Målet är momsrapportering i realtid

Skatteförvaltningen har i samarbete med kunder och intressentgrupper utrett om momsuppgifterna i framtiden kan fås automatiskt från ekonomisystemen på företagen på basis av faktura- och kvittouppgifterna. Detta kommer att göra det möjligt att skapa en förhandsifylld momsdeklaration för små företag, varvid företaget endast behöver kontrollera deklarationen och vid behov komplettera den. Visionen är att beskattningen i framtiden integreras med rörelseverksamheten i företaget utan separat rapportering.

Bakgrund till reformen

Momsens nettointag är årligen cirka 19 miljarder euro (2019). Momsen är den näst viktigaste skatteintäkten till staten efter inkomstskatten av privatpersoner. Momsfelet (skillnaden mellan det lagenliga och det faktiska intaget) har i Finland under de senaste åren varit cirka 1,3 miljarder euro och det bildas av många olika bidragande faktorer.

Bruttointaget av moms är cirka 32 miljarder euro och av det betalas ett belopp på cirka 13 miljarder euro i återbäring till företag. Därför är den fiskala betydelsen av momsåterbäringar stor. Skatteförvaltningen behandlar årligen cirka en miljon sådana momsdeklarationer i vilka momsåterbäring ansöks. Återbäringsförfarandet har lett till att momssystemet är utsatt för bedrägerier och bedrägeriförsök. Momsfel uppstår inte bara på grund av bedrägeriförsök utan bidragande orsaker är också bristfälliga uppgifter eller felaktiga deklarationer.

Eftersom uppgifterna i momsdeklarationerna är begränsade krävs ofta handläggararbete för att utreda riktigheten av uppgifterna. Detta innebär att det i regel begärs mer information av kunden, affärspartnern eller en tredje part för att klargöra karaktären av rörelseverksamheten. På grund av tilläggsutredningar kan betalningstiden för momsåterbäringar fördröjas flera veckor eller till och med månader.

Med en reform av momsdeklarationen och en övergång till den faktura- och kvittospecifika rapporteringen kommer det att vara möjligt att övervaka risker effektivare och rikta utredningsbegäranden bättre. Om uppgifterna framgår i tillräckligt hög grad och tillförlitligt redan i företagets rapportering kommer tilläggsutredningar inte att behövas.

Vad avses med faktura- och kvittospecifik rapportering?

Med det nya rapporteringssättet avses att företag i fortsättningen ska deklarera momsen på försäljningar och inköp på transaktionsnivå, det vill säga per faktura eller kvitto. Avsikten är att uppgifterna överförs automatiskt från ekonomisystemet på företaget via ett gränssnitt till Skatteförvaltningen. Vi har utrett den faktura- och kvittospecifika momsrapporteringen i samarbete med kunder och intressentgrupper sedan 2017.

Enligt planerna ska alla företag som är momsskyldiga i Finland rapportera uppgifterna transaktionsspecifikt. Rapporteringen bör tas i bruk i företag i så stor utsträckning som möjligt för att det exempelvis ska vara möjligt och tillförlitligt att jämföra försäljningar och inköp. Rapporteringen ska dock införas stegvis och genom att beakta förutsättningarna för företag att producera faktura- och kvittospecifika uppgifter. Användningen av e-fakturering och e-kvitton i tillräckligt stor utsträckning skapar förutsättningarna för transaktionsspecifik rapportering.

Endast fastställda uppgifter rapporteras

Utgående från användningen av uppgifter och internationella jämförelser utreddes vilka uppgifter på fakturor och kvitton ska rapporteras. Som alternativ jämfördes rapporteringen av hela affärstransaktionen, till exempel alla uppgifter på fakturan, med att endast rapportera fastställda uppgifter om affärstransaktionen. Resultatet var att uppgifterna om transaktioner mellan affärspartner för med sig mest mervärde i rapporteringen – uppgiften om vilken produkt eller tjänst en enskild handelstransaktion gäller gör det inte i lika hög grad. Ett begränsat datainnehåll är också mer tryggt med tanke på sekretessen kring personuppgifter och affärshemligheter. På basis av utredningen föreslås att endast uppgifter enligt fastställt datainnehåll ska rapporteras faktura- och kvittospecifikt.

Det förutsätts inte att företagen ska rapportera alla sina fakturor. Det har föreslagits bland annat geografiska begränsningar i de affärstransaktioner som rapporteringen kommer att gälla. Avsikten är inte att göra en lista över begränsningar utan att definiera en minimiomfattning av rapporteringen. Företaget ska också få lämna uppgifter om alla transaktioner till Skatteförvaltningen.

Utöver försäljningar och inköp mellan momsskyldiga företag kommer rapporteringen också att gälla uppgifter om försäljningar till konsumenter eller andra icke-momsskyldiga. På detta sätt skapas en tillräckligt täckande bild av rörelseverksamheten. I förslaget har gemenskapsintern försäljning (försäljningar till andra EU-länder) och situationer som gäller trepartshandel uteslutits från rapporteringen. De gemenskapsinterna försäljningarna ska även i fortsättningen deklareras med en separat sammandragsdeklaration. Det ska dock vara möjligt för företag att deklarera gemenskapsinterna försäljningar, försäljningar som gäller trepartshandel och också exportförsäljningar transaktionsspecifikt, även om detta inte krävs.

Hur kommer deklareringen att ske i praktiken?

Avsikten är att försäljnings- och inköpsspecifika uppgifter automatiskt flyttas över till Skatteförvaltningen via de system som producerar uppgifter om affärstransaktionerna och ett gränssnitt. Gränssnittet kan skapas antingen i ett elektroniskt fakturerings- eller kassasystem eller alternativt i ett bokföringssystem.

