81 Redogörelse för nettoränteutgifter, blankettanvisning 2023

Blankett 81 används av samfund (3 § i ISkL), öppna bolag, kommanditbolag och motsvarande utländska bolags fasta driftställen i Finland. På blanketten beräknas hur begränsningen av rätten att dra av räntor påverkar skatteårets avdragbara ränteutgifter (18 a § i NärSkL).

Bolaget ska lämna uppgifterna om dess nettoränteutgifter under skatteåret är över 500 000 euro.

Med denna blankett kan företaget också yrka på avdrag för sådana nettoränteutgifter från tidigare år som bolaget inte har kunnat dra av under betalningsåret.

Läs mer om begränsning av rätten till ränteavdrag

Uppgifter om företaget

Fyll i företagets namn, FO-nummer och räkenskapsperiod.

2 Bakgrundsuppgifter

Bolaget är ett fristående företag (18 b § 1 mom. 1 punkten och 2 mom. i NärSkL)

Kryssa för punkten om bolaget är ett sådant fristående företag som avses i lagen. Begränsningen av rätten att dra av räntor gäller inte fristående företag. Fristående företag behöver inte fylla i de övriga punkterna på blanketten. Läs mer om fristående företag i kapitel 2.2.1 i den detaljerade anvisningen.

Bolaget är ett finansiellt företag (18 b § 1 mom. 2 punkten och 3 mom. i NärSkL)

Kryssa för punkten om bolaget är ett sådant finansiellt företag som avses i lagen. Begränsningen av rätten att dra av räntor gäller inte finansiella företag. Finansiella företag behöver inte fylla i de övriga punkterna på blanketten. Läs mer om finansiella företag i kapitel 2.2.2 i den detaljerade anvisningen.

Bolaget ansvarar för genomförandet eller upprätthållandet av offentlig infrastruktur (NärSkL 18 b § 4 mom. 2 punkten)

Kryssa för punkten om bolaget ansvarar för genomförandet eller upprätthållandet av offentlig infrastruktur på det sätt som avses i lagen. Begränsningen av ränteavdragsrätten gäller inte ränteutgifter för lån som används för att finansiera långfristiga offentliga infrastrukturprojekt (18 b § 4 mom. 1 punkten i NärSkL) eller infrastruktursamfund (18 b § 4 mom. 2 punkten i NärSkL).  Företag som ansvarar för genomförandet eller upprätthållandet av offentlig infrastruktur behöver inte fylla i de övriga punkterna på blanketten. Läs mer om företag som upprätthåller offentlig infrastruktur i kapitel 2.2.3 i den detaljerade anvisningen.

Bolaget är helt eller delvis privatägt och genomför ett infrastrukturprojekt som ett offentligt samfund har beställt (NärSkL 18 b § 7 mom.)

Ange här om företaget är ett helt eller delvis privatägt samfund och genomför ett långsiktigt infrastrukturprojekt som ett offentligt samfund har beställt. Ett sådant företag ska bland annat fylla i del 8 på blanketten för att räkna ut en avdragsgill andel av räntor som annars inte är avdragbara. Läs mer i kapitel 4.6 i den detaljerade anvisningen om infrastrukturprojekt som genomförs av helt eller delvis privatägda företag.

3 Ränteutgifter på projekt till vilka har erhållits stöd som avses i lagstiftningen om räntestöd (18 § 1 mom. 3 punkten och 4 mom. i NärSkL)

Bolaget har enbart ränteutgifter och dessa hänför sig till projekt till vilka har erhållits stöd som avses i lagstiftningen om räntestöd

Kryssa för punkten om bolaget enbart har räntor som anknyter till projekt som fått räntestöd.

Begränsningen av rätten att dra av räntor gäller inte projekt för vilka bolaget har mottagit stöd som avses i lagstiftningen om räntestöd. Om bolaget inte har andra ränteutgifter behöver det inte fylla i följande punkter på blanketten.

Bolaget har haft förutom ränteutgifter för projekt för vilka räntestöd betalats också andra ränteutgifter

Kryssa för punkten om bolaget både har räntor som anknyter till projekt som fått räntestöd och andra ränteutgifter.

