Hur mycket berättar de offentliga beskattningsuppgifterna om de verkliga inkomsterna?

Offentliga beskattningsuppgifter om privatpersoner är bland annat de beskattningsbara förvärvsinkomsterna och kapitalinkomsterna vid statsbeskattningen.

I de offentliga beskattningsuppgifterna ingår inte alla förvärvs- och kapitalinkomster som personerna tjänat. Detta beror på de avdrag som dragits av från inkomsterna i beskattningsberäkningen och på de skattefria andelarna av kapitalinkomsterna. Uppgifterna inkluderar inte heller flera andra inkomster, såsom skattefria förmåner.

I denna artikel går vi igenom hur mycket avdrag det har gjorts och hur mycket förvärvs- och kapitalinkomsterna vid statsbeskattningen (de offentliga skatteuppgifterna) berättar om de verkliga inkomsterna.otettavat ansio- ja pääomatulot eli julkiset verotiedot kertovat todellisista tuloista.

Förvärvsinkomster

Förvärvsinkomster är exempelvis löner, pensioner och skattepliktiga sociala förmåner, såsom arbetslöshets- och föräldradagpenning samt förvärvsinkomstandelen av näringsverksamheten. Det inflöt förvärvsinkomster för 4,7 miljoner kunder år 2019 för ett sammanlagt belopp på 137,2 miljarder euro och av detta belopp var 92,2 miljarder euro löneinkomster.

De avdrag som görs i beskattningen minskar de förvärvsinkomster som syns i de offentliga uppgifterna.

De avdrag som görs från förvärvsinkomsterna betonas i de mindre förvärvsinkomsterna

Från förvärvsinkomsterna går det att dra av utgifter för förvärvande av inkomst, såsom kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen samt avdrag för bostad på arbetsorten. Det gjordes 4,7 miljarder euro i avdrag för utgifter för förvärvande av inkomst år 2019 och av dessa avdrag hänförde sig största delen till löneinkomster.

Därtill görs vissa andra avdrag vid stats- och kommunalbeskattningen. Av dessa är till exempel pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier betydande. Dessutom finns det avdrag som görs antingen endast vid statsbeskattningen eller endast vid kommunalbeskattningen. Läs mer om avdragen.

I förvärvsinkomstbeskattningen görs också vissa avdrag direkt från skatten. Ett sådant avdrag är till exempel hushållsavdraget. Dessa avdrag från skatten påverkar inte de förvärvs- och kapitalinkomster som visas i de offentliga beskattningsuppgifterna och därför ingår de inte i denna artikel.

På graf 1 visas andelen av de i beskattningen beskattningsbara förvärvsinkomsterna i proportion till förvärvsinkomsterna i olika inkomstklasser.
Avdragen från de förvärvsinkomster som understiger 20 000 euro är cirka 46 procent i proportion till förvärvsinkomsterna i inkomstklassen. I de offentliga beskattningsuppgifterna ingår med andra ord cirka 54 procent av de förvärvsinkomster som inkomstklassen i fråga tjänat. I förvärvsinkomstklassen på över en halv miljon euro är avdragens andel rätt så liten, knappa 5 procent. Cirka 95 procent av dessa tjänade förvärvsinkomster visas alltså i de offentliga beskattningsuppgifterna.

Av alla förvärvsinkomster vid statsbeskattningen är 81,4 procent (111,7 miljarder euro) beskattningsbara förvärvsinkomster. Dessa inflöt till 4,4 miljoner kunder.

Graf 1: Andelen av de förvärvsinkomster som syns i de offentliga beskattningsuppgifterna i proportion till de totala förvärvsinkomsterna.

Kapitalinkomster

År 2019 inflöt 13,3 miljarder euro i kapitalinkomster till 2,1 miljoner kunder. Kapitalinkomsterna indelas i skattefria och skattepliktiga kapitalinkomster. Beloppet av de skattepliktiga kapitalinkomsterna var 10,9 miljarder euro (dvs. 82 procent) och 2 miljoner kunder fick av dem.

De skattefri andelarna och avdragen minskar de kapitalinkomster som visas i de offentliga uppgifterna.

