Lättnad vid den nedre gränsen för moms

Hjälptabellen (anvisningens punkt 3) har uppdaterats 14.2.2019.

Anvisningen har kompletterats med exemplen 23 och 26. Dessutom har anvisningens punkter 1, 2, 4, 6, 9, 13 och 14 preciserats.

Men denna anvisning ändrar Skatteförvaltningen sin tolkning av hur omsättningen som berättigar till lättnad räknas då man tillämpar marginalbeskattningsförfarande för begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter samt resebyråtjänster. Saken behandlas i anvisningens punkt 4. Till denna del träder anvisningen  i kraft fr.o.m. den 1.1.2019.

1. När har ett företag rätt till lättnad vid den nedre gränsen för skattskyldighet?

Om affärsverksamheten är ringa behöver den som bedriver rörelse inte registrera sig som momsskyldig. Affärsverksamheten anses vara ringa om räkenskapsperiodens omsättning som räknas enligt 3 § i mervärdesskattelagen (MomsL) är högst 10 000 euro. Om gränsen på 10 000 euro överskrids eller om företaget självmant har låtit sig registreras som momsskyldigt även om gränsen inte överskrids, ska företaget enligt mervärdesskattelagen betala skatt på all försäljning under räkenskapsperioden.

Ett småföretag som är registrerat som momsskyldigt kan beviljas en skattelättnad på moms i anslutning till momsskyldighetens nedre gräns. Företagets omsättning avgör om företaget beviljas lättnaden och till vilket belopp. Företagsformen påverkar inte lättnaden.

Om omsättningen uppgår till högst 10 000 euro, får företaget en lättnad för hela den moms som ska redovisas för räkenskapsperioden.

Om omsättningen överstiger 10 000 euro men understiger 30 000 euro, beviljas lättnaden på en del av momsen.

Vid beräkning av lättnad medräknas i omsättningen inte alla försäljningar och i momsen som ska redovisas medräknas inte alla skatter. Detta behandlas närmare senare i anvisningen. 

2. För vilken tid räknas omsättningen?

Längden på skatteperioden för moms avgör för vilken tid omsättningen som berättigar till lättnad beräknas.

• Om företagets skatteperiod är en kalendermånad beräknas omsättningen för räkenskapsperioden.
• Om skatteperioden är ett kvartal eller ett kalenderår, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och även omsättningen beräknas per kalenderår.
• Om företaget inte är bokföringsskyldigt, anses kalenderåret utgöra räkenskapsperioden (MomsL 216 §) och omsättningen beräknas per kalenderår.
• Räkenskapsperioden för en renbeteslagsgrupp är ett renskötselår och omsättningen beräknas för renskötselåret.

Om företagets räkenskapsperiod är längre eller kortare än 12 månader, omräknas räkenskapsperiodens omsättning så att den motsvarar en omsättning under 12 månader. Det görs genom att multiplicera omsättningen som berättigar till lättnad med talet 12 och dela summan med antalet månader i räkenskapsperioden. Fulla kalendermånader räknas som månader. Detta kallas nedan proportionering av omsättningen.

Proportionering gäller endast omsättningen. Momsen proportioneras aldrig.

Ytterligare information: se kapitell 14 Proportionering av omsättning

Om företaget inleder sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den sista momsdeklarationen för antingen kalenderåret eller räkenskapsperioden alltefter den aktuella skatteperioden.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod.  Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår anses skatteperioden avslutas på nedläggningsdagen och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

3. Hur beräknas lättnaden?

En momsskyldig vars omsättning för räkenskapsperioden överstiger 10 000 euro men är under 30 000 euro räknar lättnaden vid den nedre gränsen enligt följande formel:

I formeln avser omsättningen den omsättning som berättigar till lättnad och skatten avser den moms som berättigar till lättnad.

Om omsättningen som berättigar till lättnad är högst 10 000 euro, används inte formeln. Beloppet av lättnad vid den nedre gränsen är då lika med momsen som berättigar till lättnad.

För att beräkna lättnaden kan du använda räknaren för lättnad vid den nedre gränsen (hjälptabellen (xls) har ersatts med räknaren 28.1.2020.)

