Statistik från Skatteförvaltningen: Fastighetsbeskattningen skatteåret 2024

Fastighetsbeskattningen för skatteåret 2024 blev klar i slutet av oktober. Drygt 2,1 miljoner kunder påfördes fastighetsskatt (-0,1 %) till ett sammanlagt belopp på 2 402 miljoner euro, vilket är 160 miljoner euro (+7,2 %) mer än i fjol. Ökningen beror huvudsakligen på ändringen av fastighetsskattelagen som trädde i kraft i början av 2024, där den allmänna fastighetsskatteprocenten för mark avskildes från den allmänna fastighetsskatteprocenten och den nedre gränsen för dess variationsintervall höjdes från 0,93 procent till 1,30 procent. Till följd av ändringen höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark i 245 kommuner. Höjningen av byggnadernas återanskaffningsvärden med 2,1 procent till följd av höjningen av byggnadskostnadsindexet bidrog också till ökningen i fastighetsskatteintäkterna 2024. Fastighetsskattens belopp har ökat snabbare än 2024 senast 2023 och före det 2014.

Databastabeller (länken öppnas i nytt fönster)

Bild 1: Debiterade fastighetsskatter åren 1995–2024

Fastighetsskatten för 2024 baserar sig på fastighetens beskattningsvärde för 2023 och på den fastighetsskattesats som den kommun där fastigheten är belägen har fastställt för 2024. Fastighetsskatten redovisas i sin helhet till den kommun där fastigheten är belägen.

Fastighetsbeskattningen slutförs flexibelt på samma sätt som inkomstbeskattningen, vilket innebär att beskattningen inte avslutas samtidigt för alla, utan kundspecifikt mellan maj och oktober. Till följd av detta infaller också kundernas förfallodagar för fastighetsskatten vid olika tidpunkter. För de flesta personkunder infaller förfallodagarna exempelvis i augusti och oktober eller i september och november. För den största delen av samfundskunderna infaller förfallodagarna å andra sidan i juli och september. Om fastighetsskatten är 170 euro eller mer betalas fastighetsskatten i två rater.

Fastigheternas beskattningsvärden ökade måttligt

En fastighets beskattningsvärde och skatt bestäms separat för marken och varje byggnad på den. Som grund för markens beskattningsvärde används kommunspecifika tomtpriskartor och bedömningsanvisningar. År 2023 gjordes inga ändringar i anvisningarna och områdespriserna var oförändrade. Beskattningsvärdet på mark kan emellertid ändra till följd av planläggningen i kommunerna.

Beskattningsvärdet på byggnader och konstruktioner grundar sig på återanskaffningsvärden med beaktande av åldersavdrag. Återanskaffningsvärdena förändras till följd av ändringar i byggnadskostnadsindexet. På lång sikt har byggnadskostnadsindexet årligen ökat med i genomsnitt något över två procent. År 2023 steg byggnadskostnadsindexet med 2,1 procent, medan ökningen året innan var hela 9,4 procent. I statistiken kan återanskaffningsvärdena förändras även till följd av nybyggnad eller uppdateringar i kommunens byggnadsuppgifter.

De beskattningsvärden för fastigheter som låg till grund för fastighetsskatten år 2024 uppgick till 276,5 miljarder euro, vilket var en ökning med 1,6 procent från året innan. Byggnadernas andel av beskattningsvärdena var 227,3 miljarder euro (82,2 %) och markens andel 49,3 miljarder euro (17,8 %).

Jämfört med året innan ökade byggnadernas beskattningsvärden i hela landet med 1,9 procent och markens beskattningsvärden med 0,5 procent. Ökningen i byggnadernas beskattningsvärden beror på att återanskaffningsvärdet höjdes med 2,1 procent till följd av byggnadskostnadsindexets höjning.

Bild 2: Beskattningsvärdena på byggnader och mark åren 2014–2024

Största delen av kommunerna höjde den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen för mark till följd av höjningen av den nedre gränsen med en procent

Riksdagen fastställer en övre och nedre gräns för skattesatserna och inom dessa gränser fastställer varje kommun fastighetsskattesatsen. Vid ingången av 2024 åtskildes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark från den allmänna fastighetsskattesatsen och dess nedre gräns höjdes från 0,93 procent till 1,30 procent för kommunerna i Fastlandsfinland. Till följd av ändringen höjdes den allmänna fastighetsskattesatsen för mark i 245 kommuner. Jämfört med 2023 höjde flera kommuner även andra fastighetsskattesatser.

År 2024 höjde hela 37 kommuner fastighetsskatteprocenten för kraftverksbyggnader. Av dessa fastställdes denna skattesats för första gången i 21 kommuner. I flera av dessa kommuner håller man på att planera eller bygga vind- och solkraftverk. Om kommunen inte har fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader är skattesatsen för sådana byggnader densamma som kommunens allmänna fastighetsskattesats. År 2024 hade 58 kommuner inte fastställt en separat fastighetsskattesats för kraftverksbyggnader. År 2014 var motsvarande siffra 165 kommuner.

