Överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastighet

Denna anvisning behandlar överlåtelsebeskattning vid överlåtelse av fastighet.

I kapitel 3.1 i anvisningen har instruktionerna gällande tidsfristen för inlämnande av överlåtelseskattedeklarationen preciserats enligt följande: om deklarationen lämnas in först efter ansökan om lagfart har den lämnats in för sent och en förseningsavgift eller skatteförhöjning kan påföras.

I kapitel 4.1 i anvisningen har texten om överlåtelser av liv- och pensionsförsäkringsbestånd och den överlåtelseskatt som ska betalas för dem på basis av 6 § 1 mom. och 20 § 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt lagts till med anledning av högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 2022:31.

Stödrättigheterna har tagits bort från förteckningen över exempel i kapitel 5.5 av anvisningarna, eftersom systemet med stödrättigheter kommer att tas bort och stödrättigheternas karaktär som särskild lös egendom kommer att upphöra i slutet av år 2022.

Till kapitel 6 i anvisningen har fogats en text om situationer där gängse värden för föremålen för byte avviker från varandra och detta värde inte har jämnats ut genom att betala mellanskillnaden. Dessutom betonas att vid byte betraktas som skattegrunden alltid det gängse värdet för den överlåtna egendomen och det är inte möjligt att avtala om att värdet på egendomen ska vara mindre än gängse värdet. Om värdet för egendomsposterna avviker från varandra kan skillnaden handla om en gåva.

Kapitel 7.1 har kompletterats med ett exempel om en situation där upplösning av samägandeförhållande i fastigheter behandlas som byte i beskattningen. Formuleringen gällande markanvändningsavtal med en kommun i kapitel 7.4 har förtydligats och till kapitel 7.6 har fogats text om påföljder för verksam hävning.

Avsnittet om familje- och arvsrättsliga fång har avlägsnats från anvisningen. Dessa specialfrågor behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Fång mot vederlag vid avvittring av kvarlåtenskap och arvskifte och Ägarbyten vid avvittring och överlåtelsebeskattningen i anslutning till dessa. Därtill har det i anvisningen gjorts mindre preciseringar och stavningsrättelser som inte har någon betydelse för substansen i den tidigare anvisningen.

1 Inledning

Denna anvisning behandlar frågor om överlåtelseskatt vid fastighetsöverlåtelser. Vid överlåtelsebeskattningen jämställs med överlåtelse av fastighet bland annat överlåtelse av en kvotdel eller ett outbrutet område av en fastighet, överlåtelse av en arrenderätt som omfattas av inskrivningsskyldighet och överlåtelse av en byggnad eller konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av fastigheten utan att äganderätten till marken för byggnaden överlåts samtidigt. Begreppet fastighet behandlas närmare i kapitel 2.

Det som konstateras i denna anvisning om upprättande av överlåtelseskattedeklaration, påföljder vid försummad anmälningsplikt och betalning av överlåtelseskatt gäller bara överlåtelser som gjorts 1.11.2019 eller senare.

I denna anvisning behandlas inte i detaljfrågor om överlåtelseskatt relaterade till lantmäteriförrättningar, befrielse från överlåtelseskatt för anskaffning av fastighet som första bostad eller överlåtelser av fastigheter i samband med företagsomstruktureringar. Dessa frågor behandlas i anvisningarna Skattekonsekvenser av lantmäteriförrättningar, Befrielse från överlåtelseskatt för första bostad och Överlåtelsebeskattning vid ändringar av företagsformen och företagsomstruktureringar. Frågor om avvittring och åtskiljande av egendom behandlas närmare i anvisningen Anvisning om ägarbyten vid avvittring och överlåtelsebeskattningen i anslutning till dessa. Överlåtelsebeskattning av värdepapper behandlas i anvisningen Överlåtelseskatt vid överlåtelse av värdepapper.

2 Definition av fastighet vid överlåtelsebeskattningen

Begreppet fastighet har inte definierats exakt i de lagar som berör fastigheter. Enligt etablerad praxis avses med en fastighet en registerenhet eller ett motsvarande registrerbart objekt. Till exempel jord- och skogsbruksfastigheter kan bestå av flera olika fastigheter.

Följande överlåtelser jämställs vid överlåtelsebeskattningen med överlåtelse av fastighet:

• Överlåtelse av kvotdelar, outbrutna områden, samfällda områden av en fastighet (till exempel andel i samfälld skog) och andelar av samfällda områden.
• Överlåtelse av arrende- eller nyttjanderätt om innehavaren enligt jordabalken är skyldig att ansöka om registrering av rätten hos Lantmäteriverket. Registreringsskyldigheten omfattar till exempel överlåtelse, vars objekt är en med tidsbestämt arrendeavtal uthyrd tomt där det finns byggnader som tillhör rättsinnehavaren (arrendatorn) eller där sådana får byggas och vars arrenderätt kan överföras på en tredje part utan att fastighetsägaren hörs. En sådan överlåtelse är till exempel överlåtelse av kommunägd arrendetomt med byggnader. Upplåtelse av arrenderätt, det vill säga ingående av arrendeavtal är inte en skattepliktig överlåtelse.
• Överlåtelse av en byggnad eller en konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av fastigheten utan att äganderätten till marken för byggnaden överlåts samtidigt (separat överlåtelse av byggnad). Överlåtelseskatt ska betalas även då en halvfärdig byggnad överlåts.
• Överlåtelse av rätten att grunda ett bolag, om fastigheten införskaffats för det under bildning varande bolagets räkning. Se kapitel 7.9 för närmare information.

Definitionen av en byggnad eller en konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av fastigheten har behandlats bland annat i högsta förvaltningsdomstolens beslut HFD 15.3.2005 liggare 555 (fjärrvärmebehållare) och HFD 14.12.2016 liggare 5287 (flyttbar modulbyggnad – tillfällig skollokal). I dessa avgöranden ansåg högsta förvaltningsdomstolen att fjärrvärmebehållaren och den flyttbara modulbyggnaden som fungerade som tillfällig skollokal inte utgjorde en byggnad eller konstruktion som på ett bestående sätt betjänar användningen av en fastighet såsom avses i lagen om överlåtelseskatt.

Gränsdragningen mellan en fastighets beståndsdel eller utrustning och lösöre som ingår i en fastighetsöverlåtelse behandlas i kapitel 5.

För överlåtelse av fastighet i utlandet betalas inte överlåtelseskatt i Finland.

3 Om betalning av överlåtelseskatt och förfarandet i anslutning till överlåtelseskatt vid fastighetsöverlåtelse

3.1 Allmänt om deklaration av överlåtelseskatt

När en fastighet har överlåtits 1.11.2019 eller senare, ska en skattedeklaration lämnas till Skatteförvaltningen. Samfund och samfällda förmåner ska lämna uppgifterna elektroniskt. Skatteförvaltningen kan av särskilda skäl godkänna att uppgifterna lämnas i pappersform. Ett särskilt skäl är till exempel att en utländsk köpare inte har möjlighet att lämna en elektronisk deklaration. Med sammanslutningar avses i det här sammanhanget aktiebolag, andelslag, föreningar, stiftelser och offentliga samfund.

