Statistik från Skatteförvaltningen: Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen 2025

Enligt preliminära uppgifter samlar Skatteförvaltningen in 2 429 miljoner euro i fastighetsskatter till kommunerna i år.

Fastighetsskatteintäkterna stiger med cirka 27 miljoner euro (+1,1 procent) från i fjol. Intäktsökningen har senast varit mindre än så år 1997. År 2025 är ökningen både i fastigheternas beskattningsvärden och i fastighetsskattesatsen måttlig, medan ökningen under tidigare år har varit kraftigare i åtminstone den ena av dessa. Den statistik som publicerats i dag baserar sig på de fastighetsuppgifter utifrån vilka Skatteförvaltningen fastställer fastighetsskatterna för år 2025. Fastighetsbeskattningen slutförs i slutet av oktober. Därefter publiceras den slutgiltiga statistiken över fastighetsskatterna Den slutliga statistiken kan avvika från dessa preliminära uppgifter. På senare år har fastighetsskattens belopp för hela landet i den slutliga statistiken varit cirka 5–10 miljoner mindre än i de preliminära uppgifterna.

Fastighetsskatten är en skatt som betalas årligen och som grundar sig på ägande av fastigheten. Fastighetsskatten gäller både mark och byggnader. Vid fastighetsbeskattningen är fastighetsägaren skattskyldig. Fastighetsskatten för 2025 grundar sig på fastighetens beskattningsvärde för 2024 samt på fastighetsskattesatsen för 2025 som fastställts av den kommun där fastigheten är belägen. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

I början av statistikartikeln granskas de faktorer som påverkar fastighetsskattens belopp: fastigheternas beskattningsvärden samt fastighetsskattesatserna. Därefter granskas de regionala skillnaderna i fastighetsskatten närmare.

En måttlig höjning i beskattningsvärdena för fastigheter

En fastighets beskattningsvärde och skatt bestäms separat för marken och varje byggnad på den. Som grund för markens beskattningsvärde används kommunspecifika tomtpriskartor och bedömningsanvisningar. År 2024 gjordes inga ändringar i anvisningarna och områdespriserna var oförändrade. Beskattningsvärdena för mark kan dock förändras, till exempel om kommunen har utfört planläggningsåtgärder eller Skatteförvaltningen har korrigerat felaktiga uppgifter om mark.

Beskattningsvärdet för en byggnad erhålls när de årliga åldersavdragen görs från dess återanskaffningsvärde. En ökning i byggnadskostnadsindexet höjer återanskaffningsvärdena för byggnader. År 2024 höjdes återanskaffningsvärdena med 0,5 procent till följd av ökningen i byggnadskostnadsindexet. Ökningen av byggnadskostnadsindexet har blivit måttligare jämfört med tidigare år. År 2023 steg indexet med 2,1 procent och 2022 med hela 9,4 procent. I statistiken kan återanskaffningsvärdena för byggnader också öka till följd av nybyggnad eller uppdateringar i kommunens byggnadsuppgifter.

Enligt preliminära uppgifter ökade fastigheternas beskattningsvärden med 0,4 procent jämfört med året innan och uppgick till sammanlagt 277,6 miljarder euro. Beskattningsvärdena för byggnader steg på riksnivå med 0,4 procent och beskattningsvärdena för mark med 0,5 procent jämfört med året innan. Byggnadernas andel av beskattningsvärdena var 228,1 miljarder euro (82,2 %) och markens andel 49,5 miljarder euro (17,8 %). Andelarna förblev oförändrade jämfört med 2024.

Bild 1: Beskattningsvärdena på byggnader och mark åren 2014–2025

Minst en fastighetsskattesats höjdes för 2025 i 55 kommuner

Riksdagen fastställer undre och övre gränser för fastighetsskattesatserna, inom ramen för vilka kommunen fastställer skattesatserna. Inga ändringar gjordes i de övre och nedre gränserna för fastighetsskattesatserna år 2025.

Gränserna för byggnadernas allmänna fastighetsskattesats är 0,93–2,00 %. För 2025 höjdes skattesatsen i 21 kommuner och sänktes i en kommun. Den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader är högst i Imatra (1,90 %). Gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen för mark är 1,30–2,00 procent. År 2025 höjdes skattesatsen i 10 kommuner och räknades i en kommun. Skattesatsen är högst i Kaskö (2,00 %).

