Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

Skatteförvaltningens tidigare anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie (VH/7135/00.01.00/2023) har ersatts med två nya anvisningar. Den här anvisningen behandlar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Den försäkrades sjukförsäkringspremie behandlas i anvisningen Den försäkrades sjukförsäkringspremie.

Den text i den här anvisningen som härstammar från den tidigare anvisningen har uppdaterats till sin struktur och vissa förändringar har gjorts i samband med att anvisningen har förnyats. Anvisningen innehåller också information om hur sjukförsäkringsavgiften ska bokföras och antecknas samt nya exempel. Anvisningen har också uppdaterats med avgiftsprocentsatsen för år 2025.

Information om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i olika gränsöverskridande situationer finns i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier och -avgifter i internationella arbetssituationer. Mer information om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift när ett hushåll är uppdragsgivare finns i anvisningen Hushållen som uppdragsgivare och när det gäller faktureringsföretag i anvisningen Beskattningsfrågor som gäller faktureringsföretag och deras användare.

1 Inledning

1.1 Sjukförsäkringen som en del av den sociala tryggheten

Sjukförsäkringen utgör en central del av den sociala tryggheten. I Finland har en stor del av den sociala tryggheten ordnats med lagstadgade och obligatoriska socialförsäkringar, en sådan är även sjukförsäkringen. Syftet med socialförsäkringarna är att med hjälp av försäkringar trygga en tillräcklig grundläggande försörjning för sådana livsförändringar eller olycksfall som hindrar eller försämrar individens normala möjligheter att skaffa inkomster.

Om sjukförsäkring föreskrivs i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). Med en sjukförsäkring enligt sjukvårdslagen tryggas den försäkrades rätt till ersättning för nödvändiga kostnader vid behandling av sjukdom och för inkomstbortfall till följd av kortvarig arbetsoförmåga samt graviditet och vård av barn (SFL 1 kap. 1 §). I sjukförsäkringslagen föreskrivs också om sjukförsäkringsförmånerna och om hur sjukförsäkringen finansieras med premier som betalas av de försäkrade och avgifter som betalas av arbetsgivare.

I Finland ansvarar social- och hälsovårdsministeriet (SHM) för sjukförsäkringslagstiftningen och den allmänna utvecklingen av socialskyddssystemet.

1.2 Sjukförsäkring i Finland

Folkpensionsanstalten (FPA) avgör arbetstagarens ställning som sjukförsäkrad i Finland. I vissa internationella situationer avgör Pensionsskyddscentralen (PSC) om en arbetstagare omfattas av social trygghet i Finland. Mer information om sjukförsäkringen och tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet finns på dessa instansers egna webbsidor.

Sjukförsäkring i Finland grundar sig på boende, arbete eller bedrivande av företagsverksamhet här. Enligt 1 kap. 2 § i sjukförsäkringslagen betraktas som försäkrad en person som på det sätt som avses i lagen om bosättningsbaserad social trygghet i gränsöverskridande situationer (16/2019) arbetar, bor eller är verksam som företagare i Finland eller som anses vara i en i Finland bosatt persons ställning. Om något av villkoren i lagen uppfylls är personen automatiskt sjukförsäkrad i Finland. Arbetstagare behöver alltså inte separat teckna sjukförsäkringen. Mer information om sjukförsäkringen finns i Skatteförvaltningens anvisning Den försäkrades sjukförsäkringspremie.

1.3 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en avgift som ålagts arbetsgivaren att betala. Om sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare föreskrivs i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016). År 2025 är arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 1,87 procent av avgiftsgrunden. Mer information om beloppet finns i kapitel 5.

Genom att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift deltar arbetsgivarna i finansieringen av de sjukförsäkringsförmåner som betalas ur arbetsinkomstförsäkringen (18 kap. 7 §, 12 § och 22 § i SFL). Ur arbetsinkomstförsäkringen betalas sådana sjukförsäkrings- och rehabiliteringsförmåner som har en fast koppling till ett arbetsförhållande eller företagande och vars belopp fastställs utifrån löne- och företagarinkomsten. Till exempel sjuk- och föräldradagpenningar, rehabiliteringspenningar samt ersättningar som betalas till arbetsgivare för ordnande av företagshälsovård bekostas av arbetsinkomstförsäkringen. Förutom av arbetsgivare finansieras arbetsinkomstförsäkringen av de försäkrade (se 18 kap. 21 § i SFL och Skatteförvaltningens anvisning Den försäkrades sjukförsäkringspremie).

Arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift av sina egna medel på grundval av det sammanlagda beloppet löner som betalas ut till arbetstagarna och som ligger till grund för sjukförsäkringsavgiften (se kapitel 3 och 4). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift endast utifrån de löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften och som betalas ut till anställda som är sjukförsäkrade i Finland.

Även om en arbetsgivare inte är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift kan arbetsgivaren frivilligt betala avgiften. Till exempel kan arbetsgivaren få vissa ersättningar som FPA betalar (såsom ersättning för ordnande av företagshälsovård) endast till den del som arbetsgivaren har betalat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för arbetstagarnas löner.