Ränteutgifter som hänför sig till projekt till vilka har erhållits stöd som avses i lagstiftningen om räntestöd

Ange dessutom ränteutgifterna i samband med projekt till vilka bolaget har mottagit räntestöd om bolaget vid sidan om dem även har andra ränteutgifter.

De här ränteutgifterna ska inte räknas med i de nettoränteutgifter som du deklarerar med denna blankett. Begränsningen av rätten att dra av räntor gäller inte sådana ränteutgifter som gäller projekt för vilka bolaget har mottagit räntestöd.

Fyll i de andra punkterna på blanketten med uppgifter om sådana ränteutgifter som inte gäller projekt för vilka räntestöd har beviljats.

4 Skatteårets nettoränteutgifter

Om något av beloppen i den här delen är negativt (ränteintäkterna är högre än ränteutgifter), ska du ange noll.

Nettoränteutgifter sammanlagt

Uppge nettoränteutgifterna, dvs. den andel som överskrider skatteårets ränteinkomster.

Beräkna nettoränteutgifterna så att du från ränteinkomsterna drar av ränteutgifternas belopp. Ta med i beräkningen alla ränteinkomster och ränteutgifter från samtliga förvärvskällor.

Utöver de egentliga ränteinkomsterna och -utgifterna behandlas sådana kostnader som ränta som uppkommer i samband med anskaffning av finansiering och vilka enligt 18 a § 2 mom. NärSkL anses utgöra ränta.

I beloppet av nettoränteutgifter beaktas också ränteinkomster och ränteutgifter enligt övergångsbestämmelsen (18 a § 4 mom. 2 punkten i NärSkL) samt aktiverade ränteutgifter.

Observera att ränteutgifter i samband med projekt för vilka man mottagit räntestöd inte beaktas som nettoränteutgifter.

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till utländska parter

De nettoränteutgifter som har betalats till utländska parter.

Nettoränteutgifter som betalats till parter i koncerngemenskap (18 a § 6–7 mom. i NärSkL) sammanlagt

Den andel av bolagets ränteutgifter till inhemska och utländska parter i en koncerngemenskap som överskrider ränteinkomsterna från inhemska och utländska parter i koncerngemenskapen.

Nettoränteutgifterna som betalats till parter i koncerngemenskapen beräknas så att man från de ränteinkomster som bolaget mottagit från parterna i koncerngemenskapen drar av de nettoränteutgifter som bolaget har betalat till koncerngemenskapens parter.

Parterna är i koncerngemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part (ensam eller tillsammans med närstående kretsar) utövar bestämmande inflytande över bägge parter. Bestämmande inflytande definieras i 31 § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande. En skuld betraktas som upptagen hos en part i en intressegemenskap till den del som

• parterna som är i koncerngemenskap står i ett skuldförhållande sinsemellan (direkt koncerngemenskapsskuld, 18 a § 6 mom. i NärSkL).
• den part som är i koncerngemenskap har en fordran på en part som inte är i koncerngemenskap och fordran har samband med skulden (indirekt koncerngemenskapsskuld, 18 a § 7 mom. i NärSkL).
• säkerheten för skulden är en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen (NärSkL 18 a § 7 mom.).

Uppge nettoränteutgifterna för såväl direkta som indirekta koncerngemenskapsskulder.

Nettoränteutgifter som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap (18 a § i NärSkL) sammanlagt

De nettoränteutgifter som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen.

Sådana ränteutgifters andel vilka avses i NärSkL 18 a § 4 mom. 2 punkten av nettoränteutgifterna i den föregående punkten

Ränteutgifter som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen till den del som utgifterna uppfyller något av följande krav:

1. Ränteutgifterna uppkommer för lån som har upptagits före den 17 juni 2016. En förutsättning är att ränteutgifterna inte bygger på sådana ändringar i lånevillkoren som har trätt i kraft den 17 juni 2016 eller därefter och som gäller en ökning av lånebeloppet eller lånetiden.
2. Ränteutgifterna har med stöd av 14 § räknats som anskaffningsutgift för tillgångar före den 1 januari 2019.
3. Ränteutgifterna har med stöd av 23 § aktiverats före den 1 januari 2019.
4. Ränteutgifterna har med stöd av 27 c § aktiverats före den 1 januari 2019.

