Skattekort och förskottsskatt

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga. I denna anvisning beskrivs vilka olika skattekort som ges för fysiska personer och vilka uppgifter skattekorten innehåller. I anvisningen behandlas dessutom förskottsskatt och tilläggsförskott för fysiska personer och dödsbon.

Anvisningen behandlar inte verkställande av förskottsinnehållning. Detta har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

1 Bestämmelser om förskottsuppbörd och former för förskottsuppbörd

1.1 Bestämmelser om skattekort och förskottsskatt

Bestämmelser om förskottsuppbörd finns i lagen om förskottsuppbörd (nedan FörskUL, 1118/1996) och i förordningen om förskottsuppbörd som utfärdats med stöd av den (nedan FörskUF, 1124/1996). Dessutom fattar Skatteförvaltningen med stöd av fullmaktsbestämmelserna i lagen om förskottsuppbörd beslut om skattekort och förskottsskatt.

Skatteförvaltningen fastställer årligen förskottsinnehållningsgrunder för löntagare och pensionstagare, vilka ligger till grund för beräkningen av grundskattekortens förskottsinnehållningsprocent och förskottsskatt (FörskUL 6 § 1 mom.). Besluten för skatteår 2025 är:

• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningssatser för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning
• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning
• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent och förskottsskatt som påförs begränsat skattskyldiga pensionstagare vid förskottsbetalning

Förskottsuppbörden grundar sig på en uppskattning av kommande inkomster. Vid förskottsuppbörd insamlas skatterna i förskott under skatteåret i form av förskottsinnehållning eller förskottsbetalning (FörskUL 2 §).

1.2 Former för förskottsuppbörd och motsvarighetskrav

1.2.1 Förskottsinnehållning

Förskottsinnehållningens belopp ska så noggrant som möjligt motsvara de sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldige ska betala för inkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (FörskUL 3 § 1 mom.).

Den primära formen av förskottsuppbörd är verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 2 §). Huvudregeln vid förskottsuppbörd är att förskottsinnehållning verkställs på inkomsten, om inkomsten inte är skattefri inkomst eller inkomst som omfattas av förskottsbetalning eller om inkomsten inte är befriad från verkställande av förskottsinnehållning. Inkomsten kan vara befriad från verkställande förskottsinnehållning på basis av förordningen om förskottsuppbörd eller Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning.

1.2.2 Förskottsbetalning

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning. (FörskUL 3 § 1 mom.)

Vid förskottsbetalning påför Skatteförvaltningen skatt (förskottsskatt) för varje skatteår och den skattskyldige betalar själv förskottsskatten till Skatteförvaltningens konto.

Skatt tas ut som förskottsbetalning (förskottsskatt) om förskottsinnehållning inte ska verkställas på en skattepliktig inkomst. Så är fallet till exempel när prestationsbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller inkomsten är befriad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning. Förskottsskatt påförs dock inte, om den inkomst som är föremål för förskottsuppbörd har beaktats i förskottsinnehållningsprocenten.

Om skatten inte påförs den skattskyldige vid förskottsbetalningen på grund av att dess belopp är så ringa, kan den dock beaktas i den skattskyldiges förskottsinnehållning (FörskUL 3 § 2 mom.).

Förskottsskatten och tilläggsförskottet behandlas närmare i kapitel 4.

2 Förskottsinnehållningsuppgifter till prestationsbetalare

Prestationsbetalaren kan få de uppgifter som behövs för verkställandet av förskottsinnehållningen (nedan förskottsinnehållningsuppgifter) elektroniskt från Skatteförvaltningen eller från det skattekort som prestationsmottagaren visar upp. Skattekortet ska i god tid före utbetalningen visas upp för arbetsgivaren eller någon annan förskottsinnehållningsskyldig betalare av inkomst (FörskUF 2 §).

Trots bestämmelserna om sekretess får Skatteförvaltningen till betalare av prestationer lämna ut de uppgifter som dessa behöver för att verkställa förskottsinnehållning i fråga om skattskyldiga. Uppgifterna kan lämnas till arbetsgivare eller en motsvarande prestationsutbetalare samt till betalare av pensioner och förmåner. (FörskUL 10 § 1 mom. och Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 17 §)

Prestationsbetalaren eller den en fullmaktstagare kan ansöka om prestationsmottagarens förskottsinnehållningsuppgifter antingen vid direktöverföringsförfarande eller via Skatteförvaltningens gränssnittstjänst Vero API. De förskottsinnehållningsuppgifter som erhålls via direktöverföringen är så kallade grundskattekortsuppgifter som räknats ut för inkomsterna en gång per år. De förskottsinnehållningsuppgifter som fås via gränssnitten på Vero API är sådana uppgifter på grundskattekortet eller ändringsskattekortet som är i kraft vid tidpunkten för betalningen och sådana uppgifter på grundskattekortet eller ändringsskattekortet för pensioner och förmåner som är i kraft eller som kommer att träda i kraft.

Lämnandet av förskottsinnehållningsuppgifter till prestationsutbetalare behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

3 Skattekortet och uppgifter på skattekortet

3.1 Skattekortets uppgifter

I anvisningen avses med skattekort Skatteförvaltningens skattekort (grundskattekort), skattekort som utfärdas på basis av ändrade uppgifter (ändringsskattekort) samt källskattekort och skattekort för begränsat skattskyldiga enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, nedan KällSkL).

