Beskattning av dividend som delats ut i annan form än pengar

Har getts
1.1.2025
Diarienummer
VH/6691/00.01.00/2024
Giltighet
1.1.2025 - Tills vidare
Bemyndigande
Lag om Skatteförvaltningen (503/2010) 2 § 2 mom.
Ersätter anvisningen
VH/7226/00.01.00/2023,1.1.2024

Anvisningen anknyter till helheten: Kapitalinkomster och placeringar, Internationell beskattning


I anvisningen behandlas beskattningen av dividend som delas ut i någon annan form än pengar. Anvisningen behandlar inte mervärdesbeskattning.

Anvisningen har uppdaterats på grund av ändringar i lagen om överlåtelseskatt. Lagen om överlåtelseskatt ändrades 1.1.2025. I lagen intogs bestämmelser om så kallad omvänd skattskyldighet när ett finländskt aktiebolag delar ut värdepapper som dividend. Genom lagändringen överfördes överlåtelseskattskyldigheten från förvärvaren till överlåtaren. Omvänd skattskyldighet gäller inte en situation där ett utländskt bolag delar ut värdepapper som dividend och inte heller en situation där annan egendom än värdepapper som omfattas av överlåtelseskatt, till exempel en fastighet, delas ut som dividend.

1 Inledning

Ett aktiebolag kan dela ut dividend i form av andra tillgångar än pengar (in natura-dividend). Ett typiskt exempel på dividend som delas ut i någon annan form än pengar är dividend som betalas ut i form av aktier i ett annat bolag. Som dividend kan ett bolag också dela ut till exempel andra värdepapper, fastigheter, lägenhetsaktier eller fordon.

Även dividend i form av pengar kan delas ut samtidigt med in natura-dividend. Till exempel om aktier delas ut som dividend, kan en del ägare få dividend i form av pengar på grund av att belopp som motsvarar bråktal av aktier gottgörs dividendtagaren i form av pengar.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Dividenden anses vara lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt, såvida inte stämman beslutat separat om tidpunkten. Om dividenden delas ut av ett publikt noterat bolag är den dag då dividenden kan tas ut den betalningsdag som fastställts i beslutet om utdelning av dividend. Om till exempel aktier i ett publikt noterat bolag delas ut som dividend, är dividendbeloppet det viktade medelpriset på aktierna på den dag då dividenden utbetalas.

I anvisningen behandlas beskattningen av dividend som betalas i annan form än pengar i Finland ur allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga dividendtagares och inhemska och utländska dividendutdelares synvinkel.

I dividendtagares inkomstbeskattning är in natura-dividend skattepliktig inkomst på samma sätt som dividend i form av pengar. Vad den egendom som betalats som dividend består av påverkar således inte inkomstbeskattningen av dividenden. Hur dividenden behandlas i dividendtagarens inkomstbeskattning påverkas bland annat av om dividendbetalaren är ett publikt noterat eller ett onoterat bolag och om dividendtagaren är en fysisk person eller ett företag. Beskattningen av dividendinkomster behandlas ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Om värdepapper eller fastigheter utdelas i dividend, är det i överlåtelsebeskattningen fråga om överlåtelse av värdepapper eller fastigheter i form av utdelning av medel på vilken överlåtelseskatt ska betalas. När ett finskt aktiebolag delar ut värdepapper som dividend är bolaget skyldigt att anmäla och betala överlåtelseskatt. Om ett utländskt bolag (grundat enligt annan än finsk lag) delar ut värdepapper som dividend eller om en fastighet delas ut som dividend, ska dividendtagaren anmäla och betala överlåtelseskatten. Skatt ska dock inte betalas, om föremålet för överlåtelsen är en affärsaktie och om ingendera av parterna i överlåtelsen är allmänt skattskyldig i Finland, ett utländskt kreditinstituts filialkontor i Finland eller ett värdepappersföretags eller fondbolags filial i Finland. Om en utländsk dividendutbetalare eller ett bolag som delar ut dividend i form av en fastighet har förbundit sig att svara för den överlåtelseskatt som dividendtagaren ska betala, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten i dividendtagarens inkomstbeskattning (HFD 2020:127).