Till den del som den begränsade ränteavdragsrätten hänför sig till aktiverade ränteutgifter ska du beakta detta på blankett 62 i utgiftsresten eller i den oavskrivna anskaffningsutgiften.

5 Justerat resultat

Differensen mellan intäkterna och kostnaderna (räkna med i intäkterna mottaget koncernbidrag och i kostnaderna givet koncernbidrag samt koncernavdrag)

Skillnaden mellan intäkter och kostnader i beskattningen. Skillnaden beräknas så att fältet Rättelse av räntekostnaderna på blankett 6B lämnas bort. Det rättade resultatet beräknas med andra ord såsom några räntebegränsningar inte skulle finnas och alla räntor skulle vara avdragbara. Ange beloppet innan de fastställda förlusterna eller oavdragna ränteutgifterna från tidigare år har dragits av.

Ränteutgifter

Bolagets ränteutgifter för skatteåret.

Som ränteutgifter beaktas både de nettoränteutgifter som betalats till parter i koncerngemenskap och övriga ränteutgifter, också utgifter för anskaffning av finansiering i enlighet med 18 a § 2 mom. i NärSkL.

Till ränteutgifterna läggs också ränteutgifter för gamla skulder och aktiverade ränteutgifter (18 a § 4 mom. i NärSkL). De aktiverade räntorna läggs till under det skatteår då de dras av exempelvis i form av avskrivningar eller som anskaffningsutgift. Även om en del av ränteutgifterna inte kan dras av på grund av den begränsade ränteavdragsrätten, ska du också räkna in dessa utgifter i denna punkt.

Avskrivningar som gjorts i beskattningen

Avskrivningar som har dragits av i beskattningen för skatteåret.

Justerat resultat

Räkna ut det justerade resultatet genom att till differensen mellan intäkterna och kostnaderna lägga bolagets ränteutgifter för skatteåret och avskrivningarna som gjorts i beskattningen. Använd beloppet som utgångspunkt när du i punkt 6a räknar ut hur stor andel av nettoränteutgifterna som överskrider gränsen på 25 %. Du kan endast använda ett justerat resultat som är positivt. Om det justerade resultatet är negativt är 25 procent av det justerade resultatet 0,00 euro.

6 Tillämpning av gränsen på 25 procent eller 3 000 000 euro

Fyll i antingen punkt 6a eller 6b och därtill punkt 6c. Observera dock följande undantag: om nettoränteutgifterna sammanlagt är högst 25 % av det justerade resultatet (del 5 punkten Justerat resultat), ska du lämna blankt i punkterna 6a och 6b. I sådana fall kan nettoränteutgifterna dras av i sin helhet, varför uppgifterna i punkterna 6a och 6b om icke-avdragsgilla ränteutgifter inte behöver fyllas i.

6a Nettoränteutgifter som överstiger 25-procentsgränsen

Jämför beloppet av nettoränteutgifter som betalats till parter utanför koncerngemenskapen med 25-procentsgränsen, dvs. räkna ut om de här ränteutgifterna utgör mer än 25 % av det justerade resultatet.

Om beloppet är högst 25 % beräknas skatteårets icke-avdragsgilla räntekostnader enligt gränsen på 25 %. Då ska du fylla i punkten. Om beloppet emellertid är över 25 % ska du lämna punkten blank och gå till punkt 6b.

Observera att om summan av skatteårets samtliga nettoränteutgifter högst uppgår till 25 % av det justerade resultatet, får du dra av nettoränteutgifterna till hela beloppet. Då ska du lämna blankt i punkterna 6a och 6b.

