Om ett ekonomiskt brott hade utgjort ett hinder för att få coronastöd hade 15 miljoner euro i coronastöd inte beviljats

Skatteförvaltningen har för första gången utrett hur det påverkar skötseln av lagstadgade förpliktelser i företag om ansvarspersonerna i företaget har ett kriminellt förflutet. Jämfört med andra är det två gånger sannolikare att företag med en person i ledningen som blivit dömd för ett ekonomiskt brott inte sköter sina lagstadgade förpliktelser. I utredningen konstateras också att 15 miljoner av totalt 1,6 miljarder euro i coronastöd inte hade beviljats, om de som beviljat stöden hade haft en möjlighet att inte bevilja stöd till de företag som ägs av personer som blivit dömda för ekonomisk brottslighet.

Företagen fick coronastöd för sammanlagt 1,6 miljarder euro år 2020 . Utredningen som enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen gjorde utgick från uppgifterna i straffregistret för åren 2016–2020 om alla ansvarspersoner i de företag som ansökt om coronastöd. Materialet inkluderade också ett urval av ansvarspersoner i företag som inte ansökte om coronastöd.

Utredningen av hur ett kriminellt förflutet påverkar försummelsen av förpliktelser är tillgänglig för beslutsfattare och andra intresserade.

Ett kriminellt förflutet ökar sannolikheten att ansvarspersoner försummar sina lagstadgade förpliktelser

Om ansvarspersonerna i företaget var dömda för ekonomiska brott var det till och med två gånger sannolikare att företaget försummade sina lagstadgade förpliktelser. Lagstadgade förpliktelser är exempelvis att betala lönebikostnader, försäkra arbetstagare och lämna olika slag av anmälningar bland annat till inkomstregistret.

– Alla fällande brottmålsdomar mot ansvarspersonerna ökade risken att företaget försummar sina lagstadgade förpliktelser. Också andra brott än ansvarspersonernas ekonomiska brott ökar risken att företaget försummar sina förpliktelser. Av resultatet kan vi dra slutsatsen att personer som fått en fällande dom tar mer risker och försummar sina förpliktelser, berättar biträdande direktör Marko Niemelä från enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen.

Situationen nu: ansvarspersonernas kriminella förflutna utreds endast vid offentlig upphandling, de som beviljar stöd har inte rätt att utreda om sökanden begått ekonomiska brott

Det att en ansvarsperson i företaget blivit dömd för ett ekonomiskt brott får enligt lagen inte påverka exempelvis beviljandet av ett stöd eller understöd till företaget. Lagstiftningen ger inte heller en möjlighet att utnyttja information om ansvarspersonernas fällande domar vid till exempel en skattekontroll.

För tillfället är det tillåtet att använda information om personers kriminella förflutna i myndighetsarbete när det gäller beslut om offentlig upphandling. Enligt upphandlingslagen (lagen om offentlig upphandling och koncession) kan den offentliga förvaltningen inte köpa produkter eller tjänster av ett företag vars ansvarsperson har blivit dömd för brott, såsom skattebedrägeri, givande av muta eller penningtvätt.

Enligt den färska utredningen försummar också de som har en fällande dom för oredlighet som gäldenär sina förpliktelser i hög grad. De som gör offentliga upphandlingar har för tillfället inte rätt att granska om ansvarspersonerna i företaget har blivit dömda för gäldenärs- eller bokföringsbrott.

– Borde man också fastställa exempelvis gäldenärsbrott och bokföringsbrott som en grund för avslag i upphandlingslagen, eller borde man ha möjlighet att använda uppgifter om brott i övervakningsarbetet hos myndigheter eller när man beviljar stöd? Syftet med vår utredning är inte att ta ställning till denna fråga, utan att informera beslutsfattarna. Beslutsfattarnas roll är att dra slutsatser och efter övervägande göra eventuella ändringar i lagstiftningen, berättar Niemelä.