Statistik från Skatteförvaltningen: Personkundernas inkomster, avdrag och skatter under skatteåret 2021
Inkomster
De skattepliktiga inkomsterna för personkunder uppgick under år 2021 till sammanlagt 159,8 miljarder euro, vilket var 9,4 miljarder (+6,3 %) mer än år 2020. De beskattningsbara förvärvsinkomsterna uppgick till 145,0 miljarder (+3,9 %) och de skattepliktiga kapitalinkomsterna till 14,8 miljarder (+36,2 %).
Förvärvsinkomsternas positiva utveckling förklaras i synnerhet av det förbättrade sysselsättningsläget. År 2021 ökade löneinkomsterna med sammanlagt 4,9 miljarder till 97,1 miljarder (+5,4 %). Ökningen i jämförelse med året innan förklaras delvis av att löneinkomsterna år 2020 minskade något jämfört med år 2019 på grund av permitteringar och uppsägningar som härrör från den ekonomiska situationen under coronapandemin. År 2021 var antalet personer med löneinkomster 57 tusen fler än år 2020 (+2,0 %), men 7 tusen färre än år 2019 (-0,2 %).
I och med det förbättrade sysselsättningsläget inträffade även väntade förändringar i arbetslöshetsförmånernas volym. Räknat i euro mottogs arbetslöshetsförmåner år 2021 sammanlagt 4,6 miljarder, vilket var 0,3 miljarder mindre (-6,5 %) än år 2020, men likväl 1,1 miljard mer (+29,9 %) än år 2019. År 2021 beviljades 676 tusen personer arbetslöshetsförmåner, vilket var 171 tusen personer färre (-20,2 %) än året innan.
Pensionsinkomsterna uppgick år 2021 till sammanlagt 34,3 miljarder, vilket var 0,5 miljarder mer (+1,4 %) än året innan. Antalet pensionsinkomsttagare ökade år 2021 långsammare än på många år: år 2021fick drygt 1,7 miljoner personer pensionsinkomst, vilket var 3 tusen personer fler (+0,2 %) än år 2020.
Diagram 1: Förvärvsinkomsternas utveckling 2014–2021
Då vi granskar förändringar i löne- och pensionsinkomsterna 2014–2021 ser vi att både löner och pensioner räknat i euro har stigit överallt i Finland. I Nyland har lönesumman emellertid under denna tid stigit närapå 25 procent, medan ökningen i Södra Savolax inte är större än 6 procent.
Under åren 2014–2021 har antalet löneinkomsttagare sjunkit i flera landskap. Antalet pensionsinkomsttagare har under samma period stigit i samtliga landskap.
Diagram 2.1: Förändringen uttryckt i löneinkomster landskapsvis 2014–2021
Diagram 2.2: Förändringen uttryckt i löneinkomsttagare landskapsvis 2014–2021
Diagram 3: Förändringen uttryckt i pensionsinkomster och pensionsinkomsttagare landskapsvis 2014–2021
Kapitalinkomsterna och kapitalinkomstskatterna nådde år 2021 alla tiders rekord. Kapitalinkomster inflöt år 2021 sammanlagt 17,5 miljarder, varav skattepliktiga kapitalinkomster utgjorde 14,8 miljarder och skattefria kapitalinkomster 2,7 miljarder. Under det förra rekordåret 2018 nådde kapitalinkomsterna sammanlagt 13,4 miljarder.
Bland kapitalinkomsterna år 2021 steg i synnerhet överlåtelsevinsterna och dividenderna. Överlåtelsevinsternagjorde 2021 till ett svindlande år och de översteg hela 8 miljarder (8,1 mrd.). En jämförelse visar att summan av de intäkter som år 2021 lyftes från aktiesparkonton var 21 miljoner. Visserligen blev det först i början av år 2020 möjligt att öppna ett aktiesparkonto och det maximibelopp som kunde överföras till kontot var 50 tusen euro.