Dividendbetalaren kan vara skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller debitera källskatt på skattepliktig dividend, om dividend i form av pengar har delats ut samtidigt med in natura-dividend. Om till exempel dividend i form av pengar inte har delats ut samtidigt med in natura‑dividend eller om dividendtagaren är ett samfund eller en näringssammanslutning, ska dividendtagaren vid behov själv betala inkomst- eller källskatt. Dividendbetalaren ska lämna in årsanmälan om dividender.

2 Inkomstbeskattning

2.1 Fysisk person eller dödsbo som dividendtagare

I beskattningen av fysiska personer och dödsbon fastställs in natura-dividenders skattepliktighet på samma sätt som för dividender i form av pengar. Om dividendutbetalaren har förbundit sig att svara för överlåtelseskatten på dividendtagarens vägnar i en situation där dividendutdelaren är ett utländskt bolag eller där en fastighet delas ut som dividend, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten och dess skatteplikt bestäms på samma sätt som skatteplikten för dividend i form av pengar. När ett finskt aktiebolag delar ut värdepapper som dividend är bolaget skyldigt att betala överlåtelseskatten. I dessa fall betraktas betalning av överlåtelseskatt inte som en del av dividendinkomsten.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Om inget separat beslut om tidpunkten för när dividenden kan lyftas fattats på bolagsstämman, är dividenden lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt. I inkomstbeskattningen av fysiska personer och dödsbon är in natura-dividender inkomst för det skatteår då dividenden enligt bolagsstämmans beslut varit lyftbar. Om dividendbetalaren är ett publikt noterat bolag, är den dag då dividenden kan lyftas utbetalningsdagen enligt beslutet om utdelning. Om till exempel aktier i ett publikt noterat bolag delas ut som dividend, är dividendbeloppet det viktade medelpriset på aktierna på den dag då dividenden utbetalas.

Skatteplikten för in natura-dividend som ett publikt noterat bolag delar ut fastställs på basis av ISkL 33 a § 1 mom., om dividenden hör till en personlig förvärvskälla. Definitionen av publikt noterat bolag och beskattning av dividender från publikt noterade bolag som hör till en personlig förvärvskälla behandlas mer ingående i avsnitt 2.1 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Exempel 1:

Det publikt noterade bolaget X Abp beslutar 1.3.2025 att dela ut aktier i Y Abp som in natura-dividend. Dividenden kan lyftas 15.3.2025. Det viktade medelpriset på aktien i Y Abp den dag då dividenden kan lyftas är 5 euro per aktie.

Personen A får från X Abp 1 000 aktier i Y Abp i dividend. Av den dividend i form av aktier i Y Abp som A får är 4 250 euro (5 euro x 1 000 aktier x 85 %) skattepliktig kapitalinkomst för skatteåret 2025, medan 750 euro är skattefri inkomst.

In natura-dividend som en fysisk person eller ett dödsbo får från ett onoterat bolag indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend på samma sätt som penningdividend (ISkL 33 b § 1 och 2 mom.), om dividenden hör till en personlig förvärvskälla. Beskattningen av dividender från onoterade bolag som hör till en personlig förvärvskälla behandlas mer ingående i avsnitt 2.2 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Exempel 2:

X Ab är ett onoterat bolag, vars hela aktiestock ägs av personen A. Det matematiska värdet på A:s aktier i X Ab är 1 000 000 euro. Skatteåret 2025 får A en fastighet från X Ab som in natura-dividend. Fastighetens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas är 100 000 euro.

Den dividend som A får från X Ab i form av en fastighet indelas kapitalinkomst- och förvärvsinkomstdividend, eftersom dividenden är större än den årliga avkastning på åtta procent som beräknats utifrån det matematiska värdet. Av den dividend i form av en fastighet som erhållits från X Ab är 80 000 euro kapitalinkomstdividend (8 % x 1 000 000 euro). Av kapitalinkomstdividenden är 25 procent dvs. 20 000 euro skattepliktig kapitalinkomst, eftersom dividendbeloppet är mindre än 150 000 euro. Sammanlagt 60 000 euro är skattefri kapitalinkomst.