4. Hur bestäms omsättningen som berättigar till lättnad?

När lättnaden beräknas beaktas inte hela omsättningen. I den omsättning som berättigar till lättnad räknas endast momspliktiga försäljningar exklusive moms, försäljningar som omfattas av omvänd skattskyldighet (MomsL 8 a–8 d §) samt följande momsfria försäljningar:

• varuförsäljning till andra EU-länder (gemenskapsintern försäljning, MomsL 72 a–72 c §)
• exportförsäljning (MomsL 70 §)
• momsfri försäljning till resande (MomsL 70 b §)
• försäljning av momsfria tjänster (MomsL 71 och 72 §)
• försäljning av momsfria fartyg och arbetsprestationer som hänför sig till sådana fartyg (MomsL 58 §)
• försäljning av en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året till ett allmännyttigt samfund (MomsL 56 §)
• momsfri försäljning till diplomatiska beskickningar och internationella organisationer (MomsL 72 d §)
• momsfri försäljning av motorfordon (MomsL 72 e §)
• försäljning av andra finansiella tjänster och försäkringstjänster än de av accessorisk karaktär (MomsL 41 § och 44 §)
• överlåtelse av en fastighet eller därtill hänförliga rättigheter (då det inte är fråga om en situation som avses i MomsL 30 §, dvs. en situation där den skattskyldige har frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för fastighetsuthyrning).

Andra momsfria försäljningar beaktas inte vid beräkningen av omsättning.

Vid tillämpning av förfarandet med marginalbeskattning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och av förfarandet med marginalbeskattning av resebyråtjänster medräknas i omsättningen försäljningspriset som uppburits av köparen med avdrag för den moms som betalts på försäljningen.

Erhållna förskottsbetalningar räknas med i omsättningen för den räkenskapsperiod under vilken de har tagits emot. Momsen som ska redovisas för erhållna förskottsbetalningar beaktas för den räkenskapsperiod då de betalades.

5. Vad medräknas inte i omsättningen?

I omsättningen för den räkenskapsperiod som berättigar till lättnad medräknas endast de försäljningar som står i uppräkningen ovan. I omsättningen medräknas till exempel inte följande poster:

• momsens andel
• vederlag från skogsbruk (försäljning av torv eller torvupptagningsrätt är inte försäljning inom skogsbruket och dessa inkomster räknas således med till omsättningen)
• vederlag för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då den skattskyldige frivilligt ansöker om att bli skattskyldig för fastighetsuthyrning
• vederlag för försäljning av anläggningstillgångar och värdet på eget bruk av anläggningstillgångar
• försäljning av tjänster då försäljningslandet inte är Finland (MomsL 65 §)
• arvoden för Veikkaus ombud
• momsfria stöd.

6. Hur beräknas momsen som berättigar till lättnad?

Momsen som berättigar till lättnaden utgörs av skillnaden mellan de momser som betalas på försäljningar och de momser som ska dras av från inköpen.

I momsen som berättigar till lättnaden ingår inte följande:

1) Moms på EU-varuinköp (gemenskapsinterna förvärv) eller EU-tjänsteinköp (moms som betalas på gemenskapsinterna förvärv eller EU-tjänsteinköp beaktas inte eftersom det inte är fråga om moms på den skattskyldiges egen försäljning. Momsen som dras av från gemenskapsinterna förvärv eller EU-tjänsteinköp beaktas dock).

2) Moms som köparen betalar på basis av omvänd skattskyldighet (MomsL 2 a, 8 a - 8 d och 9 §) (momsen på försäljning medräknas inte, men momsen som ska dras av från inköpet räknas med).

Köparen är skattepliktig för försäljning av byggtjänster och uthyrning av arbetskraft för dessa tjänster (MomsL 8 c §). Närmare information om den omvända momsskyldigheten inom byggbranschen finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen. 

Närmare information om den omvända momsskyldigheten för skrothandeln finns i Skatteförvaltningens anvisning Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall.

3) Moms som ska redovisas för skogsbruk (exklusive moms på försäljning och moms som ska dras av från inköp).

4) Moms på överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet (MomsL 30 §) då en skattskyldig självmant har ansökt om momsskyldighet vid överlåtelse av nyttjanderätt av fastighet (exklusive moms på försäljning och moms som ska dras av från inköp).

5) Moms på försäljning av anläggningstillgångar och för eget bruk av anläggningstillgångar (moms på försäljning beaktas inte, men moms som ska dras av på inköp beaktas).

6) Moms på import av varor (moms som betalas på import beaktas inte eftersom det inte är fråga om moms som den skattskyldige som ansöker om lättnad vid den nedre gränsen betalar för sin egen försäljning. Moms som dras av från import beaktas dock).

7. Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?

Uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen deklareras på momsdeklarationen. Momsens skatteperiod avgör huruvida uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för kalenderårets eller räkenskapsperiodens sista skatteperiod.

Om skatteperioden för moms är

• en kalendermånad, lämnas uppgifterna vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. den sista kalendermånaden i räkenskapsperioden
• ett kvartal, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas vid momsdeklarationen för räkenskapsperiodens sista skatteperiod, dvs. för kalenderårets sista kvartal (deklarationen för oktober-december)
• ett kalenderår, räknas kalenderåret som räkenskapsperiod (MomsL 216 §) och uppgifterna lämnas på den momsdeklaration som lämnas för kalenderåret.