I den tidigare historien hade beloppet av överlåtelsevinsterna endast två gånger överstigit 5 miljarders gränsen (år 2007 och 2020). Typiskt för överlåtelsevinster är stora växlingar mellan åren och för det mesta en viss korrelation med börskursernas utveckling. År 2021 steg faktiskt börskurserna kraftigt till en rekordnivå. År 2021 nådde såväl offentligt noterade värdepapper (3,5 mrd.) som beloppen av överlåtelsevinster av andra tillgångar (4,6 mrd.) rekordsiffror. Överlåtelsevinster av andra tillgångar omfattar bland annat överlåtelsevinster av fastigheter, aktielägenheter, aktier i ett icke-noterat bolag samt från virtuella valutor.
Diagram 4: Utvecklingen av beloppet av överlåtelsevinster 2003–2021
Överlåtelsevinster av offentligt noterade värdepapper mottogs år 2021 för första gången av fler än 400 tusen personkunder (404 802) och överlåtelsevinster av övriga tillgångar av 88 559 personkunder. Trots att antalet mottagare av överlåtelsevinster faktiskt har ökat under årens lopp, får största delen mottagare mindre vinster. År 2021 var medianen 1 611 euro. Av dem som fick överlåtelsevinster fick 80 procent (80,3 %) under 10 tusen euro i överlåtelsevinst. Likaså fick 95 procent av mottagarna (95,1 %) en överlåtelsevinst till ett belopp under 50 tusen euro.
Största delen av överlåtelsevinsternas belopp i euro kommer emellertid från större vinster än dessa. År 2021 mottogs överlåtelsevinster på över 50 tusen euro av 23 233 personkunder (andelen av samtliga mottagare 4,9 %), vilkas överlåtelsevinster i euro utgjorde cirka 5,8 miljarder, dvs. att en andel på 50 tusen euro utgjorde 72 procent (71,8 %) av alla överlåtelsevinster. Överlåtelsevinster på över 100 tusen euro mottogs av 10 763 personkunder (andel 2,3 %), vilkas överlåtelsevinster i euro uppgick till drygt 4,9 miljarder (andel 61,1 %). Överlåtelsevinster på över en miljon euro mottogs av 846 personkunder (andel 0,2 %), vilkas överlåtelsevinster i euro uppgick till drygt 2,5 miljarder (andel 31,2 %).
Diagram 5: Antalet mottagare utifrån överlåtelsevinstens storlek 2014–2021
Diagram 6: Överlåtelsevinster enligt storleksklass 2014–2021
År 2021 stod de stora beloppen av överlåtelsevinster i euro för den största ökningen, vilket ledde till att de kapitalinkomster som för första gången beskattades med en högre skattesats (34 %), dvs. den andel som överstiger 30 tusen euro (7,2 mrd.) var större än andelen under 30 tusen euro (skattesats 30 %) av andelen beskattade kapitalinkomster (6,7 mrd.).
År 2021 kom tre fjärdedelar av överlåtelsevinsterna på över en miljon euro från överlåtelsevinster av övriga tillgångar och en fjärdedel från överlåtelsevinster av offentligt noterade värdepapper. Av alla överlåtelsevinster utgjorde andelen övriga tillgångar år 2021 cirka 56 procent. Männens andel av överlåtelsevinster på över en miljon euro utgjorde drygt 90 procent (90,8 %), medan männens andel av samtliga överlåtelsevinster var 10 procentenheter mindre (80,9 %). En granskning utifrån åldersgrupper visar att överlåtelsevinster i främsta rummet mottogs av 40–60-åringar. 40–50-åringarnas andel av överlåtelsevinster på över en miljon euro utgjorde 34,4 procent och 50–60-åringarnas andel 28,1 procent. Överlåtelsevinsterna sammanlagt visar en jämnare fördelning av andelar (obs. statistiken över klassificering enligt åldersgrupp inkluderar inte dödsbon).
Diagram 7: Överlåtelsevinster enligt åldersgrupp 2021
I granskningar utifrån landskap framträder Nylands andel. I Nyland bor cirka 30 procent av de skattskyldiga, men av dem som fick en överlåtelsevinst år 2021 var nylänningarnas andel cirka 37 procent. I fråga om överlåtelsevinsters belopp i euro är Nylands andel ännu större, 48 procent, vilket anger att nylänningarnas överlåtelsevinster är större än genomsnittet. Av överlåtelsevinsterna på över en miljon euro utgör Nylands andel 58 procent. Nylänningarnas andel av dividenderna var likaså av samma storlek som överlåtelsevinsterna (till antalet 37 % och till eurobeloppet 47 %).
