Statistik från Skatteförvaltningen: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2025

Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2025 blev klar i slutet av oktober. Fastighetsskatt påfördes drygt 2,1 miljoner kunder (-0,3 %) sammanlagt 2 418 miljoner euro, vilket var cirka 16,4 miljoner euro (+0,7 %) mer än i fjol. Fastighetsskattebeloppets tillväxttakt var måttligare än under många tidigare år: fastighetsskattens belopp har senast 1997 ökat långsammare än 2025. Fastigheternas beskattningsvärden som ligger till grund för fastighetsskatten för 2025 steg inte jämfört med året innan och ökningen av fastighetsskattesatsen år 2025 var liten, medan ökningen under tidigare år har varit kraftigare i fråga om åtminstone den ena av dessa.

Databastabeller (länken öppnas i nytt fönster)

Bild 1: Debiterade fastighetsskatter åren 1995–2025

Fastighetsskatten för 2025 baserar sig på fastighetens beskattningsvärde för 2024 och på den fastighetsskattesats som den kommun där fastigheten är belägen har fastställt för 2025. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Fastighetsbeskattningen slutförs flexibelt på samma sätt som inkomstbeskattningen, vilket innebär att beskattningen inte avslutas samtidigt för alla, utan kundspecifikt mellan maj och oktober. Till följd av detta infaller också kundernas förfallodagar för fastighetsskatten vid olika tidpunkter. För de flesta personkunder infaller förfallodagarna exempelvis i augusti och oktober eller i september och november. För den största delen av samfundskunderna infaller förfallodagarna å andra sidan i juli och september. Om fastighetsskatten är 170 euro eller mer betalas fastighetsskatten i två rater.

Fastigheternas beskattningsvärden låg på föregående års nivå

En fastighets beskattningsvärde och skatt bestäms separat för marken och varje byggnad på den. Som grund för markens beskattningsvärde används kommunspecifika tomtpriskartor och bedömningsanvisningar. År 2024 gjordes inga ändringar i anvisningarna och områdespriserna var oförändrade. Beskattningsvärdena för mark kan dock förändras, till exempel om kommunen har utfört planläggningsåtgärder eller Skatteförvaltningen har korrigerat felaktiga uppgifter om mark.

Beskattningsvärdet på byggnader och konstruktioner grundar sig på återanskaffningsvärden med beaktande av åldersavdrag. Återanskaffningsvärdena förändras till följd av ändringar i byggnadskostnadsindexet. På lång sikt har byggnadskostnadsindexet årligen ökat med i genomsnitt något över två procent. År 2024 steg byggnadskostnadsindexet måttligt med endast 0,5 procent. I statistiken kan återanskaffningsvärdena förändras även till följd av nybyggnad eller uppdateringar i kommunens byggnadsuppgifter. År 2024 hölls nybyggandet liksom även året innan på en låg nivå, vilket bidrog till att ökningen av återanskaffningsvärdena stannade på en relativt låg nivå.

De beskattningsvärden för fastigheter som låg till grund för fastighetsskatten år 2025 uppgick till sammanlagt 276,6 miljarder euro. Summan av beskattningsvärdena förblev nästan oförändrad jämfört med föregående år (förändring 0,0 %). Jämfört med året innan ökade fastigheternas beskattningsvärden i hela landet med 0,1 procent till 227,1 miljarder euro. Markens beskattningsvärden ökade med 0,3 procent till 49,4 miljarder euro.

Bild 2: Beskattningsvärdena på byggnader och mark åren 2014–2025

Minst en fastighetsskattesats höjdes för 2025 i 55 kommuner

Riksdagen fastställer en övre och nedre gräns för skattesatserna och inom dessa gränser fastställer varje kommun fastighetsskattesatsen. Inga ändringar gjordes i de övre och nedre gränserna för fastighetsskattesatserna år 2025.

År 2025 höjdes minst en fastighetsskatteprocent i 55 kommuner och sänktes i nio kommuner. Även om det fanns ganska många kommuner som hade höjt fastighetsskattesatserna, blev effekten av de gjorda procenthöjningarna dock liten på riksnivå, eftersom de gjorda procenthöjningarna var relativt små och inte gjordes i de stora städerna.