Om beloppet av de icke-avdragbara räntorna beräknas enligt 25-procentsgränsen, dvs. enligt den här punkten (6a), ska du först dra av nettoränteutgifterna som betalats till parter utanför koncerngemenskapen. Om 25-procentsgränsen ännu inte uppfylls kan du dessutom dra av ränteutgifter till koncerngemenskapsparter upp till 25-procentsgränsen. Om 25-procentsgränsen uppfylls, är resten av nettoränteutgifterna som betalats till parter i koncerngemenskapen icke-avdragbara.

6b Nettoränteutgifter som överstiger 3 000 000-gränsen

Ange i denna punkt icke-avdragsgilla nettoränteutgifter om deras belopp fastställs enligt gränsen på 3 000 000 euro. Ange både de nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap och till andra parter.

Nettoränteutgifter beräknas enligt gränsen på 3 000 000 euro om nettoränteutgifterna som betalats till parter utanför koncerngemenskapen är över 25 % av det justerade resultatet (se punkt 6a).

I dessa fall

• Du får dra av nettoränteutgifter som har betalats till parter som inte är i koncerngemenskap upp till 3 000 000 euro.
• Resten av nettoränteutgifterna till parter utanför koncerngemenskapen är icke-avdragbara.
• Nettoränteutgifterna som betalats till parter i koncerngemenskap kan inte dras av över huvud taget.

Om de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna beräknas enligt denna punkt (6b) ska du ange den icke-avdragsgilla andelen även om nettoränteutgifterna understiger 3 000 000 euro.

6c Skatteårets avdragbara nettoränteutgifter

Ange här den andel av skatteårets nettoränteutgifter som är avdragsgill.

7 Skatteårets avdragsgilla ränteutgifter enligt övergångsbestämmelsen

Skatteårets avdragbara ränteutgifter enligt övergångsbestämmelsen

Ange här de nettoränteutgifter som dras av enligt övergångsbestämmelsen i NärSkL (18 a § 4 mom. 2 punkten i NärSkL).

Om gränsen som har tillämpats under skatteåret (25 % av det justerade resultatet eller 3 000 000 euro, punkt 6 a eller 6b) gör att en del av nettoränteutgifterna som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen förblir oavdragen, kan bolaget med stöd av övergångsbestämmelsen dra av även den återstående delen av nettoränteutgifterna till parter utanför koncerngemenskapen.

Övergångsbestämmelsen gäller endast de nettoränteutgifter till parter utanför koncerngemenskapen som uppfyller något av de följande kraven:

1. Nettoränteutgifterna uppkommer för lån som har upptagits före den 17 juni 2016. Detta förutsätter också att ränteutgifterna inte bygger på sådana ändringar i lånevillkoren som har trätt i kraft den 17 juni 2016 eller därefter och som gäller en ökning av lånebeloppet eller lånetiden.
2. Nettoränteutgifterna har med stöd av 14 § i NärSkL räknats som anskaffningsutgift för tillgångar före den 1 januari 2019.
3. Nettoränteutgifterna har aktiverats med stöd av 23 § i NärSkL före den 1 januari 2019.
4. Nettoränteutgifterna har aktiverats med stöd av 27 c § i NärSkL före den 1 januari 2019.

Bolaget ska lägga fram en redogörelse för att något av kraven uppfylls.

8 Närmare specifikation av ränteutgifterna då bolaget är helt eller delvis privatägt och genomför ett långsiktigt infrastrukturprojekt som ett offentligt samfund har beställt (NärSkL 18 b § 7 mom.)

Den här delen ska fyllas i endast om bolaget är helt eller delvis privatägt och genomför ett långsiktigt infrastrukturprojekt som ett offentligt samfund har beställt. I den här delen beräknas den avdragsgilla andelen av ränteutgifter som bolaget inte annars skulle kunna dra av.

Nettoränteutgifter som betalats till andra än privata ägare

Ange de nettoränteutgifter som du betalat till andra än privata ägare. Med privat ägare avses en aktör som äger en andel av ett samfunds kapital eller en part som är i koncerngemenskap med denna aktör, av vilka ingendera är ett offentligt samfund och vilken inte direkt eller indirekt i sin helhet ägs av ett offentligt samfund.

Alla nettoränteutgifter

Uppge här bolagets alla nettoränteutgifter.