En kontroll av postnummer visar att hälften av kapitalinkomsterna har influtit från färre än 200 postnummerområden. Av de skattskyldiga bor en knapp tredjedel inom dessa postnummerområden. Likaså kom hälften av överlåtelsevinsterna år 2021 från 140 postnummerområden. Av de skattskyldiga bor en knapp fjärdedel inom dessa postnummerområden. Flest överlåtelsevinster mottogs av postnumret 00100 Helsingfors Centrum - Främre Tölö, 149 miljoner, och 00140 Brunnsparken - Ulrikasborg, 115 miljoner. Samma postnummer var likaså de enda, där dividender för över 100 miljoner mottogs på postnummer 00140 Brunnsparken - med Ulrikasborg i täten med 165 miljoner.
Tabell 1: Postnummerområden vars invånare har de största sammanlagda överlåtelsevinsterna år 2021 (TOP 20)
| Top 20 postnummerområden med de största överlåtelsevinsterna | Överlåtelsevinster, milj. € | Andel av överlåtelsevinster i hela landet | Dividender, milj. € | Andel av dividenderna i hela landet |
| Hela landet | 8 075 | 5 804 | ||
| 00100 Helsingfors centrum - Främre Tölö (091 Helsingfors) | 149 | 1,8 % | 116 | 2,0 % |
| 00140 Brunnsparken - Ulrikasborg (091 Helsingfors) | 115 | 1,4 % | 165 | 2,8 % |
| 02700 Grankulla (235 Grankulla) | 97 | 1,2 % | 82 | 1,4 % |
| 02230 Mattby (049 Esbo) | 85 | 1,1 % | 55 | 0,9 % |
| 00150 Eira - Ärtholmen (091 Helsingfors) | 79 | 1,0 % | 74 | 1,3 % |
| 00180 Kampen - Gräsviken (091 Helsingfors) | 73 | 0,9 % | 38 | 0,7 % |
| 00120 Rödbergen (091 Helsingfors) | 73 | 0,9 % | 51 | 0,9 % |
| 00200 Drumsö (091 Helsingfors) | 71 | 0,9 % | 55 | 1,0 % |
| 00210 Hallonnäs (091 Helsingfors) | 69 | 0,9 % | 41 | 0,7 % |
| 40100 Jyväskylä Keskus (179 Jyväskylä) | 65 | 0,8 % | 13 | 0,2 % |
| 02160 Westend (049 Esbo) | 62 | 0,8 % | 62 | 1,1 % |
| 02750 Smedsby-Kurängen (049 Esbo) | 60 | 0,7 % | 8 | 0,1 % |
| 20100 Åbo Centrum (853 Åbo) | 59 | 0,7 % | 49 | 0,9 % |
| 20900 Moikois-Beckholmen (853 Åbo) | 58 | 0,7 % | 31 | 0,5 % |
| 00170 Kronohagen (091 Helsingfors) | 57 | 0,7 % | 41 | 0,7 % |
| 61800 Kauhajoki Keskus (232 Kauhajoki) | 57 | 0,7 % | 8 | 0,1 % |
| 00160 Skatudden (091 Helsingfors) | 56 | 0,7 % | 42 | 0,7 % |
| 00130 Gardesstaden (091 Helsingfors) | 53 | 0,7 % | 31 | 0,5 % |
| 00330 Munksnäs (091 Helsingfors) | 49 | 0,6 % | 52 | 0,9 % |
| 00560 Majstad-Gammelstaden (091 Helsingfors | 48 | 0,6 % | 17 | 0,3 % |
Dividendinkomster mottogs av inkomstbeskattade personkunder (inte källbeskattade) sammanlagt 5,8 miljarder, varav som förvärvsinkomst beskattade 0,6 miljarder, som kapitalinkomst beskattade 2,7 miljarder och skattefria dividender 2,5 miljarder. Under det tidigare rekordåret 2019 uppgick beloppet av de inkomstbeskattade personkundernas dividendinkomster till 5,6 miljarder. År 2020 stannade dividendinkomsterna på 5,1 miljarder, vilket i synnerhet påverkades av den begränsning av betalning av dividender som av ECB hade påförts bankerna och som upphörde år 2021.