Fastighetsskattesatsen för kraftverksbyggnader har under de senaste åren höjts i flera kommuner och samma utveckling fortsatte även 2025, då andelen kraftverksbyggnader höjdes i 19 kommuner. Av dessa fastställdes denna skattesats för första gången i 12 kommuner. I flera av dessa kommuner håller man på att planera eller bygga vind- och solkraftverk. Om kommunen inte har fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader är skattesatsen för sådana byggnader densamma som kommunens allmänna fastighetsskattesats. År 2025 hade 46 kommuner inte fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader. År 2014 var motsvarande siffra 165 kommuner.

Tabell 1: Antalet kommuner som ändrat sin fastighetsskattesats

Läs mer: Fastighetsskattesatserna enligt kommun 2025 (.xlsx, 77kb)

Fastighetsskatteintäkterna ökade mest i Mellersta Österbotten

Fastighetsskatten är den med fastighetsskattesatsen förenliga andelen av fastighetens beskattningsvärde. 72,4 procent av fastighetsskatten, det vill säga 1 751 miljoner euro, härrörde från byggnader. Andelen fastighetskatt från mark var 27,6 procent, det vill säga 668 miljoner euro. Markens andel av fastighetsskatten var 9,7 procentenheter större än andelen av det totala beskattningsvärdet. Detta visar att mark vanligtvis beskattas med en högre skattesats än byggnader. Den fastighetsskatt som härrörde från mark ökade år 2025 med 0,8 procent och den skatt som härrörde från byggnader ökade med 0,6 procent.

En dryg tredjedel av fastighetsskatteintäkterna kommer från fastigheter som ligger i Nyland (35,8%). År 2014 var Nylands andel 32,1 procent, dvs. andelen har ökat med 3,7 procentenheter på drygt tio år. Efter Nyland debiterades näst mest skatt år 2025 i Birkaland (8,4 % av det totala beloppet), Egentliga Finland (7,7 %) och Norra Österbotten (7,0 %). I jämförelsen mellan landskapen har denna topp fyra förblivit oförändrad åtminstone sedan 2014. Intäkterna från fastighetsskatten var lägst för fastigheter på Åland (0,2 %), Mellersta Österbotten (1,1 %) och Kajanaland (1,2 %).

Fastighetsskatteintäkterna ökade 2025 mest i Mellersta Österbotten (+4,4 %), där både fastighetsskatten för byggnader (+4,8 %) och fastighetsskatten för mark (+0,9 %) ökade. Näst mest ökade fastighetsskatteintäkterna i Södra Österbotten (+3,5), där endast fastighetsskatten på byggnader ökade (+4,1 %), medan fastighetsskatten på mark minskade jämfört med året innan (-0,6 %). I båda landskapen berodde ökningen av fastighetsskatteintäkterna huvudsakligen på en kraftig ökning av de fastighetsskatter som debiterats för vind- och solkraftverk i en kommun. I Mellersta Österbotten ökade fastighetsskatteintäkterna från Lestijärvi i sin helhet med 98,0 procent (cirka 0,7 miljoner euro), vilket berodde nästan helt på att fastighetsskatterna för vind- och solkraftverk ökade (+192,4 %). I Södra Österbotten ökade däremot Kurikkas fastighetsskatteintäkter med 38,8 procent (ca 2,6 miljoner euro). Även detta berodde nästan helt och hållet på ökningen av fastighetsskatten för vind- och solkraftverk (+211,2 %).

Bild 3: Årsändring i fastighetsskattebeloppet områdesvis 2024

Fastighetsskatten för vind- och solkraftverk fortsatte att öka kraftigt

År 2025 fastställdes fastighetsskatt för vindkraftverk och solkraftverk till ett belopp på totalt 55,5 miljoner euro, vilket utgör 2,3 % av hela landets fastighetsskatteintäkter. Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk är 8,8 miljoner (+18,9 %) större än år 2024, och 40 miljoner euro (+1291 %) större än år 2020. Under 2015–2025 har fastighetsskatten för vind- och solkraftverk årligen ökat med i genomsnitt 48,8 procent och endast två av dessa år har årsförändringen varit under 10 procent.

