Statistik från Skatteförvaltningen: Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen 2024
Enligt preliminära uppgifter samlar Skatteförvaltningen in 2 413 miljoner euro i fastighetsskatter till kommunerna i år.
Fastighetsskatteintäkterna stiger med cirka 171 miljoner euro (+7,7 procent) från i fjol. Ökningen beror främst på en ändring av 11 § i fastighetsskattelagen vid ingången av 2024. Vid ändringen åtskildes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark från den allmänna fastighetsskattesatsen och dess nedre gräns höjdes från 0,93 procent till 1,30 procent. Till följd av ändringen höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark i 246 kommuner. Dessutom stiger fastighetsskatteintäkterna under 2024 till följd av att återanskaffningsvärdena för byggnader höjdes med 2,1 procent till följd av en ökning i byggnadskostnadsindexet för fastighetsskatten.
Den statistik som publicerats i dag (27.3.2024) baserar sig på de fastighetsuppgifter utifrån vilka Skatteförvaltningen fastställer fastighetsskatterna för år 2024. Fastighetsbeskattningen slutförs i slutet av oktober. Därefter publiceras den slutgiltiga statistiken över fastighetsskatterna Den slutliga statistiken kan avvika från dessa preliminära uppgifter. På senare år har fastighetsskattens belopp för hela landet i den slutliga statistiken varit cirka 5–10 miljoner mindre än i de preliminära uppgifterna.
Fastighetsskatten för 2024 baserar sig på fastighetens beskattningsvärde för 2023 och på den fastighetsskattesats som den kommun där fastigheten är belägen har fastställt för 2024. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.
I början av statistikartikeln granskas de faktorer som påverkar fastighetsskattens belopp: fastigheternas beskattningsvärden samt fastighetsskattesatserna. Därefter behandlas regionala skillnader i fastighetsskatten.
En måttlig höjning i beskattningsvärdena för fastigheter
En fastighets beskattningsvärde och skatt bestäms separat för marken och varje byggnad på den. Som grund för markens beskattningsvärde används kommunspecifika tomtpriskartor och bedömningsanvisningar. År 2023 gjordes inga ändringar i anvisningarna och områdespriserna var oförändrade. Beskattningsvärdena för mark kan dock förändras, till exempel om kommunen har utfört planläggningsåtgärder eller Skatteförvaltningen har korrigerat felaktiga uppgifter om mark.
Beskattningsvärdet för en byggnad erhålls när de årliga åldersavdragen görs från dess återanskaffningsvärde. En ökning i byggnadskostnadsindexet höjer återanskaffningsvärdena för byggnader. År 2023 höjdes återanskaffningsvärdena med 2,1 procent till följd av ökningen i byggnadskostnadsindexet. Ökningen i byggnadskostnadsindexet blev måttligare jämfört med 2022 då ökningen var 9,4 procent. I statistiken kan återanskaffningsvärdena för byggnader också öka till följd av nybyggnad eller uppdateringar i kommunens byggnadsuppgifter.
Inalles ökade fastigheternas beskattningsvärden med 2,1 procent jämfört med året innan och uppgick enligt preliminära uppgifter till sammanlagt 277,8 miljarder euro. Byggnadernas beskattningsvärden ökade i hela landet med 2,4 procent och markens beskattningsvärden med 0,7 procent jämfört med året innan. Byggnadernas andel av beskattningsvärdena var 228,4 miljarder euro (82,2 %) och markens andel 49,4 miljarder euro (17,8 %). Byggnadernas andel ökade med 0,2 procentenheter från år 2023 och markernas andel minskade i samma mån.
Bild 1: Beskattningsvärderna på byggnader och mark åren 2016–2024
Den allmänna fastighetsskattesatsen för mark höjdes i 246 kommuner till följd av en höjning av den nedre gränsen
Riksdagen fastställer en övre och nedre gräns för skattesatserna och inom dessa gränser fastställer varje kommun fastighetsskattesatsen. Vid ingången av 2024 åtskildes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark från den allmänna fastighetsskattesatsen och dess nedre gräns höjdes från 0,93 procent till 1,30 procent för kommunerna i Fastlandsfinland. Till följd av ändringen höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark i 246 kommuner. Jämfört med 2023 höjde flera kommuner även andra fastighetsskattesatser.
Gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader förblir oförändrade och är 0,93–2,00 procent under 2024. För 2024 höjdes skattesatsen i 45 kommuner och sänktes i 5 kommuner. Många kommuner höjde den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader till samma nivå som den allmänna fastighetsskattesatsen för mark låg på. Den allmänna fastighetsskattesatsen för byggnader är högst i Imatra (1,90 procent).
Den nedre och övre gränsen för fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende förblir oförändrade och är 0,41–1,00 procent under 2024. Fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjdes i 21 kommuner och sänktes i 5 kommuner. Skattesatsen är högst i Kaskö (1,00 procent), Vesanto (0,80 procent) och Kinnula (0,80 procent).