Av dividenden i form av en fastighet är förvärvsinkomstdividenden 20 000 euro (100 000 euro - 80 000 euro). Av förvärvsinkomstdividenden är 75 procent dvs. 15 000 euro skattepliktig förvärvsinkomst och 25 procent dvs. 5 000 euro skattefri inkomst.

Beskattningen av dividender som hör till näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla för fysiska personer eller dödsbon behandlas mer ingående i avsnitt 2.4 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

In natura-dividender som allmänt skattskyldiga fysiska personer och dödsbon erhåller införs i den förhandsifyllda skattedeklarationen på basis av det dividendbetalande bolagets årsanmälan.

2.2 Företag som dividendtagare

Företag är till exempel samfund, såsom aktiebolag och andelslag, samt näringssammanslutningar, såsom öppna bolag och kommanditbolag. I företagsbeskattningen beskattas in natura-dividender på samma sätt som penningdividender. Om det bolag som betalar ut dividend har förbundit sig att svara för överlåtelseskatten på dividendtagarens vägnar i en situation där dividendutdelaren är ett utländskt bolag eller där en fastighet delas ut som dividend, är överlåtelseskatten en del av dividendinkomsten och dess skatteplikt bestäms på samma sätt som skatteplikten för dividend i form av pengar. När ett finskt aktiebolag delar ut värdepapper som dividend är bolaget skyldigt att betala överlåtelseskatten. I dessa fall betraktas betalning av överlåtelseskatt inte som en del av dividendinkomsten.

Beskattningen av in natura-dividend som betalas till ett aktiebolag eller andelslag sker i allmänhet på basis av 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL) oberoende av till vilken förvärvskälla dividenden hör. Beskattningen av dividend som betalas till samfund behandlas mer ingående i avsnitt 3 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Dividender till näringssammanslutningar beskattas som inkomst till delägarna enligt ISkL 16 § 3 och 4 mom., precis som näringssammanslutningars övriga inkomster. Dividendernas skattepliktiga och skattefria andelar fastställs i beskattningen av delägarna enligt bestämmelserna om beskattning av delägare. Ytterligare information om beskattning av dividender till delägare finns i avsnitt 4 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Beloppet av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde på den dag då dividenden kan tas ut. Om inget separat beslut om tidpunkten för när dividenden kan lyftas fattats på bolagsstämman, är dividenden lyftbar samma dag då bolagsstämman sammanträtt. Om dividenden delas ut av ett publikt noterat bolag är den dag då dividenden kan tas ut den betalningsdag som fastställts i beslutet om utdelning av dividend. I inkomstbeskattningen av företag är dividend inkomst under det skatteår då beslutet om dividendutdelning har fattats.

Exempel 3:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab äger under 10 procent av aktierna i publikt noterade X Abp. X Abp beslutar 1.5.2025 att som in natura-dividend dela ut aktier i Y Abp. Dividendbeloppet är det gängse värdet på aktierna i Y Abp på den dag då dividenden kan lyftas. Enligt bolagsstämmans beslut kan dividenden lyftas 15.5.2025. Det viktade medelpriset på aktien i Y Abp den dag då dividenden kan lyftas är 5 euro per aktie. A Ab får 1 000 aktier i Y Abp i dividend från X Abp. Eftersom A Ab äger under 10 procent av aktierna i X Abp, är hela in natura-dividenden på 5 000 euro (5 euro x 1 000 aktier) skattepliktig inkomst för A Ab under skatteåret 2025

Samfund och näringssammanslutningar ska själva deklarera erhållna dividender i inkomstskattedeklarationen.

