Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.

Statistik från Skatteförvaltningen: Samfundskundernas inkomstskatter, skatteåterbäringar och kvarskatter skatteåret 2022

Samfundens positiva resultat, fastställda förluster och beskattningsbara inkomst

Ett företags positiva resultat för skatteåret fås genom att från företagets skattepliktiga inkomster dra av de avdragsgilla kostnaderna. Av samfunden gjorde 55,4 procent (181 400 st.) ett positivt resultat från minst en förvärvskälla under skatteåret 2022. Antalet ökade med 0,8 procent jämfört med året innan. Skatteåret 2022 var positivt för företagen särskilt inom tillverkningsbranschen och energiförsörjningen. Samfundens positiva resultat för skatteåret 2022 före avdrag för förluster var sammanlagt 48,3 4 miljarder euro, vilket var en ökning på cirka 3,9 miljarder euro jämfört med året innan (+8,9 %). Det genomsnittliga positiva resultatet för skatteåret 2022 var cirka 266 200 euro (median 13 272 euro), medan det var cirka 246 500 euro för skatteåret 2021 (median 13 600 euro).

Förluster har fastställts för sammanlagt cirka 111 700 samfund (+8,7 %) %) för skatteåret 2022. Det totala beloppet av fastställda förluster från alla förvärvskällor sammanlagt var cirka 9,5 miljarder euro. De fastställda förlusterna ökade med 24,7 procent jämfört med året innan. Den genomsnittliga fastställda förlusten var cirka 85 400 500 euro och medianen 4 276 euro.

Figur 1: Samfundens positiva resultat och fastställda förluster skatteåren 2017–2022

I stolpdiagrammet minskar samfundens positiva resultat för skatteåret under 2018–2020 jämfört med året innan. Det positiva resultatet ökade däremot under 2021 och 2022. Från 2020 till 2022 ökade det positiva resultatet för skatteåret med totalt 14,3 miljarder euro till 48,3 miljarder euro. Storleken på de fastställda förlusterna under skatteåret varierade mellan skatteåren 2017 och 2022. Under denna tidsperiod hade skatteåret 2017 de minsta förlusterna, 4,6 miljarder euro. Förlusterna under denna tidsperiod var som störst under skatteåret 2022, 9,5 miljarder euro.

Samfundens beskattningsbara inkomst för skatteåret 2022 uppgick till totalt 44 miljarder euro, vilket var drygt 3,6 miljarder euro (+9,0 %) mer än året innan. Den beskattningsbara inkomsten för skatteåret fås genom att från skatteårets positiva resultat dra av tidigare års avdragsgilla förluster. 138 000 samfund (+1,7 %) hade beskattningsbar inkomst. Den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten ökade med drygt 21 000 euro till 318 000 euro (median 17 583 euro) jämfört med 2021.

Inkomstskatt för samfund

För samfundskunderna fastställdes för skatteåret 2022 sammanlagt 8,01 miljarder euro i inkomstskatt, vilket var cirka 0,73 miljarder euro (+10,1 %) mer än 2021. Inkomstskatt påfördes cirka 138 000 samfund, vilket var cirka 2 300 samfund (+1,7 %) mer än ett år tidigare. Samfundsskatt påfördes för 42,2 % av samfunden. Den största ökningen av samfundsskatten under skatteåret 2022 skedde i synnerhet inom tillverkningsbranschen och energiförsörjningen, inom flera andra sektorer var ökningen av samfundsskatten ringa eller samfundsskatten minskade jämfört med 2021.

Figur 2: Samfundens påförda inkomstskatt skatteåren 2014–2022

I kombinationsdiagrammet har beloppet av den debiterade samfundsskatten från året innan ökat under skatteåren 2015–2018 och 2021–2022. Under skatteåren 2019 och 2020 minskade samfundsskatten från året innan. Under skatteåren 2017–2022 ökade antalet betalare av samfundsskatt varje år. Under skatteåret 2014 uppgick samfundsskatten till 4,4 miljarder euro, 2020 till 5,4 miljarder euro och 2022 till 8,0 miljarder euro.

Från och med skatteåret 2014 har samfundsskattesatsen varit 20,0 procent. Skatteåren 2012 och 2013 var samfundsskattesatsen 24,5 procent och dessförinnan 26,0 procent (från och med skatteåret 2005).