Tabell 1: Antal kommuner där fastighetsskattesatsen har höjts eller sänkts, år 2023
Fastighetsskattesats | Antal kommuner där skattesatsen har höjts | Antal kommuner där skattesatsen har sänkts |
---|---|---|
Allmän fastighetsskattesats för mark, % | 246 | 3 |
Allmän fastighetsskattesats för byggnader, % | 45 | 5 |
Fastighetsskattesats för stadigvarande bostad, % | 21 | 5 |
Fastighetsskattesats för annan bostadsbyggnad, % | 27 | 1 |
Fastighetsskattesats för allmännyttigt samfund, % | 1 | 5 |
Fastighetsskattesats för obebyggd byggplats, % | 20 | 0 |
Fastighetsskattesats för kraftverksbyggnad, % | 36 | 2 |
Kiinteistöveroprosentit kunnittain 2024
Fastighetsskattesatsen för annan bostadsbyggnad höjdes i 27 kommuner. Fastighetsskatteprocenten för kraftverksbyggnader höjdes i 27 kommuner. Av dessa fastställdes denna skattesats för första gången i 20 kommuner. Om kommunen inte har fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader är skattesatsen för sådana byggnader densamma som kommunens allmänna fastighetsskattesats. År 2024 har 58 kommuner ingen separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader. År 2014 var motsvarande siffra 165 kommuner.
Fastighetsskattens belopp ökade med 7,7 procent jämfört med året innan
Fastighetsskatten är den med fastighetsskattesatsen förenliga andelen av fastighetens beskattningsvärde. Enligt preliminära uppgifter kommer fastighetsskatten år 2024 att ge kommunerna intäkter på 2 413 miljoner euro. Detta är cirka 171 miljoner euro (+7,7 %) mer än den slutliga fastighetsskatten som debiterades för år 2023. År 2023 ökade fastighetsskatteintäkterna med 7,9 procent till följd av en betydande ökning i byggnadskostnadsindexet.
Enligt preliminära uppgifter kommer den kalkylerade fastighetsskatt som kan hänföras till mark att öka med 20,9 procent (115 miljoner euro) och den kalkylerade fastighetsskatt som kan hänföras till byggnader med 3,4 procent (57 miljoner euro) i år. Den fastighetsskatt som kan hänföras till mark stiger framför allt till följd av höjningen av den nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen för mark.
Enligt preliminära uppgifter härrör 72,5 procent, det vill säga 1 748 miljoner euro, av fastighetsskattesintäkterna, från byggnader under 2024. En andel om 27,5 procent, det vill säga cirka 665 miljoner euro, härrör i sin tur från mark. År 2023 härrörde 24,5 procent av fastighetsskatten från mark.
Bild 2: Kalkylerad fastighetsskatt skatteåren 2016–2024
Fastighetsskatt debiteras inte om skattebeloppet understiger 10 euro. I de kalkylerade fastighetsskatteuppgifterna har också mindre än 10 euro i fastighetsskatt beaktats och därför är de debiterade fastighetsskatterna lite mindre än de kalkylerade fastighetsskatterna.
Ökningen i fastighetsskatteintäkterna störst i Nyland
År 2024 ökar fastighetsskatteintäkterna i alla landskap. Ökningen är störst i Nyland, där fastighetsskatteintäkterna ökar både i fråga om byggnader (+3,2 %) och mark (+27,3 %). Den näst största ökningen i fastighetsskatteintäkterna sker i Egentliga Finland (8,8 procent) och Mellersta Österbotten (8,7 procent).
Bild 3: Årsändring i fastighetsskattebeloppet områdesvis 2024, preliminär uppgift
Markernas andel av fastighetsskatten varierar efter landskap. Andelen är minst i Mellersta Österbotten (10,0 procent) och störst i Nyland (44,3 procent). I Nyland är markens beskattningsvärde högre än i det övriga landet. Det förklarar varför den andel av skatten som hänförs till mark är större än i de övriga landskapen. Markens beskattningsvärde påverkas av bland annat markens prisnivå, användningsändamål, byggrätt och läge. Betraktat per region är läget att ju högre markernas andel av fastighetsskatten är och ju större höjningen av den allmänna fastighetsskattesatsen för mark är, desto större inverkan har höjningen av den nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för mark på den procentuella ökningen i fastighetsskatterna för 2024.
Bild 4: Byggnadernas och markernas andel av fastighetsskatten områdesvis 2024, preliminär uppgift
Enligt preliminära uppgifter ökar de kalkylerade fastighetsskatteintäkterna med över 5 procent i 149 kommuner år 2024. Fastighetsskatteintäkterna sjunker eller förblir oförändrade i 25 kommuner jämfört med året innan.
Bild 5: Antalet kommuner enligt ändringen i fastighetsskatteintäkterna 2023 och 2024