Skattekort ges av Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte får ett skattekort, är han skyldig att själv begära ett sådant av Skatteförvaltningen. (FörskUF 1 §)

3.1.1 Förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent

Skattekortet innehåller i regel en förskottsinnehållningsprocent och en tilläggsprocent. Förskottsinnehållningsprocenten anger hur mycket skatt prestationsmottagaren betalar på sina inkomster upp till skattekortets inkomstgräns. Tilläggsprocenten anger hur mycket skatt mottagaren betalar för den del av inkomsten som överskrider inkomstgränsen på skattekortet.

Skattekortet kan även innehålla endast en förskottsinnehållningsprocent. Då handlar det om ett skattekort utan inkomstgräns. Till exempel är skattekortet för pension utan inkomstgräns.

Förskottsinnehållningsprocenten fastställs med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt till följande hel eller halv procent. Förskottsinnehållningsprocenten kan vara högst 60,0 (FörskUF 3 §).

I förskottsinnehållningsprocenten ingår den försäkrades sjukförsäkringspremie. Däremot ingår arbetstagarens pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter inte i lönens förskottsinnehållningsprocent.

Av en begränsat skattskyldig som är försäkrad i Finland uppbärs på lönen förutom källskatt även en sjukförsäkringspremie. Om den begränsat skattskyldige dock har ansökt om progressiv beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, nedan BFL), ingår arbetstagarens sjukförsäkringspremie i förskottsinnehållningsprocenten.

3.1.2 Giltighetstid

Skattekortet har en giltighetstid under vilken skattekortets förskottsinnehållningsprocent och inkomstgräns kan användas. Grundskattekortet gäller från och med 2025 från början av januari (1.1) till slutet av december (31.12). Grundskattekortet gäller dock högst till dess att ändringsskattekortet för samma inkomst träder i kraft. Ändringsskattekortets giltighetstid löper ut i slutet av december (31.12) eller då ett nytt ändringsskattekort som gäller samma inkomst träder i kraft.

Skattekortet måste vara giltigt dagen för prestationsbetalningen för att betalaren ska kunna följa bestämmelserna i skattekortet. Skattekortets förskottsinnehållningsprocent kan träda i kraft och tillämpas redan innan prestationsmottagaren har fått kännedom om den (FörskUL 10 § 1 mom.).

3.1.3 Inkomstgräns

Skattekortet har en inkomstgräns som grundar sig på en uppskattning av inkomsterna under skatteåret. Inkomstgränsen är det maximibelopp som prestationsmottagaren kan förtjäna med den förskottsinnehållningsprocent som anges på skattekortet. Om skattekortets inkomstgräns överskrids, verkställs förskottsinnehållning på prestationen enligt tilläggsprocenten.

Skattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid. Inkomstgränsen på grundskattekortet för lön motsvarar 12,5 månaders lön. Den omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad. Inkomstgränsen för övriga skattekort motsvarar 12 månaders inkomst.

Ändringskattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid.

Varje prestationsbetalare följer endast inkomstgränsen på skattekortet för sin egen del. Prestationsmottagaren ska se till att skattekortets inkomstgräns är tillräcklig.

3.1.4 Uppgiften Skattekortet gäller

Varje skattekort innehåller information om vilken inkomst skattekortet gäller. Till exempel finns det på skattekortet för lön information om att skattekortet gäller lön. I regel kan ett skattekort endast användas för den inkomst som skattekortet gäller, till exempel kan ett skattekort för lön inte användas om arbetsersättning betalas.

3.2 Skattekort som ska räknas årligen (grundskattekort)

3.2.1 Allmänt om grundskattekort

Skatteförvaltningen upprättar i slutet av året på tjänstens vägnar skattekort för skattskyldiga för följande skatteår. Dessa skattekort kallas för grundskattekort. Grundskattekorten görs i regel för alla som har haft förskottsinnehållningspliktig inkomst under året före skatteåret. Grundskattekortet görs endast för de inkomster som antas fortsätta.

Grundskattekortet görs för de inkomster som behandlas i följande kapitel. För pension och prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal upprättas ett skattekort ifall den som betalar ut pensionen eller prestationen har anmält pensionen eller betalningen till Skatteförvaltningen. Arvode för idrottare och bruksavgift som är förvärvsinkomst har inkluderats i inkomstgränsen på skattekortet för lön och för dessa inkomster görs inget eget skattekort i den grundläggande beräkningen.

För inkomster för vilka det inte görs upp ett grundskattekort (till exempel förmåner och arvode för idrottare) kan man vid behov ansöka om ett ändringsskattekort. Olika ändringsskattekort behandlas mer ingående nedan i kapitel 3.3.

3.2.2 Skattekort för lön

För lön på vilken förskottsinnehållning ska verkställas görs ett grundskattekort, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga. I grundskattekortet för lön beaktas alla förskottsinnehållningspliktiga löner som den skattskyldige får och som antas fortsätta. Utöver de förskottsinnehållningspliktiga lönerna har bruksavgifter som är förvärvsinkomst och arvode för idrottare inkluderats i skattekortets inkomstgräns.