2.3 Anskaffningsutgift och -tid för egendom som erhållits i form av dividend

Anskaffningsutgiften för egendom som erhållits i form av dividend anses i dividendtagarens inkomstbeskattning vara det gängse värdet på egendomen den dag då dividenden kan lyftas, även om dividendinkomsten är delvis eller helt skattefri inkomst för dividendtagaren. Överlåtelseskatt som betalats på förvärv av egendom läggs inte till anskaffningsutgiften för egendom som erhållits som dividend när ett finländskt bolag har delat ut värdepapper som dividend, eftersom den som betalar ut dividend är skyldig att betala överlåtelseskatt och den betalda överlåtelseskatten inte betraktas som en del av dividenden. Om en utländsk dividendbetalare eller ett bolag som delat ut en fastighet som dividend har betalat överlåtelseskatt på dividendtagarens vägnar, läggs hela beloppet av överlåtelseskatten på egendomen till anskaffningsutgiften, även om den helt eller delvis skulle ha varit skattefri dividendinkomst för dividendtagaren.

Betydelsen av anskaffningsutgiften för egendomen i inkomstbeskattningen varierar beroende på egendomens art och dividendtagaren samt egendomens förvärvskälla och egendomsslag. Till exempel om dividendtagaren har rätt att avdra egendom som erhållits i dividend genom avskrivningar, bildar anskaffningsutgiften avskrivningsgrunden för egendomen. Även i beräkningen av ett företags nettoförmögenhet används i allmänhet den återstående anskaffningsutgiften i beskattningen av egendomen. Om den egendom som erhållits i dividend senare överlåts och överlåtelsen är skattepliktig påverkar anskaffningsutgiften beräkningen av överlåtelsevinsten eller -förlusten.

Exempel 4:

Det publikt noterade bolaget Y Abp beslutar 1.4.2025 att dela ut aktier i Z Abp som dividend. Dividenden kan lyftas 10.4.2025. Det viktade medelpriset på en aktie i Z Abp den dag då dividenden kan lyftas är 100 euro.

Personen A får 100 aktier i Z Abp i dividend från Y Abp. Y Abp betalar 1,5 procent i överlåtelseskatt på aktierna i Z Abp. Anskaffningsutgiften för aktierna i Z Abp som A erhållit i dividend är 10 000 euro (100 euro x 100 aktier), även om A:s skattepliktiga kapitalinkomst av dividenden är 8 500 euro (100 euro x 100 aktier x 85 %).

Exempel 5:

X Ab äger hela aktiestocken i Y Ab. X Ab och Y Ab är onoterade bolag. Y Ab delar ut en fastighet i dividend till X Ab. Fastighetens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas är 250 000 euro. X Ab betalar överlåtelseskatt på 3 procent för fastigheten, dvs. 7 500 euro (250 000 euro x 3 %).  Anskaffningsutgiften för den fastighet som X Ab erhållit är 257 500 euro (250 000 euro + 7 500 euro), även om dividendinkomsten är helt skattefri för X Ab.

I alla skattskyldigas beskattning räknas ägartiden för egendom som fåtts som dividend från den tidpunkt då dividenden har kunnat lyftas. Ägartiden kan påverka till exempel beräkningen av överlåtelsevinster och skattepliktighet eller överlåtelseförlusters avdragbarhet. Beräkningen av ägartiden för aktier som erhållits i dividend och överlåtelse av aktier i beskattningen av fysiska personer behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

2.4 Beskattning av dividendbetalande bolag

När det gäller bolag som betalar in natura-dividend är det fråga om överlåtelse av egendom till gängse värde. Överlåtelsen anses ske den dag då dividenden kan lyftas (CSN 72/1997). Överlåtelsepriset på egendom som delas ut i form av in natura-dividend anses vara egendomens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas.

I regel är det gängse värdet på egendom som utdelas i dividend skattepliktig inkomst i beskattningen av det utdelande bolaget, och den oavskrivna anskaffningsutgiften för egendomen dras av som kostnad. När det gäller förvärvskällan för näringsverksamhet kan egendomsslaget för egendom som utdelas i form av dividend dock påverka överlåtelseprisets skattepliktighet och anskaffningsutgiftens avdragbarhet. Till exempel om aktier i ett annat bolag utdelas som dividend, kan överlåtelsepriset på aktierna vara skattefritt, medan anskaffningsutgiften inte är avdragbar på basis av NärSkL 6 b §. Anskaffningsutgiften för egendom kan även vara begränsat avdragbar när egendomen hör till egendomslaget för övrig egendom.