De föregående punkternas relationstal i bråktal (räntor som betalats till andra än privata ägare i förhållande till alla räntor)

Ange här som bråktal den andel som motsvarar relationen mellan nettoränteutgifterna till andra än privata ägare och alla nettoränteutgifter.

Icke-avdragbara nettoränteutgifter före inverkan av NärSkL 18 b § 7 mom.

Ange här sådana icke-avdragbara nettoränteutgifter som inte får dras av utan inverkan av NärSkL 18 b § 7 mom.

Nettoränteutgifter som är avdragbara enligt NärSkL 18 b § 7 mom.

Ange här sådana nettoränteutgifter som är avdragbara enligt NärSkL 18 b § 7 mom. Du får beloppet av dessa nettoränteutgifter när du multiplicerar de ovan nämnda icke-avdragbara nettoränteutgifterna med relationstalet mellan beloppet av nettoränteutgifter som betalats till andra än privata ägare och beloppet av samtliga nettoränteutgifter.

Återstående icke-avdragbara ränteutgifter

Ange den andel av nettoränteutgifterna som förblir icke-avdragsgill även efter att 18 b § 7 mom. i NärSkL har tillämpats. Överför sedan till punkt 9 skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter.

Exemplet i Skatteförvaltningens detaljerade anvisning lyder så här:

9 Skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter

Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt

Ange beloppet som du i punkt 6a eller 6b angett som icke-avdragbar nettoränteutgift. Om du emellertid drar av nettoränteutgifter som har betalats under skatteåret till parter utanför koncerngemenskapen med stöd av övergångsbestämmelsen (punkt 7), ska du här ange beloppet i punkt 6b minskat med ränteutgifternas belopp i punkt 7. Om du har fyllt i punkt 8, ska du som icke-avdragsgilla nettoränteutgifter ange de icke-avdragsgilla nettoränteutgifter som återstår efter att du gjort avdraget enligt NärSkL 18 b § 7 mom.

Specificera nedan i den här delen enligt förvärvskälla skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter till parter i koncerngemenskap och parter utanför koncerngemenskapen.

Allokera till varje förvärvskälla den del av nettoränteutgifternas icke avdragsgilla belopp som motsvarar förvärvskällans relativa andel av nettoränteutgifternas sammanlagda belopp. Räkna ut separat den relativa andelen av nettoränteutgifterna mellan parter i koncerngemenskap och parter utanför koncerngemenskapen.

Uppge skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter också i punkten Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt vid skatteårets utgång (enligt fördelningen i del 9).

Skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter NärSkL

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i den föregående punkten (Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt) som är sådana nettoränteutgifter i NärSkL-förvärvskällan som har betalats till parter i koncerngemenskap.

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i punkten Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt som är sådana nettoränteutgifter i NärSkL-förvärvskällan som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen.

Skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter ISkL

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i punkten Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt som är sådana nettoränteutgifter i ISkL-förvärvskällan som har betalats till parter i koncerngemenskap.

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i punkten Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt som är sådana ränteutgifter i ISkL-förvärvskällan som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen.

Skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter GårdsSkL

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i punkten Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt som är sådana nettoränteutgifter i GårdsSkL-förvärvskällan som har betalats till parter i koncerngemenskap.

Av dessa nettoränteutgifter som har betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Ange här hur stor andel av nettoränteutgifterna i punkten Skatteårets icke-avdragbara nettoränteutgifter sammanlagt som är sådana ränteutgifter i GårdsSkL-förvärvskällan som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen.

10 Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år

Specificera här enligt förvärvskälla koncerninterna icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år (dvs nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap) och externa nettoränteutgifter (till parter utanför koncerngemenskap).

Fyll i ränteutgifterna enligt förvärvskälla: i tabellens övre del de interna ränteutgifterna och i nedre delen de externa ränteutgifterna. Om båda två ska du enligt förvärvskälla uppge de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna vid ingången av skatteåret, det belopp som eventuellt har använts av det under skatteåret samt skatteårets utgångssaldo.

