Inkomstregistret utvecklas i samarbete

Inkomstregistret utvecklas i samarbete med kunderna. Mottagen respons, ändringsbegäranden och rekommendationer behandlas som en del av utvecklingen av inkomstregistret.

Fyra samarbetsnivåer används i inkomstregistret för att höra kunderna

Samarbetsgruppen mellan Inkomstregisterenheten, som ansvarar för inkomstregistret, och intressentgrupperna, behandlar bland annat utvecklingsriktningarna och verksamhetslinjerna för inkomstdatasystemet. Det finns bestämmelser om arbetsgruppens stadgar, uppgifter och sammansättning i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018, 19 §).

Samarbetsgruppen omfattar ordförande och högst tolv medlemmar, som finansministeriet utnämner på framställan av Inkomstregisterenheten för viss tid, högst för fyra år. Av medlemmarna utnämner Skatteförvaltningen en, FPA en och Pensionsskyddscentralen en. Därtill omfattar gruppen åtminstone en företrädare för prestationsbetalarna och en företrädare för inkomsttagarna.

I samarbetsgruppen behandlas årligen inkomstregistrets verksamhetsberättelse för föregående år, följande års verksamhets- och ekonomiplan och utvecklingsplanen för följande tre år.

Samarbetsgruppen ger rekommendationer och förslag för utvecklingen av inkomstregistret. Gruppens första mandatperiod har börjat år 2018 och upphör 31.12.2022. De företrädare som utnämnts till gruppen har räknats upp på finansministeriets webbplats: Inkomstregisterenhetens samarbetsgrupp (vm.fi)

Samarbetsnätverket har till uppgift att stöda samarbetsgruppens verksamhet och vidarebefordra den gemensamma synen på behoven inom varje bransch till inkomstregistret. Nätverket inledde sin verksamhet på våren 2019. Varje bransch utnämner två företrädare och en vice företrädare till nätverket.

Inkomstregistret begär utlåtanden och gör olika förfrågningar till nätverket. En företrädare som utnämnts för branschen förmedlar utlåtandebegäranden och förfrågningar till övriga företrädare för den egna branschen för ett ställningstagande och överlämnar utifrån dessa branschens gemensamma syn som svar till inkomstregistret. De utnämnda företrädarna kan också göra gemensamma ändringsbegäranden av branschen till inkomstregistret.

I nätverket bereds utvecklingen och bedöms den övergripande situationen vad gäller produktionsutsikterna och användbarheten för uppgifterna i inkomstregistret på allmän nivå. Därtill utförs ett branschspecifikt utvecklingsarbete, till exempel behandlas instruktionerna om anmälning och informationsanvändarnas branschspecifika behov.

Möten ordnas efter behov kring olika ämnen och fenomen. Årligen behandlas i nätverket bland annat ändringar som gäller informationsinnehållet.

I nätverket medverkar följande branscher:

  • FPA
  • Skatteförvaltningen
  • pensionsanstalterna
  • Pensionsskyddscentralen
  • Sysselsättningsfonden
  • arbetslöshetskassorna
  • trafikförsäkrarna
  • kommunerna
  • arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde
  • arbetarskyddsmyndigheterna
  • Olycksfallsförsäkringscentralen
  • Patientförsäkringscentralen
  • Statistikcentralen
  • Statskontoret
  • Utsökningsväsendet
  • Ekonomiadministrationsförbundet i Finland rf
  • Företagarna i Finland rf
  • Finlands Näringsliv EK rf
  • löntagarcentralförbunden
  • social- och hälsovårdsministeriet.

Via kundråden samlar inkomstregistret in respons  om anmälning av uppgifter. Kundråden deltar i utvecklingen av inkomstregistret genom att ge respons bland annat på registrets funktion och ändringar. Kundrådens medlemmar kan också framföra ändringsbegäranden till inkomstregistret. Rådens viktigaste uppgift är att på ett kraftigare sätt föra fram informationsproducenternas syn som en del av utvecklingen.

Vad gäller löner finns det tre kundråd: kundrådet för programvaruföretag, kundrådet för bokföringsbyråer och tjänsteproducenter och kundrådet för övriga anmälare. Vad gäller förmåner finns det ett gemensamt kundråd för anmälare av förmånsuppgifter och programvaruföretag.

Inkomstregistret söker frivilliga medlemmar till råden med två års mellanrum. Rådets mandat varar i två år och under denna tid ordnas för råden minst två virtuella evenemang. Därtill sänds en egen enkät om kundtillfredsställelsen till råden årligen, vilken jämförs med den offentliga enkäten. Till rådens medlemmar är det också möjligt att sända enkäter och på riktat sätt be om kommentarer till stöd för utvecklingen.

Rådets medlemmar väljs så att man får ett maximalt representativt urval av informationsproducenterna. I valen har man beaktat till exempel organisationsform, hemort, anmälningskanaler och andra anmälningsbehov. I de råd som behandlar löneuppgifter deltar också företrädare för Företagarna i Finland och Ekonomiadministrationsförbundet i Finland.