En branschvis granskning visar att det fanns flest samfundsskattebetalare inom fastighetsbranschen 19,2 % av samfundsskattebetalarna) och branschen för vetenskap och teknik (14,4 %) samt inom byggbranschen (12,7 %) och handelsbranschen (11,9 %). Mest samfundsskatt påfördes däremot tillverkningsbranschen (30,2 % av det totala beloppet samfundsskatt), finansierings- och försäkringsbranschen (16,4 %) och handelsbranschen (12,7 %).

Figur 3: Påförd samfundsskatt branschvis skatteåren 2021 och 2022

I stapeldiagrammet är samfundsskatten granskad enligt bransch störst inom tillverkningsbranschen under skatteåren 2021 och 2022. Under båda åren är samfundsskatten näst störst inom finansierings- och försäkringsbranschen och tredje störst inom handelsbranschen. Under skatteåret 2022 var tillverkningsbranschens andel av samfundsskatten 2,4 miljarder euro, finansierings- och försäkringsbranschens andel 1,3 miljarder euro och handelsbranschens andel 1,0 miljarder euro. Under skatteåret 2021 var tillverkningsbranschens andel av samfundsskatten 1,8 miljarder euro, finansierings- och försäkringsbranschens andel 1,4 miljarder euro och handelsbranschens andel 1,0 miljarder euro.

Samfundsskatten ökade mest inom energiförsörjningen (+57,4%) och tillverkningsbranschen (+34,0%) under skatteåret 2022 från året innan. Samfundsskatten ökade i euro med 614 miljoner euro inom tillverkningsbranschen och med 186 miljoner euro inom energiförsörjningen. Samfundsskatten minskade för sin del mest inom hälsovårds- och socialtjänsterna (-17,6%) samt informations- och kommunikationsverksamheten (-10,7%).

Utöver samfundsskatt påfördes 40 500 samfund rundradioskatt på 33,8 miljoner euro för 2022 (+0,2 %) för finansiering av Rundradions verksamhet. Från och med skatteåret 2021 påfördes för första gången Ålands medieavgift, som är Ålands motsvarighet till rundradioskatten. Sammanlagt 290 samfund påfördes Ålands medieavgift till det totala beloppet av cirka 245 000 euro.

Skatteåterbäringar och kvarskatter

Inalles fick cirka 45 450 samfund (+10,8 %) skatteåterbäring för skatteåret 2022. Beloppet av skatteåterbäringar efter att beskattningen slutförts uppgick till cirka 760,5 miljoner euro (+21,2 %). Av detta belopp bestod cirka 548 miljoner euro av skatteåterbäringar på över 50 000 euro. Den genomsnittliga återbäringen uppgick till 16 743 euro och medianen för återbäringarna var 2 123 euro.

Figur 4: Skatteåterbäringar för samfund skatteåren 2014–2022

I kombinationsdiagrammet varierar både antalet samfund som fått skatteåterbäring och beloppet skatteåterbäringar under skatteåren 2014–2022 mycket. Under tidsperioden var beloppet skatteåterbäringar som minst under skatteåret 2014, 0,41 miljarder euro, och som störst under skatteåret 2022, då det totala beloppet skatteåterbäringar uppgick till 0,76 miljarder euro. Antalet samfund som fått skatteåterbäring var som minst under 2020 och 2021, då 41 028 företag fick skatteåterbäring och som högst under skatteåret 2016, då 48 123 samfund fick skatteåterbäring.

Kvarskatt förföll till betalning för 80 692 samfund (+0,1 %) till ett belopp på totalt 1,02 miljarder euro (+10,2 %). Den genomsnittliga kvarskatten uppgick till 12 622 euro och medianen för kvarskatterna var 1 708 euro. Cirka 657 miljoner euro av det totala beloppet kvarskatter bestod av kvarskatter på över 50 000 euro. En ökning i kvarskatten visar att många samfund har betalat för lite förskottsskatt under de senaste åren då samfunden har varit tvungna att betala mer kvarskatt än tidigare.

Figur 5: Kvarskatter för samfund skatteåren 2014–2022

I kombinationsdiagrammet har antalet samfund som betalat kvarskatt under skatteåren 2015–2022 ökat under alla andra år förutom under skatteåret 2015. Under samma tidsperiod ökade det totala beloppet kvarskatter i sin tur från året innan under alla andra år förutom under skatteåret 2019. Under skatteåret 2014 uppgick det totala beloppet kvarskatter till 0,35 miljarder euro och under skatteåret 2022 till 1,02 miljarder euro.

