Innehållsbeskrivning och läsanvisning för fastighetsskattestatistiken

Allmänt

Statistiken om fastighetsbeskattningen som gäller fastighetsbeskattningen för det innevarande året publiceras två gånger per år. I mars publiceras preliminär statistik, vars uppgifter grundar sig på de fastighetsbeskattningsbeslut som skickats till de skattskyldiga. I november, efter att fastighetsbeskattningen har färdigställts, publiceras den slutliga statistiken där eventuella korrigeringar i de skattskyldigas beskattningsbeslut har beaktats. I allmänhet är fastighetsskattens belopp för hela landet i den slutliga statistiken cirka 5–10 miljoner mindre än i de preliminära uppgifterna.

Statistiken grundar sig på uppgifter från den ordinarie beskattningen, dvs. de rättelser som gjorts i ändringsbeskattningen har inte beaktats i statistiken om fastighetsbeskattningen. I ändringsbeskattningen har fastighetsskatten på riksnivå under de senaste åren sjunkit med cirka 20 miljoner euro jämfört med den ordinarie beskattningen. De kommunspecifika ändringarna kan variera. Av den debiterade fastighetsskatten har cirka 2–3 miljoner euro under de senaste åren förblivit obetalda på riksnivå, dvs. cirka 0,1 procent av den debiterade fastighetsskattens belopp.

Statistikuppgifterna presenteras till gängse priser och grundar sig på lagstiftningen för det skatteår som granskas samt på fastigheter som Skatteförvaltningen känt till under skatteåret och fastigheternas egenskapsuppgifter. Skatteförvaltningen får uppgifter för fastighetsbeskattningen av kommunerna (bl.a. uppgifter om planläggning och byggnadernas färdighetsgrad), MDB, LMV och de skattskyldiga själva.

Statistiken innehåller i regel inte uppgifter om fastigheter som är befriade från skatt, såsom skogar, jordbruksmark eller fastigheter som kommunen äger inom sitt eget område. Ett undantag till detta är 4. Markanvändningsstatistik, vilken även omfattar fastigheter som är befriade från skatt.

Statistiken 1.1 och 1.2 grundar sig på debiterade fastighetsskatter och övrig statistik på kalkylenliga fastighetsskatter. Fastighetsskattens och beskattningsvärdets belopp i debiteringsstatistiken kan skilja sig från de belopp som syns i den kalkylenliga statistiken. Dessa skillnader beskrivs närmare i avsnittet Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen.

För statistiken används regler för döljning av uppgifter, så att enskilda skattskyldigas dataskydd inte äventyras. Uppgifter som har dolts av dataskyddsskäl känns igen på markeringen ”..”. Reglerna för döljning av uppgifter av dataskyddsskäl beskrivs närmare i den allmänna beskrivningen av respektive statistik.

Om statistikklassen inte är föremål för någon observation har markeringen ”-” använts vid statistikklassen.

Statistik 1.1 Debiterad fastighetsskatt: fastighetsskattebeloppet för kunder enligt juridisk form och skattens storlek

Den debiterade fastighetsskatten för fastigheter belägna på en viss kommuns område redovisas i sin helhet till kommunen i fråga, för att med hjälp av statistiken kunna bedöma storleken på kommunens fastighetsskatteintäkter. Statistiksiffrorna berättar dock inte helt exakt om de fastighetsskatteintäkter som i verkligheten redovisats till kommunerna, eftersom beloppet av den debiterade fastighetsskatten kan ändras i och med ändringsbeskattningen och dessa ändringar inte uppdateras i statistiksiffrorna. Dessutom kan den debiterade fastighetsskatten inte nödvändigtvis tas ut i sin helhet.
I statistiken har man beaktat de skattskyldiga som har debiterats fastighetsskatt för det granskade skatteåret. Från och med skatteåret 2020 har fastighetsskatt inte debiterats om den skattskyldiges fastighetsskatt underskrider 10 euro. Före år 2020 var gränsen 17 euro.
I fastighetsskattens belopp beaktas inte fastigheter som kommunerna äger på sitt eget område eller andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt.
Uppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014 med undantag av uppgiften Beskattningsvärde, som kan hämtas från och med skatteåret 2020.
Döljningsregler för statistiken: Alla uppgifter om antal och eurobelopp för grupper som innehåller färre än 5 observationer har dolts med anteckningen "..". Sekundärt döljs också vanligen den näst minsta gruppen, även om den skulle bestå av minst 5 observationer. Programmet minimerar antalet dolda celler och därför kan i vissa situationer någon annan än den näst minsta cellen har dolts. Klassificerarna Okänd har inte dolts och utifrån dem döljs ingenting sekundärt.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 1.1
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den debiterade fastighetsskatten. Från och med skatteåret 2020 har fastighetsskatt inte debiterats om den skattskyldiges fastighetsskatt underskrider 10 euro. Före år 2020 var gränsen 17 euro.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Antal	Uppgiften om antal för en viss kommun beskriver antalet skattskyldiga av vilka fastighetsskatt på en fastighet som finns i kommunen har debiterats under det granskade skatteåret. Om en skattskyldig äger fastigheter i två olika kommuner, räknas den skattskyldige med i båda kommunernas statistik. I uppgifterna om antalet för hela landet beaktas dock varje skattskyldig endast en gång. Detsamma gäller uppgifterna om antal för enskilda landskap.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. Vid kommunsammanslagningar beskriver förändringsprocenten för sammanslagningsåret förändringen i de sammanräknade uppgifterna för de sammanslagna kommunerna föregående år.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 1.1
Område	Områdesklassificeringen baserar sig på den kommun där den fastighet som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Kundens juridiska form	Klassificeraren grundar sig på den skattskyldiges juridiska form den första dagen av det statistikförda året. Klassen Personkunder omfattar både fysiska personer och dödsbon. Klassen Aktiebolag omfattar aktiebolag, publika aktiebolag, europeiska bolag och europeiska försäkringsaktiebolag Klassen Offentliga samfund och deras affärsverk omfattar staten och dess inrättningar, kommuner, samkommuner, landskapet Åland och dess ämbetsverk, statliga affärsverk, kommunala affärsverk, kommunalförbunds affärsverk och affärsverk på Åland, statliga inrättningar med separat förvaltning samt andra offentligrättsliga juridiska personer Klassen Församlingar omfattar den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkan samt registrerade religionssamfund Klassen Övriga omfattar juridiska former som inte hör till någon annan juridisk klass, bland annat sammanslutningar, samfällda förmåner, föreningar och stiftelser
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).
Fastighetsskatt	Klassificeraren beskriver storleken på den skattskyldiges fastighetsskatt och i den beaktas endast de debiterade fastighetsskatterna. Fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns har inte beaktats.