Bild 4: Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk åren 2014–2025

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen har i sina uppgifter samma byggnadstyp för vind- och solkraftverken och de kan därför inte analyseras separat i statistiken. Fastighetsskatten för vind- och solkraftverk omfattar enligt statistiken endast skatten för vind- och solkraftverken, inte marken på vilken kraftverken är belägna. Markens andel jämfört med skatten på vind- och solkraftverk (konstruktioner) är visserligen mycket liten.

Även om fastighetsskatten från vind- och solkraftverk har ökat i snabb takt under de senaste åren, är dess inverkan på riksnivå fortfarande relativt liten. I många landskap, till exempel Päijänne-Tavastlands, Norra Karelens och Nylands kommuner, ackumuleras knappt några fastighetsskatteintäkter från vind- och solkraftverk. I östra Finland är möjligheterna att bygga vindkraftverk begränsade, eftersom vindkraftverken stör Försvarsmaktens radarövervakning.

Å andra sidan har vind- och solkraftverken i en del landskap och kommuner en betydande inverkan på det totala inflödet av fastighetsskatt. Många vindkraftverk har byggts särskilt i västra Finland, där vindförhållandena är gynnsamma för vindkraftverken. Till exempel Mellersta Österbotten (14,1 % av landskapets fastighetsskatt från vind- och solkraftverk), Norra Österbotten (12,3 %), Österbotten (11,4 %), Södra Österbotten (9,6 %) och Kajanaland (6,4 %) har en betydande roll i bildandet av fastighetsskatteintäkter.

För enskilda kommuner är vind- och solkraftverk en betydande inkomstkälla. År 2025 finns det sammanlagt 35 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatt är över 20 procent och 10 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatt är över 50 procent. Andelen är störst i Lestijärvi (75,6 % av kommunens fastighetsskatt), Pyhäjoki (71,8 %), Simo (69,6 %) och Siikajoki (69,4 %). Fastighetsskatteintäkterna från vindkraftverk och solkraftverk ökade mest 2025 i Kurikka (+2,5 miljoner euro), Siikajoki (+1,4 miljoner euro) och Euraåminne (+0,8 miljoner euro).

Bild 5: De kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatter är över 50 % år 2024

Beskattningen av vind- och solkraftverk

Såsom också andra byggnader eller konstruktioner börjar vind- och solkraftverken omfattas av fastighetsskatt när byggarbetet inletts. Återanskaffningsvärdet på ett vindkraftverk anses vara 75 procent av byggkostnaderna för vindkraftverkets torn (grunden, stommen och maskinrummet) och i fråga om solkraftverk av byggkostnaderna för grunden och stödkonstruktionerna. Det återanskaffningsvärde som beräknats enligt 75 procent och den andel som motsvarar färdighetsgraden utgör beskattningsvärdet på ett halvfärdigt kraftverk för ett visst skatteår. Graden av slutförande bestäms enligt läget vid utgången av det föregående skatteåret. När kraftverket blir färdigt görs årliga åldersavdrag av återanskaffningsvärdet från och med skatteåret efter att kraftverket blivit färdigt. Åldersavdraget för vind- och solkraftverk är 2,5 procent. Värdet på ett kraftverk som är i användning anses alltid vara minst 40 procent av återanskaffningsvärdet.

Fastighetsskatten på kraftverk fastställs antingen enligt den allmänna fastighetsskattesatsen eller fastighetsskattesatsen för vissa anläggningar. Fastighetsskattesatsen för vissa anläggningar tillämpas om den nominella effekten överskrider 10 megavoltampere för ett kraftverk som är anslutet till distributionsnätet eller en vind- eller solkraftpark som använder en gemensam anslutningspunkt. I andra fall tillämpas den allmänna fastighetsskattesatsen. En halvfärdig vind- eller solkraftparks nominella effekt granskas alltid skatteårsvis enligt läget vid årsskiftet. Sålunda kan den allmänna fastighetsskattesatsen tillämpas på ett halvfärdigt vind- och solkraftverk men medan byggarbetet framskrider eller kraftverket blir färdigt kan skattesatsen bytas till den i lagen fastställda skattesatsen för vissa anläggningar som har ett större variationsintervall.

Du kan läsa mer om beskattningen av vind- och solkraftverk i Skatteförvaltningens detaljerade anvisning Beskattning av vind- och solkraftverk.