Kundråden för löneuppgifter inledde sitt första mandat i november 2019 och rådet för förmåner i april 2021.

Inkomstregistret samlar kontinuerligt in respons på registrets verksamhet. Respons samlas in i telefontjänsten, chatten och i samband med servicebegäranden. Du kan också ge oss respons via responsblanketten på webbplatsen.

Respons behandlas regelbundet och genomförbara förslag överförs för bedömning till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret.

Inkomstregistret utreder också användartillfredsställelsen med en separat enkät två gånger per år. I enkäten om användartillfredsställelsen begärs respons i synnerhet om inkomstregistrets funktion och användbarhet.

Därtill insamlas användarrespons på webbplatsen via responsknapparna. Med svaren på responsknapparna utvecklas i synnerhet instruktionerna på webbplatsen.

Små utvecklingsförslag behandlas i den småskaliga utvecklingen

Om ett förslag som fåtts av kunderna är av liten omfattning och kan genomföras inom ramen för den gällande lagstiftningen, styrs en ändringsbegäran till den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret. Utöver kundernas förslag behandlas i den småskaliga utvecklingen utvecklingsobjekt som inkomstregistret identifierat och nödvändiga förändringar i inkomstregistrets verksamhet vilka beror på lagstiftningen.

Den småskaliga utvecklingen framskrider enligt årsklockan. I december sammanställs alla ändringsbegäranden. Under början av året bedömer inkomstregistret genomförbarheten av begärandena och dess genomslag och ber vid behov om ställningstaganden av intressentgrupperna om ämnet. Därefter väljer inkomstregistret de ändringsbegäranden som ska genomföras, inleder genomförandet av förändringarna och ger information om förändringarna till de kunder som påverkas av förändringen. Innan förändringarna överförs till produktionen har informationsanmälarna och informationsanvändarna möjlighet att testa nya funktionaliteter i inkomstregistrets testmiljö.

Årsklocka för den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret:

Årsklocka för den småskaliga utvecklingen av inkomstregistret

De största utvecklingsriktlinjerna förbereds i ministeriet

Bland ändringsbegäranden förekommer tidvis också större utvecklingsförslag, vilka kräver till exempel ändring av nuvarande lagstiftning. Dessa begäranden behandlas som en del av utvecklingsplanen för inkomstregistret.

Inkomstregistret uppgör sin i lagen fastställda utvecklingsplan alltid för tre år åt gången. Planen fungerar som rättesnöre för den långsiktiga utvecklingen av inkomstregistret. Dess mål är att trygga påverkansmöjligheterna för intressentgrupperna i fråga om utvecklingen av inkomstregistret och åskådliggöra utvecklingen av den långsiktiga planeringen.

Inkomstregistrets utveckling styrs av

  • kvaliteten på information som ska registreras i inkomstregistret
  • informationens användarvänlighet
  • utvidgandet av kunskapsunderlaget
  • effektiviteten i totalprocessen.

Utvecklingsplanen överlämnas till nätverket för samarbetet för inkomstregistret årligen och dokumentet jämte utlåtanden behandlas i samarbetsarbetsgruppen.

Obligatorisk utveckling med anledning av lagstiftningen

Revidering av personbeteckningar

Finansministeriet har tillsatt ett projekt för att revidera personbeteckningar och identitetshanteringar garanterade av staten för mandattiden 1.12.2020–31.12.2022.

Inkomstregistret följer hur projektet framskrider och utreder konsekvenserna av ändringarna. Vid utvecklingen av inkomstregistret 2022 beaktas eventuella ändringar av personbeteckningen.

Totalreform av den sociala tryggheten (2020‒2027)

Som mellanrapport utarbetar kommittén för social trygghet en färdplan för en stegvis totalreform av den sociala tryggheten. Rapporten ska vara färdig i mars 2023.

Inkomstregistret följer hur reformen framskrider. Inkomstregistrets möjligheter att göra servicesystemet smidigare spelar en viktig roll.

Eventuella utvidgningar av användningen av uppgifter

Innan inkomstregistret inleder diskussioner med nya informationsanvändare, väntar det på information om hur lagstiftningsarbetet har framskridit.

Potentiella nya användningsändamål är följande:

  • behandling och övervakning av avbytarservicen för jordbrukare, renskötare och pälsproducenter
  • övervakning av ansökningar om stöd för sjötransporter
  • förmedling av information till vårdinrättningar som behandlar arbetsolycksfall och yrkessjukdomar om vilket försäkringsbolag i respektive fall är det ansvariga bolaget
  • en mer omfattande uppföljning av orsaker i en situation där en person upphör att vara arbetssökande
  • uppföljning av hur studerande sysselsätter sig efter att ha utexaminerats och därigenom fördelning av finansiering till undervisningsanstalter
  • användning av uppgifter för statistikföring vid Institutet för hälsa och välfärd.