Arbetsgivaren betalar sjukförsäkringsavgiften till Skatteförvaltningen, som redovisar de insamlade avgifterna vidare till FPA. FPA avgör de försäkrades rätt att erhålla förmåner enligt sjukförsäkringslagen självständigt och oberoende av om premierna och avgifterna har betalats till Skatteförvaltningen.

Arbetsgivaren kan vara skyldig att som lönebikostnader också betala andra socialförsäkringsavgifter, såsom pensions-, arbetslöshets- och olycksfallsförsäkringsavgifter. De berörda försäkringsinstanserna och försäkringsmyndigheterna ger anvisningar i frågor som gäller de här avgifterna.

2 Arbetsgivare som är skyldig att betala sjukförsäkringsavgift

2.1 Finländsk arbetsgivare

En arbetsgivare i Finland är i regel skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för sina sjukförsäkrade arbetstagare i Finland på basis av de löner som arbetsgivaren betalat (18 kap. 7 § i SVL och 4 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Definitionen av arbetsgivare i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är den samma som i 14 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL), det vill säga den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas. Om arbetsgivarna är flera, ansvarar de solidariskt för betalningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Även hushåll (en fysisk person eller dödsbon) kan vara arbetsgivare.

Instanser som i egenskap av arbetsgivare är skyldiga att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 3 § 1 mom.) är också:

• Nordiska Investeringsbanken, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget
• den som enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, KällSkL) och lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, den så kallade nyckelpersonslagen) är skyldig att uppbära källskatt
• en finsk arbetsgivare som sänder en arbetstagare utomlands till ett utländskt moder-, dotter- eller systerföretag inom samma ekonomiska enhet eller till ett sådant utländskt företag där den finska arbetsgivaren har bestämmande inflytande.

I en sådan intressegemenskap som avses i den sista punkten ovan är en finländsk arbetsgivare skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för den utländska arbetsgivarens räkning, även om arbetet utförs för det utländska företaget och lönen betalas utomlands (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 4 mom.).

I vissa situationer (till exempel på grund av att arbetsgivaren är insolvent) kan lön betalas av en ställföreträdande betalare i stället för av arbetsgivaren, till exempel en arbetskraftsmyndighet. I så fall verkställer den ställföreträdande betalaren förskottsinnehållningen på lönen (FörskUL 9 § 2 mom.; se också Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning). Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger dock alltid på den egentliga arbetsgivaren (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 5 mom.). Arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift uppkommer vid den tidpunkt när lönen betalas ut till inkomsttagaren, dvs. när den ställföreträdande betalaren verkställer betalningen.

2.2 Sjukkassa

Kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (948/2021) utgör löneinkomst som ligger till grund för dagpenningspremien (11 kap. 3 § 2 mom. i SFL). En sådan sjukkassa är en arbetsgivare enligt lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, då den betalar kompletterande dagpenning (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 3 § 2 mom.).

2.3 Utländsk arbetsgivare

Utländska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland betraktas med stöd av 9 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) som allmänt skattskyldiga i Finland. Allmänt skattskyldiga utländska arbetsgivare omfattas av motsvarande arbetsgivarskyldigheter och skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift som inhemska arbetsgivare. Mer information om hur en plats för verklig ledning uppkommer och vilka effekter den har finns i kundanvisningen Utländska samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland.

Även en utländsk arbetsgivare är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, om den i inkomstbeskattningen har ett fast driftställe i Finland (ISkL 13 a §) för vilket arbetet utförs. Utländska företags arbetsgivarskyldigheter beskrivs närmare i kundanvisningen Företags arbetsgivarskyldigheter.

3 Grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

3.1 Allmänt om grunden för avgiften

Arbetsgivaren ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på grundval av det sammanlagda beloppet av de löner som betalas till arbetstagarna (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 1 mom.). Arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift uppkommer när lönen betalas till inkomsttagaren eller hen på annat sätt får prestationen i sin besittning. Skyldighet att betala sjukförsäkringsavgiften beror inte på om förskottsinnehållning verkställs på lönen eller om källskatt uppbärs på den.

I princip räknas alla löner, naturaförmåner, provisioner, bonusar och tillägg som betalats ut inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande samt andra förmåner som nämns i kapitel 3.2 in i grunden för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. På basis av vissa löneinkomster behöver arbetsgivaren dock inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Mer information om de här undantagen finns i kapitel 4.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte för annan inkomst än lön (till exempel arbetsersättningar, vinstandelar, andra förvärvsinkomster eller förmåner). 

I kundanvisningen om Arbetsgivarprestationer finns en tabell i vilken man enligt inkomsttyp kan kontrollera för vilka prestationer arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas och om en specifik prestation omfattas av sjukförsäkringsavgiften eller inte. 

3.2 Lön som ligger till grund för sjukförsäkringsavgiften

Lön som ligger till grund för sjukförsäkringsavgiften är (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 2 mom.).