En i Finland begränsat skattskyldig mottagare av en överlåtelse ska deklarera och betala överlåtelseskatt på överlåtelse av en fastighet i Finland på samma sätt som en köpare som är allmänt skattskyldig i Finland.

Fysiska personer, dödsbon, öppna bolag och kommanditbolag kan lämna deklarationen antingen elektroniskt eller på en pappersblankett. En elektronisk skattedeklaration över överlåtelseskatten ges i MinSkatt. Deklarationen ska lämnas inom den fastställda tiden för betalningen av skatten, det vill säga senast när lagfart eller inskrivning ansöks eller, om lagfart eller inskrivning inte behöver sökas, inom sex månader från att avtalet om överlåtelse ingicks. Överlåtelseskattedeklarationen har lämnats in för sent om den lämnats in först efter ansökan om lagfart. För denna försummelse av deklarationsskyldigheten kan en förseningsavgift eller skatteförhöjning påföras.

När en fastighet eller sådana aktier i ett aktiebolag vilka berättigar till besittning av en lägenhet eller en byggnad har sålts på auktion eller under hand, ska utmätningsmannen enligt 5 kapitlet 84 § i utsökningsbalken till köparen utfärda ett köpebrev när köpesumman är betald och försäljningen har vunnit laga kraft. I överlåtelsebeskattningen anses överlåtelsedagen vara den dag då utmätningsmannen undertecknar köpebrevet som ges till köparen. Det saknar betydelse när köparen får köpebrevet i sin besittning. Försummelse av deklarationsskyldigheten medför en förseningsavgift eller skatteförhöjning som påföljd (läs mer om detta i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för inkomstbeskattningen).

Varje mottagare av en överlåtelse ska lämna en egen överlåtelseskattedeklaration över sitt eget förvärv, det vill säga ett förvärv med flera köpare kan inte anmälas i samma deklaration.

Om överlåtelseskattedeklarationen har lämnats felaktig eller bristfällig, ska förvärvaren lämna en ersättande deklaration. En deklaration kan emellertid inte rättas på eget initiativ efter att överlåtelseskatten har betalats så att beloppet av överlåtelseskatten blir mindre än vad som tidigare deklarerats. I en sådan situation kan den skattskyldige med en återbäringsansökan av överlåtelseskatt ansöka om återbäring av skatt som betalats till ett för stort belopp.

3.2 Allmänt om betalning av överlåtelseskatt

I fråga om fastighetsöverlåtelser utgör överlåtelseskatten 4 procent av köpesumman eller av värdet av annat vederlag. Betalning av köpesumman jämställs även med en situation där köparen åtar sig ansvaret för säljarens skuld eller betalar säljarens skuld.

Skatten ska betalas senast vid ansökan om lagfart eller inskrivning. När det gäller förvärv av fastigheter som inte omfattas av inskrivningsskyldigheten ska skatt betalas inom sex månader från att avtalet om överlåtelse ingicks. Om överlåtelseskatten betalas efter det utsatta datumet ska dröjsmålsränta betalas på det belopp som betalats för sent. Dröjsmålsräntan räknas från och med vardagen efter förfallodagen och inkluderar den dag skatten betalas (Ränteräknaren). Om överlåtelseskattens förfallodag är en helgfri lördag eller en helgdag, betalas ingen dröjsmålsränta på skatten om den betalas den första vardagen som följer på förfallodagen.

Överlåtelsemottagaren ska betala överlåtelseskatten med det kundspecifika referensnumret. Det kundspecifika referensnumret visas i MinSkatt. Det är även möjligt att fråga efter referensnumret hos Skatteförvaltningen. Om en utländsk mottagare av överlåtelsen inte har något referensnummer för överlåtelseskatten, ska mottagaren registrera sig som kund hos Skatteförvaltningen innan överlåtelseskatten betalas (se anvisningar här: Utländsk köpare – så här får du referensnumret för överlåtelseskatten).

Skyldigheten att betala överlåtelseskatt har fullgjorts när överlåtelseskattedeklarationen har lämnats in och motsvarande skattebelopp har betalats till Skatteförvaltningen. Den som lämnat deklarationen får ett intyg över att överlåtelseskatten är betald när Skatteförvaltningen har tagit emot betalningen och den motsvarande överlåtelseskattedeklarationen. Om överlåtelseskatt inte behöver betalas enligt överlåtelseskattedeklarationen (till exempel skattefri första bostad eller skattebeloppet är under 10 euro), bildas intyget efter att Skatteförvaltningen har tagit emot överlåtelseskattedeklarationen.

Ovan nämnda intyg publiceras i MinSkatt och skickas dessutom per post till de skattskyldiga som inte har börjat använda den digitala tjänsten för myndighetsärenden (Suomi.fi-meddelanden). Intyget kan på begäran skickas till ett ombud. Lantmäteriverket får uppgifter om betald överlåtelseskatt direkt från Skatteförvaltningen, och därför behöver intyget inte uppvisas när man ansöker om lagfart eller inskrivning.

Om Skatteförvaltningens utlåtande om överlåtelseskattens belopp behövs för ett inskrivningsärende, bör överlåtelsemottagaren begära utlåtandet så snart som möjligt efter att överlåtelseavtalet har ingåtts för att man ska hinna fullgöra deklarations- och betalningsförpliktelserna i anslutning till överlåtelseskatten före ansökan om inskrivning.

Skatteförvaltningens utlåtande krävs om vederlaget har betalats i någon annan form än pengar eller som en fordran i form av ett penningbelopp, eller om den erhållna fastighetens gängse värde utgör grunden för överlåtelseskatten. Ett utlåtande kan också behövas om det för övrigt råder osäkerhet om skyldigheten att betala skatt eller skattens belopp. Utlåtande kan endast ges om överlåtelser som omfattas av inskrivningsskyldigheten, och därför ges inget utlåtande om till exempel separat överlåtelse av byggnad.

3.3 Allmänt om inskrivning i anslutning till fastighetsöverlåtelser

Lagfart eller inskrivning ska sökas för förvärv av fastighet hos Lantmäteriverket inom sex månader från att köpebrevet undertecknades. Inskrivning behöver emellertid inte sökas för en separat överlåtelse av en byggnad (se definitionen ovan i kapitel 2) och inte heller för vissa fastighetsförrättningar som faller utanför inskrivningsskyldigheten, som inlösen av tillandning. En länk till blanketten och anvisningarna för ansökan om lagfart finns på adressen www.maanmittauslaitos.fi.

En fördröjning av ansökan om inskrivning leder till en dröjsmålsförhöjning. Om lagfart eller inskrivning inte söks inom utsatt tid eller om ansökningsförfarandet förfaller på grund av att ansökan är bristfällig eller återkallas, höjs skatten med 20 procent för varje påbörjad sexmånadersperiod räknat från den dag då lagfart eller inskrivning senast borde ha sökts. Dröjsmålsförhöjningen är dock högst 100 procent. Ackumuleringen av dröjsmålsförhöjningen avbryts när ansökan om lagfart eller inskrivning anhängiggörs.