Grundskattekortet för lön görs också upp för de pensionstagare som på basis av beskattningsuppgifterna antas få också lön (till exempel personer som får delpension). Under det år då ålderspensionen börjat och under det följande två åren görs inget grundskattekort för lön.

På skattekortet för lön finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen på grundskattekortet för lön motsvarar 12,5 månaders lön. Inkomstgränsen omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad.

Skattekortets förskottsinnehållningsuppgifter kan användas av alla arbetsgivare som betalar lön, även om löntagaren har flera arbetsgivare samtidigt.

3.2.3 Skattekort för sjöarbetsinkomst

Som sjöarbetsinkomst ses i princip all lön som fåtts i pengar eller pengars värde för alla former av arbete på ett fartyg och för arbete i anknytning till trafikering av ett fartyg.

För sjöarbetsinkomst görs ett grundskattekort, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga. På skattekortet för sjöarbetsinkomst finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen på grundskattekortet för sjöarbetsinkomst motsvarar 12,5 månaders lön. Inkomstgränsen omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad.

I förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet för sjöarbetsinkomst har beaktats sjöarbetsinkomstavdraget enligt ISkL 97 §, vilket innebär att den är mindre än den förskottsinnehållningsprocent för lön som intjänats i land. Därför får skattekortet för sjöarbetsinkomst inte användas vid förskottsinnehållning på lön som intjänats i land (t.ex. löntagare som arbetar med städning eller reparation i hamnen eller uppträdande konstnärer som är anställda vid en programbyrå). För lön som förtjäntas i land ska ett skattekort för lön användas.

Vid fjärrtrafik och vid trafik mellan så kallade tredje länder beviljas avdraget för sjöarbetsinkomst förhöjt (ISkL 97 § 3 mom.). Höjningen av sjöarbetsinkomstavdraget (det så kallade cross-trade-avdragen) har inte beaktats i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet för sjöarbetsinkomst, utan den som betalar ut sjöarbetsinkomsten beaktar avdraget genom att minska förskottsinnehållningen för sjöarbetsinkomsten med avdragets belopp (Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 3 §, nedan SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållningen).

3.2.4 Skattekort för inkomst från Ålands landsvägsfärja

För inkomst från Ålands landsvägsfärja görs ett grundskattekort, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga.

På skattekortet för inkomst från Ålands landsvägsfärja finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen på grundskattekortet för inkomst från Ålands landsvägsfärja motsvarar 12,5 månaders lön. Inkomstgränsen omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad.

I förskottsinnehållningsprocenten för inkomst från Ålands landsvägsfärja har i statsbeskattningen beaktats avdraget för sjöarbetsinkomst enligt ISkL 97 §. Eftersom en ålänning som arbetar på Ålands landsvägsfärja inte har rätt till sjöarbetsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen på Åland, har sjöarbetsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen inte beaktats i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet.

3.2.5 Skattekort för arvodet till en närståendevårdare

Om prestationsmottagaren har ingått ett avtal om närståendevård med välfärdsområdet, betalar välfärdsområdet ett vårdarvode, dvs. stöd för närståendevård. Stödet för närståendevård är en arbetsersättning. Ett grundskattekort görs upp för närståendevårdarens arvode, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga och prestationsmottagaren inte hör till det förskottsuppbördsregister som avses i FörskUL 25 §.

På skattekortet för närståendevårdare finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen på grundskattekortet för arvodet till en närståendevårdare motsvarar 12 månaders inkomst.

Om närståendevårdaren har antecknats i förskottsuppbördsregistret, påförs hen förskottsskatt.

3.2.6 Skattekort för familjevårdarens arvode

Den som är familjevårdare eller fungerar som stödfamilj kan få vårdarvode och kostnadsersättningar. Det sammanlagda beloppet av dessa är arbetsersättning. Ett grundskattekort görs upp för familjevårdarens arvode, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga och prestationsmottagaren inte hör till det förskottsuppbördsregister som avses i FörskUL 25 §.

Kostnadsersättningen för familjevårdare dras av som utgift för förvärvande av inkomst vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet.

På skattekortet för familjevårdare finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen på grundskattekortet för familjevårdarens arvode motsvarar 12 månaders inkomst.

Om familjevårdaren antecknats i förskottsuppbördsregistret, påförs för hen förskottsskatt på det sammanlagda beloppet av vårdarvode och kostnadsersättningar som utbetalas.

3.2.7 Skattekort för arbetsersättning

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Ett grundskattekort görs upp för arbetsersättningen, om den skattskyldige på basis av beskattningsuppgifterna antas få inkomsten i fråga och prestationsmottagaren inte hör till det förskottsuppbördsregister som avses i FörskUL 25 §.

Om mottagaren av arbetsersättning har införts i registret över momsskyldiga har skattekortet för arbetsersättning en förskottsinnehållningsprocent, men ingen inkomstgräns. Om mottagaren av arbetsersättning inte har införts i registret över momsskyldiga innehåller arbetsersättningskortet en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Inkomstgränsen för båda skattekorten för arbetsersättning motsvarar 12 månaders inkomst.