Den nedre och övre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende förblir oförändrade och är 0,41–1,00 procent år 2025. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjdes i 21 kommuner och sänktes i en kommun. Även denna skattesats är högst i Kaskö (1,00 %).

Tabell 1: Antal kommuner där fastighetsskattesatsen har höjts eller sänkts, år 2025

Fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader höjdes i 24 kommuner. Fastighetsskattesatsen för kraftverksbyggnader höjdes i 19 kommuner. Av dessa fastställdes denna skattesats för första gången i 12 kommuner. Om kommunen inte har fastställt någon separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader, fastställs fastighetsskatten för kraftverksbyggnader enligt den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader. År 2025 har 46 kommuner ingen separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader. År 2014 var motsvarande siffra 165 kommuner.

Även om det fanns ganska många kommuner som hade höjt fastighetsskattesatserna, blir effekten av de gjorda procenthöjningarna dock liten på riksnivå, eftersom de gjorda procenthöjningarna är relativt små och inte gjordes i de stora städerna.

Fastighetsskattens belopp ökar med 1,1 procent jämfört med året innan.

Fastighetsskatten är den med fastighetsskattesatsen förenliga andelen av fastighetens beskattningsvärde. Enligt preliminära uppgifter kommer fastighetsskatten år 2025 att ge kommunerna intäkter på 2 429 miljoner euro. Detta är cirka 27 miljoner euro (+1,1 %) mer än den slutliga fastighetsskatten som debiterades för år 2024. Fastighetsskattens tillväxttakt är klart långsammare än under tidigare år. År 2024 ökade fastighetsskatteintäkterna med 7,2 procent, vilket till stor del berodde på att den nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen för markområden höjdes. År 2023 ökade intäkterna från fastighetsskatten däremot med 7,9 procent huvudsakligen på grund av den kraftiga höjningen av byggnadskostnadsindexet

Enligt preliminära uppgifter härrör 72,4 procent, det vill säga 1 760 miljoner euro, av fastighetsskattesintäkterna, från byggnader under 2025. En andel om 27,6 procent, det vill säga cirka 670 miljoner euro, härrör i sin tur från mark. Den kalkylerade fastighetsskatt som kan hänföras till mark kommer att öka med 1,1 procent (7,5 miljoner euro) och den kalkylerade fastighetsskatt som kan hänföras till byggnader med 1,2 procent (20,3 miljoner euro) i år.

Bild 2: Kalkylerad fastighetsskatt skatteåren 2014–2025

Fastighetsskatt debiteras inte om skattebeloppet understiger 10 euro. I de kalkylerade fastighetsskatteuppgifterna har också mindre än 10 euro i fastighetsskatt beaktats och därför är de debiterade fastighetsskatterna lite mindre än de kalkylerade fastighetsskatterna.

Ökningen av fastighetsskatteintäkterna är störst i Mellersta Österbotten

År 2025 ökar intäkterna av fastighetsskatten enligt preliminära uppgifter i 14 landskap och sjunker i 5 landskap. Mest ökar fastighetsskatten på både byggnader (+6,1 %) och mark (+0,7 %) i Mellersta Österbotten (+5,5 %). I synnerhet fastighetsskatten för vind- och solkraftverk (+20,5 %) samt industribyggnader (+14,9 %) ökar i Mellersta Österbotten jämfört med året innan. Granskat på landskapsnivå ökar fastighetsskatteintäkterna näst mest i Norra Österbotten (+3,2 %), tredje mest i Södra Österbotten (+2,8 %) och fjärde mest i Österbotten (+2,4 %). Även i dessa landskap ökar fastighetsskatten för vind- och solkraftverk kraftigt jämfört med året innan; i Norra Österbotten 12,4 procent, i Södra Österbotten 33,1 procent och i Österbotten 13,2 procent.

Bild 3: Årsändring i fastighetsskattebeloppet områdevis 2025, preliminär uppgift

Enligt preliminära uppgifter ökar de kalkylerade fastighetsskatteintäkterna med över 5 procent i 33 kommuner år 2025. Fastighetsskatteintäkterna sjunker eller förblir oförändrade i 170 kommuner jämfört med året innan. I tio kommuner där fastighetsskatteintäkterna enligt preliminära uppgifter ökar mest har antingen fastighetsskattesatserna höjts eller vindkraftverk och solkraftverk byggts.

Bild 4: Antalet kommuner enligt ändringen i fastighetsskatteintäkterna 2024 och 2025