Statistik 1.2 Debiterad fastighetsskatt: fastighetsskattebeloppet för kunder enligt juridisk form, skattens storlek och den skattskyldiges hemkommun

Statistiken beskriver beloppet av den debiterade fastighetsskatten klassificerad enligt den skattskyldiges hemkommun och juridiska form samt beloppet av den fastighetsskatt som debiterats den skattskyldige. Eftersom områdesfördelningen i statistiken är baserad på den skattskyldiges hemkommun skiljer sig de områdesklassificerade statistiksiffrorna från siffrorna i områdesklassificeringen i statistik 1.1.
I statistiken har man beaktat de skattskyldiga som har debiterats fastighetsskatt för det granskade skatteåret. Från och med skatteåret 2020 har fastighetsskatt inte debiterats om den skattskyldiges fastighetsskatt underskrider 10 euro. Före år 2020 var gränsen 17 euro.
I fastighetsskattens belopp beaktas inte fastigheter som kommunerna äger på sitt eget område eller andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt.
Uppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014 med undantag av uppgiften Beskattningsvärde och områdesklassificeringen, vilka kan hämtas från och med år 2020.
Döljningsregler för statistiken: Alla uppgifter om antal och eurobelopp för grupper som innehåller färre än 5 observationer har dolts med anteckningen "..". Sekundärt döljs också vanligen den näst minsta gruppen, även om den skulle bestå av minst 5 observationer. Programmet minimerar antalet dolda celler och därför kan i vissa situationer någon annan än den näst minsta cellen har dolts. Klassificerarna Okänd har inte dolts och utifrån dem döljs ingenting sekundärt.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 1.2
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den debiterade fastighetsskatten. Från och med skatteåret 2020 har fastighetsskatt inte debiterats om den skattskyldiges fastighetsskatt underskrider 10 euro. Före år 2020 var gränsen 17 euro.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Antal	Antalet i statistiken för en viss kommun beskriver antalet skattskyldiga som har debiterats fastighetsskatt och vars hemkommun den granskade kommunen är. I statistiken anges inte de kommuner där de skattskyldigas fastigheter är belägna.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 1.2
Område	Områdesuppgifter är baserad på den skattskyldiges beskattningskommun. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Kundens juridiska form	Klassificeraren grundar sig på den skattskyldiges juridiska form den första dagen av det statistikförda året. Klassen Personkunder omfattar både fysiska personer och dödsbon. Klassen Aktiebolag omfattar aktiebolag, publika aktiebolag, europeiska bolag och europeiska försäkringsaktiebolag Klassen Offentliga samfund och deras affärsverk omfattar staten och dess inrättningar, kommuner, samkommuner, landskapet Åland och dess ämbetsverk, statliga affärsverk, kommunala affärsverk, kommunalförbunds affärsverk och affärsverk på Åland, statliga inrättningar med separat förvaltning samt andra offentligrättsliga juridiska personer Klassen Församlingar omfattar den evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkan samt registrerade religionssamfund Klassen Övriga omfattar juridiska former som inte hör till någon annan juridisk klass, bland annat sammanslutningar, samfällda förmåner, föreningar och stiftelser
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).
Fastighetsskatt	Klassificeraren beskriver storleken på den skattskyldiges fastighetsskatt. I de olika kategorierna har endast debiterade fastighetsskatter beaktats, med undantag av klassen Debiteras inte, vilken inkluderar fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns och inte har debiterats.