Skatteförvaltningen föreslår följande utsatta dagar:

• försäljningsfakturor ska lämnas senast den sjätte (6) dagen efter utgången av den månad till vilken försäljningsfakturan hör och
• inköpsfakturor ska rapporteras inom en månad från utgången av den månad till vilken inköpsfakturan hör (till exempel fakturor som hör till juni ska rapporteras senast 31.7) eller senast i samband med att momsdeklarationen lämnas om momsdeklarationen lämnas före det utsatta datumet för rapporteringen av inköpsfakturorna.

Reformen möjliggör en förhandsifylld momsdeklaration

Målsättningen med reformen är också att skapa en förhandsifylld momsdeklaration på basis av affärstransaktionerna. Idealet är att företag endast kommer att behöva kontrollera deklarationen och redigera den vid behov. Det är fråga om ett långsiktigt mål vars genomförande i praktiken ännu kräver tilläggsutredningar.

Enligt planerna kan den förhandsifyllda deklarationen väljas av de företag som upplever att den är nyttig. Företaget får alltså vid behov använda de uppgifter som skapats i förhandsifyllningen av momsdeklarationen. Syftet med den förhandsifyllda deklarationen är att förenkla kundens verksamhet, inte att försvåra rapporteringen.

Närmare principer kommer att fastställas för förhandsifyllningen i samarbete med kunder och intressentgrupper. Eftersom företag alltid deklarerar momsen på eget initiativ bör företag oberoende av förhandsifyllningen alltid kontrollera och godkänna deklarationen.

Internationella erfarenheter är uppmuntrande

Det finns goda internationella erfarenheter av faktura- och kvittospecifik rapportering. Det har konstaterats att genom att utveckla rapporteringen minskar skattefelet som till exempel orsakas av bristfälliga eller felaktiga uppgifter.

En noggrannare rapportering ger också en bättre helhetsbild av rörelseverksamheten i företaget. Detta gör det möjligt att lätta på de utredningsbegäranden som skickas till kunderna och rikta dem bättre, och exempelvis behandla momsåterbäringar snabbare.

Målsättningen är att även datainnehållet i momsdeklarationen kan utvecklas under de närmaste åren. Dessa två reformer stöder varandra. En förnyelse av momsdeklarationen behövs för att säkerställa att faktura- och kvittouppgifter riktas bättre. Deklarationen behöver också förnyas när det gäller rapporteringen av specialsituationer inom momsen.

Reformens förutsättningar och kostnader har utretts

Faktura- och kvittospecifik rapportering kräver ändringar i de ekonomisystem som företag och bokföringsbyråer använder och i de processer som behövs för att producera uppgifter. Därför är det meningen att ändringen genomförs stegvis, varvid de möjligheter som företag har att övergå till det nya rapporteringssättet tas i beaktande.

Som en del av utredningsarbetet har Skatteförvaltningen gjort en kostnads-nyttoanalys i samarbete med Världsbanken. I utredningen har kostnader och nyttor uppskattats separat för de olika kundgrupperna: de företag och primärproducenter som sköter ärenden själv, företag som använder bokföringsbyråer och storföretag.

Kostnaderna påverkas betydligt av hurdant ekonomisystem företaget har och hurdan momsrapporteringsprocessen i företaget är. I synnerhet för små och medelstora företag samt de bokföringsbyråer som använder färdigprogram kommer kostnaderna att bli klart mindre än för de företag som använder skräddarsydda program. Det är framför allt stora företag som använder skräddarsydda programvaror.

Kostnaderna per kundgrupp:

De kostnader som orsakas för kunderna kommer att preciseras i fortsättningen om rapporteringen på faktura- och kvittospecifiknivå förs framåt, och de alternativa detaljerna i den föreslagna modellen kommer att övervägas tillsammans med kunderna.

Enligt resultaten av utredningen överstiger den faktura- och kvittospecifika rapporteringens långsiktiga nyttor för kunden och hela samhället de kostnader i euro som ändringen för med sig. De som vinner på detta är i synnerhet småföretag i och med den förhandsifyllda momsdeklarationen. Tillsammans med uppdateringen av momsdeklarationen har det uppskattats att faktura- och kvittospecifik rapportering minskar momsfelet med över 200 miljoner euro per år.

När är det tänkt att transaktionsrapporten tas i bruk?

Avsikten är att övergå stegvis till faktura- och kvittospecifik deklaration i och med att realtidsekonomin utvecklas.

Den förhandsifyllda skattedeklarationen kommer att tas i bruk för mindre företag när uppgifterna i rapporteringen av försäljningar och inköp är tillgängliga för förhandsifyllningen på tillräckligt noggrann nivå.

I den första fasen ska ibruktagningen endast gälla fakturor eftersom e-fakturor redan nu används mer än e-kvitton. Rapporteringen ska inledas med B2G-handeln som bedrivs med den offentliga förvaltningen. Den information och de erfarenheter som fås av denna handel ska användas i beredningen av en mer omfattande fakturaspecifik rapportering. I ett senare skede kommer också fakturaspecifik rapportering av försäljningar mellan företag och i konsumenthandeln (B2B och B2C) att bli obligatorisk. Fasplanen preciseras ännu i den fortsatta beredningen och utvecklingen av realtidsekonomin uppföljs.

Skatteförvaltningen har överlåtit sin utredning om transaktionsspecifik rapportering till Finansministeriet.