Om mottagaren av arbetsersättning har antecknats i förskottsuppbördsregistret, påförs hen förskottsskatt.

3.2.8 Skattekort för pension

Grundskattekorten för pensioner görs på basis av uppgifter från pensionsbetalarna. Pensionsutbetalarna meddelar Skatteförvaltningen beloppen av de pensioner som ska betalas för respektive skatteår via gränssnittet för anmälan av pensions- och förmånsuppgifter eller vid direktöverföring.

Pensioner beskattas i regel som förvärvsinkomst (ISkL 61 §). Pension som grundar sig på en frivillig individuell pensionsförsäkring och en prestation som grundar sig på långsiktiga sparavtal beskattas under vissa förutsättningar som kapitalinkomst.

Beskattningen av kapitalinkomst och förvärvsinkomst skiljer sig från varandra. Dessutom avviker beskattningen av pension som utgör förvärvsinkomst från beskattningen av andra förvärvsinkomster bland annat på grund av avdrag som görs i beskattningen. Därför upprättas ett eget skattekort både för pensioner som utgör förvärvsinkomst och för pensioner och prestationer som utgör kapitalinkomst.

Skattekortet för pensionsinkomst innehåller en förskottsinnehållningsprocent, men det har ingen inkomstgräns.

Pensioner som från Finland betalas till allmänt skattskyldiga som bor utomlands beskattas på samma sätt som pensioner som utbetalas till personer som är bosatta i Finland. Därför görs skattekorten för pensioner på samma sätt som för personer som bor i Finland. För pensioner som betalas från Finland till utlandet och för vilka endast den försäkrades sjukvårdspremie påförs i Finland görs ett eget skattekort.

På pension som en skattskyldig bosatt i Finland får från utlandet påförs förskottsskatt.

Om pensionsbetalaren inte anmäler uppgifterna om pensionerna till Skatteförvaltningen eller om pensionstagaren börjar få ny pension, ska pensionstagaren skaffa ett ändringsskattekort för pensionen. För ändringsskattekortet behövs uppgifter om pensioner som börjar och förändras samt uppgifter om den skattskyldiges övriga inkomster och förskottsinnehållningen på dem. Om pensionstagaren fått pensionsutbetalningar föregående år finns uppgifterna om dessa pensioner hos Skatteförvaltningen, om ett skattekort upprättats för dem tidigare. Det är också möjligt att sätta ett skattekort för en ny pension att träda i kraft retroaktivt.

Skatteförvaltningen meddelar uppgifterna om förskottsinnehållningen på pensionerna direkt till pensionsutbetalarna. Skattekortet för pension kan inte användas för att verkställa förskottsinnehållning på andra inkomster.

3.3 Ändringsskattekort

3.3.1 Allmänt om ändringsskattekort

Grundskattekortet kan ändras om det sker ändringar i uppgifterna i kortet (till exempel i fråga om inkomster och avdrag) (FörskUL18 § 1 mom.). Om uppgifterna på grundskattekortet ändras kallas detta skattekort ändringsskattekort.

I 15 § i förordningen om förskottsuppbörd föreskrivs om schablonmässiga förskottsinnehållningar på vissa inkomster. Ett ändringsskattekort kan dock upprättas för dessa inkomster, om det är uppenbart att förskottsinnehållningen för att betala skatter och avgifter är för stor (FörskUF 16 §).

Ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen innehåller i regel samma uppgifter som grundskattekortet: en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Ändringsskattekortet kan även innehålla endast en förskottsinnehållningsprocent. Då handlar det om ett skattekort utan inkomstgräns. Exempelvis skattekorten för pension har ingen inkomstgräns. Ändringskattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid.

Ändringsskattekortet ersätter alltid det tidigare skattekortet för samma inkomst. Följaktligen ska utbetalaren alltid iaktta de vid var tid gällande föreskrifter och begränsningar som finns på ändringsskattekortet. Detta gäller även utbetalare av pension, dagpennings- eller arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller annan motsvarande prestation (Sfb om sättet för och storleken av förskottsinnehållningen 20 § 1 mom.).

Ändringsskattekortet kan träda i kraft och tillämpas redan innan prestationsmottagaren har fått kännedom om den (FörskUL 10 § 1 mom. och 18 § 1 mom.).

Förutom att ett ändringsskattekort kan göras för alla de inkomster för vilka ett grundskattekort årligen räknas ut, kan det också göras för inkomster som behandlas i följande kapitel.

3.3.2 Ändringsskattekort för förmån

Förmånen kan vara antingen en skattefri eller en skattepliktig förmån. Skattepliktig förmån är till exempel föräldradagpenning, sjukdagpenning, studiepenning och arbetslöshetsdagpenning. Bestämmelser om skattefria förmåner finns i 92 § i ISkL.

Vid beräkningen av grundskattekort omvandlas förmånerna till lön och beaktas på grundskattekortet för lön. Grundskattekort görs inte för förmåner. På yrkande av den skattskyldige kan dock ett ändringsskattekort upprättas för förmånen. Det är dock inte nödvändigt att göra ett ändringsskattekort, eftersom SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållningen har bestämmelser om användningen av schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenter för olika förmåner. Förskottsinnehållningen verkställs enligt dessa schablonmässiga förskottsinnehållningsprocentsatser, om den skattskyldige inte gör ett ändringsskattekort.