Statistik 2.1 Fastighetsbeskattningsuppgifter enligt användningsändamål

Byggnader och mark är föremål för uppgifter om deras faktiska användningsändamål och allmännyttighet. Dessa uppgifter påverkar fastighetsskattens belopp. Statistiken beskriver fastighetsskatten och byggnadernas och markens antal klassificerade enligt den kommun där fastigheten är belägen samt enligt markens och byggnadens användningsändamål och allmännyttighet.
I statistiken beaktas inte fastigheter som kommunerna äger på sitt eget område eller andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt. Statistiken omfattar dock också fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns.
Specificerade uppgifter om vind- och solkraftverk kan inte sökas i statistiken, eftersom även andra kraftverk och små kraftverk hör till samma statistikklasser som dessa. Vindkraftverk och solkraftverk placeras i statistikklassen Användningsändamål delvis i klass 1.1.4 Kraftverksanläggning och delvis i klass 1.1.6 Litet kraftverk. Om den nominella effekten för ett kraftverk som anslutits till distributionsnätet eller en vindkraft- eller solkraftpark som använder en gemensam anslutningspunkt är högst 10 megavoltampere, placeras kraftverket i klassen Litet kraftverk. Mer information om fastighetsbeskattningen för vindkraftverk och solkraftverk finns i avsnittet Vindkraftverk och solkraftverk i statistiken om fastighetsbeskattning.
Statistikuppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014 med undantag av uppgifterna om antal och medeltal, som kan hämtas från och med skatteåret 2020.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 2.1
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den kalkylenliga fastighetsskatten, vilket också inkluderar fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns. Mer information om skillnader mellan den kalkylenliga och den debiterade fastighetsskatten finns i avsnittet Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Antal	Anger antalet markområden och byggnader. Antalet i klassen Totalt i klassificeringen Användningsändamål anger antalet fastigheter. Av dataskyddsskäl visas inte antalet för följande användningsändamål: 1.1.4 Kraftverksanläggning, 1.1.5 Kärnkraftsanläggning, 1.1.6 Litet kraftverk, 1.1.7 I allmännyttigt bruk (byggnad), 1.2.2 I allmännyttigt bruk (mark), 1.2.3 Obebyggd byggplats, 1.2.4 Vattenkraft.
Medeltal	Anger medeltalet i den granskade klassen. Vid beräkningen av medelvärdet har endast observationer där värdet på den granskade uppgiften är större än noll beaktats.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 2.1
Område	Uppgiften Område baserar sig på den kommun där den fastighet som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Användningsändamål	Byggnader och mark är föremål för uppgifter om deras faktiska användningsändamål och allmännyttighet. Dessa uppgifter påverkar fastighetsskattens belopp. Till klasserna I allmännyttigt bruk (klasserna 1.1.7 och 1.2.2) hör alla allmännyttiga byggnader och markområden oberoende av användningsändamål. Om kommunen separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för allmännyttiga samfund, beskattas allmännyttiga byggnader och markområden med denna procentsats. Om skatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund har fastställts till noll procent statistikförs endast beskattningsvärdena för allmännyttiga byggnader och markområden, eftersom skattebeloppet förblir noll. Om fastighetsskatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund inte har fastställts, beskattas allmännyttiga byggnader och markområden med en fastighetsskatteprocentsats enligt användningsändamålet. Icke-allmännyttiga byggnader och markområden har klassificerats i klasserna för användningsändamål nedan. I klassen 1.1.1 Bostadsbyggnad för stadigvarande boende ingår byggnader vars användningsändamål är stadigvarande boende. Byggnaderna beskattas med fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande boende. Statistikposten 1.1.1 inkluderar också byggnader på gårdsplanen till en stadigvarande bostadsbyggnad, såsom bastu, garage eller andra ekonomibyggnader. I klassen 1.1.2 Annan byggnad än bostadsbyggnad för stadigvarande boende ingår byggnader vars användningsändamål är något annat än stadigvarande boende. Byggnaderna beskattas med fastighetsskatteprocentsatsen för annat än stadigvarande boende. Statistikposten 1.1.2 inkluderar också övriga byggnader på gårdsplanen till en fritidsbostad, såsom bastu, ekonomibyggnader, förråd, bodar och vedlider. I klassen 1.1.3 Allmän (byggnad) ingår byggnader vars användningsändamål är allmänt. Till klassen hör dessutom produktionsbyggnader för jordbruk och skogsbruk. Byggnader som hör till klassen beskattas med en allmän fastighetsskatteprocentsats. I klassen 1.1.4 Kraftverksanläggning ingår byggnader vars användningsändamål är kraftverk. Om kommunen separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för kraftverk (=fastighetsskatteprocentsats för vissa anläggningar), beskattas kraftverksbyggnaderna med denna procentsats. Om ingen fastighetsskatteprocentsats för kraftverk har fastställts, beskattas kraftverksbyggnaderna med en allmän fastighetsskatteprocentsats. Därför motsvarar värdena i klass 1.1.4 i statistiken enligt användningsändamålet inte värdena i klass 1.1.4 i statistiken enligt den tillämpade fastighetsskatteprocenten. I klassen 1.1.5 Kärnkraftsanläggning ingår byggnader vars användningsändamål är kärnkraftverk. Om kommunen separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för kraftverk, beskattas kärnkraftsanläggningarna med denna procentsats. Om ingen fastighetsskatteprocentsats för kraftverk har fastställts, beskattas kärnkraftsanläggningarna med en allmän fastighetsskatteprocentsats för byggnader. I klassen 1.1.6 Litet kraftverk ingår byggnader vars användningsändamål är litet kraftverk. Byggnader som hör till klassen beskattas med en allmän fastighetsskatteprocentsats för byggnader. I klassen 1.2.1 Allmän (mark) ingår mark vars användningsändamål är allmänt. Mark som hör till klassen beskattas med en allmän fastighetsskatteprocentsats för mark. I klassen 1.2.3 Obebyggd byggplats ingår mark vars användningsändamål är obebyggd byggplats. Om kommunen separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser, beskattas marken med denna procentsats. Om ingen fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser har fastställts, beskattas marken med en allmän fastighetsskatteprocentsats för mark. I klassen 1.2.4 Vattenkraft ingår vattenkraft. Vattenkraften beskattas med den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen för mark.
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).