Den skattefria andelen av kapitalinkomsterna är störst beträffande de mindre kapitalinkomsterna

Av alla kapitalinkomster år 2019 var sammanlagt 2,4 miljarder euro skattefria, det vill säga 18 procent. Dessa inkomster fick 1,7 miljoner kunder. Största delen (82 %) av de skattefria kapitalinkomsterna är dividender från andra än onoterade bolag. Den skattefria andelen av dividender från noterade bolag var 257 miljoner euro, det vill säga 10 procent av alla skattefria kapitalinkomster.

På graf 2 visas de skattefria kapitalinkomsterna i proportion till kapitalinkomsterna i de olika inkomstklasserna. Andelen av skattefria kapitalinkomster är störst i den klass med skattepliktiga kapitalinkomster som understiger 500 euro och minst i klassen över en miljon euro. För dem som tjänat större kapitalinkomster visas alltså i de offentliga beskattningsuppgifterna en större andel av kapitalinkomsterna än för dem som tjänat mindre kapitalinkomster.

Graf 2: De skattefria kapitalinkomsternas andelar av de totala kapitalinkomsterna.

De beskattningsbara kapitalinkomsterna i proportion till kapitalinkomsterna varierar

Det görs olika avdrag från de skattepliktiga kapitalinkomsterna, till exempel kostnader för förvärvande av inkomst samt förluster. Det sammanlagda beloppet av dessa avdrag var sammanlagt 951 miljoner euro år 2019. Det är ungefär 9 procent av de skattepliktiga kapitalinkomsterna. Således återstod det 9,9 miljarder euro som beskattningsbar kapitalinkomst vid statsbeskattningen år 2019, det vill säga 91 procent av de skattepliktiga kapitalinkomsterna eller 74 procent av alla kapitalinkomster. Läs mer om avdrag från kapitalinkomster.

På graf 3 visas hur förhållandet mellan de beskattningsbara kapitalinkomsterna vid statsbeskattningen och de totala kapitalinkomsterna varierar. Av de skattepliktiga kapitalinkomster som understiger 500 euro är den beskattningsbara andelen (den som syns i de offentliga beskattningsuppgifterna) 32 procent och andelen av olika avdrag 68 procent.

På motsvarande sätt utgör den beskattningsbara kapitalinkomst som syns i de offentliga beskattningsuppgifterna 89 procent av alla de skattepliktiga kapitalinkomster som överstiger en miljon euro.

Graf 3: Den andel av inkomstklassernas totala kapitalinkomster som syns i kapitalinkomsterna i de offentliga beskattningsuppgifterna.

Inkomster som inte ingår i de offentliga beskattningsuppgifterna

Också vissa förmåner är skattefria och visas inte i de offentliga beskattningsuppgifterna. Det finns en förteckning över de skattepliktiga och skattefria förmånerna på FPA:s webbplats. Enligt FPA:s statistik betalades till exempel år 2019 barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd för ett sammanlagt belopp på cirka 4,2 miljarder euro.

Den mest betydande skattefria försäljningsvinsten är vinsten från försäljningen av det egna hemmet efter att personen bott där i två år. Dessa försäljningsvinster ingår inte i de offentliga uppgifterna. Finansministeriet har uppskattat att vinsten av försäljningen av det egna hemmet är en skatteutgift (utebliven skatt) på cirka 1,5 miljarder euro.

I de offentliga beskattningsuppgifterna syns inte heller de gåvor eller arv som personerna fått. Enligt gåvo- och arvsskattedeklarationerna har det under de senaste åren delats ut dessa för ett belopp på 7–10 miljarder euro per år.

Inkomsterna i dödsbon var 493 miljoner euro år 2019 och av dessa inkomster var 459 miljoner skattepliktiga. Dödsbon beskattas självständigt och deras inkomster visas i de offentliga beskattningsuppgifterna enligt samma regler som de övriga privatpersonernas inkomster. I de offentliga beskattningsuppgifterna syns däremot inte de inkomster som dödsbon delat ut till delägarna. Skatteförvaltningen har inte statistik över dessa inkomster.

De ändringar som gjorts efter att beskattningen slutförts syns inte i de offentliga beskattningsuppgifterna. Ändringar i beskattningen kan göras antingen på ansökan av kunden eller på basis av övervakningsåtgärder.