utredningen har till och med 58 procent av ansvarspersonerna i inofficiella företag skulder i utsökning och 16 procent har meddelats näringsförbud.

– Tidigare allvarliga försummelser av förpliktelser för ansvarspersoner eller företag utgör också ett hinder för vissa mot att bli införda i Skatteförvaltningens register, säger Marttinen.

Kontanter ökar risken för grå ekonomi

I sin övervakning använder Skatteförvaltningen mycket uppgifter som den får av exempelvis banker och betalningsförmedlare. Enligt Marttinen är utnyttjandet av dessa olika typer av uppgifter ett effektivt sätt att ingripa i näringsverksamhet som bedrivs utan registrering.

– Att förbjuda användningen av kontanter inom vissa branscher, såsom handel med begagnade bilar, kan hjälpa att upptäcka inofficiell företagsverksamhet, eftersom betalningstransaktioner via bankkonton alltid lämnar ett spår efter sig, säger Marttinen.

Av samma orsak uppmanar Marttinen konsumenter att hellre betala med kort och att säkra att de får ett sådant kvitto på köpet som innehåller en momsspecifikation och uppgifter om de köpta produkterna eller tjänsterna.

Noggrannare momsspecifikationer, lättare insyn i näringsförbud

Också ett mer omfattande informationsinnehåll i momsdeklarationen är ett bättre sätt än nu att ingripa i företagsverksamhet som bedrivs utanför registren. För tillfället deklarerar företagen ett totalbelopp till Skatteförvaltningen på sin momspliktiga verksamhet men de behöver inte specificera vad uppgifterna består av.

– En faktura- och kvittospecifik rapportering ger Skatteförvaltningen uppdaterade uppgifter om de företag som agerar utanför registren i och med de deklarationer som dess affärspartner lämnar. Detta gör det lättare att ingripa i verksamheten i inofficiella företag, säger Marttinen.

Utredarna föreslår också att uppgiften om att en ansvarsperson i företaget har meddelats näringsförbud eller exempelvis konstaterats medellös i utsökningen ska visas i företags- och organisationsdatasystemet på ytj.fi.

Mer information om ämnet:

Utanför Skatteförvaltningens register är upp till 7 400 inhemska företag som har verksamhet

Läs hela utredningen (pdf, endast på finska)