Den procentuella gränsen som har tillämpats under skatteåret (punkt 6a) eller gränsen i euro (punkt 6b) avgör beloppet av oavdragna nettoränteutgifter från tidigare år som man högst får dra av. Om gränsen räcker till att dra av såväl interna som externa nettoränteutgifter ska man först dra av de externa nettoränteutgifterna.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare skatteår kan i vissa fall dras av enligt följande:

1. Gränsen på 500 000 euro har tillämpats under skatteåret, dvs. skatteårets sammanlagda nettoränteutgifter är mindre än 500 000 euro:

1. Om nettoränteutgifterna under skatteåret och de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna från tidigare år som betalats till utomstående parter sammanlagt är under 500 000 euro: Avdraget av nettoränteutgifter under skatteåret och icke-avdragsgilla nettoränteutgifter under tidigare skatteår kan sammanlagt uppgå till högst 500 000 euro.
2. Om nettoränteutgifterna under skatteåret och de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna från tidigare år som betalats till utomstående parter sammanlagt överstiger 500 000 euro: nettoränteutgifter under skatteåret och icke-avdragsgilla externa nettoränteutgifter från tidigare år kan sammanlagt dras av upp till 3 000 000 euro. Interna nettoränteutgifter från tidigare år kan inte dras av.

2. Gränsen på 25 % har tillämpats under skatteåret (se punkt 6a):

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år och skatteårets nettoränteutgifter kan sammanlagt dras av upp till 25 % av det justerade resultatet.

3. Gränsen på 3 000 000 euro har tillämpats under skatteåret (se punkt 6b):

Icke-avdragsgilla externa nettoränteutgifter från tidigare år och skatteårets nettoränteutgifter kan sammanlagt dras av upp till 3 000 000 euro. Interna nettoränteutgifter från tidigare år kan inte dras av.

Nettoränteutgifter från tidigare år kan inte dras av om företaget under skatteåret är ett fristående företag eller ett finansiellt företag eller om det endast har ränteutgifter för räntestödslån. Avdrag beviljas inte heller om man på skatteårets ränteutgifter tillämpar befrielsen enligt 18 b § 1 mom. 4 punkten i NärSkL.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter vid skatteårets ingång som betalats till parter i koncerngemenskap

Sådana icke-avdragbara nettoränteutgifter till parter i koncerngemenskap som inte med stöd av 18 a § i NärSkL har dragits av under tidigare år.

Under skatteåret avdragna icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år som betalats till parter i koncerngemenskap

Sådana nettoränteutgifter som under tidigare år betalats till parter i koncerngemenskap som har varit icke-avdragsgilla under tidigare år och som bolaget vill dra av under skatteåret.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt vid skatteårets utgång som betalats till parter i koncerngemenskap

Uppge i denna punkt beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter som har betalats till parter i koncerngemenskap som ännu återstår oavdraget. Ange ränteutgifter som har betalats för såväl skatteåret som för tidigare år.

Du får det sammanlagda beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter när du från de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna som återstår oanvända i början av skatteåret drar av den del som har dragits av under skatteåret och lägger till skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter vid skatteårets ingång som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Uppge sådana icke-avdragbara nettoränteutgifter som har betalats till parter utanför koncerngemenskapen och som inte enligt NärSkL 18 a § har använts under tidigare år.

Ange de oanvända icke-avdragbara nettoränteutgifterna enligt läget i början av skatteåret.

Under skatteåret avdragna icke-avdragsgilla nettoränteutgifter från tidigare år som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Sådana ränteutgifter som betalats till parter utanför koncerngemenskapen som har varit icke-avdragsgilla under tidigare år och som bolaget vill dra av under skatteåret.

Icke-avdragsgilla nettoränteutgifter sammanlagt vid skatteårets utgång som betalats till parter som inte är i koncerngemenskap

Uppge i denna punkt beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter som bolaget har betalat till parter utanför koncerngemenskapen för skatteåret och tidigare skatteår och som ännu återstår oanvänt.