Förskottsinnehållning verkställs inte i regel på studiepenning (14 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

3.3.3 Ändringsskattekort för bruksavgift

För fysiska personer och dödsbon är erhållen bruksavgift en skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst (ISkL 52 §). Erhållen bruksavgift är i regel förvärvsinkomst. Exempel på sådan inkomst är bruksavgift från mottagarens egen verksamhet eller från en immateriell rättighet som erhållits som gåva.

I grundskattekortet för lön beaktas alla förskottsinnehållningspliktiga löner som den skattskyldige får och som antas fortsätta samt för bruksavgifter som är förvärvsinkomst. Därför görs inget grundskattekort för bruksavgift som är förvärvsinkomst. På yrkande av den skattskyldige kan ett ändringsskattekort upprättas för inkomsten.

Om grunden för bruksavgiften är en rättighet som erhållits i arv eller testamente eller mot vederlag är inkomsten skattepliktig kapitalinkomst för fysiska personer och dödsbon.

Vid grundberäkningen beräknas inte någon förskottsinnehållningsprocent på bruksavgift som utgör kapitalinkomst. På bruksavgift som utgör kapitalinkomst verkställer betalaren i regel en förskottsinnehållning som är 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 2 punkten). Detta schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige dock sänkas så att det motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att den förskottsinnehållning som verkställs med det schablonmässiga procenttalet är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). För sänkning av förskottsinnehållningen behöver den skattskyldige ett ändringsskattekort. På ändringsskattekortet kan förskottsinnehållningsprocenten vara lägre än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenten.

På ändringsskattekortet för bruksavgift finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns.

3.3.4 Ändringsskattekort för dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen

Enligt 33 § 3 mom. i inkomstskattelagen är dividend som beskattas som förvärvsinkomst antingen arbetsersättning eller lön enligt FörskUL 13 a §.

För dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsats och som utgör lön eller arbetsersättning kan ett ändringsskattekort göras. På ändringsskattekortet finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns.

3.3.5 Ändringsskattekort för från personalfonder erhållna fondandelar och överskott

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent (ISkL 65 §).

Ett ändringsskattekort kan göras för inkomsten. På ändringsskattekortet finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns.

3.3.6 Ändringsskattekort för anställningsoption och aktiepremie

Förmåner som erhålls från anställningsoptioner och aktiepremier är lön.

För anställningsoptioner eller aktiepremier görs inget ändringsskattekort, utan inkomsten beaktas i inkomstgränsen för ändringsskattekortet för lön. Om ändringsskattekortets inkomstgräns inkluderar anställningsoptioner eller aktiepremier framgår detta av skattekortets uppgifter.

3.3.7 Ändringsskattekort för arvode för idrottare

I grundskattekortet för lön beaktas alla förskottsinnehållningspliktiga löner som den skattskyldige får och som antas fortsätta samt arvodet för idrottare. Därför görs inget grundskattekort för arvodet för idrottare. Ett ändringsskattekort kan göras för inkomsten.

På ändringsskattekortet för arvodet för idrottare finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns.

3.3.8 Ändringskort för dividend och överskott

Om beloppet av den förskottsinnehållning som ska verkställas på dividend och andelslagets överskott stadgas i FörskUL 15 § 1 mom. 3–5 punkten. Beloppet på förskottsinnehållning påverkas av om dividenden eller överskottet delas ut av ett offentligt noterat bolag eller av annat bolag än ett offentligt noterat bolag.

Ett ändringsskattekort kan göras för dividender och överskott från offentligt noterade aktiebolag. Ändringsskattekortet innehåller en förskottsinnehållningsprocent, men det har ingen inkomstgräns.

Ett ändringsskattekort kan göras för dividend som betalas av ett aktiebolag som inte är offentligt noterat och för överskott i förvärvs- och kapitalinkomst som ett andelslag betalar som förvärvs- och kapitalinkomst. På ändringsskattekortet finns det en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns.

3.3.9 Ändringsskattekort för försäljningsintäkter för virke och skogsförsäkringsersättningar

Inkomst från försäljningsintäkter för virke och skogsförsäkringsersättningar utgör kapitalinkomst av skogsbruk (ISkL 43 §). Förskottsinnehållning verkställs i regel i enlighet med de schablonmässiga förskottsinnehållningar som föreskrivs i 15 § 2 mom. i FörskUF. Denna schablonmässiga förskottsinnehållning kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige dock sänkas så att det motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att den förskottsinnehållning som verkställs med det schablonmässiga procenttalet är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.).

Vid grundberäkningen beräknas inte någon förskottsinnehållningsprocent på försäljningsintäkter för virke eller skogsförsäkringsersättning. Ett ändringsskattekort kan göras för inkomsten. Ändringsskattekortet innehåller en förskottsinnehållningsprocent, men det har ingen inkomstgräns. Förskottsinnehållningsprocenten kan vara lägre än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenten.