Tabell 1: Antalet kommuner som ändrat sin fastighetsskattesats

Läs mer: Fastighetsskattesatserna enligt kommun 2024

Fastighetsskatteintäkterna ökade mest i Nyland

Fastighetsskatten är den med fastighetsskattesatsen förenliga andelen av fastighetens beskattningsvärde. 72,4 procent av fastighetsskatten, det vill säga 1 740 miljoner euro, härrörde från byggnader. Andelen fastighetskatt från mark var 27,6 procent, det vill säga 662 miljoner euro.

Markens andel av fastighetsskatten var 9,7 procentenheter större än andelen av det totala beskattningsvärdet. Detta visar att mark vanligtvis beskattas med en högre skattesats än byggnader. Den fastighetsskatt som härrörde från mark ökade år 2024 med 20,4 procent och den skatt som härrörde från byggnader ökade med 2,9 procent. Fastighetsskatten på mark ökade särskilt eftersom den allmänna fastighetsskatteprocenten för mark höjdes i de flesta kommuner på grund av lagändringen.

En dryg tredjedel av fastighetsskatteintäkterna kommer från fastigheter som ligger i Nyland (35,8%). Helsingfors andel av fastighetsskatten i Nyland var omkring 42,5 procent. Cirka 13 procent av de byggnader och den mark som omfattas av fastighetsskatten är belägna i Nyland. Den i Nyland högre relativa skatteintäkten förklaras i huvudsak av beskattningsvärdena på mark och byggnader vilka är betydligt högre än i övriga landskap i landet. Efter Nyland debiterades näst mest skatt år 2023 i Birkaland (8,4% av det totala antalet) och Egentliga Finland (7,7%). Norra Karelens, Kajanalands, Mellersta Österbottens och Ålands sammanlagda andel av fastighetsskatteintäkterna var 4,7 procent.

Fastighetsskatteintäkterna ökade mest i Nyland (+11,8 %), där både fastighetsskatten för byggnader (+2,1%) och fastighetsskatten för mark (+26,7 %) ökade. Den näst största ökningen av fastighetsskatteintäkterna skedde i Österbotten (+9,4 %), där fastighetsskattens belopp väsentligt ökades av den fastighetsskatt som debiterades för vind- och solkraftverk, vars belopp ökade med 103,3 procent jämfört med året innan.

Bild 3: Årsändring i fastighetsskattebeloppet områdesvis 2024

Ungefär hälften av fastighetsskatterna debiterades personkunder och bostadsaktiebolag

Av alla som betalar fastighetsskatt utgör antalet privatpersoner (fysiska personer och dödsbon) 92,3 procent, men deras andel av totalbeloppet av fastighetsskatten i euro är bara en knapp tredjedel (28,0 %). Både bostadsaktiebolag (21,8 %) och aktiebolag (20,8 %) betalar var cirka en femtedel av det totala beloppet av fastighetsskatt, ömsesidiga fastighetsaktiebolag 15,8 procent, andra fastighetsaktiebolag 4,5 procent och de kvarstående 9 procentenheterna fördelas mellan offentliga samfund och andra juridiska former.

Tabell 2: Debiterad fastighetsskatt 2024 i andelar enligt kundens rättsliga form

De debiterade fastighetsskatterna av de flesta privatpersonerna (85,5 %) understiger tusen euro medan medeltalet per kund ligger på 340 euro (år 2023 319 euro). Samfund och andra företag betalar betydligt större belopp i fastighetsskatt i och med att de brukar äga både fler och större fastigheter. Fastighetsskatten är i snitt mer än 13 000 euro för till exempel de aktiebolag och fastighetsaktiebolag som äger fastigheter.

Fastighetsskatt debiteras inte om den skattskyldiges skattebelopp underskrider 10 euro. År 2024 understeg fastighetsskattebeloppet den nedre gränsen för debiteringen för cirka en procent av kunderna. Det totala beloppet av alla fastighetsskatter som underskred 10 euro var cirka 107 000 euro år 2024.

Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk har tredubblats på fyra år

År 2024 fastställdes fastighetsskatt för vindkraftverk och solkraftverk till ett belopp på totalt 46,7 miljoner euro, vilket utgör 1,9 % av hela landets fastighetsskatteintäkter. Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk är 10,7 miljoner (+29,9 %) större än år 2023, och 31 miljoner euro (+197,6 %) större än år 2020. Fastighetsskatten för vindkraftverk och solkraftverk har alltså nästan tredubblats på fyra år.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Skatteförvaltningen har i sina uppgifter samma byggnadstyp för vind- och solkraftverken och de kan därför inte analyseras separat i statistiken. Fastighetsskatten för vind- och solkraftverk omfattar enligt statistiken endast skatten för vind- och solkraftverken, inte marken på vilken kraftverken är belägna. Markens andel jämfört med skatten på vind- och solkraftverk (konstruktioner) är visserligen mycket liten.