Dröjsmålsförhöjningen tas ut även om skatten betalats och skattedeklarationen lämnats in till Skatteförvaltningen i tid (se HFD 1986-B-II-617). Dröjsmålsförhöjningen är en sanktion uttryckligen för att lagfarten eller inskrivningen försummats. Dröjsmålsförhöjning behöver dock inte betalas för försummelse av ansökan om lagfart eller inskrivning, om det är fråga om helt vederlagsfritt förvärv av en fastighet, såsom en gåva eller första bostad (se HFD KHO 1992-B-557). Dröjsmålsförhöjning behöver inte heller betalas, om inskrivning av en fastighetsöverlåtelse inte har ansökts inom den utsatta tiden men om äganderätten till fastigheten inte har överlåtits till förvärvaren på grund av ett uppskjutande villkor innan köpet hävts (se HFD 2017:183).

Om en fastighet överlåtits flera gånger innan lagfart eller inskrivning söks, ska köparen betala skatten, inklusive dröjsmålsförhöjningar, även för de tidigare överlåtelser som har skett under den 3 års period som närmast föregått ansökan om lagfart eller inskrivning. Om den senaste överlåtelsen har ägt rum före 1.1.2017, har man ansvar för betalning av skatten på tidigare överlåtelser i 10 år. Dröjsmålsförhöjningarna avbryts när fastigheten överlåts vidare. Vidareöverlåtelse avlägsnar dock inte den ackumulerade dröjsmålsförhöjningen.

Har fastigheten sålts på exekutiv auktion (innefattar även försäljning under hand enligt utsökningsbalken), behöver skatten dock inte betalas för tidigare överlåtelser. Ansvaret för tidigare överlåtelser behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Ansvar för överlåtelseskatt på tidigare överlåtelser.

3.4 Påföljder för försummelser av deklarations- eller betalningsskyldigheten

I tabellen nedan beskrivs olika påföljder för försummelser av deklarations- och betalningsskyldigheten.

Skatteförhöjning	Påförs till exempel i situationer där skattedeklarationen över huvud taget inte har lämnats in eller har lämnats in bristfällig eller felaktig.
Förseningsavgift	Påförs i stället för en skatteförhöjning om skattedeklarationen lämnas eller om deklarationen på eget initiativ rättas inom 60 dagar efter den föreskrivna sista inlämningsdagen för skattedeklarationen.
Dröjsmålsränta	Ränta som beräknas på skattebeloppet när överlåtelseskatten betalas efter förfallodagen.
Dröjsmålsförhöjning	Påföljd när lagfart eller inskrivning söks för sent.

Läs mer om skatteförhöjningar och förseningsavgifter i Skatteförvaltningens anvisning Påföljdsavgifter för överlåtelsebeskattningen.

4 Frågor i anslutning till fastställandet av vederlaget

4.1 Allmänt

Överlåtelseskatten betalas utifrån köpesumman eller av värdet av annat vederlag. Till grunden för skatten räknas till exempel att köparen åtar sig ansvaret för säljarens skuld i samband med fastighetsöverlåtelsen. I de undantagssituationer som avses i 4 § 4 mom. i lagen om överlåtelseskatt betalas överlåtelseskatt dock enligt egendomens gängse värde vid överlåtelsetidpunkten, se kapitel 7.8.

I HFD beslut 2022:31 gällande överlåtelse av liv- och pensionsförsäkringsbestånd ansågs det att man för överlåtelsen av äganderätten till den fastighet och de värdepapper som fungerade som täckning för försäkringsbeståndens ansvarsskulder hade erlagt annat vederlag enligt 6 § 1 mom. och 20 § 1 mom. i lagen om överlåtelseskatt, då det förvärvande försäkringsbolaget i samband med överlåtelserna hade åtagit sig ansvaret för försäkringsbeståndets ansvarsskuld och det överlåtande försäkringsbolaget hade samtidigt befriats från ansvarsskulden i förhållande till försäkringstagarna.

I det här kapitlet behandlas exempel på särskilda situationer i anslutning till fastställandet av vederlaget. Frågor om överlåtelseskattens belopp vid byte behandlas i kapitel 6.

4.2 Fastighetsskatt

Fastighetsskatt påförs den person som äger fastigheten vid ingången av kalenderåret. Om äganderätten till en fastighet under ett kalenderår på basis av ett avtal övergår till någon annan, svarar även den nya ägaren och med ägare likställd innehavare för fastighetsskatten som debiterats och inte betalas under skatteåret i fråga.

Om köparen åtar sig att helt eller delvis betala den fastighetsskatt som fastställs för det år fastighetsöverlåtelsen genomförs, räknas denna betalningsskyldighet inte med i det vederlag som avses i lagen om överlåtelseskatt. Vid bedömningen av ärendet har det ingen betydelse huruvida man avtalat om ansvaret att betala fastighetsskatt i köpebrevet eller inte, eftersom den nya köparen kan bli ansvarig för fastighetsskatten för det år överlåtelsen genomförs direkt med stöd av fastighetsskattelagen.

4.3 Styckningskostnader

Om säljaren har inlett en styckningsförrättning på mark som är föremål för överlåtelsen, är den ersättning som köparen betalar till säljaren en del av den köpesumma som utgör grund för överlåtelseskatten. Ersättning som köparen betalar till säljaren jämställs då med en situation där köparen övertar ansvaret för säljarens skuld.

4.4 Kostnader för kommunaltekniska arbeten

Om en kommun är säljare i en fastighetsöverlåtelse, kan det hända att man till överlåtelsehandlingen fogar villkor om köparens skyldigheter till exempel i fråga om ägandet och ibruktagandet av en planlagd tomt. Oberoende av vad dessa skyldigheter benämns kan de handla om prestationer som antingen omfattas av skatt eller inte omfattas av skatt.

Det är även möjligt att man i överlåtelsehandlingen nämner att köparen av den nya tomten är skyldig att ansluta fastigheten till el-, vatten- och avloppsnätet och datakommunikationsnätet. Skyldigheterna i fråga hör inte samman med överlåtelsen av fastigheten utan tas upp i köpebrevet som information till köparen om skyldigheterna enligt byggnads- eller planläggningslagstiftningen och om kostnader som åsamkas ägaren vid sedvanligt bruk av fastigheten.

Om det emellertid handlar om att kommunen eller någon annan säljare redan före överlåtelsen har förbundit sig till skyldigheter av det nämnda slaget, av vilka uppkommit en betalningsskyldighet som inte har uppfyllts vid tidpunkten för genomförandet av överlåtelsen och överförs på köparen, är detta vederlag som hör till grunden för överlåtelseskatten. Då befrias säljaren från den bindande betalningsskyldigheten genom att den överförs på köparens ansvar. Poster av det här slaget kan till exempel vara avgifter för grävarbeten för och koppling av vatten- och avloppsanslutningar som ankommer på tomtägaren. Det händer att sådana avgifter tas ut utöver den avgift som betalas för själva anslutningsavtalet. Nedan redogörs för anslutningsavgifters skattepliktighet (kapitel 5.2).

Om ersättningar för något annat än kommunaltekniska arbeten betalats i samband med köpesumman (exempelvis för markförbättring eller -sanering) räknas dessa in i den köpesumma som utgör grunden för överlåtelseskatten.

