Lyckat införande av inkomstregistret – vidareutveckling behövs fortfarande

En effektivitetsrevision av införandet och effekterna av inkomstregistret har publicerats. Vid revisionen utredde Statens revisionsverk om inkomstregistret lyckats frambringa de planerade fördelarna och effekterna.

Inkomstregistrets syfte är att minska den administrativa bördan för arbetsgivare och effektivisera myndigheternas verksamhet genom att tillhandahålla dem inkomsttagarnas inkomstuppgifter i realtid. Vid revisionen granskades förberedelsen, genomförandet och användningen av inkomstregistret 2015–2020. Huvudvikten lades vid effekter av anmälan av löneuppgifter som inleddes 2019.

Automatiseringen gör informationsutbytet smidigare

Huvuddelen av löneuppgifterna (89 %) anmäls automatiskt från löneprogrammet till inkomstregistret via ett gränssnitt. 7 % av kunderna anmäler löneuppgifterna genom att lämna in en fil som producerats i löneprogrammet till inkomstregistret via laddningstjänsten i e-tjänsten.

Största delen av anmälarna kan lämna in en vanlig anmälan direkt från löneprogrammet till inkomstregistret. Ökad anmälningsfrekvens, korrigeringar i efterhand, anmälan om prestationer till för högt belopp och avstämningar nämns som utmaningar vid anmälan.

Största delen av korrigeringarna (73 %) görs redan nu via programvaror. Enligt en anonym enkät som inkomstregistret skickade till programvaruföretag och anmälare i februari 2021 har en del av programvaruleverantörerna dock inte gjort nödvändiga ändringar i sina system för att möjliggöra korrigering eller anmälan om prestationer till för högt belopp via ett tekniskt gränssnitt. Om man är tvungen att korrigera uppgifterna till exempel i e-tjänsten för inkomstregistret eller med en pappersblankett utanför löneprogrammet, betyder det utan tvivel extra manuellt arbete och mer administrativa börda.

Korrigeringen av löneuppgifter minskar över lag: år 2019 korrigerades 12 procent av löneuppgifterna, år 2020 sex procent. En närmare utredning om hur korrigeringen kan göras ännu smidigare pågår i inkomstregistret.

Inkomstregistret utvecklas tillsammans

Inkomstregistret utvecklas tillsammans med ett samarbetsnätverk av kunder och kundråd. I samarbetsnätverket ingår bland annat representanter för olika branscher. En enskild aktör åter kan inverka på utveckling av inkomstregistret genom kundråd. Frivilliga medlemmar för råden söks med två års mellanrum.

Via samarbetsnätverket och kundråden kan anmälare och användare av uppgifter lägga fram ändringsönskemål och utvecklingsförslag samt ge respons på inkomstregistrets verksamhet.

I samarbete med kunder har det bland annat bildats behandlingsregler för mottagna anmälningar i registret för att säkerställa att de inlämnade anmälningarna är felfria. Dessa tekniska kontrollregler utvecklas varje år utifrån observationer, respons och kundernas utvecklingsförslag.

Dessutom har de rapporter som betalaren får från inkomstregistret förbättrats särskilt för avstämningsbehov uttryckligen utifrån förslagen från betalarna.

Korrekta uppgifter i inkomstregistret är till fördel för alla

Anmälaren ansvarar för att uppgifterna i inkomstregistret är korrekta. Ett fel i inkomstregistrets uppgifter som informationsanvändaren upptäckt vid sin egen tillsyn förmedlas inte för tillfället till andra informationsanvändare.

Ökning av sådan parallell övervakningsinformation i inkomstregistret ingår i utvecklingsplanen för inkomstregistret som utvecklingsutkast, men framskridandet av saken kräver närmare information om nuvarande praxis och ändringar i lagstiftningen.

För övervakningsinformationens del borde man utreda bland annat hur och med vilken frekvens olika användarorganisationer nuförtiden övervakar inkomstregisteruppgifterna, om dessa processer producerar övervakningsinformation samt hur informationen och eventuella senare förändringar i den kan lagras i inkomstregistret för andra informationsanvändare.

Läs revisionsrapporten här.