Du får det sammanlagda beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter när du från de icke-avdragsgilla nettoränteutgifterna som återstår i början av skatteåret drar av den del som har använts under skatteåret och lägger till skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter.

11 Ränteavdragsbegränsningens inverkan på skatteåret inkomst

Ange här den begränsade ränteavdragsrättens inverkan på varje förvärvskälla. Inverkan beräknas utifrån skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter och de icke-avdragsgilla ränteutgifter som bolaget vill dra av under skatteåret. Avdragsbegränsningens inverkan beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av nettoränteutgifterna: skatteårets icke-avdragsgilla nettoränteutgifter minskar det belopp av ränteutgifter som dras av i skattedeklarationen och sådana eventuella icke-adragsgilla nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under skatteåret ökar beloppet av ränteutgifter som dras av.

Om begränsningen minskar beloppet av ränteutgifter som kan dras av för skatteåret:

Sätt ut ett minustecken framför de icke-avdragsgilla räntornas belopp och överför beloppet som sådant till uträkningen av beskattningsbar inkomst för varje förvärvskälla i punkten Rättelse av räntekostnaderna (NärSkL 18 a §).

Om begränsningen ökar beloppet av ränteutgifter som kan dras av för skatteåret:

Ange de avdragsgilla räntornas belopp som vanligt utan förtecken och överför beloppet som sådant till uträkningen av beskattningsbar inkomst för varje förvärvskälla i punkten Rättelse av räntekostnaderna (NärSkL 18 a §).

Om en del av den begränsade ränteavdragsrätten hänför sig till aktiverade ränteutgifter ska du beakta det i utgiftsresten eller den oavskrivna anskaffningsutgiften på blankett 62.

12 Undantaget som grundar sig på en jämförelse av balansräkningar

Bolaget yrkar på tillämpning av undantaget som grundar sig på en jämförelse av balansräkningar

Bolaget begär befrielse från begränsningarna på ränteavdraget enligt NärSkL 18 a §, eftersom det tal som beskriver förhållandet mellan den skattskyldiges egna kapital och balansomslutningen enligt det fastställda bokslutet är större eller lika stort som motsvarande tal i den fastställda koncernbalansräkningen vid skatteårets slut. (Uppge i följande punkter bolagets och koncernens soliditet under skatteåret)

Kryssa för punkten om bolaget yrkar på att undantaget som grundar sig på en jämförelse av det egna kapitalet och balansomslutningen (NärSkL 18 b § 1 mom. 4 punkten) ska tillämpas under det innevarande skatteåret. Läs mer om undantaget som grundar sig på jämförelse av balansräkningar i kapitel 6 i den detaljerade anvisningen.

Med balansräkning avses i första hand en reviderad och fastställd balansräkning som upprättats enligt sådana internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen. Om en sådan balansräkning enligt de internationella redovisningsstandarderna inte finns att tillgå, kan i jämförelsen användas en balansräkning som har reviderats och fastställts enligt bokföringslagstiftningen i en EU- eller EES-stat. Om någon sådan balansräkning inte finns kan man använda en balansräkning som har reviderats och fastställts enligt motsvarande bestämmelser.

Undantaget kan komma i fråga endast då balansräkningen har upprättats i en EU-stat, EES-stat eller i en stat med vilken Finland har ett gällande avtal om undvikande av dubbel inkomstbeskattning.

Med koncernbalansräkning avses den fastställda balansräkningen för hela koncernen, vilken omfattar samtliga koncernbolag. Underkoncerns balansräkning kan inte användas i jämförelsen.

Om man har använt helt eller delvis olika bestämmelser för att upprätta koncernbalansräkningen än vad man använde för bolagets egen balansräkning, kan uppgifterna jämföras endast om bolaget lägger fram den fastställda koncernbalansräkningen omvandlad i en sådan form som den skulle vara om den hade upprättats enligt samma regler som bolagets balansräkning.

Bolaget som har upprättat koncernbalansräkningen som använts i jämförelsen av balansräkningar (18 b § 1 mom. 4 punkten och 5 mom. i NärSkL)

Namn och FO-nummer för bolaget som upprättat koncernbalansräkningen som använts i jämförelsen.