Lättnad vid den nedre gränsen kan endast begäras vid momsdeklarationen. Företaget tar lättnadsbeloppet vid den nedre gränsen i beaktning i momsdeklarationen för den skatteperiod där uppgifterna om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas, och drar av lättnaden från den moms som ska redovisas.

Om företaget upphör med sin verksamhet mitt under kalenderåret deklareras uppgifterna i anslutning till lättnaden vid den nedre gränsen i den momsdeklaration som lämnas för verksamhetens sista skatteperiod. Momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter verksamhetens sista skatteperiod.

Om företagets skatteperiod är ett kalenderår betraktas det som att skatteperioden avslutas på verksamhetens nedläggningsdag och momsdeklarationen ska lämnas in senast den 12 dagen i den andra månaden efter nedläggningsmånaden. Om företagets skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör i december ska momsdeklarationen dock lämnas in senast först före utgången av februari.

Se även avsnitt Proportionering av omsättning

Ytterligare information om deklarering av lättnad vid den nedre gränsen: Detaljerade deklarationsanvisningar för deklaration av skatter på eget initiativ

8. När ska lättnaden senast anmälas?

Uppgifter om lättnad vid den nedre gränsen ska lämnas inom tre år räknat från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Uppgifterna ska lämnas på samma momsdeklaration för den skatteperiod för vilken de i normala fall skulle ha lämnats (se ovan ”Hur deklareras lättnaden och hur fås den som återbäring?”).

Om företagets räkenskapsperiod inte är ett kalenderår och skatteperioden är en kalendermånad, räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter den räkenskapsperiod som lättnaden avser. Om skatteperioden är ett renskötselår räknas den utsatta tiden på tre år från början av året efter utgången av det renskötselår som lättnaden avser.

Beräkningen av den utsatta tiden på tre år avviker från det ovan nämnda om företagets räkenskapsperiod har upphört tidigare än 31.12.2016. Då beräknar alla skattskyldiga den utsatta tiden på tre år från utgången av den räkenskapsperiod som lättnaden avser.

9. När beviljas lättnaden inte?

Lättnad beviljas inte om

• räkenskapsperiodens (12 mån.) omsättning som berättigar till lättnad är 30 000 euro eller mer
• räkenskapsperioden avviker från 12 månader och den proportionerade omsättningen är 30 000 euro eller mer
• momsen som ska redovisas för räkenskapsperioden är negativ, dvs. om den moms som ingår i inköpen under räkenskapsperioden är högre än den moms som ska betalas på försäljningen utom i situationer där negativ moms förorsakas av moms som dras av från skogsbruket eller till följd av överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. När man beräknar moms som berättigar till lättnad, räknar man med endast den moms som betalas eller dras av för den verksamhet som berättigar till lättnad.
• den skattskyldige är en kommun eller en utländsk näringsidkare som saknar fast driftställe i Finland.

10. Återbäringsränta betalas på den moms som återbärs

Ränta betalas på den moms som återbärs i form av lättnad enligt lagen om skatteuppbörd.

11. Lättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen

Lättnaden vid den nedre gränsen för moms utgör beskattningsbar inkomst i inkomstbeskattningen.

Ytterligare information om skattelättnad vid den nedre gränsen inom inkomstbeskattningen.

12. Det finns särdrag i lättnaden vid den nedre gränsen för primärproducenter

Inkomsten för virkesförsäljning räknas inte med i den omsättning som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen. På motsvarande sätt räknas skogsbrukets moms som ska redovisas inte med när man beräknar den moms som berättigar till lättnaden.

Inkomsten från utarrendering av åkrar är vanligen momsfri och den räknas med i den omsättning som berättigar till lättnaden. Om en kund har ansökt om att bli momsskyldig i fråga om åkerarrendering räknas inkomsten inte med i omsättningen, och den moms som ska redovisas beaktas inte när man beräknar den moms som berättigar till lättnad vid den nedre gränsen.

13. Exempel på hur lättnad vid den nedre gränsen beräknas

14. Proportionering av omsättning

Proportionering av omsättning betyder att räkenskapsperiodens omsättning omräknas så att den motsvarar en omsättning för en räkenskapsperiod på 12 månader. Omsättningen ska proportioneras om företagets räkenskapsperiod är kortare eller längre än 12 månader. Omsättningen ska proportioneras också i vissa andra situationer då räkenskapsperioden enligt mervärdesskattelagen avviker från räkenskapsperioden enligt bokföringslagen. Proportioneringen görs genom att multiplicera den omsättning som berättigar till lättnad med 12 och dividera det erhållna talet med antalet hela kalendermånader i räkenskapsperioden. De kalendermånader som inte är hela räknas alltså inte med när omsättningen proportioneras. Proportioneringen gäller endast omsättningen. Momsen proportioneras aldrig.

