Kan man lita på uppgifterna i inkomstregistret?

I fjol tog inkomstregistret emot 56,6 miljoner anmälningar om löneuppgifter, 2,2 miljoner separata anmälningar från arbetsgivarna och 58,4 miljoner anmälningar om förmånsuppgifter. 

Det är betalarna som ansvarar för anmälan av uppgifter. På lönesidan är antalet betalare 270 000 och på förmånssidan nästan 700. Även om största delen av betalarna och de övriga uppgiftslämnarna sköter sina skyldigheter väl, finns det bland de rapporteringsskyldiga också aktörer som anmäler uppgifter felaktigt eller helt låter bli att anmäla uppgifter.

En del av felaktigheterna beror på okunnighet och likgiltighet, men det förekommer också avvikelser på grund av avsiktligt missbruk. Det har uppdagats att felaktiga inkomstuppgifter anmäls till inkomstregistret i vinningssyfte eller till och med i brottsligt syfte.

Inkomstregistret behandlar inte uppgifter som anmäls till registret, utan tar emot uppgifterna som sådana och vidarebefordrar dem till de aktörer som använder uppgifterna. Volymerna för de uppgifter som anmäls till registret är stora och anmälningssituationerna varierar mycket, vilket innebär att det är omöjligt att bygga upp en vattentät övervakning av felaktigheter. 

Enligt de nuvarande bestämmelserna är prestationsbetalaren skyldig att korrigera felaktiga uppgifter, men enligt informationsanvändarnas erfarenheter sker detta inte alltid trots uppmaningar. 

Från och med början av 2027 ökar inkomstregistrets möjligheter att övervaka och rätta uppgifter. Nästa år kan inkomstregistret på inkomsttagarens begäran rätta uppgifterna i registret. Ansvaret för uppgifterna kvarstår dock hos betalaren. Om betalaren försummar att lämna in eller korrigera den begärda anmälan, kan inkomstregistret förelägga vite för betalaren.

Vilken inverkan har felaktigheter i uppgifterna?

De uppgifter som sparats i registret används i stor utsträckning i samhället. Uppgifterna används av 370 organisationer i deras beslutsfattande och uppgifter delades 1,7 miljarder gånger med dessa organisationer under fjolåret.

Ett enskilt fel eller en enskild brist återspeglas på olika sätt i olika branscher. Ett fel kan till exempel innebära

• felaktig beskattning
• felaktigt fastställd försäkringspremie
• fel i pensionstillväxten
• förmånsbeslut som grundar sig på felaktiga uppgifter
• kundavgiftsbeslut, lönesubventionsbeslut eller lånebeslut som grundar sig på felaktiga uppgifter.

Varje bransch övervakar att de egna besluten är korrekta och det är allmänt vedertaget att korrekta uppgifter i inkomstregistret är till fördel för alla.

Vad kan man göra?

Inkomstregistret har tillsammans med de organisationer som använder uppgifterna utrett med vilka åtgärder det skulle vara möjligt att förbättra uppgifternas integritet i registret.

Under 2026 utökar vi kontrollreglerna som förhindrar mottagandet av inkomstuppgifter och utvecklar övervakningen av verksamheten i efterhand. Dessutom mäter vi åtgärdernas effektivitet och samarbetar intensivare än tidigare med löneprogrammen och organisationerna som använder uppgifterna.

Vi fokuserar särskilt på att förbättra kvaliteten på de uppgifter som lämnas i situationer där betalaren anmäler uppgifterna felaktigt av okunskap eller avsiktligt.

Under innevarande år preciserar vi också de långsiktiga utvecklingsobjekten för åren 2027–2028 och bedömer eventuella behov av författningsändringar. För att de långsiktiga utvecklingsobjekten ska kunna förverkligas krävs sannolikt författningsändringar och separat finansiering för både genomförandet och underhållet.

Läs mer

Utvecklingen av inkomstregistret

Inkomstregistrets ansvar för uppgifternas riktighet utvidgas 2027

Om riktigheten för informationsanvändare