4.5 Övertagande av skyldigheter som beror på markanvändningsavtal

I en fastighetsöverlåtelse kan man avtala om att köparen övertar betalningsskyldigheter som uppkommit av att säljaren (en privat markägare) under sin tid som ägare har ingått ett markanvändningsavtal med kommunen.

Om en säljare överlåter ett markområde och köparen utöver betalningen av köpesumman åtar sig att betala ersättning enligt ett markanvändningsavtal som tidigare slutits mellan säljaren och kommunen eller utvecklingskostnadsersättning enligt en fastställd plan och ersättningen redan påförts eller debiterats av säljaren, ska nämnda poster betraktas som vederlag för överlåtelsen av äganderätten till fastigheten.

Överlåtelseskatt ska betalas för ovan nämnda vederlag oberoende av huruvida de har förfallit, eftersom de enligt markanvändnings- och bygglagen till sin natur är ersättning för värdestegringen, det vill säga de är en del av fastighetens värde. Markanvändnings- och bygglagen har ändrat rättsläget så att högsta förvaltningsdomstolens tidigare avgörande HFD 28.05.2002 liggare 1289 inte längre har samma juridiska betydelse.

Frågor om överlåtelseskatt i anslutning till markanvändningsavtal mellan kommunen och en markägare i ett område som ska planläggas samt ersättningar som hör samman med markanvändningsavtal behandlas nedan i kapitel 7.4.

4.6 Arrendeavtal med inlösningsvillkor

Arrendeavtal kan ha villkor som ger hyrestagaren rätt att lösa in marken eller byggnaden. Ibland tas hyror som betalats under arrendetiden i beaktande i köpesumman vid inlösningen. Betalda hyror kan räknas av från köpesumman enligt olika beräkningsformler eller till fullt belopp.

Om hyror som betalas under arrendetiden de facto tas i beaktande som krediteringar vid överlåtelsen, är andelen hyror som betraktas som kreditering till sin natur förskott på köpesumman och därmed grund för beräkningen av överlåtelseskatten oavsett hur de behandlas i inkomstbeskattningen

4.7 Aktiv prestationsskyldighet hos köparen (sytning)

Särskilt i samband med gårdsbruksöverlåtelser förekommer det situationer där köparen förbinder sig till villkor om aktiv prestationsskyldighet, som att betala kostnader för säljarens boende eller uppehälle. Sådana kan till exempel vara el och värme i anslutning till bostadsrätt, eller måltider (så kallad bordssytning).

En aktiv prestationsskyldighet räknas med i det vederlag som utgör grund för överlåtelseskatten. Att övertagaren förbinder sig till en aktiv prestationsskyldighet är vederlag också om köparen som en del av köpevillkoren övertar en sytningsskyldighet som säljaren har gentemot en tredje part. Sytning förknippas också ofta med rätt att bo i den byggnad som är föremål för fastighetsöverlåtelsen. Det bör märkas att värdet på bostadsrätten inte är ett vederlag till sin natur, utan en omständighet som minskar egendomens gängse värde.

Köparen kan ha förbundit sig till en aktiv prestationsskyldighet antingen på förmånstagarens livstid eller för viss tid. En aktiv prestationsskyldighet värderas så att förmånens årliga värde multipliceras antigen med koefficienter som bestäms enligt förmånstagarens ålder enligt 10 § 2 mom. i lagen om skatt på arv och gåva (förmån på livstid) eller med antalet hela år som återstår av den tid förmånen varar och en räntesats om 8 procent (förmån för viss tid).

De koefficienter som utgör grunden för beräkningen av värdet på en förmån för viss tid finns i tabellformat i Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen. Verkliga årliga kostnader som den skattskyldige redovisar utgör i regel grunden för bestämningen av förmånens värde, till exempel de årliga kostnaderna för el och värme ifall el och värme ingår i sytningen. Om utredning saknas grundar sig bestämningen av förmånens årliga värde på schematiska beräkningsgrunder som Skatteförvaltningen publicerar för varje skatteår.

5 Fördelning av vederlag mellan fastighet och lösöre

5.1 Allmänt om fördelning av vederlag

Om förutom fastigheten även lös egendom överlåts och om det utretts hur vederlaget fördelas mellan den lösa egendomen och fastigheten betalas inte överlåtelseskatt för den lösa egendomen. Vederlaget fördelas på fastigheten och lösöret i förhållande till det gängse värdet på egendomsposterna.

Ibland kan det bli aktuellt att bedöma om överlåtelser med separata överlåtelsebrev mellan samma parter kan betraktas som en överlåtelse. Civilrättsligt separata överlåtelser kan i beskattningen behandlas som en överlåtelse när de till exempel gäller samma verksamhetsmässiga och ekonomiska gårdsbruksenhet och överlåtelserna har ett sakligt och tidsmässigt samband. Som vederlag betraktas då det totala beloppet av vederlag för de överlåtelser som sammanslås i beskattningen, och det fördelas mellan alla egendomsposter som är föremål för överlåtelsen enligt deras gängse värde. Mer information om dessa situationer finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av generationsväxlingar vid gårdsbruksenheter. 

5.2 Anslutningar

Om det till fastigheten hör en eller flera anslutningar (till exempel el, avlopp, fjärrvärme och fiber) och dessa överförs vidare till fastighetens köpare i samband med att fastigheten överlåts, kan anslutningarna betraktas som lös egendom enbart i det fall att anslutningsavgifterna är återbetalbara. Bara i detta fall kan de anses ha ett självständigt värde. En anslutning betraktas inte som lös egendom, om möjligheten till återbetalning avanslutningsavgiften endast är begränsad till undantagssituationer, såsom rivning av byggnaden.

Köparen ska lägga fram en redogörelse för huruvida anslutningen är återbetalbar, till exempel en kopia av anslutningsavtalet, för att överlåtelsen av anslutning ska vara befriad från överlåtelseskatt. Dessutom ska köparen utreda anslutningens värde. Anslutningens värde bedöms utgångsvis enligt det belopp säljaren betalat för anslutningen. Om den köpesumma för anslutningen som specificerats i köpebrevet överskrider beloppet ska köparen utreda anslutningens gängse pris exempelvis med hjälp av tjänsteleverantörens prislista.

5.3 Lös egendom som överlåtits i samband med en bostads- eller fritidsfastighet

Endast sådan lös egendom kan befrias från skatt som kan anses ha penningvärde om den överlåts separat från fastigheten, exempelvis en båt, utombordsmotor, båttrailer, släpvagn, snöskoter, gasgrill eller åkgräsklippare. En bostads- eller fritidsfastighets lösöre som i allmänhet anses sakna separat värde i överlåtelsebeskattningen är bland annat serviser, möbler, inredningstextiler, små hushållsapparater samt verktyg och böcker.

Utrustning och beståndsdelar är inte lösöre utan de är en fast del av köpobjektet och ingår därmed i skattegrunden för överlåtelseskatten. I rättspraxis har som till byggnaden hörande betraktats sådana föremål som normalt ingår i särskilt kökets eller badrummets utrustning, bland annat kyl- och frysskåp och samt diskmaskin. Till exempel installerade reningssystem för avloppsvatten, luftvärmepumpar, persienner, fast inredning, spisfläktar, vattenkranar, utomhusarmaturer, elektriska värmeelement, bryggor, tunnbastur, fastmonterade grillar inklusive tak samt utomhussimbassänger eller -bubbelbad är inte heller lösöre utan hör till byggnaden som dess utrustning eller beståndsdelar och ingår därför i priset på byggnaden. Planteringar och gårdsområdets övriga beståndsdelar är inte heller lösöre.