• förskottsinnehållningspliktiga löner, arvoden och ersättningar som avses i 13 § i lagen om förskottsuppbörd
• den kompletteringsdagpenning som avses i lagen om försäkringskassor
• betjäningsavgifter som fås på grundval av en anställning
• den lön för utlandsarbete enligt 77 § i inkomstskattelagen på vilken förskottsinnehållning ska verkställas i enlighet med FörskUL 13 §
• en lön som avses i 4 § i källskattelagen
• den ersättning till artister för deras personliga verksamhet som avses i källskattelagen 3 §
• lön enligt 10 § i nyckelpersonslagen
• lön enligt 2 § i lagen om beskattning av anställda vid Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget (562/1976).

I stället för lön som betalats till en arbetstagare som utstationerats från Finland för att arbeta utomlands kan grunden för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift under vissa förutsättningar vara en kalkylerad försäkringslön (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 4 mom.). Mer information om det här finns i Skatteförvaltningens anvisning Den försäkrades Sjukförsäkringspremier- och avgifter i internationella arbetssituationer.

3.3 Naturaförmåner och personalförmåner

Naturaförmån är lön på vilken förskottsinnehållning ska verkställas enligt lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 13 § 3 mom.). Arbetsgivaren ska därför betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på förmånens värde. Sjukförsäkringsavgiften ska betalas även om arbetsgivaren inte kan verkställa förskottsinnehållning på naturaförmånens värde. Till exempel ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas utifrån lön som enbart betalas som naturaförmåner, trots att förskottsinnehållning inte kan verkställas på grund av bristen av penninglön (HFD 1982-B-II-582).

Naturaförmåner värderas och beaktas i grunden för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till samma belopp som då förskottsinnehållningen verkställs (se Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen). Till exempel sänker den ersättning som tagits ut av en arbetstagare för förmånen också beloppet av den förmån som ligger till grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Om naturaförmånen utgör vederlag för medlemskap i ett förvaltningsorgan (styrelsearvode), ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas från förmånens värde endast i det fall att förmånstagaren står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till förmånsgivaren.

En skattefri personalförmån är inte lön som omfattas av förskottsinnehållning och därför betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för den. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte heller för skattepliktig personalförmån om förmånen är kollektiv (se kapitel 4.1 och Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen).

3.4 Kostnadsersättningar

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas på kostnadsersättningar som betraktas som lön.

För skattefria kostnadsersättningar ska däremot inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas, eftersom sådana ersättningar inte är lön på vilken förskottsinnehållning verkställs. Exempelvis på skattefria ersättningar för resekostnader eller för användning av egna arbetsredskap betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

När arbetsgivaren före verkställandet av förskottsinnehållningen drar av andelen kostnader som på grund av arbete direkt orsakats arbetstagaren av lönen (FörskUL 15 § 1 mom.), minskar även det belopp som ligger till grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i motsvarande grad.

Mer information om ersättningar för kostnader och huruvida de utgör grund för sjukförsäkringsavgiften finns i Skatteförvaltningens anvisningar Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen och Direkta kostnader för arbete inom förskottsuppbörden.

3.5 Arvode och lön till idrottsutövare

Idrottarens arvode är inte löneinkomst som betalas på basis av ett anställningsförhållande, så arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte på basis av arvodet. På lön till idrottsutövare betalas däremot arbetsgivares sjukförsäkringsavgift liksom av alla andra slags löner.

En arbetsgivare ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift också för idrottsutövares lön som betalats som idrottsinkomst till en i inkomstskattelagen avsedd idrottsutövarfond. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas utifrån den fonderade inkomsten när lönen överförs till idrottsutövarfonden (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 7 §), trots att lönen i det skedet ännu inte utgör skattepliktig inkomst för idrottsutövaren. När medel senare betalas till en idrottsutövare ur en idrottsutövarfond betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av dem.

4 Inkomster för vilka ingen sjukförsäkringsavgift betalas

4.1 Löner som inte ligger till grund för avgiften (11 kap. 3 § 3 mom. i SFL)

Löner som inte betraktas ligga till grund för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är enligt 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 5 § 3 mom.). Bestämmelse i sjukförsäkringslagen som hänvisas till ovan ska anses uttömmande och tolkas snävt som en undantagsbestämmelse. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för de inkomster som nämns i bestämmelsen, även om inkomsterna skulle beskattas som lön som är underställd förskottsinnehållning.

De inkomster som nämns i 11 kap. 3 § 3 mom. i sjukförsäkringslagen är:

