Användarna berättar ‒ arbetslöshetskassorna: uppgifterna till inkomstregistret borde anmälas så omfattande som möjligt

Arbetslöshetskassorna är ett av de verksamhetsområden som använder uppgifter i inkomstregistret. Arbetslöshetskassorna fungerar som betalare av utkomstskydd och olika förmåner. Syftet med dem är att erbjuda ekonomiskt skydd under tiden som arbetslös. Dessutom erbjuder arbetslöshetskassorna branschspecifik rådgivning.

Arbetslöshetskassorna använder uppgifterna i inkomstregistret till exempel för att fastställa dagpenningen. Utgående från uppgifterna kontrolleras bland annat om arbetsvillkoret uppfylls och fastställs hur stor dagpenning som ska betalas.

‒ Vi skulle kunna utnyttja inkomstregistrets uppgifter mycket mer om bara fler uppgifter lämnades in. I nuläget har omfattande information endast anmälts enskilt, vilket inte servar oss a-kassor, bedömer kassadirektören Jenni Korkeaoja från Finlands livsmedelsarbetareförbunds arbetslöshetskassa (Suomen elintarviketyöläisten työttömyyskassa).

‒ Framför allt borde intjäningstiderna finnas med i fler anmälningar. Hos oss grundas utkomstskyddet på antalet arbetstimmar som utförts och för vilken tidsperiod lönen har betalats. Dessa uppgifter saknas tyvärr fortfarande ofta. För att kunna utnyttja inkomstregistrets uppgifter i nya typer av anställningsförhållanden, där man arbetar periodvis och åt olika arbetsgivare, vore det enormt viktigt att även intjäningstiden anmäls tillsammans med löneuppgiften. Med hjälp av uppgiften skulle vi se, vilken lön som kommer från avlönat heltidsarbete och vilken lön som är från deltidsarbete, beskriver Korkeaoja, som också är verksam i Arbetslöshetskassornas Samorganisation som medlem i styrelsen och styrgruppen.

Då beslut fattas är det viktigt att även känna till uppgifter om anställningsförhållandet, såsom huruvida anställningen är tidsbestämd, på heltid eller tillsvidare samt om det förekommit frånvaro.

Inkomstregistret ses som en gemensam informationsresurs

Arbetslöshetskassorna önskar att anmälarna av uppgifter skulle uppleva inkomstregistret som en gemensam informationsresurs, dit det lönar sig och hör till att meddela så grundlig information som möjligt.

‒ Inkomstregistret borde ses som en helhet och inte bara som en extra och onödig arbetsfas. I lönesystemen borde en omfattande användning av delning och producering av information införas och se till att all information som går även överförs till registret. Sett till helheten lönar det sig, påminner Korkeaoja.

Arbetslöshetskassorna meddelar själva också inkomstregistret de förmåner de betalat ut. Korkeaoja förstår arbetsgivarnas förtret och säger att även arbetslöshetskassorna har lagt märke till den stora mängden inkomstslag.

‒ Men ur vår synpunkt känns det vansinnigt att inte informationen skulle anmälas omfattande eftersom en så här pass stor satsning gjorts av samhället i inkomstregistret. När jag tänker på lönesystem antar jag att inte till exempel uppgifter om anställningsförhållandet ska behöva matas in till löntagaren varje gång, utan de borde komma automatiskt till anmälan från lönesystemet.

Coronaåret har påskyndat arbetslöshetskassornas digitala språng

På arbetslöshetskassorna har det under det senaste året gjorts många automatiseringar i systemen då man under coronaåret var tvungen att ta till alla möjliga hjälpmedel. Det betydde i praktiken att betalningssystemen utvecklades även om man inte fick all önskvärd information för varje sökande från inkomstregistret.

‒ Det har sparat arbetstid, kanske inte enormt mycket men ändock. Kombinerat med volymen för coronaåret har automatiseringen haft en stor betydelse. Uppgifterna i inkomstregistret var absolut ett viktigt element, så att vi kunde skynda på utvecklingen och handläggningsarbetet, säger Korkeaoja.

Enligt Korkeaoja ökade också tilltron till informationen i inkomstregistret under resans gång.

‒ Det här coronaåret ändrade uppfattningen hos personer i praktiskt arbete att med större mod lita på att de uppgifter som arbetsgivaren anmäler till inkomstregistret är lika sanna som de som sätts på pränt på papper.

Förtroende är ett viktigt kapital för funktionen i sådana system som inkomstregistret. Utöver tillförlitligt uppgiftsinnehåll måste dataskyddet vara i ordning. Uppgifterna i inkomstregistret medför transparens och bidrar till att upptäcka missbruk. Arbetslöshetskassorna samarbetar med Skatteförvaltningen i tillsynen.

‒ Finländarna är verkligen väldigt plikttrogna. Arbetsgivarna och löntagarna vet att man åker fast om inte inkomsterna anmäls. Detta ökar förtroendet för förvaltningen och likaså för grannen Bengt, att han ju också anmälde det där uppdraget.

Inkomstregistret skulle kunna fungera som elektroniskt arkiv även för medborgarna

Arbetslöshetskassornas önskan är, om det inte från arbetsgivarhåll upplevs som nödvändigt att leverera de nödvändiga uppgifterna frivilligt, att lagstiftaren skulle kunna ålägga att informationen ska lämnas in.

‒ Om åtminstone de stora löneutbetalarna, som för närvarande endast producerar snäva löneuppgifter, istället skulle lämna in omfattande uppgifter till inkomstregistret skulle det faktiskt kunna underlätta deras egna processer. Då skulle uppgifterna redan finnas färdigt i inkomstregistret framöver och löntagarna skulle kunna kontrollera sina uppgifter där. Jag tycker det vore en bra sak att höra till arbetsgivares kriterier, att uppgifterna har lämnats in till registret och finns tillgängliga där. Och visst vore det ett fantastiskt elektroniskt arkiv även för medborgen att faktiskt kunna gå tillbaka och titta på uppgifterna om sina anställningsförhållanden, löner och förmåner, funderar Korkeaoja.

En reform av socialskyddet håller på att beredas just nu och som en del av denna process övervägs också vilka möjligheterna är för inkomstregistret att utbyta digital information.

‒ Jag hoppas att alla parter ser inkomstregistret som ett arbetsredskap och inte som ett egenvärde. Det centrala är att få dit alla uppgifter varigenom olika system kan utvecklas. Framför allt har man bland förmånsbetalare förhållit sig på ett modernt och bra sätt till inkomstregistret. Inkomstregistret har ansetts vara en utvecklingsriktning som ska användas maximalt, bedömer Korkeaoja.

Arbetslöshetskassorna har gått in för digitalisering, informationsutbyte och samarbete.

‒ Det är definitivt till fördel för våra medlemmar och hela Finland. Tillsammans kan vi föra fram information även i de politiska beslutsfattarnas riktning, säger Korkeaoja och uppmanar andra informationsanvändare att flitigt ta kontakt vid oklara situationer.

I serien Användarna berättar ger organisationer som använder uppgifter i inkomstregistret sin syn på fördelarna och utmaningarna med användning av uppgifterna.

Läs också:

• Skatteförvaltningen: inkomstregistret har verkligen förbättrat processerna