Säkerheten på Skatteförvaltningens webbplats

Vero.fi används anonymt. Skatteförvaltningen samlar inte in information som identifierar användarna.

Personkunder och företag kan i regel endast sköta sina skatteärenden i våra webbtjänster efter identifiering. Du kan logga in i dessa tjänster exempelvis med dina personliga nätbankskoder eller via Suomi.fi-identifikation. När du slutar använda tjänsten ska du komma ihåg att logga ut och vid behov tömma webbläsarens cacheminne. E-tjänster och mer information om identifiering

Säker uppkoppling

Våra e-tjänster är TLS-krypterade (Transport Layer Security). Krypteringen är automatiskt påslagen när du sköter dina ärenden i våra e-tjänster. Krypteringen skyddar datakommunikationen så att utomstående inte kan se dina uppgifter. I de flesta webbläsarna syns då en låssymbol på adressraden. Kom ändå ihåg att kontrollera att adressen stämmer.

Skicka personliga uppgifter som anknyter till din beskattning enbart via våra e-tjänster. Övriga kommunikationssätt – exempelvis e-post och sociala medier – är inte krypterade, så du ska inte skicka dina beskattnings- eller personuppgifter via dem.

Säkerheten på din dator

Skydda din dator. Se till att datorns

  • informationssäkerhet,
  • brandvägg och
  • antivirusprogram är uppdaterade.

Om du använder tjänsterna på en dator som även används av andra (t.ex. på biblioteket), ska du komma ihåg att tömma cacheminnet efter sessionen. Töm cacheminnet enligt din webbläsares anvisningar. Om du använder våra tjänster på offentliga platser, ska du också se till att andra inte ser dina uppgifter.

Ytterligare information om en trygg användning av utrustningar anslutna till internet (Kommunikationsverket).

Se upp för nätbedrägerier

Skatteförvaltningen begär aldrig dina personliga uppgifter, exempelvis nätbankskoder, kontouppgifter eller din personbeteckning, per e-post eller sms. Vi frågar inte heller per telefon eller e-post eller på något annat sätt efter uppgifter som anknyter till nätbankskoder eller kreditkort.

Falska meddelanden (eller phishing, nätfiske)

Falska meddelanden kan se trovärdiga ut men de skickas i skadligt syfte. Avsändaren av ett falskt meddelande försöker få mottagaren att göra sådant som gynnar avsändaren men är skadligt för mottagaren, exempelvis att klicka på skadliga länkar eller bilagor i meddelandet eller att lämna personliga uppgifter, såsom kreditkortsuppgifter. Avsändarens adress har ofta redigerats att se pålitlig ut. Det kan se ut som om avsändaren exempelvis är en teleoperatör, e-posttjänst, posttransport, nätbutik eller livsmedelsbutik. Ett meddelande kan också utge sig för att komma från en bank eller myndighet.

Falska meddelanden cirkulerar exempelvis per e-post, i sociala medier, som sms och i chatter. Dessa meddelanden innehåller vanligtvis löften om att du vinner något eller berättar till exempel om ett paket som väntar på hämtning och att mottagaren ska agera snabbt enligt meddelandet. 

Radera sådana meddelanden genast utan att öppna dem. Om du har öppnat meddelandet ska du inte öppna bifogade filer eller länkar i det, eftersom de kan infektera din dator med ett skadligt program.

Om du av misstag har lämnat ut

  • dina kreditkortsuppgifter, ska du genast spärra kortet genom att ringa din bank eller kontakta kortutfärdaren
  • dina nätbankskoder, ska du ringa din banks servicenummer och spärra koderna.

Kontakta även polisen vid behov.

Läs mer om falska meddelanden

Skadliga program

Virus, spionprogram och utpressningsprogram är exempel på skadliga program. Ett skadligt program kan komma in i din dator exempelvis om du öppnar bifogade filer eller länkar i ett falskt meddelande. Öppna inte suspekta bifogade filer och länkar.

I en del utpressningsprogram som cirkulerar lovar man att ta bort det skadliga programmet om du sätter in en viss summa pengar. Det lönar sig i regel inte att betala och även om du betalar garanterar detta inte att du får tillbaka de data som funnits på datorn. Därför lönar det sig att alltid ha en säkerhetskopia av viktiga data på en annan dator eller i en molntjänst.

Koppla bort datorn från nätet om du misstänker att det finns ett skadligt program på din dator. Det är ofta svårt att bli av med skadliga program, och man kan inte vara helt säker på att man lyckats med det.

Fler anvisningar om informationssäkerhet (Kommunikationsverket)

Har du upptäckt ett informationssäkerhetsproblem i våra tjänster?

Ring oss på tfn 029 512 000 om du misstänker informationssäkerhetsproblem i våra webbtjänster eller har fått ett falskt meddelande som skickats i Skatteförvaltningens namn. För samtalet debiteras lna/msa.