1. En kollektiv personalförmån som erhållits av arbetsgivaren (se Skatteförvaltningens anvisning Personalförmånerna i beskattningen). Om en förmån som inte har erhållits i pengar har erbjudits hela personalen, betalas ingen sjukförsäkringsavgift av förmånens värde, även om förmånen är ovanlig eller inte kan anses skälig till sitt belopp.
2. Ränteförmån för lån som erhållits på grundval av anställningsförhållande (se Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen).
3. En förmån som innefattar rätten att på basis av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre pris än det verkliga priset (förmån baserad på personalemission), om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktieemission som grundar sig på arbetsförhållande).
4. En i ISkL 66 § 3 mom. avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på bolagets aktier. Därtill får det avtalade teckningspriset för en aktie som tecknas med en anställningsoption inte väsentligt understiga aktiens gängse värde då anställningsoptionen ges, och en sådan anställningsoption får inte användas inom ett år från det att optionen gavs. Det får inte heller vara fråga om en sådan premie som enligt 5 punkten betraktas som vederlag för arbete. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner)
5. En premie som ges i form av aktier i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till samma koncern som arbetsgivarbolaget eller till samma ekonomiska sammanslutning av motsvarande slag, och förutsatt att aktierna noteras på en av myndigheterna övervakad reglerad marknad eller en av myndigheterna övervakad multilateral handelsplattform, eller ges i form av en placeringsdeposition eller på något annat motsvarande sätt, eller ges helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier. Värdet på den förmån som fås i form av en premie ska bero på hur värdet på aktierna utvecklas under en period på minst ett år från det att premien utlovas till det att den ges. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner)
6. Lön för väntetid enligt 2 kap. 14 § 1 mom. i arbetsavtalslagen (55/2001) (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande).
7. Ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestation som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande),
8. Föreläsnings- och föredragsarvoden, mötesarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande, om arbetstagares arbetspensionsavgift inte enligt de arbetspensionslagar som ska tillämpas på personen behöver betalas på basis av arvodet (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer). Den som betalar arvodet ska inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av ovan avsedda personliga arvoden, om den försäkrade inte står i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet och det enligt arbetspensionslagarna är frivilligt att betala arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift. Om den försäkrade står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas på arvodet.
9. I personalfondslagen (934/2010, PFL) avsedda personalfondsavsättningar till en personalfond och tilläggsdelar till dem eller en fondandel som har tagits ut ur personalfonden (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder).
10. Sådana i personalfondslagen avsedda personalfondsavsättningar och tilläggsdelar till dem, som med stöd av PFL 37 § har tagits ut kontant i form av en premie som bestäms enligt fondens stadgar. Dessutom förutsätts att det avsatta beloppet har bestämts på basis av faktorer som mäter företagets lönsamhet och verksamhetens effektivitet i övrigt eller i enlighet med det resultatpremiesystem som ämbetsverket, kommunen eller välfärdsområdet tillämpar. (Se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder)
11. Poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en anställd i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, förutsatt att

• den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som förutsätts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal
• grunderna för bestämmande av den kontanta premien överensstämmer med punkterna 2, 3 och 10 i PFL 2 § (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder)
• bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning som ska betalas till aktieägarna och vilka bestäms vid bolagsstämman
• inget avtal som är bindande för arbetsgivaren har ingåtts om betalning av vinstpremie
• ägarna vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie
• ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag (1333/2021) eller på något annat motsvarande sätt.

12. En vinstandel eller utdelning som en delägare i ett bolag har lyft, om det inte är fråga om dividend som grundar sig på arbetsinsats enligt ISkL 33 b § 3 mom.

4.2 Lön till en person som är under 16 år eller som har fyllt 68 år

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på lönen till en arbetstagare under 16 år. Arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift börjar efter den kalendermånad då arbetstagaren fyller 16 år (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 1 punkten).

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver inte heller betalas efter den kalendermånad då en arbetstagare fyller 68 år (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 2 punkten).

4.3 Ringa löner som betalas ut av hushåll

Hushåll (en fysisk person eller dödsbon) behöver inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för löneprestationer av ringa belopp (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 3 punkten). Enligt 4 § 3 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift föreskrivs om maximibeloppet för prestationer som betraktas som ringa i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996). Som ringa betraktas en lön på högst 1 500 euro till en och samma mottagare under ett kalenderår (13 § i förordningen om förskottsuppbörd).

Om ett hushåll som arbetsgivare betalar ut lön till en arbetstagare i åldern 16–67 och beloppet överstiger 1 500 euro per år, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas utifrån arbetstagarens sammanlagda bruttolön under hela året. Mer information om anmälan av sjukförsäkringsavgifter för hushåll som arbetsgivare finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare.

Lindringen när det gäller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för hushåll som arbetsgivare gäller enbart lön som betalas för arbete till förmån för hushållet, dvs. sådan lön som inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan förvärvsverksamhet som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet).

Mer information om sjukförsäkringsavgifter för hushåll som arbetsgivare finns i anvisningen Hushållen som uppdragsgivare.

4.4 Sporadiska och ringa löneprestationer

En arbetsgivare är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet på en enskild löneprestation som betalas ut sporadiskt är ringa (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 4 § 2 mom. 4 punkten). I förordningen om förskottsuppbörd föreskrivs om maximibeloppet för prestationer som betraktas som ringa (4 § 3 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). En prestation är ringa om dess belopp uppgår till högst 20 euro per kalendermånad (14 § i förordningen om förskottsuppbörd).

