Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen för 2022

Enligt de preliminära uppgifterna samlar Skatteförvaltningen in 2 086 miljoner euro i fastighetsskatter till kommunerna i år. Fastighetsskatteintäkterna stiger med cirka 93 miljoner euro (+4,7 %) från i fjol. Tillväxten beror till stor del på det ökade byggnadskostnadsindexet som orsakat en höjning av återanskaffningsvärdet på byggnader. Statistiken baserar sig på de fastighetsuppgifter utifrån vilka Skatteförvaltningen fastställer fastighetsskatterna för år 2022. Fastighetsbeskattningen slutförs i slutet av oktober. Efter det publicerar vi den slutgiltiga statistiken över fastighetsskatterna. Den slutliga statistiken kan avvika från dessa preliminära uppgifter.

Fastighetsskatten för 2022 baserar sig på fastighetens beskattningsvärde för 2021 och på den fastighetsskattesats som den kommun där fastigheten är belägen har fastställt för 2022. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Fastighetsskattesatser

Riksdagen fastställer en nedre och övre gräns för skattesatserna och kommunen fastställer fastighetsskattesatsen inom ramen för dessa gränser. Inga ändringar gjordes i de nedre och övre fastighetsskattesatserna för 2022.

Gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen är 0,93–2,00 procent år 2022. För år 2022 höjdes den allmänna skattesatsen i 11 kommuner och sänktes i fem kommuner. Skattesatsen är högst i Imatra (1,90 %) och Pyhäranta (1,80 %). Den nedre och övre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende är däremot 0,41–1,00 procent år 2022. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjdes i åtta kommuner och sänktes i sex kommuner. Skattesatsen är högst i Kaskö (1,00 %) och Vesanto (0,80 %).

Tabell 1: Antalet kommuner där skattesatsen höjts och sänkts, året 2022

Beskattningsvärdena på fastigheter

Beskattningsvärdet på en fastighet och skatten fastställs separat för marken och byggnaderna. Beskattningsvärdet på mark beräknas utifrån kommunvisa tomtpriskartor och anvisningar om värdering. Dessa anvisningar har inte ändrats och även områdespriserna är samma som tidigare.

Beskattningsvärdet på byggnader och konstruktioner grundar sig på återanskaffningsvärdet och på åldersavdraget från dem. Ökningen av byggnadskostnadsindexet höjer återanskaffningsvärdena medan åldersavdragen minskar värdena. Återanskaffningsvärdena för 2021 höjdes med 4,2 procent till följd av det ökade byggnadskostnadsindexet. På grund av åldersavdragen kan beskattningsvärdena på byggnader visserligen ha ökat mindre än så.

Enligt de preliminär uppgifterna var beskattningsvärdena på fastigheter totalt 252 miljarder euro. Av detta belopp utgjorde byggnadernas andel 203,6 miljarder euro (80,8 %) och markens andel 48,4 miljarder euro (19,2 %). Beskattningsvärdena på fastigheter ökade med 4,5 procent från det föregående året. I hela landet steg beskattningsvärdena på byggnader med 5,2 % och beskattningsvärdena på mark med 1,7 % jämfört med året innan.

Graf 1: Beskattingsvärderna på byggnader och mark åren 2014–2022

Fastighetsskatt

Fastighetsskatten är en andel av beskattningsvärdet på en fastighet enligt fastighetsskattesatsen. Enligt de preliminära uppgifterna ger fastighetsskatteintäkterna kommunerna 2 086 miljoner euro år 2022. Det är cirka 93 miljoner euro (+4,7 %) mer än den slutliga fastighetsskatt som debiterats år 2021. År 2021 ökade fastighetsskatteintäkterna med 2,7 procent och därmed har tillväxten av skatteintaget blivit snabbare år 2022.

Cirka 74 procent, 1 542 miljoner euro, av fastighetsskatteintäkterna flyter in från byggnader. Markens andel är 26 procent, 545 miljoner euro. Den fastighetsskatt som i år flyter in från mark ökar enligt de preliminära uppgifterna med 2 procent och den som flyter in från byggnader med 5,7 procent. Byggnadernas andel av fastighetsskatten varierar från kommun till kommun. Andelen är störst i Satakunta (89,5 %) och minst i Nyland (58,7 %).

Fastighetsskatten påförs inte om skattebeloppet understiger 10 euro. I de kalkylerade fastighetsskatteuppgifterna har också mindre än 10 euro i fastighetsskatt beaktats och därför är de debiterade fastighetsskatterna lite mindre än de kalkylerade fastighetsskatterna.

Graf 2: Kalkylerad fastighetsskatt skatteåren 2014–2022

Fastighetsskatt enligt region

Enligt de preliminära uppgifterna är de Nyländska kommunernas andel 35 procent av den kalkylerade fastighetsskatten i hela landet. De näst största andelarna har kommunerna i Birkaland (8,6 %) och Egentliga Finland (7,6 %).

Grafen 3: Fördelningen av fastighetsskatterna per landskap 2022, preliminär uppgift

Betraktat per landskap ökar de kalkylerade fastighetsskatteintäkterna mest på Åland (+32,4 %) där både den fastighetsskatt som flyter in från byggnader (+37,6 %) och den som flyter in från mark (+12,8 %) ökar. Ökningen beror främst på flera höjda fastighetsskattesatser i Mariehamn för 2022. Enligt de preliminära uppgifterna sjunker fastighetsskatteintäkterna endast i Mellersta Österbotten för 2022 (-1,3 %). Orsaken bakom sänkningen är att den fastighetsskatt som flyter in från byggnader minskar med 1,6 procent. Fastighetsskatten som flyter in från mark ökar däremot med 1,2 procent i Mellersta Österbotten.

Graf 4: Årsändring i fastighetsskattebeloppet områdesvis 2022, preliminär uppgift

Enligt de preliminära uppgifterna sjunker de kalkylerade fastighetsskatteintäkterna eller bevaras på samma nivå endast i åtta kommuner för 2022 jämfört med året innan. År 2021 var det motsvarande antalet 176 kommuner. År 2022 ökar fastighetsskatteintäkterna med högst en procent i åtta kommuner och med mer än detta i till och med 293 kommuner.

Graf 5: Antalet kommuner engligt ändringen i fastighetsskatteintäkterna 2021 joch 2022