Statistik 2.2 Fastighetsbeskattningsuppgifter enligt fastighetsskattesats

Statistiken beskriver fastighetsskatten och antalet fastigheter klassificerade enligt den kommun där fastigheten är belägen och den tillämpade fastighetsskatteprocentsatsen.
Den kommun där fastigheten är belägen ska fastställa minst 4 fastighetsskatteprocentsatser: allmän fastighetsskatteprocentsats för mark, allmän fastighetsskatteprocentsats för byggnader, skatteprocentsats för byggnader i stadigvarande bostadsbruk och fastighetsskatteprocentsats för andra byggnader än byggnader i stadigvarande bostadsbruk. Vissa kommuner ska dessutom fastställa en separat skattesats för obebyggda byggplatser. Alla dessa kommuner räknas upp i 12 b § 1 mom. i fastighetsskattelagen. Vid behov kan den kommun där fastigheten är belägen dessutom fastställa följande skattesatser:
- fastighetsskatteprocentsats för allmännyttiga samfund
- fastighetsskatteprocentsats för vissa anläggningar
- fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser (i kommuner som inte omfattas av 12 b § 1 mom. i fastighetsskattelagen)
I statistiken beaktas inte fastigheter som kommunerna äger på sitt eget område eller andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt. Statistiken omfattar dock också fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns.
Specificerade uppgifter om vind- och solkraftverk kan inte sökas i statistiken, eftersom även andra byggnader som omfattas av fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk och den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen tillhör samma statistikklasser.
Vindkraftverk och solkraftverk placeras i statistikklassen Tillämpad skatteprocentsats delvis i klass 1.1.4 Kraftverk % och delvis i klass 1.1.3.1 Allmän fastighetsskatt % (byggnad). I klassen Kraftverk % ingår kraftverk med en nominell effekt på över 10 megavoltampere vilka är belägna på en sådan kommuns område som separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för kraftverk (=fastighetsskatteprocentsats för vissa anläggningar). Övriga kraftverk tillhör klass 1.1.3.1. Mer information om fastighetsbeskattningen för vindkraftverk och solkraftverk finns i avsnittet Vindkraftverk och solkraftverk i statistiken om fastighetsbeskattning.
Statistikuppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 2.2
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den kalkylenliga fastighetsskatten, vilket också inkluderar fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns. Mer information om skillnader mellan den kalkylenliga och den debiterade fastighetsskatten finns i avsnittet Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Skatteprocentsats	Anger värdet på den tillämpade fastighetsskatteprocentsatsen i den valda klassen. Fastighetsskatteprocentsatserna bestäms kommunvis för byggnader och mark med olika användningsändamål. I statistiken har dock de kalkylenliga fastighetsskatteprocentsatserna beräknats även för följande grupper i klassificeringen "Tillämpad skatteprocentsats": Totalt, Byggnader totalt, Markområde, totalt. Även fastighetsskatteprocentsatserna på landskapsnivå och på riksnivå är kalkylenliga. De kalkylenliga fastighetsskatteprocentsatserna har beräknats med formeln Fastighetsskatteprocentsats = Fastighetsskatt/Beskattningsvärde. Fastighetsskatteprocentsatserna anges endast i statistiken 2.2.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 2.2
Område	Uppgiften Område baserar sig på den kommun där den fastighet som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Tillämpad skatteprocentsats	Med hjälp av klassificeraren kan fastighetsskatteuppgifterna granskas klassificerade enligt den tillämpade fastighetsskatteprocentsatsen: I klasserna för Allmännyttiga samfund % (klasserna 1.1.5 och 1.2.2) ingår allmännyttiga byggnader och markområden som är belägna på sådana kommuners områden, vilka separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för allmännyttiga samfund. Om kommunen har fastställt skatteprocentsatsen 0 för allmännyttiga samfund, anges beskattningsvärdena i statistiken, men inte fastighetsskattens belopp. Om ingen fastighetsskatteprocentsats för allmännyttiga samfund har fastställts, beskattas en allmännyttig byggnad med en fastighetsskatteprocentsats enligt användningsändamålet och mark med en allmän fastighetsskatteprocentsats. Då ingår allmännyttiga byggnader och markområden i klassificerarens övriga fastighetsskatteprocentklasser och i kommunens uppgifter i klassen allmännyttiga samfund % är skattebeloppet och beskattningsvärdet tomma, eftersom skatten har beräknats och debiterats med tillämpning av andra skattesatser än skatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund. I klassen 1.1.1 Stadigvarande boende % ingår byggnader som har beskattats med fastighetsskatteprocentsatsen för stadigvarande boende, dvs. byggnader vars användningsändamål är en stadigvarande bostadsbyggnad och som inte har beskattats med fastighetsskatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund. Skatteprocentsatsen för stadigvarande boende tillämpas också på byggnader på gårdsplanen till den stadigvarande bostadsbyggnaden, såsom bastu, garage och andra ekonomibyggnader. Klassen omfattar alltså även de övriga byggnaderna på gårdsplanen. I klassen 1.1.2 Andra bostadsbyggnader % ingår byggnader som har beskattats med fastighetsskatteprocentsatsen för annat än stadigvarande boende, dvs. byggnader vars användningsändamål är något annat än en stadigvarande bostadsbyggnad och som inte har beskattats med fastighetsskatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund. Skatteprocentsatsen för andra bostadsbyggnader tillämpas till exempel på fritidsbostäder och andra byggnader på samma tomt (t.ex. ekonomibyggnad, separat bastubyggnad, lager, bod, vedskjul). Klassen omfattar alltså även dessa andra byggnader på gårdsplanen. I klassen 1.1.3.1 Allmän fastighetsskatt (byggnad) ingår byggnader vars användningsändamål är allmänt eller små kraftverk och som inte har beskattats med fastighetsskatteprocentsatsen för allmännyttiga samfund. Till klassen hör också kraftverks- och kärnkraftverksbyggnader, om kommunen inte har fastställt en separat fastighetsskatteprocentsats för kraftverk. I klassen 1.1.3.2 Produktionsanläggning för jordbruk ingår produktionsbyggnader för jordbruk. De beskattas med en allmän fastighetsskatteprocentsats. I klassen 1.1.3.3 Produktionsanläggning för skogsbruk ingår produktionsbyggnader inom skogsbruket. De beskattas med en allmän fastighetsskatteprocentsats. I klassen 1.1.4 Kraftverk % ingår kraftverk vars användningsändamål är kraftverk eller kärnkraftverk, vilka är belägna på en sådan kommuns område som separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för kraftverk (=fastighetsskatteprocentsats för vissa anläggningar). Om kommunen inte har fastställt någon fastighetsskatteprocentsats för kraftverk, beskattas kraftverks- och kärnkraftverksbyggnader med den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen och hör till klassen Allmän fastighetsskatt %. Dessutom är det bra att beakta att fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk kan tillämpas endast om kraftverkets nominella effekt överskrider 10 megavoltampere. I annat fall beskattas kraftverksbyggnaden med den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen (närmare information: 14 § 2 mom. i fastighetsskattelagen). I klassen 1.2.1.1 Allmän fastighetsskatt % (mark) ingår markområden vars användningsändamål är allmänt. Till klassen hör dessutom allmännyttiga markområden och obebyggda byggplatser, vilka är belägna i en kommun som inte separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för allmännyttiga samfund eller en skatteprocentsats för obebyggda byggplatser. I klassen 1.2.1.4 Vattenkraft ingår vattenkraft. Vattenkraften beskattas med den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen för mark. I klassen 1.2.3 Obebyggd byggplats % ingår markområden vars användningsändamål är obebyggd byggplats och vilka är belägna i en kommun som separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser. Om ingen fastighetsskatteprocentsats för obebyggda byggplatser har fastställts, beskattas marken med en allmän fastighetsskatteprocentsats. Utöver de kommunspecifika fastighetsskatteprocentsatser som tillämpas vid fastighetsbeskattningen presenteras kalkylenliga fastighetsskatteprocentsatser i följande kategorier av klassificerare: Totalt, 1.1 Byggnader, totalt, 1.2 Markområde, totalt. Dessutom är alla fastighetsskatteprocenter för landskapen och hela landet kalkylenliga i statistiken. Den kalkylenliga fastighetsskatteprocentsatsen har beräknats med formeln Fastighetsskatteprocentsats = Kalkylenlig Fastighetsskatt / Beskattningsvärde.
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).