Utgångspunkten är att de anordningar och övriga föremål som ingår i en normal utrustning och i objektet då detta presenteras för köparen även ingår i den fastighet som är föremål för överlåtelsen.

Den skattskyldige ska lägga fram en utredning för Skatteförvaltningen om hur köpesumman fördelas mellan byggnaden och den lösa egendomen. I utredningen ska det ingå en lösöreförteckning som undertecknats av säljaren och köparen och som för varje föremål som ingår i lösöret och överförs vid köpet innehåller uppgifterna om dess värde vid tidpunkten för köpet samt om när föremålet anskaffats. Utgående från den specifikation som den skattskyldige lämnar in avgörs till vilka delar det lösöre som tagits upp i förteckningen är befriat från överlåtelseskatt på ovan nämnda grunder. Lösöret värderas enligt sitt verkliga värde, det vill säga värdet för en begagnad vara, inte enligt dess återanskaffningsvärde eller det ursprungliga anskaffningspriset.

Skatteförvaltningen godkänner inte summariska priser eller priser som på annat sätt uppskattats utan motivering. För varje föremål ska karaktären, anskaffningsåret och ett motiverat nuvärde redas ut i förteckningen över lösöret. Lämnar den skattskyldige inte in en tillförlitlig utredning över lösöret till Skatteförvaltningen ska överlåtelseskatten betalas på den totala köpesumman även om en del av denna enligt köpebrevet hänför sig till lösöre.

5.4 Andelen av köpesumman som hänför sig till lös egendom i en affärs- eller industrifastighet

I köpet av en affärs- eller industrifastighet ingår vanligen marken, byggnader och konstruktioner samt maskiner och anordningar. Parterna i fastighetsköpet kan exempelvis anteckna i köpebrevet hur köpesumman fördelar sig mellan fast och lös egendom. Om den företedda prisfördelningen inte motsvarar sedvanliga beräkningsgrunder för värdet undersöks frågan för att utreda skattegrunden och -beloppet.

Överlåtelseskatt ska betalas för hela köpesumman om fördelningen av vederlaget mellan fast och lös egendom inte utretts. Kunden ska lägga fram en utredning för Skatteförvaltningen över fördelningen av köpesumman.

Vad som vid överlåtelsebeskattningen betraktas som lös egendom framgår av regeringens proposition till lag om överlåtelseskatt (RP 121/1996 rd) och högsta förvaltningsdomstolens avgöranden. Gällande maskiner och anordningar finns en etablerad beskattningspraxis (se HFD 1999:32 om telefonverk och HFD 1999:31 om vattenkraftverk).

Egendomens värde fastställs utgångsvis enligt gängse värde i linje med Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen. Då man fastställer värdet för lösöret som ingår i ett fastighetsköp har det betydelse vilket värde som tas till grund då man uppskattar det gängse värdet. Utgångspunkten då man värderar lös egendom som överförs vid ett fastighetsköp (till exempel maskiner och anordningar) är bokföringsvärdena, om inte den skattskyldige påvisar att den lösa egendomen har ett högre värde än bokföringsvärdet om den separeras från fastigheten. Utgångspunkten vid värderingen av lös egendom är dess objektivt uppskattade gängse värde, det vill säga dess sannolika överlåtelsepris.

Värdet av en affärsfastighets läge eller dess så kallade affärsvärde (goodwill) har beaktats vid fastställandet av köpesumman och ingår i grunden för överlåtelseskatten. Därav kan det inte finnas något separat och självständigt affärsvärde för fastigheten som inte ska räknas in i grunden för skatten.

Om det handlar om en överlåtelse av affärsverksamhet, där förutom fastigheten även andra tillgångsposter överförs, ska köpesumman (inklusive affärsvärdet) fördelas mellan tillgångsposterna i proportion till deras gängse värden. Den relativa andelen av köpesumman som hänförs till fastigheten utgör grund för överlåtelseskatten. 

5.5 Lös egendom som överförs med gårdsbruk

I ett köp av en gårdsbruksenhet gäller köpesumman i allmänhet endast delvis fastigheter och värdepapper och delvis annan lös egendom för vilken ingen överlåtelseskatt betalas. Lös egendom som vanligtvis överförs vid en överlåtelse av ett gårdsbruk är till exempel stödrättigheter, inventarier och produktionsdjur. Köpesumman fördelas i proportion till de gängse värdena. Samma fördelning används även i säljarens och köparens inkomstbeskattning och köparens eventuella gåvobeskattning. Vid värderingen av tillgångsposter som överförs vid överlåtelsen tillämpas Skatteförvaltningens anvisning Värdering av tillgångar i arvs- och gåvobeskattningen.

I en överlåtelse av gåvokaraktär eller annars till underpris bör man observera att grunden för överlåtelsebeskattningen är köpesumman eller vederlaget. Om vederlaget motsvarar till exempel 51 procent av värdet av hela den egendom som överlåts, anses det att vederlaget omfattar 51 procent av varje tillgångspost. Då grunden för överlåtelseskatten beräknas, är det alltså inte möjligt att från köpesumman direkt dra av exempelvis maskinernas och materielens värde. I stället ska andelen av maskinernas och materielens proportionella värde av köpesumman dras av.

Läs mer om frågor med anknytning till överlåtelse av gårdsbruk i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av generationsväxlingar vid gårdsbruksenheter.

6 Byte

När fastigheter eller värdepapper byts, ska skatt betalas för båda överlåtelserna. Vardera parten betalar överlåtelseskatt för den egendom den mottar. Vid byte är det gängse värdet av den överlåtna egendomen grund för skatten. Om värdena för de egendomsposter som byts inte antecknats i bytesbrevet ska en utredning framläggas om de gängse värdena.

Om det i samband med bytet betalas mellanskillnad utöver den överlåtna egendomen är det också till sin karaktär vederlag som betalaren erlagt. Den som betalar mellanskillnaden betalar överlåtelseskatt för det sammanlagda värdet av egendomen hen överlåtit och mellanskillnaden. Den mellanskillnad som mottagaren av den fått, dras av från värdet av den egendom mottagaren överlåtit.

Om man vid bytet inte har betalat mellanskillnaden men de objekt som byts inte är av samma värde enligt tillgänglig information, kan en del av överlåtelsen anses utgöra en gåva.

Det är inte möjligt att i bytesbrevet avtala om att värdet för egendomen som överlåts som vederlag sänks från dess gängse värde, till exempel på basis av ¾-bestämmelsen i lagen om skatt på arv och gåva. Som skattegrund i bytet betraktas alltid det faktiska gängse värdet för den egendom som överlåts som vederlag.

Vid ansökan om lagfart på en fastighet som fåtts genom ett byte ska sökanden lägga fram Skatteförvaltningens utlåtande om det betalda vederlagets gängse värde vid tidpunkten för överlåtelsen.