Mer information om sporadiska och ringa prestationer finns i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

4.5 Vissa löner till företagare och lantbruksföretagare

En arbetsgivare är inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av den lön som har betalats till en företagare eller lantbruksföretagare, om löntagaren inte är pensionsförsäkringsskyldig enligt lagen om pension för företagare (1272/2006, FöPL) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006, LFöPL). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas på basis av företagarens eller lantbruksföretagarens lön endast om företagaren är FöPL-försäkringsskyldig eller lantbruksföretagaren LFöPL-försäkringsskyldig för det arbete för vilket lönen betalas (4 § 2 mom. 5 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

Om arbetsgivaren betalar lön till en företagare eller lantbruksföretagare som utan pensionsförsäkringsskyldighet har tecknat en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring för detta arbete, behöver arbetsgivaren inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Närmare information om anmälan av lön som betalats till företagare eller lantbruksföretagare finns i inkomstregistrets anvisningar Anmälan av information till inkomstregistret: belöning av arbetstagare, prestationer som ska betalas till företagare och Anmälan av försäkringsuppgifter för en FöPL- eller LFöPL-försäkrad företagare. Information om anmälan av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i kapitel 6.3 i den här anvisningen.

På motsvarande sätt som för andra arbetsgivare ska faktureringsföretaget betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av de löner som företaget betalat till arbetsutförarna och som är skyldiga att betala en FöPL- eller LFöPL-försäkring. Faktureringsföretaget ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift också i sådana fall då arbetsutförare har tecknat en frivillig FöPL- eller LFöPL-försäkring eller om faktureringsföretaget inte känner till arbetsutövarens skyldighet att teckna en pensionsförsäkring (se Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsfrågor som gäller faktureringsföretag och deras användare).

En företagare eller lantbruksföretagare ska vid behov utreda sin pensionsförsäkringsskyldighet hos pensionsanstalterna. Pensionsanstalten fattar beslut om beviljande av FöPL-försäkring för företagare och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) om beviljande av LFöPL-försäkring för lantbruksföretagare.

5 Beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

5.1 Fastställande av avgiftsprocenten

Om justeringen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift föreskrivs i sjukförsäkringslagen. Avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift fastställs i en förordning av statsrådet som utfärdas årligen (18 kap. 24 § i SFL).

Om den nuvarande avgiftsprocenten för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift föreskrivs undantagsvis i lagen om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2025 (694/2024, den s.k. lagen om avgiftsprocentsatsen). År 2025 är arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 1,87 procent av grunden för avgiften (3 § i lagen om avgiftsprocentsatsen).

5.2 Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens belopp

Beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift räknas i procent utifrån summan av bruttolönerna som ligger till grund för avgiften. Avgiften räknas ut genom att multiplicera det sammanlagda beloppet av de utbetalda löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften under hela skatteperioden med procentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift; slutresultatet avrundas till närmaste cent enligt normala avrundningsregler.

Avgiftsprocenten för respektive år tillämpas på de löner som betalas ut under det aktuella året. Det är inte av betydelse under vilken tid lönen förvärvats.

Naturaförmån utgör inkomst för den tidsperiod, då arbetstagaren har kunnat utnyttja den (nyttjandeprincipen). Procentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift fastställs också utifrån det år då förmånen utnyttjats.

6 Arbetsgivarens skyldigheter i anslutning till sjukförsäkringsavgiften

6.1 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som skatt på eget initiativ

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en arbetsgivarprestation som jämställs med de så kallade skatterna på eget initiativ. Detta innebär att arbetsgivaren ska beräkna beloppet på sjukförsäkringsavgiften, anmäla uppgifterna om avgiften till inkomstregistret och betala avgiften till Skatteförvaltningen.

Enligt 2 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift föreskrivs om beskattningsförfarandet och ändringssökandet i fråga om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL).

6.2 Bokförings- eller anteckningsskyldighet

En bokföringsskyldig arbetsgivare ska föra lönebokföring över arbetsgivares sjukförsäkringsavgifter (26 § 3 mom. i EgenBeskL). Uppgifter om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska antecknas i lönebokföringen så att sambandet mellan registreringarna och de belopp som ska betalas till Skatteförvaltningen och anmälas till inkomstregistret kan konstateras utan svårighet. Arbetsgivaren ska bland annat anteckna beloppet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i den sammanställning av löneprestationer som görs upp kalendermånadsvis. (Statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) 7 § 4 mom. och 11 § 2 mom.).

Om en arbetsgivare inte är bokföringsskyldig ska denna på motsvarande sätt föra tillräckliga anteckningar om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (27 § 3 mom. i EgenBeskL). Anteckningsskyldiga arbetsgivare är vanligtvis till exempel hushåll som arbetsgivare samt jord- och skogsbruksidkare. Se även Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet.

I bokföring och skattedeklarationer hänförs arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till den kalendermånad under vilken förskottsinnehållning har verkställts eller källskatt tagits ut på den lön som ligger till grund för sjukförsäkringsavgiften (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 6 §). Det har ingen betydelse om förskottsinnehållning eller källskatt de facto har kunnat verkställas på lönen. Om arbetsgivaren tillämpar 9 § 1 mom. i förordningen om förskottsuppbörd, dvs. periodiserar en förmån som består av en tillfällig betalning i annan form än pengar under senare månader av samma kalenderår, kan arbetsgivares sjukförsäkringsavgift periodiseras på motsvarande sätt som förskottsinnehållningen. Alternativt kan arbetsgivaren rikta arbetsgivares sjukförsäkringsavgift i sin helhet till den period då förmånens värde enligt nyttjandeprincipen anmäls till inkomstregistret.

