Vanliga frågor om ändringarna i momsrapporteringen

Insamlingen av faktura- och verifikationsuppgifter effektiviserar handledningen i och övervakningen av momsbeskattningen. Då försvåras verksamheten inom grå ekonomi och situationen för de företag som agerar rätt blir mer rättvis. Tack vare de faktura- och verifikationsspecifika uppgifterna kan Skatteförvaltningen handleda kunderna mer föregripande, bättre riktat och allt mer i realtid. När övervakningen och handledningen kan riktas noggrannare förkortas också behandlingstiderna för momsåterbäringar då tilläggsutredningar behövs i färre fall.

Skatteförvaltningen vill också främja digital ekonomi. Beskattningen kan kanske i framtiden vara en del av den digitala ekonomiförvaltningen. Skatteförvaltningen kan med hjälp av nya tekniska lösningar plocka de uppgifter som behövs för momsbeskattningen direkt från ekonomiförvaltningens system. På basis av uppgifterna kan Skatteförvaltningen beräkna momsbeloppet och exempelvis skicka en förhandsifylld momsdeklaration till en stor del av de skattskyldiga.

Uppgifterna utnyttjas i övervakningen av moms och i handledningen. Uppgifterna kan jämföras med den skattskyldiges egen momsdeklaration. Fakturaspecifika uppgifter kan också korsjämföras mellan säljaren och köparen.

Det är möjligt att utnyttja uppgifter mer i realtid än nuförtiden och därmed kan vi ingripa i upptäckta risker i tid. Då behöver man inte utreda och rätta beskattningen för flera år i efterhand. Därtill går det att upptäcka olika risksituationer bättre och exempelvis träffsäkerheten för utredningsbegäranden och skatterevisioner förbättras. Antalet utredningsbegäranden minskar, och momsbeskattningen medför mindre arbete än tidigare för de momsskyldiga som agerar rätt.

Avsikten var att den nya momsdeklarationen skulle tas i bruk 2022 men på grund av den rådande coronavirussituationen har vi beslutat att senarelägga införandet. Beslut om ny tidsplan finns ännu inte.

Lagstiftningen som gäller affärsverksamheten i företag och momsbeskattningen har ändrats betydligt efter att den nuvarande momsdeklarationen togs i bruk på 1990-talet. Deklarationen ger ofta inte tillräckliga uppgifter om den karaktär som den skattskyldiges verksamhet har och därför måste uppgifterna preciseras med skriftliga utredningsbegäranden.

Skatteförvaltningen vill också effektivare utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Ekonomiförvaltningen elektrifieras, och exempelvis elektroniska verifikationer tas så småningom i bruk. Skatteförvaltningen vill utnyttja nya sätt att verkställa beskattningen så att det också blir lättare att sköta ärenden med Skatteförvaltningen och med övriga myndigheter.

I synnerhet övergången till fakturaspecifik rapportering är en stor ändring. Därför reserverar vi flera år för utredningsarbetet och förberedelserna. Ändringen orsakar kostnader av engångskaraktär både för skattebetalarna och för skattetagarna eftersom bland annat datasystemen kräver ändringar. Vi beaktar också den internationella utvecklingen.

Ändringar i samhället och ekonomin påverkar beskattningen. Även om exempelvis övergången till inkomstregistret inte ännu är klar måste vi förbereda oss på kommande ändringar. Därför utreder vi redan nu ändringarna av momsrapporteringen även om tidsperspektivet för ändringarna är fler år. Vi vill kommunicera öppet om utredningarna genast från början av arbetet. Detta främjar också att rapporteringen blir tillräckligt lätt för olika kundgrupper.

Detta har utretts hos Skatteförvaltningen och med intressentgrupper. De uppgifter som begärs om fakturor och verifikationer är sådana som anknyter till transaktioner mellan momsskyldiga. Om förnyelsen förverkligas måste exempelvis rapporteringen av försäljningen till konsumenter avgöras separat.

För beskattningen kunde Skatteförvaltningen använda särskilt de uppgifter som identifierar handelspartnern, fakturan eller berättar om momsen. Sådana uppgifter är till exempel FO-numret eller VAT-beteckningen, numret och datumet på fakturan samt momsgrunden och momsbeloppet.

Nej. Enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen har deltagit i att utreda införingen av det fiskala kassasystemet, men Skatteförvaltningen har inte föreslagit att fiskala kassor införs. Det räcker för Skatteförvaltningen att de rätta uppgifterna som behövs för beskattningen fås från de system som kunderna har. Om det fiskala kassasystemet tas i bruk måste det vara möjligt för beskattningssystemen att ta emot uppgifter från kassasystem via gränssnitt.

Internationella erfarenheter och Skatteförvaltningens samarbete med kunderna har visat att gränsdragningarna i första hand ökar den administrativa bördan för företag och underlättar inte inlämningen av uppgifter. Därtill ska uppgifterna vara täckande för att de kan jämföras och utnyttjas i beskattningen. Detta är orsaken till att gränsdragningar inte planeras för tillfället.

Den fakturaspecifika rapporteringen gäller endast momsskyldiga. Företag med liten omsättning behöver inte registrera sig som momsskyldiga. Dessa företag behöver inte deklarera faktura- och verifikationsspecifika uppgifter om företaget inte frivilligt registrerar sig som momsskyldigt. 