3.3.10 Ändringsskattekort för annan förskottsinnehållspliktigförvärvs- och kapitalinkomst

Med annan förskottsinnehållningspliktig förvärvs- och kapitalinkomst avses alla andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster som inte nämns ovan.

För annan förskottsinnehållningspliktig förvärvs- eller kapitalinkomst kan ett ändringsskattekort göras. Ändringsskattekortet för annan förskottsinnehållningspliktig förvärvsinkomst har en förskottsinnehållningsprocent, en tilläggsprocent och en inkomstgräns. Ändringsskattekortet för annan förskottsinnehållningspliktig kapitalinkomst har en förskottsinnehållningsprocent, men ingen inkomstgräns.

3.4 Skattekort för begränsat skattskyldiga

3.4.1 Allmänt om beskattningen och skattekorten för begränsat skattskyldiga

En begränsat skattskyldig beskattas enligt KällSkL I fråga om en begränsat skattskyldig uppbärs som slutlig skatt en källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet. Alternativt kan en begränsat skattskyldig yrka beskattning av sina förvärvsinkomster enligt BFL (progressivt) i stället för källbeskattning (KällSkL 13 § 1 mom. 6 punkten). I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland. För verkställande av förskottsinnehållningen får den begränsat skattskyldiga ett skattekort (skattekort för begränsat skattskyldig).

Kravet på progressiv beskattning av förvärvsinkomster gäller inte pensioner som betalas i Finland, eftersom den pensionsinkomst som en begränsat skattskyldig får alltid beskattas i den ordning som föreskrivs i BFL (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten).

3.4.2 Skattekort för begränsat skattskyldiga pensionstagare

I princip beskattar Finland i egenskap av källstat pensioner som betalas ut till utlandet, om inte det skatteavtal som ska tillämpas hindrar detta (ISkL 10 § 1 mom. 5 punkten). Pension som betalas till en begränsat skattskyldig i Finland beskattas på samma sätt som pension till en person som är bosatt i Finland. Således beskattas den pensionsinkomst som betalas till en begränsat skattskyldig i den ordning som föreskrivs i BFL (13 § 1 mom. 2 punkten i KällSkL).

Pensionsutbetalarna meddelar Skatteförvaltningen beloppen av de pensioner som ska betalas för respektive skatteår via gränssnittet för anmälan av pensions- och förmånsuppgifter eller vid direktöverföring. Detta gäller även pension som betalas till en begränsat skattskyldig. Grundskattekorten för pensioner görs på basis av uppgifter från pensionsbetalarna.

Skattekortet för pensionsinkomst innehåller en förskottsinnehållningsprocent, men det har ingen inkomstgräns.

Om utbetalningen av pensionen till en begränsat skattskyldigs börjar mitt under året, kan pensionsanstalten för pensionstagarens eller prestationstagarens räkning hos Skatteförvaltningen ansöka om ändringsskattekort för begränsat skattskyldig.

Om en begränsat skattskyldig pensionstagare blir allmänt skattskyldig i Finland mitt under året, ska pensionstagaren ansöka om ett ändringsskattekort.

Beskattning av pensionsinkomster för begränsat skattskyldiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

3.4.3 BFL skattekort för begränsat skattskyldiga

En begränsat skattskyldig som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan i stället för källbeskattningen yrka på att hans eller hennes förvärvsinkomster beskattas enligt BFL. Motsvarande rätt har begränsat skattskyldiga som är bosatta i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden. (KällSkL 13 § 1 mom. 6 punkten)

En begränsat skattskyldig kan kräva beskattning enligt BFL endast för sina förvärvsinkomster, såsom löneinkomst och arbetsersättning. Beskattningen av förvärvsinkomst verkställs då på samma sätt som för personer bosatta i Finland och skatten bestäms då enligt lagen om inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunalskatteprocenten. Skatterna uppbärs i förskott under skatteåret i form av förskottsinnehållning.

För progressiv beskattning av förvärvsinkomster ska en begränsat skattskyldig ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga (KällSkL 16 § 4 mom.). Skattekortet för en begränsat skattskyldig kan gälla lön och sjöarbetsinkomst, arbetsersättning enligt 25 § i förskottsuppbördslagen, förmån, bruksavgift som utgör förvärvsinkomst, fondandel och överskott från personalfonder, anställningsoptioner och aktiepremier samt andra prestationer som enligt inkomstskattelagen beskattas som förvärvsinkomst.

Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland och deras skattekort behandlas närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

3.4.4 Källskattekort

Skatteförvaltningen ger på begäran ett källskattekort för tillämpning av bestämmelserna om källskatt för begränsat skattskyldiga (KällSkL 5 §). Vid uppbörden av källskatt görs ett särskilt källskatteavdrag förutsatt att avdraget nämns i källskattekortet (KällSkL 6 §).

För ersättningar som en konstnär eller idrottare som är bosatt i ett annat EU- eller EES-land får för personlig verksamhet i Finland kan ett progressivt källskattekort upprättas (KällSkL 7 a §).

Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

4 Förskottsskatt och tilläggsförskott

4.1 Förskottsskatt (under skatteåret)

Vid förskottsbetalning påför Skatteförvaltningen den skattskyldige skatt. Förskott som uppbärs under skatteåret kallas förskottsskatt. I denna anvisning behandlas förskottsskatt och tilläggsförskott som påförs fysiska personer, dödsbon, och yrkesutövare, bolagsmän i öppna bolag och kommanditbolag samt lantbruksföretagare (nedan fysiska personer).

Förskottsbetalning verkställs på inkomst av näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet, såsom uthyrningsverksamhet och vinst av egendomsöverlåtelse. Förskottsbetalning verkställs dock inte på en inkomst som fåtts på grundval av en anställningsoption enligt 66 § i ISkL, förutom på den skattskyldigas egen begäran. (FörskUL 23 § 1 mom.)

Som inkomst av annan verksamhet som syftar till förvärvande av inkomst betraktas förutom ovan nämnda även inkomst av jakt och fiske, dricks, besiktning och inspektion, ordnande av kurser samt meddelande av privatundervisning och annan sådan verksamhet (FörskUF 19 §).

Även på pension som en skattskyldig bosatt i Finland får från utlandet påförs förskottsskatt.

Andra inkomster än de som omfattas av källbeskattning från Finland för en begränsat skattskyldig beskattas i den ordning som föreskrivs BSL (KällSkL 3 kap.). Förskottsbetalning verkställs till exempel på näringsinkomst, jordbuksinkomst och hyresinkomst från Finland för en begränsat skattskyldig, om ett skatteavtal inte begränsar rätten att beskatta inkomst.

Mer information om förskottsskatt för personkunder finns i kundanvisningen Förskottsskatt.

Mer information om förskottsskatt för företagskunder finns i kundanvisningen Förskottsskatt – företagskunder.

4.1.1 Påförande, ändrande och avlyftande av förskottsskatt

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning (FörskUL 3).

Förskottsskatten för fysiska personer fastställs för ett skatteår.

Skatteförvaltningen kan ändra eller avlyfta förskottsskatten antingen på tjänstens vägnar utan att höra den skattskyldige eller på yrkande av den skattskyldige (FörskUL 24 § 1 och 2 mom.).

Skatteförvaltningen kan på tjänstens vägnar besluta om påförande eller förhöjning av förskottsskatt till utgången av den andra månaden efter skatteårets slut och om avlyftande eller sänkning av påförd förskottsskatt till dess att beskattningen för skatteåret slutförts (FörskUL 24 § 3 mom.).

Skatteförvaltningen kan på yrkande av den skattskyldiga, till dess att beskattningen slutförts, besluta om påförande, ändring eller avlyftande av förskottsskatt för ett skatteår. Skatteförvaltningen kan till dess att beskattningen slutförts påföra eller höja förskottsskatt också utifrån andra inkomster än de på vilka förskottsbetalning ska verkställas, om den skattskyldige framställer ett sådant yrkande efter skatteårets utgång. (FörskUL 24 § 4 mom.)

Om den skattskyldige yrkar att förskottsskatt ska påföras, ändras eller avlyftas, ska hen lämna en utredning till stöd för sitt yrkande (FörskUF 21 §).

4.1.2 Förskottsskattens nedre gräns och uppbördsrater

Skatteförvaltningen meddelar ett beslut om en fysisk persons förskottsskatt som innehåller bestämmelser om förskottsskattens nedre gräns och uppbördsrater enligt följande:

• Skatteförvaltningens beslut om den nedre gränsen och uppbördsraterna för fysiska personers och dödsbons förskottsbetalningar (nedan SFb om den nedre gränsen och uppbördsraterna för fysiska personers förskottsbetalningar).

Beloppet av en fysisk persons förskottsskatt och tidpunkten för ändring av förskottsskatten påverkar hur många rater förskottsskatten fördelas på. Grundskattens förskottsskatt har högst 12 och minst 2 lika stora rater. Vid ändringar i förskottsskatten är antalet rater högst 12 och minst 1. Förskottsskatten fördelas dock oberoende av dess belopp på de månader som återstår av skatteåret, om den skattskyldige har framställt ett yrkande om detta hos Skatteförvaltningen.

Det minsta förskottsbelopp som påförs är 170 euro.

Förskott som uppbärs efter skatteårets utgång (nedan tilläggsförskott) påförs i en rat.

4.1.3 Förfallodag för förskottsskatt och tilläggsförskott

Förfallodagen för förskottet påverkas av om det är fråga om förskottsskatt som uppbärs under skatteåret eller tilläggsförskott.

Förfallodagen för förskottsskatt som uppbärs under skatteåret är den 23 dagen i månaden (FörskUF 20 § 1 mom.).

Tilläggsförskottets förfallodag är tre veckor efter att den påförts. En tidigare förfallodag kan dock fastställas för tilläggsförskottet, om den skattskyldige så yrkar. I sådana fall kan förfallodagen då vara tidigast den dag då tilläggsförskottet påförs. Om tilläggsförskottet påförs före skatteårets utgång, är förfallodagen tidigast den 1 dagen i månaden efter skatteårets utgång. (FörskUF 20 § 2 mom.)

Om förfallodagen för förskottsskatten inte är en bankdag infaller förfallodagen följande bankdag (FörskUF 20 § 3 mom.).

