Dataflödet in i inkomstregistret fördubblades under 2021
17.3.2022I fjol tog inkomstregistret emot 50 miljoner anmälningar om löneuppgifter, 2 miljoner arbetsgivarens separata anmälningar och 65 miljoner anmälningar om förmånsuppgifter.
Löneuppgifter lämnades in i ungefär samma takt som året innan. Av anmälarna av löneuppgifter agerade 92,5 procent inom den fem dagar långa tidsfristen. Löneuppgifter lämnades in av sammanlagt 250 000 olika betalare. Punktligheten förbättrades jämfört med året innan: under 2020 inlämnades 89 procent av anmälningarna om löner inom den bestämda tidsfristen.
År 2021 var det första året då förmånerna och pensionerna anmäldes till inkomstregistret utöver lönerna. Av anmälningarna om förmån respektive pension lämnades 99,5 procent in inom den bestämda tidsfristen. Förmåner anmäldes av närmare 400 olika betalare.
– Det sammanlagda antalet anmälningar blev mer än två gånger större, eftersom förmåner och pensioner var inkluderade i anmälningen. Särskilt glada är vi över att anmälningarna lämnats in punktligt, säger Terhi Holmström, direktör för Inkomstregisterenheten.
Uppgifterna användes i stor utsträckning som underlag för olika myndigheters beslut
År 2021 utlämnades inkomstuppgifter mer än 800 miljoner gånger via gränssnitten till 380 informationsanvändare som har rätt att få information. Mängden utlämnade uppgifter var större än tidigare framför allt till följd av pensions- och förmånsuppgifter. Samtidigt anslöt sig Utsökningsverket och en del åländska myndigheter till gruppen av informationsanvändare.
År 2020 utlämnades uppgifter 570 miljoner gånger, och under inkomstregistrets första verksamhetsår 2019 var motsvarande siffra 270 miljoner. Den stora skillnaden mellan det första verksamhetsåret och det andra verksamhetsåret beror på att flera nya informationsanvändare, till exempel kommunerna och samkommunerna, Statistikcentralen, arbetslöshetskassorna och skadeförsäkringsbolagen, kom med under 2020.
Målet är fortfarande att öka fördelarna med de uppgifter som samlats in till inkomstregistret genom att utöka gruppen av informationsanvändare.
– För samhället är det viktigt att uppgifterna i inkomstregistret används i så stor utsträckning som möjligt. Det räcker inte med att uppgifterna nu är tillgängliga på ett och samma ställe i realtid. Intressentgrupperna ska också åta sig att utveckla sina respektive processer för att kunna utnyttja uppgifterna i realtid, påpekar Holmström.
Varje informationsanvändares rätt att använda uppgifter i inkomstregistret bygger alltid på lag. För att en myndighet eller en annan instans ska kunna börja använda vissa uppgifter krävs ofta ändringar i den gällande lagstiftningen. För varje aktör görs en separat utvärdering av vilka uppgifter i inkomstregistret aktören behöver för att kunna sköta sin egen kundprocess och i vilken utsträckning.
Innan användning av uppgifter i inkomstregistret kan inledas, ska inkomstregistret tillsammans med den organisation som första gången börjar använda uppgifterna göra nödvändiga specifikationer, testningar och förberedelser inom produktionen. Dessutom behöver den organisation som använder uppgifterna tid att ändra sina egna processer. Därför är informationsanvändarnas processer för inledande av användning av uppgifter i inkomstregistret ofta långa. De nya informationsanvändare som står närmast på tur uppskattas komma med under 2023.
Inkomstregistret utvecklades utifrån respons
Våren 2021 publicerades Statens revisionsverks rapport som behandlar beredningen av inkomstregistret och införandet av registret 2019. I rapporten ägnades uppmärksamhet åt den administrativa bördan till följd av anmälan om löneuppgifter och åt kvaliteten på de uppgifter som lagrats i inkomstregistret.
I rapporten angavs att korrigeringen av löneuppgifter var en av de åtgärder som orsakade en administrativ börda. I fjol gjorde inkomstregistret en noggrannare utredning av korrigeringsläget. Utifrån utredningen gjordes största delen av löneanmälningarna på rätt sätt och inga korrigerande åtgärder behövdes. Däremot upptäcktes att det behövdes förbättringar när det gäller hur smidigt korrigeringen sker. Korrigering av löneuppgifter direkt från ett lönesystem via gränssnitten används inte i lika stor utsträckning som anmälan om löneuppgifter. Därför har inkomstregistret som mål att ytterligare öka sitt samarbete med programvaruföretag. Dessutom fortsätter inkomstregistret att göra felmeddelandena tydligare och utökar instruktionerna om anmälning framför allt i situationer som anses vara svåra, såsom vid korrigering av prestationer till för högt belopp.
I fjol utreddes inte enbart korrigeringsärenden, utan även tillsammans med kunder situationer med ställföreträdande betalare. Sett till alla löneanmälningar är situationer med ställföreträdande betalare sällsynta, 0,6 procent av löneanmälningarna 2020. I situationer med ställföreträdande betalare ger både den ställföreträdande betalaren och den egentliga arbetsgivaren en anmälan om löner. Utifrån utredningen kommer inkomstregistret att ge fler anvisningar i oklara anmälningssituationer och speciellt anvisningar om överbetalningar. Dessutom skickar inkomstregistret framöver i situationer med ställföreträdande betalare en påminnelse till den egentliga arbetsgivaren, om denna inte har lämnat in sin anmälan.
Inkomstregistret försökte också underlätta den administrativa början till följd av anmälning genom ändringar som genomfördes i samband med den småskaliga utvecklingen i fjol. Ändringarna fokuserade på de funktioner som instruerar prestationsbetalaren att anmäla uppgifterna i registret på rätt sätt. Till dem hörde bland annat utveckling av rapporter, omarbetning av e-blanketterna i e-tjänsten och ändringar i behandlingsreglerna för återkrav.
I fjol gjordes också insatser i utveckling av rutinerna för kundsamarbete. Inkomstregistrets intressentgrupper definierades efter kundgrupp. Syftet är att tillhandahålla varje kundgrupp allt mer stöd i anmälningssituationer som är typiska för gruppen.