Det finns olika typer av momsskyldiga, och de har olika beredskaper att sköta ärenden och rapportera elektroniskt. Därför utreder Skatteförvaltningen de olika behoven och vilka problem man kan lösa med olika slag av tjänster. Vi utreder till exempel om den offentliga förvaltningen kan erbjuda faktureringstjänster åt mindre aktörer. Vid tidsplaneringen av övergången till faktura- och verifikationsspecifik rapportering ska man även beakta företagens förutsättningar att producera faktura- och verifikationsspecifika uppgifter. Dessa förutsättningar påverkas av målen för realtidsekonomin, såsom tidsplanen för utvidgningen av användningen av elektroniska fakturor och kvitton. För den fakturaspecifika rapporteringen måste vi välja en sådan teknisk lösning där Skatteförvaltningen kan samla in uppgifter från olika källor. Den lösning som väljs baserar sig på att utnyttja e-verifikationer och e-fakturor.

Skatteförvaltningen utreder ändringarnas påverkan och diskuterar dem både internt och tillsammans med olika intressentgrupper. Utredningen med förslag lämnas till finansministeriet på hösten 2020 och införandet av den faktura- och verifikationsspecifika rapporteringen övergår till finansministeriets prövning. Övergången till den fakturaspecifika rapporteringen kräver också en lagändring och därmed fattas de slutgiltiga besluten först senare i lagstiftningsprocessen.

Tidsplanen för att införa den faktura- och verifikationsspecifika rapporteringen påverkas av företagens förutsättningar att producera de uppgifter som behövs. Tidsplanen, faserna i införandet och eventuella övergångsperioder måste planeras så att man beaktar utvecklingen av målen för realtidsekonomin, såsom användningen av elektroniska fakturor och kvitton.

På basis av kundsamarbetet har det i olika skeden framkommit att det är motiverat med någon typ av övergångsperiod vid införandet av den fakturaspecifika rapporteringen, så att man bättre kan ha den stora ändringshelheten under kontroll både ur kundens och Skatteförvaltningens synvinkel.

Som en del av Skatteförvaltningens utredning utarbetas också ett förslag till fasindelning av den faktura- och verifikationsspecifika rapporteringen, men den slutliga tidsplanen ska hänga ihop med av realtidsekonomins framskridande och företagens beredskap.

Tack vare de nya uppgifterna kan vi lyfta fram specialsituationer i momsbeskattningen och säkra den rätta momsbehandlingen av dem. Dessa specialsituationer kan vara exempelvis sådan skattefri försäljning som ingen avdragsrätt anknyter till samt marginalbeskattningsförfarandet. Med den mer omfattande deklarationen får vi en bättre uppfattning än tidigare av den skattskyldiges verksamhet ur mervärdesbeskattningens synvinkel. Detta hjälper Skatteförvaltningen att identifiera, handleda och övervaka kunderna mer riktat och allt mer i realtid.

Om den momsskyldiga inte har beskattningsbart enligt specialsituationer innebär det just inga ändringar i deklareringen med undantag av eventuella systemändringar. Deklarationen bevaras till stor del enligt nuvarande för exempelvis sådana företag som endast handlar med inhemska företag och kunder. Största delen av de momsskyldiga är denna typ av aktörer.

Det finns flera orsaker till utvidgningen av det förnyade datainnehållet. Den ena orsaken är effektivare bekämpning av grå ekonomi. På basis av den nuvarande deklarationen får vi inte en tillräcklig uppfattning av kundens verksamhet och den möjliggör inte effektiv riskbaserad handledning och övervakning i realtid. Utredningen av dessa situationer orsakar onödigt arbete både för Skatteförvaltningen och för de kunder som måste precisera innehållet i sina inlämnade deklarationer.

Genom utvidgningen av datainnehållet strävar vi också efter att de utredningsbegäranden som skickas till kunderna riktas mer exakt. Det noggrannare datainnehållet riktar övervakningen bättre och främjar Skatteförvaltningens möjlighet att i ett tidigare skede handleda kunderna i att agera rätt.

Det beror på verksamheten i företaget. I huvudsak är det fråga om att på ett annat sätt gruppera de uppgifter som redan nu anges i momsdeklarationen. Den nya grupperingen kräver ändringar i de system som används för att behandla de uppgifter som påverkar momsdeklareringen. Detta innebär ändringar i bokföringssystemen för de flesta kunderna.

Den förnyade deklarationen påverkar särskilt de företag vars verksamhet anknyter till specialsituationer i momsbeskattningen. Till exempel företag som gör grynderentreprenader ska i den förnyade deklarationen i en separat punkt ange momsen på eget bruk av byggtjänster. I fortsättningen har också de företag som marginalbeskattningen tillämpas på egna punkter i deklarationen för försäljningar och inköp som gäller marginalbeskattningen.

Om företaget endast säljer varor till Finland och endast köper av finländska företag eller företag inom EU påverkar ändringarna närmast de bokföringsprogram i vilka momsdeklarationen skapas. 

Uppgifter som lämnas med den nuvarande deklarationen korrigeras också med den, även om den nya deklarationen redan är i bruk.

Alla de uppgifter man angett i den nya deklarationen korrigeras med den nya deklarationen.

Detaljerade anvisningar om ibruktagningen av den nya deklarationen och om förfaranden under övergångsperioden, bland annat korrigeringen, ges närmare ändringen.

I anvisningen för ifyllande av den förnyade deklarationen och i MinSkatt handleds ifyllandet av de nya punkterna så noggrant som möjligt. Om någon punkt inte gäller det enskilda företaget behöver företaget inte fylla i den.

Ett mer omfattande datainnehåll än nu möjliggör en effektivare riskbaserad övervakning i fortsättningen och då riktas även begäranden om utredning bättre än nu. Under de kommande åren följer Skatteförvaltningen upp hur ändringen påverkar bland annat antalet och allokeringen av utredningsbegäranden.