2022 utgjorde de samfund som fick skatteåterbäring 13,9 procent av de aktiva samfunden. Andelen samfund som betalade kvarskatt uppgick däremot till 24,6 procent. Ett samfund får inte skatteåterbäring eller kvarskatt till exempel om det inte har haft någon verksamhet under skatteåret eller om den förskottsskatt som samfundet har betalat för skatteåret har motsvarat beloppet av de påförda skatterna under året. Skatteåterbäring eller kvarskatt återbärs eller påförs inte heller om beloppet av den är under tio euro.

Figur 6: Andel samfund som fått skatteåterbäring eller kvarskatt skatteåren 2017–2022

I linjediagrammet varierar andelen samfund som betalat kvarskatt av de aktiva samfunden mellan 21,2 procent och 25,6 procent under skatteåren 2017–2022. Andelen var som lägst 2018 och som högst under skatteåret 2021. Andelen samfund som fått skatteåterbäring av de aktiva samfunden varierade mellan 13 procent och 17,2 procent under skatteåren 2017–2022. Andelen var som högst under skatteåret 2017 och som lägst under skatteåret 2021.

Förhållandet mellan skatteåterbäringar och kvarskatter och de skatter och avgifter av skattenatur som påförts samfund har varierat relativt mycket på årsnivå. Är 2022 var relationstalet mellan skatteåterbäringar och skatter 9,4 procent. Kvarskatternas andel av skatterna och avgifterna av skattenatur var 12,6 procent.

Figur 7: Förhållande mellan skatteåterbäringar och kvarskatter och påförda skatter och avgifter av skattenatur skatteåren 2017–2022

I linjediagrammet varierar förhållandet mellan skatteåterbäringar och påförda skatter och avgifter av skattenatur mellan 8,5 procent och 11,5 procent under skatteåren 2017–2022. Förhållandet var som högst under skatteåret 2019 och som lägst under skatteåret 2021. Förhållandet mellan kvarskatter och påförda skatter och avgifter av skattenatur varierade också per år mellan 9 och 13,1 procent under samma tidsperiod. Relationstalet för kvarskatter var som högst under skatteåret 2020 och som lägst under skatteåret 2017.

Skatteåterbäringar och kvarskatter för samfund kan variera väldigt mycket från år till år. Detta förklaras av konjunkturkänsligheten hos samfundens beskattningsbara inkomster samt av samfundens förskottsuppbörd som inte förmår i någon högre grad beakta förändringar i samfundens verksamhetsmiljö i realtid. Detta syns stora variationer i såväl tilläggsförskott som skatteåterbäringar och kvarskatter.

Beskrivning av statistik över näringsskatterna

Statistiken över näringsskatten skatteåret 2022 har publicerats i Skatteförvaltningens statistikdatabas. Statistiken över näringsskatterna innehåller information om företag, dvs. samfund, öppna bolag och kommanditbolag, beskattningssammanslutningar samt näringsidkare och jordbruksidkare. Till samfund räknas aktiebolag, andelslag, utländska bolag, föreningar, stiftelser, offentliga affärsverk, bostadssamfund och offentliga samfund. Beskattningssammanslutningar är åter jordbruks-, skogs- och fastighetssammanslutningar.

I statistikdatabasen har statistiska siffror för skatteåret 2022 publicerats för samfundens skatter samt skatteåterbäringar och kvarskatter, företagens resultat för skatteåret, avskrivningar och reserveringar samt dividender som personkunder och företagskunder erhåller.

De i statistikartikeln och statistikdatabasen presenterade siffrorna över antalet företag inkluderar sådana företag som har lämnat en skattedeklaration för skatteåret 2022 eller för vilka Skatteförvaltningen har uppskattat skatteårets resultat. Till exempel bostadsaktiebolag, föreningar och stiftelser behöver lämna en skattedeklaration endast om vissa villkor uppfylls och därför beaktas alla dessa inte i siffrorna över antalet företag.

Inkomstandelarna som fördelas på delägare i öppna bolag och kommanditbolag, rörelseidkarnas och yrkesutövarnas förvärvs- och kapitalinkomstandelar av näringsverksamheten samt deras skatter och avgifter av skattenatur visas i statistiken för personkunders inkomstbeskattning.

Sidan har senast uppdaterats 5.2.2024