Exempel 6:

X Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. X Ab delar ut in natura-dividend i form av 1 000 aktier i Y Abp. Dividenden kan lyftas på dagen för bolagsstämman 1.10.2025. Den viktade medelkursen på en aktie i Y Abp är 3 euro på dagen för bolagsstämman. Anskaffningsutgiften för aktierna i Y Abp är 2 000 euro i X Ab:s beskattning. I X Ab:s beskattning hör aktierna i Y Abp till egendomsslaget för övrig egendom.

Eftersom överlåtelsen är skattepliktig, är skillnaden mellan det gängse värdet på aktierna i Y Abp som delas ut i dividend och anskaffningsutgiften 1 000 euro (3 000 euro - 2 000 euro) skattepliktig inkomst för X Ab för skatteåret 2025.

Tillämpningsförutsättningarna för NärSkL 6 b § behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund. Avdrag för anskaffningsutgiften för nyttigheter som hör till egendomsslaget för övrig egendom behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

Om ett finskt bolag delar ut värdepapper som in natura-dividend, är det bolag som delar ut dividenden skyldigt att betala överlåtelseskatt. Då är överlåtelseskatten i det utdelande bolagets inkomstbeskattning avdragsgill som utgift för dividendutdelningen.

Om en fastighet delas ut som in natura-dividend eller om dividendutdelaren är ett utländskt företag, ska dividendtagaren betala överlåtelseskatt på förvärvet. Om det utdelande bolaget förbinder sig att ansvara för dividendtagarens överlåtelseskatt, anses beloppet av överlåtelseskatten vara en post av vinstutdelningsnatur i det utdelande bolagets inkomstbeskattning. En sådan post av vinstutdelningsnatur är inte avdragbar för det utdelande bolaget, eftersom det inte är fråga om en utgift för förvärv eller bibehållande av inkomst (se HFD 2015:84 och CSN 63/2019 (ingen ändring HFD 25.11.2020 liggare 4279)).

3 Överlåtelsebeskattning

3.1 Värdepapper delas ut som dividend

Lagen om överlåtelseskatt ändrades den 1 januari 2025. I lagen intogs bestämmelser om så kallad omvänd skattskyldighet när ett finländskt aktiebolag delar ut värdepapper som dividend. Genom lagändringen överfördes överlåtelseskattskyldigheten från förvärvaren till överlåtaren. Den omvända skattskyldigheten gäller överlåtelser där dividenden kan lyftas 1.1.2025 eller senare. Om bolagsstämman inte särskilt har beslutat om den dag då dividenden kan lyftas, tillämpas bestämmelsen om omvänd skattskyldighet på överlåtelser där beslutsdagen för dividendutdelningen är 1.1.2025 eller senare.

Omvänd skattskyldighet gäller inte andra än aktiebolag som grundats enligt finsk lag. Om ett utländskt bolag delar ut finländska värdepapper som dividend, bestäms skyldigheten att deklarera och betala överlåtelseskatt enligt de allmänna principerna i lagen om överlåtelseskatt. Detta gäller också sådana utländska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland. Om ett utländskt bolag som delar ut dividend förbinder sig att svara för den överlåtelseskatt som dividendtagaren ska betala, kan dividendutbetalaren endast med stöd av fullmakt lämna in en överlåtelseskattedeklaration på dividendtagarens vägnar. Deklarationen lämnas per dividendtagare och skatten betalas med referensnumret för varje dividendtagares överlåtelseskatt.

Det finska bolag som delar ut dividenden lämnar in överlåtelseskattedeklarationen och betalar överlåtelseskatten med sitt eget referensnummer för överlåtelseskatt. Förvärvarna specificeras inte på överlåtelseskattedeklarationen, utan de mottagarspecifika uppgifterna ges i årsanmälan. En överlåtelseskattedeklaration över en överlåtelse av värdepapper ska lämnas och skatten betalas inom två månader från den dag då dividenden i form av värdepapper kunnat lyftas. Om den dag då dividenden kan lyftas inte nämns i beslutet om utdelning, ska deklarationen lämnas och skatten betalas inom två månader från den dag då beslutet om utdelning fattats. Om dividenden delas ut av ett publikt noterat bolag är den dag då dividenden kan tas ut den betalningsdag som fastställts i beslutet om utdelning av dividend. 