Statistik 3.1 Byggnadernas fastighetsskatter, återanskaffningsvärden och beskattningsvärden enligt byggnadstyp och område

I statistiken beaktas inte byggnader som kommunerna äger på sitt eget område eller andra byggnader som är befriade från fastighetsskatt. Statistiken omfattar dock också fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns.
Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk består av fastighetsskatten för deras byggnader, så statistik 3.1 ger en bra uppskattning av fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk, även om marken vid kraftverken inte har beaktats i statistiksiffrorna.
Mer information om fastighetsbeskattningen för vindkraftverk och solkraftverk finns i avsnittet Vindkraftverk och solkraftverk i statistiken om fastighetsbeskattning.
Uppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014 med undantag av uppgiften Fastighetsskatt, som kan hämtas från och med skatteåret 2020.
Döljningsregel som används i statistiken: Alla uppgifter om grupper med endast en observation har dolts med markeringen "..". Sekundärt döljs också vanligen den näst minsta gruppen, även om den skulle bestå av minst två observationer. Programmet för döljningsregler minimerar antalet dolda grupper och därför kan i vissa situationer någon annan än den näst minsta gruppen ha dolts. Klassificerarna Okänd har inte dolts och utifrån dem döljs ingenting sekundärt.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 3.1
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den kalkylenliga fastighetsskatten, vilket också inkluderar fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns. Mer information om skillnader mellan den kalkylenliga och den debiterade fastighetsskatten finns i avsnittet Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen.
Beskattningsvärde	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Återanskaffningsvärde	Anger byggnadernas återanskaffningsvärde i den granskade klassen.
Antal	Anger antalet byggnader i den granskade statistikklassen.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 3.1
Område	Uppgiften Område anger den kommun där fastigheten som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Byggnadstyp	Med hjälp av klassificeraren kan fastighetsskatteuppgifterna för byggnader granskas klassificerade enligt Skatteförvaltningens uppgift om byggnadstyp. Nedan listas klassificerarens olika klasser och de byggnadstyper som ingår i dem på en noggrannare nivå: Småhus: egnahemshus, parhus, radhus Bostadshöghus: små höghus, bostadshöghus, internatbyggnader, bostadsbyggnader för specialgrupper Affärsbyggnad: butikshallar för parti- och detaljhandel, köpcentrum, affärs- och varuhus, övriga butiksbyggnader, restaurangbyggnader och motsvarande affärsanläggningar Kontor och hotell: hotell, motell, vandrarhem och motsvarande byggnader för inkvarteringsverksamhet, semester-, vilo- och rekreationshem, övriga byggnader för inkvarteringsverksamhet, kontorsbyggnader Industrianläggning: förvarings- och servicebyggnader för materiel för yrkestrafik, allmänna industrihallar, fabriksbyggnader för tung industri, produktionsbyggnader för livsmedelsindustrin, övriga produktionsbyggnader för industrin, industri- och småindustribyggnader, byggnader för hantering av metallmalm, övriga byggnader för gruvverksamhet, ouppvärmda och uppvärmda lager, kyl- och fryslager, övriga lager med reglerade förhållanden, logistikcentraler och övriga lagerbyggnader med flera funktioner, samt byggnader för överföring och lagring av energi. Fritidsbostad: bostadsbyggnader som lämpar sig för användning året om eller under en del av året Ekonomibyggnad: ekonomibyggnader och bastubyggnader Kraftverk: produktionsbyggnader för elenergi, produktionsbyggnader för värme- och kylenergi, kärnkraftverk POWER PLANT eller NUCLEAR Sjukhus och inrättningar: centralsjukhus, specialsjukhus och laboratoriebyggnader, övriga sjukhus, hälso- och välfärdscentraler, rehabiliteringsinrättningar, övriga hälsovårdsbyggnader, byggnader för institutionsvård, byggnader för öppenvård Kulturbyggnader: teatrar, musik- och kongresshus, biografer, bibliotek och arkiv, museer och konstgallerier, utställnings- och mässhallar Kyrkans byggnader: byggnader för religionsutövning, församlingshem Idrott och ungdom: övertryckshallar, simhallar, ishallar, allaktivitetshallar, idrotts- och bollhallar, övriga byggnader för idrott och motion, stadion- och läktarbyggnader, ungdomsgårdar Skolor: byggnader för allmänbildande läroanstalter och yrkesläroanstalter, högskolebyggnader, undervisningsbyggnader för fritt bildningsarbete, undervisningsbyggnader för organisationer, förbund, arbetsgivare och motsvarande Vindkraftverk och solkraftverk Vattenkraftverk Produktionsanläggningar för jordbruk Produktionsanläggningar för skogsbruk Övriga byggnader: byggnadstyper som inte tillhör någon annan byggnadstypsklass, t.ex. kasernbyggnader, bergrum, matsalar, parkeringshus, datakommunikationsbyggnader, datacentraler och servicehallar, koloniträdgårdar, brandstationer, växthus, övriga byggnader, fängelser, bergrum (förråd), silor, stationsbyggnader och terminaler, vattentorn Om en byggnad består av flera byggnadsdelar och byggnadstyperna för byggnadsdelarna skiljer sig från varandra, statistikförs byggnadstypen för den till ytan största byggnadsdelen.
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).