Vind- och solenergins betydelse har ökat och fortsätter att öka allteftersom de vind- och solkraftverk som planeras och byggs utvecklas och till slut blir färdiga. Fastighetsskatteintäkterna från vindkraftverk och solkraftverk ökade 2024 mest i Kristinestad (+1,6 miljoner euro), Närpes (+1,5 miljoner euro) och Alajärvi (+0,9 miljoner euro).

Bild 4: De kommuner där eurobeloppet för fastighetsskatten för vind- och solkraftverk har ökat mest år 2024

Vind- och solkraftverken har blivit en betydande inkomstkälla för vissa enskilda kommuner. År 2024 fanns det totalt 33 kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatter översteg 20 (år 2023 var motsvarande antal 27 kommuner). Andelen är störst i Simo (68,8 % av kommunens fastighetsskatteintäkter), Pyhäjoki (66,9 %), Kannus (59,6 %), samt Pyhäntä (58,5 %).

Bild 5: De kommuner där vind- och solkraftverkens andel av kommunens fastighetsskatter är störst år 2024

Lisätietoa: På den här interaktiva kartan visas beloppen kommunspecifikt (länken öppnas i nytt fönster)

Trots den snabba ökningen av fastighetsskatten för vind- och solkraftverk står vind- och solkraftverken fortfarande för en relativt liten andel av fastighetsskatten både på nationell nivå och på landskapsnivå. I flera landskap är vind- och solkraftverkens andel av det totala uttaget av fastighetsskatt nära noll, till exempel i Norra Karelen (0,0 %), Nyland (0,0 %), Päijänne-Tavastland (0,0 %), Norra Savolax (0,1 %), Kymmenedalen (0,1 %), Birkaland (0,1 %), Södra Savolax (0,2 %), Egentliga Finland (0,2 %), Södra Karelen (0,2 %) samt Egentliga Tavastland (0,6 %).

I vissa landskap är vind- och solkraftverkens inverkan på det totala uttaget av fastighetsskatt betydligt större, till exempel i Mellersta Österbotten (12,1 % av fastighetsskatten i landskapet kommer från vind- och solkraft), Norra Österbotten (10,9 %), Österbotten (10,1 %), Södra Österbotten (6,7 %) och Kajanaland (6,3 %). I fyra landskap ökade fastighetsskatten för vind- och solkraftverk med över 1 000 000 euro från 2023. Ökningen i euro var störst i Österbotten, där fastighetsskatten för vind- och solkraftverk ökade med 3,7 miljoner euro jämfört med året innan. I Norra Österbotten var motsvarande ökning 2,5 miljoner euro, i Södra Österbotten 1,5 miljoner euro och i Mellersta Finland 1,0 miljoner euro.

Beskattningen av vind- och solkraftverk

Såsom också andra byggnader eller konstruktioner börjar vind- och solkraftverken omfattas av fastighetsskatt när byggarbetet inletts. Återanskaffningsvärdet på ett vindkraftverk anses vara 75 procent av byggkostnaderna för vindkraftverkets torn (grunden, stommen och maskinrummet) och i fråga om solkraftverk av byggkostnaderna för grunden och stödkonstruktionerna. Det återanskaffningsvärde som beräknats enligt 75 procent och den andel som motsvarar färdighetsgraden utgör beskattningsvärdet på ett halvfärdigt kraftverk för ett visst skatteår. Graden av slutförande bestäms enligt läget vid utgången av det föregående skatteåret. När kraftverket blir färdigt görs årliga åldersavdrag av återanskaffningsvärdet från och med skatteåret efter att kraftverket blivit färdigt. Åldersavdraget för vind- och solkraftverk är 2,5 procent. Värdet på ett kraftverk som är i användning anses alltid vara minst 40 procent av återanskaffningsvärdet.

Fastighetsskatten på kraftverk fastställs antingen enligt den allmänna fastighetsskattesatsen eller fastighetsskattesatsen för vissa anläggningar. Fastighetsskattesatsen för vissa anläggningar tillämpas om den nominella effekten överskrider 10 megavoltampere för ett kraftverk som är anslutet till distributionsnätet eller en vind- eller solkraftpark som använder en gemensam anslutningspunkt. I andra fall tillämpas den allmänna fastighetsskattesatsen. En halvfärdig vind- eller solkraftparks nominella effekt granskas alltid skatteårsvis enligt läget vid årsskiftet. Sålunda kan den allmänna fastighetsskattesatsen tillämpas på ett halvfärdigt vind- och solkraftverk men medan byggarbetet framskrider eller kraftverket blir färdigt kan skattesatsen bytas till den i lagen fastställda skattesatsen för vissa anläggningar som har ett större variationsintervall.

Du kan läsa mer om beskattningen av vind- och solkraftverk i Skatteförvaltningens detaljerade anvisning Beskattning av vind- och solkraftverk.