Bolagets soliditetsgrad under skatteåret enligt det revisorsgranskade och fastställda bokslutet

Bolagets soliditetsgrad enligt det reviderade och fastställda bokslutet. Ange soliditetsgraden i procent.

Koncernens soliditetsgrad under skatteåret enligt enligt det revisorsgranskade och fastställda bokslutet

Hela koncernens soliditetsgrad enligt det reviderade och fastställda bokslutet. Ange soliditetsgraden i procent.

I jämförelsen har använts den omvandlade balansräkningen

Kryssa för punkten om bolaget på nytt har upprättat det separata bolagets balansräkning eller koncernbalansräkningen för jämförelsen.

Bolagets soliditetsgrad under skatteåret enligt den omvandlade balansräkningen

Ange bolagets soliditetsgrad enligt den omvandlade balansräkningen i procent.

Fyll i punkten endast om bolaget under skatteåret yrkar på befrielse enligt NärSkL 18 a § från begränsningar på ränteavdraget.

Koncernens soliditetsgrad under skatteåret enligt den omvandlade balansräkningen

Ange hela koncernens soliditetsgrad enligt den omvandlade balansräkningen i procent.

Fyll i punkten endast om bolaget under skatteåret yrkar på befrielse enligt 18 a § i NärSkL från begränsningar på ränteavdraget.

Det sammanlagda beloppet av skuld i koncernbalansräkningen till en aktör som innehar en betydande ägarandel

Ange det sammanlagda beloppet av skuld i koncernbalansräkningen till parter som ägt en betydande ägarandel. Som betydande anses en ägarandel som uppgår till tio procent.

Sådan skuld i koncernbalansräkningen som vid balansjämförelsen anses utgöra eget kapital

En skuld som ingår i den koncernbalansräkning som ligger till grund för balansjämförelsen anses utgöra eget kapital i balansjämförelsen. Då ska skulden ha upptagits hos en part eller en aktör i intressegemenskap med en sådan part som tillsammans direkt eller indirekt har minst tio procent av kapitalet eller rösträtten i den skattskyldige eller en aktör som är i intressegemenskap med denne eller har rätt att motta minst tio procent av den vinst de avkastar.

Definitionen av intressegemenskap vid tillämpning av rättelsebestämmelsen är densamma som definitionen enligt 18 b § 2 mom. 3–5 punkten i NärSkL.

Soliditetsgrad i koncernbalansräkningen under skatteåret efter rättelse av det egna kapitalet

Ange soliditetsgraden i koncernbalansräkningen efter att det egna kapitalet har rättats (pga. skuld hos ett bolag som innehar en betydande ägarandel). Ange uppgiften i procent.

Räntor som under räkenskapsperioden betalats till parter som ägt en betydande andel (enligt koncernbokslutet)

Ange de räntor som samfundet betalat till parter som ägt en betydande andel under räkenskapsperioden. Räntebeloppet ska anges på basis av koncernbokslutet.

Räntor som betalats till parter utanför koncernen (enligt koncernbokslutet)

Ange det totalbelopp av räntor i hela koncernen som betalats till parter utanför koncernen. Räntebeloppet ska anges på basis av koncernbokslutet.

De föregående punkternas relationstal i procent: räntor som betalats till ägare av en betydande andel i förhållande till de räntor som betalats till parter utanför koncernen

Ange i den här punkten i procent relationstalet mellan beloppet av räntor som samfundet betalat till ägare av en betydande andel och beloppet av räntor som betalats till parter utanför koncernen.

Undantaget som baserar sig på en jämförelse av balansräkningar kan inte tillämpas om beloppet av de räntor som betalats till aktörer med en betydande ägarandel i koncernen är minst 20 procent av de räntor som koncernen betalat till utomstående parter. Beloppen som används i beräkningen tas direkt ur koncernbokslutet och några rättelser som avses exempelvis i sista meningen av NärSkL 18 b § 5 mom. görs inte och räntorna ska inte heller omvandlas till räntor som avses i näringsskattelagen.