Statistik 3.2 Fastighetsskatter på, beskattningsvärden och arealer av marker enligt användningsändamål och område i detaljplanen

Statistiken beskriver bland annat antal markområden, fastighetsskatter och arealer klassificerade enligt den kommun där marken är belägen samt användningsändamålet enligt detaljplanen.
I statistiken beaktas inte fastigheter som kommunerna äger på sitt eget område eller andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt. Statistiken omfattar dock också fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns.
Uppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2021.
Döljningsregel som används i statistiken: Alla uppgifter om grupper med endast en observation har dolts med markeringen "..". Sekundärt döljs också den näst minsta gruppen, även om den skulle bestå av minst två observationer. Programmet för döljningsregler minimerar antalet dolda grupper och därför kan i vissa situationer någon annan än den näst minsta gruppen ha dolts. Klassificerarna Okänd har inte dolts och utifrån dem döljs ingenting sekundärt.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 3.2
Antal	Anger antalet markområden i den granskade statistikklassen.
Fastighetsskatt, euro	Anger beloppet av den kalkylenliga fastighetsskatten, vilket också inkluderar fastighetsskatter som understiger debiteringens nedre gräns. Mer information om skillnader mellan den kalkylenliga och den debiterade fastighetsskatten finns i avsnittet Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Areal, m²	Anger markens areal i kvadratmeter i den granskade klassen. I arealen beaktas endast mark där beräkningsgrunden för beskattningsvärdet är arealen.
Byggrätt, v-m²	Anger byggrättens omfattning på marken i den granskade klassen. I byggrättens omfattning beaktas endast sådan mark där byggrätten utgör grunden för beräkningen av beskattningsvärdet. Enheten för byggrätt är kvadratmeter våningsyta (v-m2). Till byggnadens våningsyta räknas alla våningsytor samt den del av källarvåningens och vindens yta där utrymmen enligt byggnadens huvudsakliga användningsändamål kan placeras.
Beskattningsvärde/areal (m²), €	Uppgiften presenteras endast för mark för vilken beräkningsgrunden är arealen.
Beskattningsvärde/byggrätt (v-m²), €	Uppgiften presenteras endast för mark för vilken beräkningsgrunden är byggrätten.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 3.2
Område	Uppgiften Område anger den kommun där fastigheten som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Typ av plan	Följande klasser ingår i klassificeraren: Sammanlagt 1.1 Detaljplan 1.2 Stranddetaljplan 1.3 Ingen detaljplan 1.3.1 Ingen detaljplan, marken gränsar till strand 1.3.2 Ingen detaljplan, strandrätt 1.3.3 Ingen detaljplan, marken gränsar inte till strand och ingen strandrätt hänför sig till den
Användningsändamål enligt detaljplanen	Klassificeraren kan få värden endast om klassificeraren Typ av plan har värdet Detaljplan eller Stranddetaljplan.
Beräkningsgrund	Anger grunden för beräkningen av markens beskattningsvärde. Följande klasser ingår i klassificeraren: Areal, m2 Byggrätt, v-m² Annan grund. Klassen innehåller mark för vilken nedsatt beskattningsvärde har använts i beräkningen av beskattningsvärdet. Om värdet på klassificeraren Beräkningsgrund är Annan grund är uppgifterna om Medelpris, Areal och Byggrätt tomma.
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).