Beloppet av de dividender som mottagits av bolag noterade år 2021 var 1,5 miljarder, beloppet av de dividender som mottagits av onoterade bolag 4,1 miljarder och beloppet av dividender från utlandet 0,2 miljarder. Dividender större än 100 tusen euro mottogs av sammanlagt 9 988 personkunder. Dividendernas sammanlagda belopp utgjorde drygt 2,7 miljarder eller 47 procent av det sammanlagda beloppet av alla dividender. Likaså mottog 296 personkunder över en miljon stora dividender, vilkas sammanlagda belopp uppgick till 716 miljoner.
Även i fråga om dividendinkomster slog fjolåret ett rekord: Dividendinkomster betalades senaste år sammanlagt 5,8 miljarder till finländarna. Av detta belopp beskattades 0,6 procent som förvärvsinkomst och 2,7 miljarder som kapitalinkomst. Skattefria dividender utgjorde 2,5 miljarder euro av det sammanlagda beloppet. 1,5 miljarder euro av de utbetalda dividenderna kom från börsnoterade bolag, 4,1 miljarder euro från onoterade bolag och 0,2 miljarder från dividender från utlandet. Dividender på över 100 000 euro mottogs av cirka tiotusen personer. Det sammanlagda beloppet av dividenderna som utbetalades till dem uppgick till 2,7 miljarder eller närapå hälften (47 %) av det totala beloppet av samtliga dividender.
Avdrag
År 2021 gjorde allt som allt drygt två miljoner finländare i sin beskattning avdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer eller arbetslöshetskassor. Antalet är nästan 100 000 personer fler än år 2018 då antalet personer som hade gjort avdrag för medlemsavgifter började stiga efter flera års nedgång. Permitteringarna under coronapandemin har säkert fått en del löntagare att ansluta sig åtminstone till en arbetslöshetskassa. 73 procent av alla löneinkomsttagare i åldern 18–69 år hör till en arbetsmarknadsorganisation eller en arbetslöshetskassa. År 2021 uppgick den genomsnittliga medlemsavgiften till en arbetsmarknadsorganisation eller en arbetslöshetskassa till 305 euro, medan den genomsnittliga medlemsavgiften året innan var 296 euro. Medlemsavgiften till en arbetsmarknadsorganisation eller en arbetslöshetskassa är helt och hållet avdragbar. Det är möjligt att mången anslöt sig till en kassa eller ett fackförbund när coronapandemin utbröt år 2020 och att hela medlemsavgiften år 2021 för första gången förföll till betalning och blev avdragbar i beskattningen. Även i de högre inkomstklasserna finns det fler personer som gjort avdraget än år 2020.
Diagram 8: Medlemsavgifterna till en arbetsmarknadsorganisation eller en arbetslöshetskassa 2014–2021
Antalet personer som har anslutit sig till en arbetsmarknadsorganisation eller en arbetslöshetskassa sjönk från år 2014 till 2018, men har därefter vänt uppåt. Den genomsnittliga medlemsavgift som dragits av från löneinkomsten i beskattningen ökade år 2021 för första gången sedan år 2014.
För kostnader för arbetsresor gjordes år 2021 avdrag i beskattningen av 716 000 finländare (+2,6%). Avdrag för arbetsresekostnader från löneinkomst beviljades år 2021 sammanlagt 1,5 miljarder euro (+4,7 %). Avdraget för arbetsresekostnader utnyttjades år 2021 likväl av 6,5 procent färre personer än för coronapandemin år 2019. När distansarbete på grund av pandemin blev vanligare, sjönk antalet personer med arbetsresekostnader. Även de som minskade det maximala beloppet av arbetsresekostnader var i fjol färre än före coronaperioden. Det genomsnittliga avdraget från löneinkomster för arbetsresekostnader var i fjol 2 093 euro.