Om en fastighet förvärvats genom byte mot annan fastighet betalas inte skatt till den del som

1. bytet enligt ett intyg från NTM-centralen eller skogscentralen medför en väsentligt lämpligare skiftesläggning för bedrivande av jord- eller skogsbruk, eller
2. bytet har gjorts i syfte att inrätta ett naturskyddsområde (eller ansluta ett naturskyddsområde till ett befintligt område) som avses i naturvårdslagen (1096/1996)

Om det i de ovan nämnda situationerna betalas en mellanskillnad som vederlag, ska betalaren betala överlåtelseskatt på mellanskillnaden.

En förutsättning för ett skattefritt byte som avses i punkt 1 är att föremålet för bytet är jord- eller skogsbruksmark som parterna äger och bytet enligt NTM-centralens eller skogscentralens intyg leder till att skiftesläggningen för bedrivandet av jord- eller skogsbruk förbättras väsentligt för båda parterna jämfört med det tidigare läget. Av den anledningen tillämpas bestämmelsen inte till exempel på byte där användningsändamålet för en fastighet ändras till något annat än jord- och skogsbruksmark eller till upplösning av samäganderättsförhållande.

Rör det sig om ett frivilligt ägobyte som genomförts enligt 58 § 1 mom. i fastighetsbildningslagen där likvidersättning inte betalats, är ägobytet inte överlåtelseskattespliktigt (HFD 26.9.2008 liggare 2348). Se Skatteförvaltningens anvisning Skattekonsekvenser av lantmäteriförrättningar.

7 Särskilda frågor

7.1 Upplösning av samägandeförhållande

En äganderätt hänför sig alltid till ett visst föremål. Vid överlåtelsebeskattning av upphävning av samägande granskas förvärvet av varje egendomspost separat.

När samäganderättsförhållandet till en fastighet upplöses innebär detta att kvotdelarna för ägandet omvandlas till områdesbaserat ägande genom en fastighetsförrättning (styckning eller spjälkning). För det behöver ingen överlåtelseskatt betalas. För eventuell prisskillnadsersättning ska överlåtelseskatt dock betalas.

Om samägarna ansöker om en fastighetsförrättning där det bildas nya registerenheter, kommer samägarna att äga de nya enheterna enligt samma kvotdelar som de ägde den fastighet som blev föremål för förrättningen. Om ett avtal om delning som upplöser ett samägoförhållande görs först därefter, och delningen innebär ett byte av kvotdelar av fastigheten, handlar det inte om en skattefri upplösning av ett samäganderättsförhållande utan om ett sådant byte som beskrivs i nästa stycke. På grund av detta är det viktigt att informera om vilket slutresultat man har för avsikt att uppnå och välja genomförandet därefter.

Om exempelvis samägarna av två fastigheter upplöser sitt samägande så att de blir ensam ägare till var sin fastighet, rör det sig om byte av kvotdelar i fastigheter, och vardera förvärvaren ska betala överlåtelseskatt på det gängse värdet av fastighetshalvan som överlåtits. Då bestäms överlåtelseskattepåföljderna för bytet av kvotdelar enligt det som beskrivits ovan i kapitel 6.

Det är inte fråga om att kvotdelarna för ägandet omvandlas till områdesbaserat ägande i situationer där kvotdelens storlek till en viss del av fastigheten ändras, även om det totala penningmässiga värdet för personens ägo förblir oförändrad.

7.2 Byggnadsskyldighet och entreprenadavtal i anknytning till en fastighetsöverlåtelse

Om man i samband med en fastighetsöverlåtelse avtalar om säljarens byggnadsskyldighet, ska överlåtelseskatt betalas för hela köpesumman. Däremot ska överlåtelseskatt inte betalas för överlåtelse av en byggnad som grundar sig på ett entreprenadavtal.

Om säljaren är införd i registret över förskottsuppbörds- och mervärdesskatteskyldiga och ett separat entreprenadavtal även ingåtts mellan säljaren och köparen bedöms frågan om överlåtelseskattskyldighet utgående från vad som avtalats mellan säljaren och köparen beträffande deras inbördes rättsliga ställning i förhållande till byggnaden som ska byggas.

• Om byggnadstillbehören som fogats till byggnaden enligt entreprenadavtalet överförs i köparens ägo i takt med att betalningsposter betalas, handlar det om en byggnadsöverlåtelse baserad på entreprenadavtal. För sådan försäljning av byggtjänster och byggtillbehör betalas inte överlåtelseskatt. Skyldigheten att betala överlåtelseskatt påverkas inte av om äganderätten till marken överförs till köparen först efter att denne betalat till säljaren de förpliktelser som baserar sig på avtalet (se HFD 12.6.2002 liggare 1482).
• Har däremot säljaren förbehållit sig äganderätten till byggnaden tills köparen betalat säljaren de förpliktelser som baserar sig på avtalet rör det sig inte om att sälja byggtjänster och byggnadstillbehör till köparen och därmed inte heller om en byggnadsöverlåtelse baserad på ett byggentreprenadsavtal. Skatten ska därför betalas på hela köpesumman.

7.3 Markanvändningsavtal

Enligt 91 a § i markanvändnings- och bygglagen är de markägare inom ett område som detaljplaneras och som har avsevärd nytta av detaljplanen skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Enligt nämnda lag ska man i första hand sträva efter att kommunen och markägaren ingår ett markanvändningsavtal. Ett markanvändningsavtal kan inte ingås med bindande verkan för parterna förrän ett utkast eller förslag till plan varit offentligt framlagt.

Nås ingen överenskommelse med markägaren kan kommunen hos denne ta ut en andel av de uppskattade byggkostnaderna (utvecklingskostnadsersättning). Andelen avpassas enligt den värdestegring som uppstått på den detaljplaneenliga tomten till följd av byggrätt, utökad byggrätt eller ändrade användningsmöjligheter som i detaljplanen anvisats för tomten.

Den ersättning som parterna avtalat sinsemellan i ett markanvändningsavtal eller den utvecklingskostnadsersättning som kommunen fastställt baserar sig således på markområdets värdestegring (byggrätt eller ändring i användningsmöjligheterna). I ett markanvändningsavtal kan man komma överens att ersättningen inte betalas i pengar utan exempelvis så att markområdets ägare överlåter en del av markområdet till kommunen.

Kommunen är på grund av sin ställning befriad från att betala överlåtelseskatt vid fastighetsöverlåtelser. Om bytet av privat mark mellan ägaren och kommunen hänför sig till verkställandet av ett markanvändningsavtal är det markområde som markens ägare överlåter till kommunen vederlag enligt lagen om överlåtelseskatt högst till den del värdet motsvarar värdet för det markområde som markens ägare får av kommunen. Till den del som markområdet som överlåts till kommunen överstiger värdet för det markområde som markens ägare får av kommunen är det fråga om betalning av sådan ersättning som avtalas om i markanvändningsavtalet för vilket man inte behöver betala överlåtelseskatt.