6.3 Anmälan om avgift till inkomstregistret

Arbetsgivaren ska lämna uppgifter som löner och andra arbetsgivarprestationer som den betalt till inkomstregistret med stöd av lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, inkomstregisterlagen) (16 § i EgenBeskL). Av de uppgifter som lämnas på det här sättet fastställer Skatteförvaltningen uppgifter om skatten och avgiften för skatteperioden.

Beloppet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och eventuella avdrag från den anmäls till inkomstregistret varje lönebetalningsmånad med en separat anmälan från arbetsgivaren (12 § 11 mom. i inkomstregisterlagen). Mer information om anmälan av sjukförsäkringsavgifter till inkomstregistret finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: arbetsgivarens separata anmälan.

Skatteförvaltningen övervakar att arbetsgivarens skyldighet att betala sjukförsäkringsavgift iakttas bland annat genom att jämföra de belopp av sjukförsäkringsavgiften som angetts i arbetsgivarens separata deklarationer med det jämförelsevärde som Skatteförvaltningen beräknat på basis av deklarationerna av löneuppgifter. Mer information om det här finns in kundanvisningen Hur beräknar Skatteförvaltningen löner som omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift?.

Om en arbetsgivare helt eller delvis har försummat att anmäla arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, kan Skatteförvaltningen påföra den utestående avgift till arbetsgivaren (40 § i EgenBeskL). Beloppet av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift kan också uppskattas, om arbetsgivaren inte lämnat nödvändiga uppgifter för att påföra avgiften (43 § i EgenBeskL). Skatteförvaltningen påför skatteförhöjning som en sanktion för försummelse av arbetsgivarens skyldigheter gällande sjukförsäkringsavgifter (37–38 § i EgenBeskL).

6.4 Betalning av avgiften till Skatteförvaltningen

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas till Skatteförvaltningen (8 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och 18 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen).

Arbetsgivaren ska beräkna sjukförsäkringsavgiftens belopp och betala den på eget initiativ till exempel i MinSkatt. Skatteförvaltningen skickar inga separata gireringsblanketter för betalningen. Mer information om betalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och andra skatter på eget initiativ finns på sidan Skatter på eget initiativ.

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas senast den tolfte dagen i den kalendermånad som följer på lönebetalningsmånaden (32 § 1 mom. i EgenBeskL). I allmänhet betalas arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen samtidigt som förskottsinnehållning eller källskatt som verkställts på lön.

Om en arbetsgivare betalar arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen efter den lagstadgade förfallodagen, ska dröjsmålsränta betalas på det belopp som betalats för sent (1556/1995, lagen om skattetillägg och förseningsränta 5 a och 5 b §). Ränta inflyter från och med dagen efter förfallodagen till och med betalningsdagen.

Med stöd av 2 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift tillämpas bestämmelserna i lagen om skatteuppbörd (11/2018) vid uppbörden av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Lagen om skatteuppbörd innehåller närmare bestämmelser om bland annat riktande och användning av avgifter till skattskyldigheter, användning av eventuell återbäring samt indrivning av avgifter.

6.5 Rättelse av fel

Om en arbetsgivare upptäcker att ett för högt eller lågt belopp anmälts för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, ska felet rättas omedelbart och utan oskäligt dröjsmål. Beloppet på arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska justeras till exempel om en arbetsgivare återkräver lön av en arbetstagare, som betalats ut utan grunder, eller vid fel i beräkningarna, anteckningarna, lagtolkningen eller motsvarande.

Mer information om rättelse av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

Ett fel i uppgifter om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska rättas med iakttagande av bestämmelserna i inkomstregisterlagen (25 a § i EgenBeskL). Enligt bestämmelserna ska fel rättas genom en ersättande anmälan för den ursprungliga betalningsperioden. En rättelse av överbetald arbetsgivares sjukförsäkringsavgift kan dock göras genom att dra av det överbetalda beloppet från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som anmäls för en annan period under samma kalenderår (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 § 3 mom.). Om det är fråga om återbetalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på en sådan särskild återbetalningsgrund som avses i 9 § 1–2 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, meddelas rättelsen som ett separat avdrag för sjukförsäkringsavgiften (se kapitel 7).

Uppgifterna om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska rättas inom ramen för de allmänna tidsfristerna för sökande av ändring i beskattningen, dvs. inom tre år från ingången av året efter det kalenderår eller den räkenskapsperiod då sjukförsäkringsavgiften borde ha deklarerats och betalats (25 a § 1 mom. och 4 § 1 mom. i EgenBeskL).