4.2 Tilläggsförskott (efter skatteåret)

Om den förskottsskatt och förskottsinnehållning som betalats under skatteåret inte räcker till för att täcka skatteårets skatter och avgifter, betalas den återstående delen som kvarskatt. Kvarskattebeloppet kan minskas genom att betala tilläggsförskott.

Tilläggsförskott kan påföras på grundval av inkomst på vilken förskottsbetalning ska verkställas eller, om den skattskyldige yrkar på fastställande av tilläggsförskott efter skatteårets utgång, så kan tilläggsförskottet påföras även på grundval av annan inkomst än sådan på vilken förskottsbetalning ska verkställas (FörskUL 24 § 4 mom.). Tilläggsförskott kan således fastställas på inkomst på vilken förskottsinnehållning ska verkställas och på vilken förskottsinnehållning inte har kunnat verkställas antingen delvis eller inte alls (till exempel naturaförmån).

Tilläggsförskott påförs inte under skatteåret. Under skatteåret påförs eller ändras förskottsskatten på grundval av inkomst på vilken förskottsbetalning ska verkställas.

Tilläggsförskott ska sökas innan det kan betalas. En fysisk person kan årligen ansöka om tilläggsförskott från och med den 7 december. Tilläggsförskott kan sökas fram till slutförandet av beskattningen.

För fysiska personer är det minsta tilläggsförskottet 170 euro.

Tilläggsförskottet betalas i en rat (SFb om den nedre gränsen och uppbördsraterna för fysiska personers förskottsbetalningar 4 §).

Mer information om tilläggsförskottet i kundanvisningen Med tilläggsförskott kompletterar du skattebeloppet efter skatteårets utgång.

4.3 Nedsatt dröjsmålsränta

Tilläggsförskottet kan betalas räntefritt under den månad som följer efter skatteårets slut. På förskottsskatt som förfaller till betalning efter detta beräknas nedsatt dröjsmålsränta (FörskUL 24 § 7 mom.). Bestämmelser om beräkning av nedsatt ränta på kvarskatt finns i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995).

En fysisk person kan betala ett tilläggsförskott utan nedsatt dröjsmålsränta under januari månad.

Den nedsatta dröjsmålsräntan löper från den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång. Den nedsatta dröjsmålsräntan slutar löpa på förfallodagen för den första kvarskatteposten eller på förfallodagen för tilläggsförskottet. (Lag om skattetillägg och förseningsränta, 5 c § 1 och 2 mom.).

På tilläggsförskott som påförs fysiska personer beräknas nedsatt dröjsmålsränta från och med februari.

Den nedsatta dröjsmålsräntan beräknas enligt månadens och årets faktiska kalenderdagar (Skatteförvaltningens beslut om beräkningen av räntetid 2 §).

Den nedsatta dröjsmålsräntan består av den referensränta som fastställts av Finlands Bank till vilken har lagts 2 procentenheter. Den nedsatta dröjsmålsräntan är dock minst 0,5 procent. (Lagen om skattetillägg och förseningsränta 5 a § 2 mom. och räntelagen, 633/1982, 12 §). Ränteprocenten justeras årligen.

Från den nedsatta dröjsmålsräntan på kvarskatten avdras 20 euro, dock högst räntans belopp (lagen om skattetillägg och förseningsränta 5 c § 6 mom.). Detta avdrag görs inte från den nedsatta dröjsmålsräntan på tilläggsförskottet.

5 Inkomster på vilka förskottsbetalning verkställs på skattekortet

Inkomster på vilka förskottsbetalning verkställs beaktas i skattekortets förskottsinnehållningsprocent, om beloppet av de inkomster som förskottsbetalningen gäller är högst 7 000 euro. Även inkomster som överstiger 7 000 euro på vilka förskottsbetalning fastställs kan dock på yrkande av den skattskyldige beaktas i skattekortets förskottsinnehållningsprocent. Inkomster på över 7 000 euro på vilka förskottsbetalning verkställs kan beaktas i skattekortets förskottsinnehållningsprocent även utan den skattskyldiges yrkande, om de uppburna inkomsterna har beaktats tidigare vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocenten för den skattskyldiges skatteår eller föregående skatteår. (FörskUL 2 §).

Inkomster på vilka förskottsbetalning verkställs beaktas inte i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet, om

• förskottsinnehållningsprocenten beräknas för en standardinkomst på 10 000 eller 15 000 euro löneinkomst eller för sjöarbetsinkomst
• den skattskyldiges enda förvärvsinkomst är pension som betalas från Finland till utlandet och för vilken endast sjukvårdspremie fastställs i Finland
• förskottsinnehållningsprocenten blir större än den största möjliga förskottsinnehållningsprocenten (60 %)
• den skattskyldige har yrkat att förskottsuppbörd ska verkställas som förskottsbetalning.

Om förskottsbetalningspliktiga inkomster inte har beaktats i förskottsinnehållningsprocenten, påförs den skattskyldige förskottsskatt. Förskottsskatt påförs den skattskyldige också, om hen har framställt ett yrkande till Skatteförvaltningen om att få betala de skatter och avgifter som påförs på basis av de inkomster som förskottsbetalningen gäller som förskottsskatt.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Kaija Selkäinaho