7.4 Villkorligt överlåtelsepris

Om överlåtelsepriset är beroende av en framtida händelse, ska överlåtelseskatt betalas redan i den första fasen på det mest sannolika slutliga överlåtelsepriset vid den utsatta tiden. Överlåtelsemottagaren ska i enlighet med detta i en anmälan om överlåtelseskatt meddela en uppskattning av beloppet på det slutliga överlåtelsepriset och en utredning över grunderna för uppskattningen.

Om det senare framgår att det slutliga överlåtelsepriset är större än det uppskattade överlåtelsepriset, ska en överlåtelseskattedeklaration lämnas utifrån tilläggsvederlaget och skatt betalas på den inom två månader från att den slutliga bestämningsgrunden för tilläggsvederlaget fastställts. Om det slutliga överlåtelsepriset visar sig vara lägre än det uppskattade överlåtelsepriset, görs en ansökan om återbäring av den överlåtelseskatt som betalats till ett för högt belopp med en ansökan om återbäring av överlåtelseskatt.

I 32 a § i lagen om överlåtelseskatt definieras begreppet skatteår med hänsyn till beräkningen av tidsfristerna för fastställande och återbäring av skatt. I 2 mom. i bestämmelsen föreskrivs att om förvärvaren i enlighet med villkoren för överlåtelsen ska betala tilläggsvederlag, är skatteåret för tilläggsvederlaget det kalenderår under vilket skyldigheten att betala tilläggsvederlaget har inträtt.

7.5 Hävning av köp och sänkning av köpesumman

I beskattningen iakttas den avtalsrättsliga principen om att avtal är bindande. Det innebär att skattepåföljderna i regel bestäms utifrån avtal som ingåtts. Ett köp kan hävas genom ett avtal som är förenligt med formkraven på den ursprungliga överlåtelsen eller genom ett domstolsbeslut. Ett köp hävs med andra ord inte utan åtgärder, även om förutsättningar för en hävning enligt villkoren i köpebrevet skulle föreligga.

Enligt 40 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt kan överlåtelseskatt återbäras på ansökan om en domstol har hävt överlåtelsen eller förordnat att den ska hävas eller om överlåtelsen har hävts genom avtal i ett läge i vilket den enligt ett villkor i överlåtelsehandlingen eller till följd av avtalsbrott kunde ha blivit hävd genom dom. Samma gäller om köpesumman har sänkts i en motsvarande situation.

Även om bestämmelsen gäller återbäring av överlåtelseskatt, tillämpas principen i bestämmelsen även i andra situationer än i frågor som gäller återbäring av överlåtelseskatt. Exempelvis om ett fastighetsköp har hävts genom avtal på grund av väsentligt kvalitetsfel, kan det redan i samband med handläggningen av överlåtelseskatten (utlåtande för överlåtelseskattedeklaration eller inskrivning) konstateras, att den ursprungliga säljaren enligt det som lagts fram inte ska betala överlåtelseskatt, om fastigheten återgår i hans ägo på grund av avtalet om hävning.

Till följd av en verksam hävning återgår objektet för överlåtelsen till överlåtaren och det är inte fråga om en ny överlåtelse. Verksam hävning av en överlåtelse undanröjer även överlåtelseskattepåföljder som hänför sig till överlåtelsen. Detta innebär för den ursprungliga säljaren i en situation där ett köp hävs att säljaren inte behöver betala överlåtelseskatt för fastigheten som återgår till denne till följd av en verksam hävning av köpet. Den ursprungliga säljaren har i detta fall inte heller skyldighet att lämna in en överlåtelseskattedeklaration.

Om ett köp inte har hävts under förhållanden som avses i 40§ 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt, leder en avtalsbaserad hävning till att överlåtelseskatten inte kan återbäras. Då ska även den ursprungliga säljaren betala överlåtelseskatt, eftersom det genom avtalet om hävning sker en ny överlåtelse av äganderätten till den fastighet som är föremål för överlåtelsebeskattning.

Om det ursprungliga överlåtelseavtalet emellertid har ett uppskjutande villkor om överföringen av äganderätten och köpet hävs innan äganderätten har övergått på köparen, medför hävningen av köpte ingen skyldighet att betala överlåtelseskatt. I en sådan situation återbetalas den överlåtelseskatt som den ursprungliga köparen har betalat, oavsett på vilken grund köpet har hävts (HFD 2009:27).

Genom prissänkning rättas förhållandet mellan köpobjektets faktiska pris och den betalda köpesumman. Vid en prissänkning återbetalar säljaren pengar till köparen till ett belopp som motsvarar felet som gäller köpobjektet varvid objektets köpesumma fastställs på nytt. Om köpet hävts frivilligt utan att något förutsätter att det hävs kan överlåtelseskatt inte återbäras ens delvis med hänvisning till prissänkning.

En skadeersättning eller en annan avtalsbaserad ersättning för köparens kostnader täcker i praktiken den konkreta skada som åsamkats köparen. Sådana prestationer är till sin natur skadeersättningsbaserade och då finns det ingen grund för återbäring av överlåtelseskatten.

Ansökan om återbäring av betald skatt ska göras inom tio år räknat från utgången av det kalenderår under vilket överlåtelsen av ägarrätten till en fastighet har gjorts eller skattskyldighet på något annat sätt uppstått. Om överlåtelseavtalet som gäller föremålet för hävningen eller prissänkningen har gjorts före 1.1.2017, räknas ovan nämnda tidsfrist emellertid från utgången av det kalenderår under vilket skatten betalades.

7.6 Rättelse av anteckningar i köpebrev

De ägandeförhållanden som specificerats i köpebrevet visar hur man när avtalet ingicks avsåg att ägandet ska fördelas. Om inga ägarandelar har specificerats i köpebrevet är utgångspunkten att ägarna äger den köpta fastigheten i lika stora delar.

Om ägandeförhållanden som definierats i köpebrevet ändras i efterhand betraktas detta som en ny, överlåtelseskattepliktig överlåtelse. Det rör sig emellertid inte om en överlåtelseskattepliktig ny överlåtelse om man enligt en företedd utredning kan konstateras att ägandeförhållandena antecknats på ett sätt som inte motsvarar parternas avsikt (fel i uttryckssättet).

Att man misstar sig i fråga om huruvida en överlåtelse är meningsfull eller i fråga om dess skattepåföljder är inte en grund för att överlåtelseavtalet ska kunna ändras utan skattepåföljder. Köpebrevet kan därmed inte rättas (vad gäller ägandeförhållandena eller överlåtelseparterna) utan skattepåföljder om inte villkoren i köpebrevet medger denna möjlighet. Ett sådant villkor i köpebrevet tas i beaktande i beskattningen bara om det vid tidpunkten för köpet föreligger en osäkerhetsfaktor som kan förhindra att exempelvis en viss person i det skedet förbinder sig till rättshandlingen i fråga.

En ändring i ägandeförhållandena enligt köpebrevet kan i sig vara avtalsrättsligt giltigt. Det har emellertid ingen betydelse när det avgörs hurdana överlåtelseskattepåföljder som ändringen i ägandeförhållandena medför.