Om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift felaktigt har anmälts till ett för lågt belopp och arbetsgivaren rättar uppgifterna i inkomstregistret, kan arbetsgivaren påföras en förseningsavgift för att anmälan lämnats in för sent. Mer information om påföljdsavgifter för försummelse vid anmälan finns i anvisningen Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter.

6.6 Avdrag vid inkomstbeskattningen

Enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NSL) och inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967, GSL) kan arbetsgivaren dra av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalats under skatteåret i sin beskattning på samma sätt som övriga lönebikostnader (8 § 1 mom. 4 punkten i NSL och 6 § 1 mom. 1 punkten i GSL).

Sjukförsäkringsavgiften är avdragsgill endast till den del den har betalats på basis av avdragbara löner i beskattningen. Den lön som en enskild näringsidkare betalar till sin make är inte en avdragsgill utgift från näringsverksamhetens inkomst (16 § 1 mom. 1 punkten i NSL), varvid inte heller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalats på basis av sådan lön kan dras av i beskattningen. På motsvarande sätt är arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som baserar sig på lön som jordbruksidkaren betalar till sin make inte avdragbar från jordbrukets skattepliktiga inkomst (7 § 1 mom. 1 i GSL).

En fysisk person eller ett dödsbo kan dra av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som hushållsavdrag, om grunden för sjukförsäkringsavgiften har varit lön som betalats för arbete som berättigar till hushållsavdrag (127 b § 1 mom. 1 punkten i ISkL). Mer information om hushållsavdrag och förutsättningarna för att få avdrag finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag i beskattningen samt i kundanvisningen Hushållsavdrag.

7 Särskilda grunder för återbäring av sjukförsäkringsavgiften (9 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift)

7.1 Allmänt om återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

I vissa situationer kan en arbetsgivare återbäras arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som tidigare betalats. Bestämmelser om återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på så kallade särskilda återbäringsgrunder finns i 9 § 1–2 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Arbetsgivaren kan ha rätt till återbäring för kostnadsersättning för semester (se kapitel 7.2) eller en förmån eller ersättning som en arbetstagare beviljats enligt socialförsäkringslagstiftningen (se kapitel 7.3). Därtill ska de övriga förutsättningarna för att få återbetalning uppfyllas. Arbetsgivaren ska ansöka om återbäring på eget initiativ (se kapitel 7.4).

7.2 Semesterkostnadsersättning som betalas till en arbetsgivare

En arbetsgivare har rätt att få tillbaka den sjukförsäkringsavgift av Skatteförvaltningen som har betalats på basis av den semesterlön eller semesterersättning som avses i 14 kap. 1 § i sjukförsäkringslagen (9 § 1 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). Med den semesterlön eller semesterersättning som nämns i bestämmelsen avses en prestation på basis av vilken arbetsgivaren har rätt till ersättning för semesterkostnader som betalas av FPA.

Med ersättningen för semesterkostnader ersätts arbetsgivaren för lönekostnader som orsakats av arbetstagarnas lagstadgade semestrar under familjeledigheterna. En arbetsgivare har rätt till ersättning om arbetsgivaren enligt lag är skyldig att till arbetstagaren under tiden för semester betala semesterlön eller semesterersättning för den tid som arbetstagaren, utan att vara i arbete, fått sådan föräldradagpenning (särskild graviditetspenning, graviditetspenning och föräldrapenning) som avses i 1 kap. 4 § 7 mom. i sjukförsäkringslagen. Ersättning betalas också för semesterdagar som arbetstagaren sparat för att tas ut som sparad ledighet enligt 27 § i semesterlagen (162/2005). Mer information om ersättningar för semesterkostnader finns på FPA:s webbplats.

Om FPA betalar den semesterkostnadsersättning som arbetsgivaren ansöker om innan arbetsgivaren har betalat motsvarande semesterlön till arbetstagaren, görs rättelsen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift först när den semesterlön som berättigar till ersättning har betalats.

Engångsersättningen enligt 14 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen för kostnader för familjeledighet som föranleds av föräldraskapet (s.k. familjeledighetsersättning) är inte en ersättning för semesterkostnader, på basis av ersättningen kan arbetsgivares sjukförsäkringsavgift därför inte återbetalas.

7.3 Andra förmåner som betalas till arbetsgivaren

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift kan även återbäras i vissa andra situationer där arbetsgivaren betalat lön till arbetstagaren för en period då arbetstagaren varit frånvarande från arbetet.

En arbetsgivare kan då ha en skyldighet som föreskrivs i lag eller kollektivavtal att betala lön för sjukdomstid, om arbetstagaren på grund av en sjukdom eller ett olycksfall är förhindrad att utföra arbete. Arbetstagaren kan för sin del ha rätt till sjukförsäkringsförmån eller ersättning som grundar sig på socialförsäkringslagstiftningen för motsvarande frånvaro från arbetet. För den tid som arbetsgivaren har betalat lön till arbetstagaren kan FPA eller någon annan utbetalare av förmånen på ansökan betala den förmån eller ersättning som beviljats arbetstagaren direkt till arbetsgivaren.