Omsättningen proportioneras inte i följande fall:

• Företagets räkenskapsperiod är 12 månader.
• Företagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten börjar mitt under den.

  Exempel 21 : Ett bolags räkenskapsperiod är ett kalenderår och bolagets omsättning är 4 200 euro för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2018. Företaget har införts i registret över momsskyldiga för den räkenskapsperioden för tiden 1.12–31.12.2018. Eftersom bolagets räkenskapsperiod inte är kortare eller längre än 12 månader och omsättningen under hela dess räkenskapsperiod understiger 10 000 euro, är bolaget berättigat att återbäras hela den moms som har redovisats för räkenskapsperioden (enligt 149 a § 2 mom. i mervärdesskattelagen). Det har ingen betydelse att bolaget har varit antecknat i registret över momsskyldiga först fr.o.m. 1.12.2018. (HFD 21.8.2007 L 2060)

• Bolagets räkenskapsperiod är 12 månader och momsskyldigheten upphör mitt under räkenskapsperioden men affärsverksamheten fortsätter. Endast den momspliktiga delen av verksamheten läggs alltså ned. Omsättningen proportioneras inte eftersom räkenskapsperioden förblir oförändrad.

Omsättningen proportioneras i följande fall:

• Ett företag håller på att inleda sin verksamhet och dess räkenskapsperiod har annan längd än 12 månader.

  Exempel 22: Företagets hela affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet börjar 1.3. Räkenskapsperioden utgår 31.12.

  Exempel 23: Företagets första räkenskapsperiod är 4.8.2018 - 31.12.2018. Omsättningen för den första räkenskapsperioden är 10 500 euro och skatteperioden är en kalendermånad.

  Eftersom den första räkenskapsperioden är kortare än 12 månader, ska omsättningen proportioneras så att den motsvarar omsättningen under 12 månader. Det finns fyra hela kalendermånader (september-december) under företagets första räkenskapsperiod. Augusti är inte en hel kalendermånad. Omsättningen proportioneras enligt följande:

  10 500 euro x 12 mån./4 mån. = 31 500 euro.

  Företaget har inte rätt till lättnad vid den nedre gränsen eftersom den proportionerade omsättningen överstiger 30 000 euro.

• Den sista räkenskapsperioden av ett företag som ska lägga ned sin verksamhet har annan längd än 12 månader.

  Exempel 24: Företagets räkenskapsperiod har varit 1.1–31.12. Företagets hela affärsverksamhet, räkenskapsperiod och momsskyldighet upphör 30.9.

• Företaget ändrar räkenskapsperioden under sin verksamhetstid.
• Skatteperioden ändras på det sätt som avses i MomsL 149 f §.

En skattskyldig vars räkenskapsperiod med stöd av MomsL 216 § ändras till ett kalenderår har rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut den dag då räkenskapsperioden ändras eller därefter (MomsL 149 f 1 mom.). Lättnaden fås av moms som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i skatteperioden i fråga och som föregick ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen och som föregick ändringen.

Det anses vara fråga om en ändring av räkenskapsperioden också då räkenskapsperioden enligt bokföringslagen för ett företag som bedriver momsfri verksamhet avviker från kalenderåret, företaget inleder momspliktig verksamhet och skatteperioden för moms är ett kalenderårskvartal eller ett kalenderår.

Om den skattskyldiges räkenskapsperiod ändras från ett kalenderår (MomsL 216 §) till en räkenskapsperiod enligt bokföringslagen, har den skattskyldige rätt att få lättnad för den räkenskapsperiod enligt bokföringslagen som går ut efter den dag då räkenskapsperioden ändrades (MomsL 149 f § 2 mom.). Lättnaden fås av moms som ska redovisas för de kalendermånader som ingår i räkenskapsperioden i fråga och som kom efter ändringen. Som räkenskapsperiod betraktas de kalendermånader efter ändringen som ingår i räkenskapsperioden enligt bokföringslagen.

15. Ytterligare information om lättnad vid den nedre gränsen

Ytterligare information får man genom att ringa till Skatteförvaltningens momsservicetelefon på 029 497 015 (du kan kontrollera nummer och öppettider på adressen skatt.fi/servicenummer). Samtalets pris utgörs av en lokalnätsavgift (lna) som debiteras för samtal från fasta anslutningar eller av en mobiltelefonavgift (mta) som debiteras för mobilsamtal. Vid samtal från utlandet bestäms priset av den lokala operatören.

Mika Jokinen
ledande skattesakkunnig

Juha Pamppunen
skattesakkunnig