7.7 Kapitalinvestering (apport) och utdelning av medel

Enligt 4 § 4 mom. i lagen om överlåtelseskatt ska skatt betalas för överlåtelse av fastighet till öppet bolag, kommanditbolag, aktiebolag eller annat samfund som sker mot aktier eller andelar eller i form av annan kapitalinvestering. Om det emellertid handlar om att en fysisk persons egendom överförs till ett aktiebolag vid en ändring av verksamhetsformen enligt 24 § i inkomstskattelagen, ska överlåtelseskatt inte betalas (läs mer om detta i Skatteförvaltningens anvisning Överlåtelsebeskattning vid ändringar av företagsformen och företagsomstruktureringar).

Enligt 4 § 4 mom. i lagen om överlåtelseskatt ska skatt även betalas på förvärv av fastighet som grundar sig på upplösning av ett samfund, bolagsmans privatuttag eller annan utbetalning av medel. Överlåtelseskatt ska sålunda betalas för fastigheter som fås som utdelning då ett aktiebolag upplöses liksom även för fastighetsförvärv som grundar sig på upplösning av ett personbolag.

När ett aktiebolag delar ut en fastighet som dividend (utdelning in natura), är det fråga om en överlåtelse av fastighet som sker i form av utdelning av medel. Om ett bolag överlåter en fastighet till underpris till en delägare eller bolagsman betraktas skillnaden mellan den överlåtna fastighetens gängse värde och överlåtelsepriset som övrig utdelning av medel för vilken överlåtelseskatt ska betalas.

Enligt 6 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt betalas skatten vid överlåtelser som avses ovan på den överlåtna egendomens gängse värde vid överlåtelsetidpunkten.

Om en delägare eller en bolagsman överlåter en fastighet till underpris betraktas skillnaden mellan den överlåtna fastighetens gängse värde och underpriset som en kapitalinvestering i bolaget, för vilken bolaget ska betala överlåtelseskatt. I beslutet HFD 2012:13 har högsta förvaltningsdomstolen tagit ställning till omfattningen av begreppet kapitalinvestering i en situation där en köpesumma till underpris inte betalats med aktier i ägarbolaget och säljaren inte ägt aktier i köparbolaget vare sig före eller efter överlåtelsen. I motiveringarna till beslutet ansåg högsta förvaltningsdomstolen att det i den ovan nämnda situationen inte var fråga om en överlåtelse av aktier till ett samfund mot aktier eller andelar, eller någon annan form av kapitalinvestering.

Även om det ovan nämnda beslutet gällde värdepapper kan man utifrån det även beträffande fastigheter dra slutsatsen att en värdeskillnad är en kapitalplacering om säljaren i ett köp till underpris är delägare i det köpande bolaget eller om delägarställningen uppkommer i samband med köpet.

7.8 Köp av fastighet för ett bolag under bildning och överlåtelse av rätten att grunda ett bolag

En fastighet kan köpas av ett bolag under bildning. När åtgärderna relaterade till grundandet av bolaget, ansvarstagandet för fastighetsköpet och inskrivningen av förvärvet vidtas inom utsatta tider anses fastigheten ha förvärvats direkt av bolaget. Då ska överlåtelseskatt endast betalas en gång på basis av köpebrevet för fastigheten.

Enligt 2 kapitlet 4 § i jordabalken ska den anses vara köpare som på bolagets vägnar har slutit köpeavtalet om ett fastighetsköp om ansvaret för köpet inte inom två år från köpslutet övergått på bolaget eller om bolagets bildande därförinnan förfallit. Om fastigheten överlåts till bolaget efter att lagfart beviljats för den som köpt fastigheten för bolagets räkning, är det fråga om en ny överlåtelse som omfattas av överlåtelseskatt.

Det är inte fråga om överlåtelse till ett bolag under bildning enligt 2 kapitlet 4 § i jordabalken, om det bolag som tar ansvar för fastighetsköpet grundats före köpet. Ett överlåtelsebrev enligt de formella kriterierna i jordabalken ska upprättas mellan den som köper fastigheten för bolagets räkning och ett tidigare grundat bolag. Då ska överlåtelseskatt betalas på basis av både köpet för bolagets räkning och överlåtelsen mellan köparen och bolaget. 

Enligt 5 § 2 mom. i lagen om överlåtelseskatt jämställs också överlåtelse av rätten att grunda ett bolag med överlåtelse av äganderätten till en fastighet, om fastigheten införskaffats för det under bildning varande bolagets räkning. När det gäller överlåtelse av rätten att grunda ett bolag är det således fråga om överlåtelse av äganderätten till fastigheten och inte överlåtelse av värdepapper. Rätten att grunda kan avstås helt eller delvis. Det är fråga om överlåtelse av grundanderätten, om en fastighet har köpts för ett bolag som ska grundas och rätten att grunda bolaget överlåts vidare innan bolagets konstituerande möte hållits och aktierna i bolaget tecknats. Vid överlåtelse av grundanderätten ska överlåtelseskatt alltså betalas för köpet av en fastighet för bolagets räkning och vidareöverlåtelsen av grundanderätten.

Det är tydligast fråga om överlåtelse av grundanderätten i en situation där den som köper en fastighet för ett bolag som ska grundas genom ett skriftligt avtal överlåter hela grundanderätten till en eller flera parter före bolagets konstituerande möte och tecknandet av aktier varefter dessa parter grundar bolaget. Civilrättsligt är grundanderätten lös egendom, och därför förutsätter överlåtelse av den dock inte skriftligt avtal. Som en överlåtelse av rätten att bilda bolag kan man beroende på omständigheterna också tolka en situation där andra än den som köpt för bolagets räkning träder in som bolagsbildare.

I beslutet HFD 19.4.2000 liggare 773 var det fråga om en situation där A hade köpt en fastighet för ett bostadsaktiebolag som skulle grundas och aktierna i bolaget hade utöver av A tecknats av hens två barn B och C. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att när B och C tecknade aktier i bolaget hade A inte överlåtit rätten att grunda bolaget och inte heller rätten att teckna aktier i bolaget eller heller i övrigt rätten att teckna aktier till B och C. Det var inte heller fråga om överlåtelse av äganderätten till fastighet eller värdepapper eller annan överlåtelse på vilken överlåtelseskatt enligt lagen om överlåtelseskatt skulle betalas. B och C hade inte heller överlåtit fastighetsandelar mot aktierna i bolaget eller investerat kapital i det.

Tolkningsproblem relaterade till överlåtelsebeskattning av överlåtelser undviks när alla som tecknar aktier i ett under bildning varande bolag anges i köpebrevet för en fastighet. Om alla som tecknar aktier inte har angetts som köpare för bolagets räkning i köpebrevet för fastigheten, anses överlåtelse av grundanderätten dock inte ha inträffat, om en aktietecknare som inte nämns i köpebrevet eller ett grundat bolag kan bevisa att det är fråga om ett skrivfel i köpebrevet eller att den som enligt köpebrevet köpt för bolagets räkning har agerat med fullmakt av de andra som tecknat aktier i bolaget. Sådan bevisning kan till exempel bestå av en utredning av att en aktietecknare som inte nämns i det ursprungliga köpebrevet har deltagit i betalningen av köpesumman för fastigheten och deltagit i affärsförhandlingarna i egenskap av köpare för bolagets räkning.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                           

specialsakkunnig Kati Ikäheimo