Till den del som den förmån eller ersättning som beviljats arbetstagaren betalas till arbetsgivaren, är den sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren betalat utifrån den motsvarande lönen obefogad. Om en arbetstagare har beviljats pension eller dagpenning som baserar sig på lag eller någon annan förmån som ersättning för inkomstbortfall och förmånen har betalats till arbetsgivaren för den tid under vilken arbetsgivaren har betalat lön, har arbetsgivaren rätt att från Skatteförvaltningen få tillbaka arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som arbetsgivaren har betalat till den del sjukförsäkringsavgiften motsvarar det belopp som har betalats till arbetsgivaren (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 § 2 mom.). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas på den lön som överstiger förmånen eller ersättningen.

Arbetsgivarens rätt till återbäring av sjukförsäkringsavgift omfattar för närvarande till exempel följande förmåner och ersättningar som betalas till arbetsgivaren enligt socialförsäkringslagstiftningen:

• dagpenningspremie enligt 1 kapitel 4 § 6 punkten i sjukförsäkringslagen (såsom sjukdagpenning, föräldradagpenning och dagpenning vid smittsam sjukdom enligt 82 § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016))
• rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005)
• ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015)
• ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015),
• ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016)
• ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016)
• olycksfallspension enligt lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare (276/2009)
• ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen (460/2016)
• ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991)
• ersättning för inkomstbortfall enligt patientskadelagen (585/1986) eller patientförsäkringslagen (948/2019)
• pension, rehabiliteringspenning och rehabiliteringsförhöjning enligt arbetspensionslagarna
• ersättning för inkomstbortfall enligt brottsskadelagen (1204/2005).

Om en förmån som beviljats en arbetstagare grundar sig på en försäkring (till exempel en trafik- eller olycksfallsförsäkring) har det med tanke på återbäringen av arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ingen betydelse vem som tecknat försäkringen. Likaså saknar det betydelse om försäkringen är obligatorisk eller frivillig, förutsatt att förmånen som erhålls från den är lagstadgad. 

Familjeledighetsersättning som betalats till en arbetsgivare (SFL 14 kap. 4 §) berättigar inte till återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, eftersom det inte är fråga om en förmån som beviljats arbetstagaren. Med familjeledighetsersättningen ersätts arbetsgivarens kostnader för kvinnliga arbetstagares föräldraskap. Det är inte heller möjligt få återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på basis av andra förmåner eller ersättningar som beviljats arbetsgivaren (till exempel ersättning för företagshälsovård, utbildningsersättning eller lönesubvention).

7.4 Återbäringsförfarandet (avdrag för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift)

Om en arbetsgivare har rätt till en återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enligt 9 § 1–2 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, kan den på eget initiativ ansöka om återbäring. Ansökan lämnas genom att uppge återbäringsbeloppet som ett avdrag av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift på arbetsgivarens separata anmälan. Någon ansökan eller annan skriftlig begäran om återbäring behövs inte. Arbetsgivaren ska ändå på anmodan kunna påvisa sin rätt till återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Arbetsgivaren kan göra en rättelse av den arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som har betalats efter att ha fått ett beslut om en förmån eller ersättning som berättigar till återbäring av avgiften. Arbetsgivaren kan få återbäring av sjukförsäkringsavgiften endast för en sådan ersättning eller förmån som motsvarar lönen vid tidpunkten för utbetalningen omfattas av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och för vilken arbetsgivaren har betalat arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen.

På återbäring av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift tillämpas bestämmelsen om rättelse av fall i enlighet med 25 a § i EgenBeskL (9 § mom. 3 i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). Avdraget från sjukförsäkringsavgiften ska därmed i första hand anmälas för samma månad som motsvarande arbetsgivares sjukförsäkringsavgift hänför sig till. Mer information om rättelse av fel finns i kapitel 6.5.

Eftersom avdraget från sjukförsäkringsavgiften gäller rättelse av en arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalats till ett för stort belopp, kan arbetsgivaren också anmäla avdraget för en annan månad under samma kalenderår i stället för den ursprungliga lönebetalningsmånaden. Då får arbetsgivaren dock inte motsvarande gottgörelseränta som arbetsgivaren skulle få när avdraget hänförs retroaktivt till den ursprungliga lönebetalningsperioden.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgiftsavdrag kan inom ramen för tiden för sökande av ändring i beskattningen göras även efter det ursprungliga lönebetalningsåret. Avdraget ska dock alltid hänföras retroaktivt till lönebetalningsåret (antingen till den ursprungliga lönebetalningsperioden eller till en senare månad under samma kalenderår).

Beloppet av avdraget från arbetsgivares sjukförsäkringsavgift beräknas genom att multiplicera beloppet av den ersättning eller förmån som arbetsgivaren fått och som berättigar till återbäring med sjukförsäkringsavgiftsprocenten för det år då motsvarande lön ursprungligen har betalats och till vilket avdraget för sjukförsäkringsavgiften hänförs.

Närmare information om anmälan av avdrag för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: arbetsgivarens separata anmälan.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

specialsakkunnig Marita Mäkeläinen