Grunden för överlåtelseskatten är det gängse värdet på de värdepapper som erhållits som dividend den dag då dividenden kunnat lyftas. Skatten på värdepapper som erhållits i dividend är 1,5 procent av värdepapprens gängse värde. Om aktier som avses i 20 § 3 mom. i lagen om överlåtelseskatt delas ut som dividend (bland annat aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag), ska till skattegrunden dessutom räknas den bolagslåneandel och andel av lån under byggnadstiden som hänför sig till aktierna och som avses i 20 § 4 mom. samt den skuldandel som avses i 20 § 5 mom. i nämnda lag. Om utdelningen består av en bråkdel av till exempel bostadsaktier, räknas endast den del av låneandelen som hänför sig denna bråkdel in i skattegrunden.

Deklaration och betalning av överlåtelseskatt behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelseskatt vid överlåtelse av värdepapper.

3.2 Fastighet delas ut som dividend

Om en fastighet delas ut som dividend, är dividendtagaren skyldig att lämna in en överlåtelseskattedeklaration och betala skatten med sitt eget referensnummer för överlåtelseskatt. En överlåtelseskattedeklaration över en överlåtelse av en fastighet ska lämnas och skatten betalas senast när lagfart eller inskrivning ansöks eller, om lagfart eller inskrivning inte behöver sökas, inom sex månader från att avtalet om överlåtelsen ingicks.

Om det bolag som delar ut dividend förbinder sig att svara för den överlåtelseskatt som dividendtagaren ska betala, kan dividendutbetalaren endast med stöd av fullmakt lämna in en överlåtelseskattedeklaration på dividendtagarens vägnar. Deklarationen görs i dividendtagarens namn och överlåtelseskatten betalas med dividendtagarens referensnummer för överlåtelseskatt.

Grunden för överlåtelseskatten är den som dividend erhållna fastighetens gängse värde den dag då dividenden kan lyftas. Överlåtelseskatten på fastigheter som erhållits i dividend är 3 procent av fastighetens gängse värde. Deklaration och betalning av överlåtelseskatt behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastighet.

4 Förskottsinnehållning 

Dividendbetalaren ska i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på dividender, om mottagaren är en allmänt skattskyldig fysisk person eller ett dödsbo enligt ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten. Om dividenden betalas helt i annan form än pengar, kan dividendbetalaren dock inte verkställa förskottsinnehållning på dividenden. Om ett bolag som delat ut en fastighet som dividend har förbundit sig att betala överlåtelseskatt på dividendtagarens vägnar, kan dividendutbetalaren inte heller verkställa förskottsinnehållning på andelen överlåtelseskatt som bolaget betalat på dividendtagarens vägnar (FörskUL 11 §).

Om alla eller en delägare i samband med utdelning av in natura-dividend även har fått penningdividend, verkställer dividendbetalaren förskottsinnehållning på dividend som betalats kontant. Då verkställs förskottsinnehållningen högst till penningdividendens belopp. Om dividendbetalaren senare under samma år delar ut penningdividend genom separat utdelningsbeslut, behöver den förskottsinnehållning som inte verkställts på den tidigare in natura-dividenden inte beaktas i förskottsinnehållningens belopp. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisningar Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen samt Verkställande av förskottsinnehållning.

Om dividendbetalaren inte har kunnat verkställa förskottsinnehållning på dividendinkomst eller om den endast verkställts delvis, kan dividendtagaren undvika eventuell kvarskatt genom att ansöka om förskottsskatt eller tilläggsförskott. Ansökan om förskottsskatt och tilläggsförskott behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt – personkunder

Ett samfund eller en näringssammanslutning ska själv beakta dividenden i förskottsskattens belopp eller ansöka om tilläggsförskott. Ansökan om förskottsskatt och tilläggsförskott behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt – företagskunder.