Statistik 4. Markanvändningsstatistik

Statistiken beskriver antalet fastigheter samt markens arealer och beskattningsvärden klassificerade enligt den kommun där fastigheten är belägen och markens markanvändningsslag.
I statistiken beaktas dessutom fastigheter som kommunerna äger och som är belägna på kommunernas egna markområden samt andra fastigheter som är befriade från fastighetsskatt. Av denna anledning skiljer sig siffrorna från den övriga statistikens siffror som inte omfattar fastigheter som är befriade från skatt.
Uppgifterna kan hämtas från och med skatteåret 2014.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 4
Antal	Anger antalet fastigheter i den granskade statistikklassen. Får värden endast i klasserna Fastigheter totalt (st.) och Gårdsbruksfastigheter (st.) för klassificeraren Markanvändningsslag.
Areal, ha	Anger markens areal i hektar i den granskade klassen.
Beskattningsvärde, euro	Anger beloppet av beskattningsvärdet i den granskade klassen. Fastighetsskatten fastställs som vissa procentsatser av beskattningsvärdena på de olika delarna av en fastighet.
Förändringsprocent	Förändringsprocenten beskriver förändringen jämfört med året innan. I fall som gäller kommunsammanslagningar har förändringsprocenten räknats i proportion till de sammanräknade värdena för de sammanslagna kommunerna under föregående beskattningsår.

I tabellen har det närmare beskrivits de uppgifter som framställs i statistiken 4
Område	Uppgiften Område anger den kommun där fastigheten som den skattskyldige äger är belägen. Områdesuppgiften grundar sig på kommun- och landskapsstrukturen för det skatteår som granskas.
Ägargrupp	Klassificeraren innehåller följande klasser: Klassen Personkunder omfattar både fysiska personer och dödsbon. I klassen Beskattningssammanslutningar ingår beskattningssammanslutningar och andra innehållningsskyldiga med solidariskt ansvar. Klassen får värden endast för 2014–2019, eftersom fastighetssammanslutningar från och med 2020 inte längre har bildats av samägda fastigheter och även tidigare fastighetssammanslutningar har upplösts. Från och med 2020 har ägarna som hört till fastighetssammanslutningarna klassificerats i klassen för personkunder. Klassen Bolag, andelslag omfattar öppna bolag, kommanditbolag, aktie- och bostadsaktiebolag, partrederier, publika aktiebolag, ömsesidiga och andra fastighetsaktiebolag, andelslag, näringssammanslutningar samt utländska sammanslutningar I klassen Staten och dess affärsverk ingår staten och dess affärsverk samt statliga affärsverk Klassen Kommuner, kommunförbund och deras affärsverk omfattar kommuner, samkommuner, landskapet Åland och dess ämbetsverk samt kommunala, kommunförbunds och Ålands affärsverk I klassen Övriga ägargrupper ingår juridiska former som inte hör till andra kategorier av juridiska former Klassen Samfällda förmåner omfattar samfällda förmåner och samfällda skogar Klassen Ägare från olika ägargrupper får värden från och med 2020. Om flera ägare som hör till olika ägargrupper är anknutna till en fastighet eller mark, klassificeras en sådan fastighet/mark i denna klass
Markanvändningsslag	Med hjälp av klassificeraren kan fastighetsskatteuppgifterna granskas klassificerade enligt fastigheternas markanvändningsslag. Fastigheter totalt (st.) beskriver antalet fastigheter. För denna klass kan endast uppgiften Antal hämtas. Gårdsbruksfastigheter totalt (st.) beskriver antalet gårdsbruksfastigheter. För denna klass kan endast uppgiften Antal hämtas. Till gårdsfastigheter räknas fastigheter som innehåller jordbruksmark, skogsmark eller annan gårdsbruksmark Totalareal anger markens totala areal. För denna klass kan endast uppgiften om areal hämtas För klassen Jordbruksmark kan uppgifterna Areal och Beskattningsvärde hämtas. Från och med 2020 omfattar beskattningsvärdet för jordbruksmark dessutom beskattningsvärdet för täckdikad jordbruksmark. För klassen Täckdikad jordbruksmark kan uppgifterna Areal och Beskattningsvärde hämtas. Uppgiften Beskattningsvärde kan hämtas endast för åren 2014–2019. Från och med 2020 ingår beskattningsvärdet för täckdikad jordbruksmark i beskattningsvärdet för jordbruksmark. Uppgifterna Areal och Beskattningsvärde kan hämtas för följande klasser: Byggnadsmark, Skogsmark, Byggplats för produktionsanläggning för jordbruk, Byggplats för produktionsanläggning för skogsbruk och Annan gårdsbruksmark. För klassen Område för marksubstanstäkt kan endast uppgiften Beskattningsvärde hämtas.
År	Anger vilket års fastighetsbeskattningsuppgifter det är fråga om. Det innevarande årets uppgifter är preliminära fram till november. Skatteårets slutgiltiga uppgifter blir tillgängliga i november. De preliminära uppgifterna har antecknats i samband med årtalet, t.ex. 2023 (preliminär uppgift).