Diagram 9: Arbetsresekostnader 2014–2021
Hushållsavdrag beviljades av Skatteförvaltningen år 2021 sammanlagt 420 miljoner euro (+8,8 %). Hushållsavdraget utnyttjades senaste år av sammanlagt av 474 000 finländare (+7,9 %). Den ansenliga ökningen av hushållsavdrag förklaras delvis av att avdraget coronaåret 2020 utnyttjades i lägre grad än förut. Mest ökade utnyttjandet av hushållsavdraget senaste år i Päijänne-Tavastland, där beloppet av hushållsavdraget ökade med 15 procent och antalet personer som utnyttjade hushållsavdraget nästan lika mycket (+14,9 %). Minst ökade utnyttjandet av hushållsavdraget i Lappland: avdragsbeloppet med 3,2 procent och antalet personer som beviljades avdrag med 1,3 procent.
1,6 procent av kostnaderna för hushållsavdraget härrörde från arbete som utförts hemma hos föräldrarna till den som låtit utföra arbetet eller från arbete som utförts vid personens fritidsbostad. I omsorgs- och vårdarbete var andelen högst, dvs. att 4,2 procent av kostnaderna uppstod hos föräldrar eller farföräldrar. Allt som allt utnyttjas hushållsavdraget oftare av de äldre åldersklasserna än av andra. År 2021 hade hushållsavdraget gjorts till maximibeloppet av 65 000 personer vilket anger att 14 procent av dem som beviljats avdraget beviljades maximibeloppet av avdraget. År 2021 var det vanligare att hushållsavdraget gjordes och beviljades till maximalt belopp i de högre inkomstklasserna.
Diagram 10: Andelen av personer per inkomstklass som beviljats hushållsavdrag år 2021
Tabell 2: De populäraste skatteavdragen på separat ansökan utifrån antal sökande år 2021
| Antalet mottagare | Belopp för avdrag, milj. euro | |
|---|---|---|
| Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor | 2 032 763 | 620 |
| Arbetsresekostnader | 716 053 | 1 498 |
| Hushållsavdrag | 474 372 | 420 |
| Avdrag för arbetsrum | 409 588 | 361 |
| Arbetsredskap (material och användning av egna arbetsredskap | 138 050 | 102 |
Skatter
Inkomstskatter för personalkunder (förvärvs- och kapitalinkomstskatter) fastställdes skatteåret 2021 sammanlagt 35,1 miljarder euro, vilket var 2,8 miljarder mer (+8,6 %) än skatteåret 2020 och 3,5 miljarder mer (+11,0 %) än skatteåret 2019. Under skatteåret 2021 ökade antalet personer som betalade inkomstskatt med näst intill 49 tusen till drygt 4,2 miljoner personkunder.
Diagram 11: Förvärvs- och kapitalinkomstskatternas utveckling skatteåren 2014–2021
Under åtta års tid 2014–2021 har inkomstskatten sammanlagt ökat med 5,2 miljarder, varav förvärvsinkomstskatternas andel utgör 3,3 miljarder (kommunalskatt +2,7 mrd., förändringarna i andra förvärvsinkomstskatter är mindre) och kapitalinkomstskatternas andel 1,9 miljarder. År 2021 ökade förvärvsinkomstskatterna 1,5 miljarder sammanlagt till 30,7 miljarder (+5,2 %) och kapitalinkomstskatterna med 1,3 miljarder sammanlagt till 4,4 miljarder (+41,3 %). Kapitalinkomstskatterna ökade år 2021 för första gången till över 4 miljarder (4,4 mrd.), vilket var 1,2 miljarder mer (+40,0 %) än under det förra rekordåret 2018.
Interaktiv diagram: Kapitalinkomstskatternas fördelning regionvis 2021 (endast på finska)
Cirka 55 procent av kapitalinkomstskatten kom från skattskyldiga i regionerna kring Helsingfors, Tammerfors och Åbo. Den sammanlagda andelen förvärvsinkomstskatt i regionerna kring Helsingfors, Tammerfors och Åbo var cirka 50 procent. Den regionala fördelningen av förvärvsinkomstkatter följer i stort sett fördelningen av förvärvsinkomster, även om Nylands andel av förvärvsinkomstskatterna från landskapen proportionellt sett är högre. Detta har sin förklaring i en högre lönenivå som beskattas med högre skattesatser enligt statens inkomstskatteskala.
Fördelning av förvärvsinkomstskatterna regionvis 2021
Interaktiv diagram: Fördelning av förvärvsinkomstskatterna regionvis 2021 (endast på finska)