5 Källskatt

Enligt 3 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (källskattelagen) ska dividendbetalaren i allmänhet ta ut källskatt på dividender, om dividendtagaren är begränsat skattskyldig. Om delägare i samband med utdelning av in natura-dividend även har fått penningdividend, ska dividendbetalaren ta ut källskatt på penningdividenden. Då tas ut källskatten högst till beloppet av penningdividenden. Ytterligare information om källskattesatser finns i Skatteförvaltningens anvisning Källskatte-% för bl.a. dividender som från Finland betalas till utlandet.

Om hela dividenden betalas i annan form än pengar, kan dividendbetalaren inte ta ut källskatt på dividenden. Om dividendbetalaren inte har kunnat ta ut källskatt på dividendinkomst, ska en begränsat skattskyldig dividendtagare själv ansöka om påförande av källskatt hos Skatteförvaltningen (källskattelagen 16 §). Dividendtagaren ska själva ansöka om påförande av källskatt hos Skatteförvaltningen även då dividendbetalaren endast delvis har kunnat ta ut källskatt. Fysiska personer kan ansöka om påförande av källskatt på blanketten Inkomstdeklaration för påförande av källskatt.

En begränsat skattskyldig dividendtagare ska ansöka om påförande av källskatt på grund av in natura-dividend senast när den skattskyldige lämnar in skattedeklarationen för det skatteår till vilket inkomsten hör. I beskattningen av fysiska personer är dividend inkomst för det skatteår då dividenden kunnat lyftas. I beskattningen av samfund eller näringssammanslutningar är dividend inkomst för det skatteår då beslutet om utdelning fattats. Om dividendtagaren ansöker om påförande av källskatt för sent, kan påföljden vara skatteförhöjning.

Om dividendtagaren inte har ansökt om påförande av källskatt på eget initiativ, kan Skatteförvaltningen påföra den begränsat skattskyldige dividendtagaren den källskatt som saknas och eventuellt skatteförhöjning.

Om dividendtagaren vill att bestämmelser i skatteavtal ska tillämpas när källskatt påför, ska dividendtagaren lämna de uppgifter som behövs för tillämpningen av skatteavtal. Tillämpning av skatteavtal behandlas mer ingående i anvisningen Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

Fysiska personer kan, om förutsättningarna enligt 13 § 1 mom. 3 punkten i källskattelagen uppfylls, yrka på att dividendinkomsten ska beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande. Yrkandet behandlas mer ingående i anvisningen Dividender, räntor och royalties till begränsat skattskyldiga.

6 Årsanmälan

Dividendbetalare ska anmäla betalda in natura-dividender i årsanmälan till Skatteförvaltningen (lagen om beskattningsförfarande 15 § 1 mom. och Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter 8 § 2 mom.). Som dividendbelopp anges gängse värde på den egendom som delats ut i dividend vid den tidpunkt då dividenden blivit lyftbar. I årsanmälan ska även penningdividend som delats ut samtidigt med in natura-dividend anges.

Om en utländsk dividendutbetalare vars verkliga ledning utövas i Finland och som är skyldig att lämna årsanmälan har betalat överlåtelseskatt på dividendtagarens vägnar, ska även överlåtelseskattens belopp anges som dividendinkomst i årsanmälan. Detsamma gäller en situation där dividenden utgörs av en delad fastighet och dividendutbetalaren har betalat överlåtelseskatt på dividendtagarens vägnar.

Årsanmälan om dividender ska lämnas före utgången av januari året efter att dividenden blivit lyftbar.

Dividender som betalats till allmänt skattskyldiga som avses i ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten anmäls på blankett 7812 Årsanmälan om dividender. Dividender som betalats till begränsat skattskyldiga som avses i ISkL 9 § 1 mom. 2 punkten anmäls på blankett 7809 Årsanmälan om prestationer till begränsat skattskyldiga. Årsanmälan ska lämnas elektroniskt, om anmälan gäller minst fem dividendtagare.


ledande skattesakkunnig Olavi Tuomi

överinspektör Nina Salakka

Sidan har senast uppdaterats 1.1.2025