Annan utveckling

Utredning om en centraliserad kvalitetskontroll (2022‒2023)

I utredningen granskas tillsammans med intressentgrupperna hur kvaliteten på information som lagrats i inkomstregistret ska kunna övervakas centralt, vilka lagändringar som behövs och vilka fördelar en centraliserad kvalitetskontroll kan ge.

Dessutom utvärderas genomförbarheten av åtgärderna samt kostnaderna och tidsplanen för åtgärderna. När utredningen är färdig, fattas separata beslut om eventuella åtgärder.

Utredning om lagring av sådan övervakningsinformation i inkomstregistret som kontrollerats av användaren (2022‒2023)

I en utredning som samordnas av finansministeriet kartläggs om informationsanvändare ska ha möjlighet att föra in övervakningsinformation i inkomstregistret. Övervakningsinformationen är uppgifter som en användare har kontrollerat i sin kontroll, till exempel korrekta inkomstbelopp. Samtidigt bedöms vilka lagändringar utökningen av datainnehållet kommer att kräva.

Målet är att göra upp en preliminär projektplan inklusive kostnads- och nyttoanalyser. När utredningen är färdig, fattas separata beslut om eventuella åtgärder.

Teknisk utveckling av inkomstregistret

Under uppföljningsperioden beaktas den obligatoriska utvecklingen av inkomstregistret.

Ett positivt kreditupplysningsregister

Ett positivt kreditupplysningsregister är ett nationellt register som är under beredning och där uppgifter om privatpersoners krediter och inkomster samlas in. Inkomstregisterenheten genomför och administrerar det nya registret. På positivakreditupplysningsregistret.fi kan du följa hur projektet framskrider.

Utveckling av yrkesklasser som ska anges i anmälan om löneuppgifter

Statistikcentralen kommer att inleda en utredning som syftar till att utveckla yrkesklassificeringen och som inkomstregistret också deltar i. Om systemet förnyas, införs det uppskattningsvis först efter 2025.

Anmälan om ogrundad förmån

I en utredning om korrigeringar 2021 föreslog vissa intressentgrupper ändringar i praxisen för anmälan om prestation till för högt belopp, det vill säga en ogrundad förmån. Önskemålet är att ogrundade förmåner kan anges i samma anmälan som återkrav anges, om återkravet av en prestation till för högt belopp sker direkt under den följande löneutbetalningsperioden.

Ändring av anmälningspraxisen kräver åtgärder av både anmälare och informationsanvändare. Utifrån utredningen om korrigeringar fattades därför ett beslut om att först genomföra andra åtgärder 2022‒2023. Tillsammans med intressentgrupperna granskas läget för detta förslag på nytt tidigast 2024.

Utvecklingsutkast som saknar planer för 2023‒2025

För att utvecklingsförslagen ska kunna genomföras krävs särskilda anslag och ett särskilt projekt.

Lagring av känsliga inkomstuppgifter i inkomstregistret

I inkomstregistret lagras för närvarande inga så kallade känsliga uppgifter i sådana särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i dataskyddsförordningen. Anmälan om känsliga uppgifter uteslöts redan när inkomstregistret grundades. Införande av känsliga uppgifter i inkomstregistrets datainnehåll skulle kräva en ändring av lagstiftningen om inkomstregistret. 

Lagring av uppgifter om organisationers vinstutdelning i inkomstregistret

Våren 2020 gjordes en utredning om huruvida nya inkomstslag skulle kunna läggas till i inkomstregistrets datainnehåll. Utifrån utredningen skulle uppgifterna om organisationers vinstutdelning ge de största fördelarna. Flera informationsanvändare behöver dessa uppgifter, och bland de inkomstgrupper som ännu saknas i inkomstregistret är volymerna för dessa uppgifter största.

Ändringar i det obligatoriska datainnehållet i anmälningarna till inkomstregistret

Olika krav har ställts på utvecklingen av inkomstregistrets dataunderlag. Det har föreslagits att det nuvarande datainnehållet skulle inskränkas (en slutrapport från Statens revisionsverk) och att det nuvarande obligatoriska datainnehållet skulle utökas (utlåtanden som Inkomstregisterenheten tidigare fått för utvecklingsplanen).

Inkomstregisterenheten ansvarar för utvecklingen av inkomstregistret inom ramen för den gällande lagstiftningen. Större helheter bereds vid finansministeriet enligt riktlinjerna i regeringsprogrammet. Sådana är till exempel utvecklingsutkast som påverkar ändringar i verksamhetsprinciperna och lagstiftningen. Inkomstregistret bestämmer inte självständigt om genomförandet av dessa utvecklingsutkast. En förutsättning för genomförande av dessa är alltid ett positivt finansieringsbeslut och politiskt godkännande för att inleda det nödvändiga lagstiftningsarbetet.