Vindkraftverk och solkraftverk i statistiken om fastighetsbeskattning

Fastighetsskatt påförs vindkraftverk och solkraftverk när byggarbetet har påbörjats. Återanskaffningsvärdet anses vara 75 procent av byggnadskostnaderna för vindkraftverkets torn (fundament, stomme och maskinrum) och i fråga om solkraftverk 75 procent av byggnadskostnaderna för fundament och stödkonstruktioner. Beskattningsvärdet för ett halvfärdigt kraftverk under respektive skatteår är den andel av det på detta sätt uträknade återanskaffningsvärdet som motsvarar kraftverkets färdighetsgrad. Färdighetsgraden bestäms enligt situationen vid utgången av föregående år. När kraftverket är färdigt görs från och med skatteåret efter året för färdigställandet årliga åldersavdrag på återanskaffningsvärdet, som för vind- och solkraftverk är 2,5 procent. Värdet av ett kraftverk som är i användning är dock alltid minst 40 procent av dess återanskaffningsvärde.

Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk fastställs antingen enligt den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen eller enligt fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk (= fastighetsskatteprocentsatsen för vissa anläggningar). Fastighetsskatteprocentsatsen för kraftverk tillämpas om den nominella effekten för ett kraftverk som anslutits till distributionsnätet eller för en vind- eller solkraftpark som använder en gemensam anslutningspunkt överstiger 10 megavoltampere. I övrigt tillämpas den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen. Den nominella effekten för en vind- eller solkraftpark som håller på att byggas ska alltid granskas skatteårsvis enligt situationen vid årsskiftet. Således kan den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen tillämpas på ett vind- eller solkraftverk som håller på att byggas, men när byggarbetena framskrider eller kraftverket är färdigt kan skatteprocenten ändras till den högre skatteprocentsatsen för kraftverk som har ett variationsintervall som föreskrivs i lagen.

Fastighetsskatteuppgifterna för vindkraftverk och solkraftverk kan granskas endast med hjälp av byggnadstypen Vindkraftverk och solkraftverk i statistik 3.1. Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk består huvudsakligen av fastighetsskatten för deras byggnader, så statistik 3.1 ger en bra uppskattning av fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk, även om marken vid kraftverken inte har beaktats i statistiksiffrorna.

I statistik 2.1 kan inte uppgifterna om vindkraftverk och solkraftverk specificeras, utan de placeras delvis i klass 1.1.4 Kraftverksanläggning och delvis i klass 1.1.6 Litet kraftverk i klassificeraren Användningsändamål. Om den nominella effekten för ett kraftverk som anslutits till distributionsnätet eller en vindkraft- eller solkraftpark som använder en gemensam anslutningspunkt är högst 10 megavoltampere, placeras kraftverket i klassen Litet kraftverk. Enbart fastighetsskatten för vind- och solkraftverk kan inte sökas i statistiken, eftersom även andra kraftverk och små kraftverk hör till klasserna 1.1.4 och 1.1.6.

Uppgifterna om vind- och solkraftverk kan inte specificeras i statistik 2.2, utan de placeras delvis i klass 1.1.4 Kraftverk % och delvis i klass 1.1.3.1 Allmän fastighetsskatt % (byggnad) i klassificeraren Tillämpad skatteprocentsats. I klassen Kraftverk % ingår kraftverk med en nominell effekt på över 10 megavoltampere vilka är belägna på en sådan kommuns område som separat har fastställt en fastighetsskatteprocentsats för kraftverk (=fastighetsskatteprocentsats för vissa anläggningar). Övriga kraftverk tillhör klass 1.1.3.1. Enbart fastighetsskatten för vind- och solkraftverk kan inte sökas i statistiken, eftersom även andra kraftverk hör till klasserna 1.1.4 och 1.1.3.1.

Skillnader mellan debiteringsstatistiken och den kalkylenliga statistiken över fastighetsbeskattningen

Statistiken 1.1 och 1.2 grundar sig på debiterade fastighetsskatter och övrig statistik på kalkylenliga fastighetsskatter. Fastighetsskattens och beskattningsvärdets belopp i debiteringsstatistiken kan skilja sig från de belopp som syns i den kalkylenliga statistiken av följande skäl:
I debiteringsstatistiken har endast den debiterade fastighetsskatten och motsvarande beskattningsvärde beaktats. Från och med skatteåret 2020 har fastighetsskatt inte debiterats om den skattskyldiges fastighetsskatt underskrider 10 euro. Före år 2020 var gränsen 17 euro. I den kalkylenliga statistiken anges de kalkylenliga beloppen för fastighetsskatten och beskattningsvärdet, där den nedre gränsen för debiteringen inte beaktas.
Det finns ett fel i kunduppgifterna vid debiteringstidpunkten eller så finns kunden inte i kunddatabasen, vilket innebär att ingen debitering har gjorts och skattebeloppet förekommer inte heller i debiteringsstatistiken.
Om fastighetsskatten i en situation med ägarbyte redan har debiterats den nya ägaren men undantagsvis ännu inte har tagits bort från den gamla ägaren, syns skattebeloppet korrekt i den kalkylenliga statistiken, men två gånger i debiteringsstatistiken.
Om debiteringen i en situation med ägarbyte redan har tagits bort från den gamla ägaren men undantagsvis ännu inte har påförts den nya ägaren, syns inte skattebeloppet i debiteringsstatistiken, men visas korrekt i den kalkylenliga statistiken.
Om uppgiften om den kommun där en fastighet som ägs av ett samfund är belägen undantagsvis har ändrats först efter debiteringen, har debiteringen förblivit i kraft även i den tidigare kommunen. Skattebeloppet syns korrekt i den kalkylenliga statistiken, men i debiteringsstatistiken förekommer skattebeloppet två gånger.

Ytterligare information

Fastighetsskatteprocenter per kommun

Kommunernas fastighetsskatteprocenter (Kommunförbundet)

Regionklassificeringar (Statistikcentralen)