Specialsituationer för inkomstslagen
Inkomstslagen är specificerade i inkomstregistret med den noggrannhet som informationsanvändarna behöver. Därför finns det inte alltid ett eget inkomstslag för alla betalningssituationer för att anmäla den betalda inkomsten till inkomstregistret. Vid val av inkomstslag ska man beakta användningsändamålet och om inkomsten är underställd socialförsäkringsavgifter. Nedan har vi listat de vanligaste prestationer för vilka det inte finns ett eget inkomstslag i inkomstregistret.
Det finns inget eget inkomstslag i inkomstregistret för semesterlön.
Inkomst som betalats och kumulerats under semestern kan anmälas med inkomstslaget Tidlön (201).
Om betalningsgrunden för inkomst som betalats under semestern har varit t.ex. Prestationslön eller provision, kan semesterlönen anmälas med inkomstslaget Provisionslön (220) eller Ackordslön (227) enligt betalningsgrund.
För semesterpenning finns det ett separat inkomstslag Semesterpenning (213).
Vidare rekommenderas att betalaren anmäler semester som orsak till avlönad frånvaro och anmäler även frånvaroperioden och lönebeloppet under den avlönade frånvaron.
För lön för sjuktid, lön för utbildningstid, lön för repetitionsövning eller lön för resor finns det inte något eget inkomstslag.
Inkomstslaget kan väljas enligt betalningsgrunden, t.ex. Tidlön (201) eller Ackordslön (227).
Som orsak till avlönad frånvaro anmäls t.ex. sjukdom, utbildning eller repetitionsövning och även frånvaroperioden och lönebeloppet under den avlönade frånvaron.
För lön för resor kan man som orsak till frånvaro ange Annan orsak. Frånvaroorsakerna har beskrivits i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: frånvarouppgifter.
Honorar
Ett honorar kan betalas t.ex. för deltagande i en offentlig tillställning eller i ett radio- eller TV-program. Om betalningen av honoraret baseras på ett tjänsteförhållande och arvodet hänför sig till en uppgift som fastställts i arbetsavtalet, behandlas arvodet som lön. I dessa fall kan honoraret anmälas som vanlig lön, t.ex. med inkomstslaget Tidlön (201). Alternativt kan man använda inkomstslaget Annat betalt tillägg (216).
Ett honorar som betalats till en person som står i ett uppdragsförhållande till betalaren utgör arbetsersättning och anmäls med inkomstslaget Arbetsersättning (336). Arvodet anmäls till inkomstregistret som arbetsersättning om betalningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Då ska även förskottsinnehållning verkställas på inkomsten. Läs mer om arbetsersättning.
Om honoraret betalas för arbete som utförts i ett anställningsförhållande, ska socialförsäkringsavgifterna betalas på arvodet. Om mottagaren av honoraret inte är i anställningsförhållande, varierar skyldigheten att betala arbetspensionsförsäkringsavgift, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetstagares sjukförsäkringsdagpenning efter vilken lag som tillämpas.
Om prestationen betalas för ett personligt uppträdande av en uppträdande artist, ska man även komma ihåg att anmäla som typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren uppgiften Uppträdande artist. Uppträdande artister är till exempel teater- och filmskådespelare, radio- och tv-artister samt musiker.
Ett arvode som betalats för en föreläsning eller ett föredrag anmäls med inkomstslaget Föreläsningsarvode (214).
Skrivararvode
Skrivararvoden betalas t.ex. för skrivande av en artikel eller ett litterärt verk. Skrivararvode anmäls med anmälan om löneuppgifter enligt hur den betalda inkomsten har behandlats och i hurdana förhållanden skrivarbetet har utförts.
Skrivararvode anmäls med inkomstslaget Arbetsersättning (336), om arvodet inte betalas i ett anställningsförhållande och mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Läs mer om arbetsersättning.
Om arvodet betraktas som upphovsrättsersättning, anmäls arvodet med inkomstslaget Bruksavgift som förvärvsinkomst (313). Om skrivararvodet betalas till en inkomsttagare i ett anställningsförhållande, kan arvodet anmälas med inkomstslaget Tidlön (201) eller Annat betalt tillägg (216).
Vittnesarvode
Vittnesarvode betalas till rättegångsvittnen. Vittnesarvode anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Arbetsersättning (336), om det inte överenskommits att det betalas som lön. Förskottsinnehållning verkställs på arbetsersättningen, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Läs mer om arbetsersättning.
Inga andra socialförsäkringsavgifter betalas. Om man har kommit överens om att prestationen betalas som lön, kan inkomsten anmälas till inkomstregistret med något av inkomstslagen för lön, t.ex. med inkomstslaget Tidlön (201).
Övriga arvoden som inte betalas i ett anställningsförhållande
Om inkomsttagaren inte är i ett anställningsförhållande och inte är införd i förskottsuppbördsregistret, behandlas arvoden som betalats till henne eller honom i regel som arbetsersättning och anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Arbetsersättning (336). Har man emellertid kommit överens om att ersättningen för arbetet betalas ut som lön, kan arvodet anmälas med inkomstslag för lön, t.ex. inkomstslaget Tidlön (201).
Inkomstregistrets inkomstslag i 200-serien används i regel vid betalning av prestationer till inkomsttagare i ett anställningsförhållande, men en del av dessa inkomstslag kan även användas då inkomsttagaren inte är i ett anställningsförhållande. Med dessa inkomstslag kan man anmäla avvikande försäkringsuppgifter, såsom Mötesarvode (210) och Föreläsningsarvode (214).
Ett arvode som betalats för medlemskap i ett förvaltningsorgan anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Arvode för medlemskap i förvaltningsorgan (308), oberoende om prestationen utbetalas i ett anställningsförhållande eller inte. Initiativarvode kan anmälas med inkomstslaget Initiativarvode (202) oberoende av om prestationen betalas i ett anställningsförhållande eller inte. Om prestationen betalas till en inkomsttagare som inte är i ett anställningsförhållande och socialförsäkringsavgifterna på inkomsten avviker från det förvalda värdet för inkomstslaget, ska betalaren anmäla en avvikande försäkringsuppgift.
Skillnaderna mellan provision, vinstarvode och resultatpremie
En del av inkomstslag som ska anmälas till inkomstregistret kan påminna om varandra, men i regel används de vid olika betalningssituationer. Bonus, provision, vinstpremie och resultatarvode kan anmälas med olika inkomstslag beroende t.ex. på om man har på förhand kommit överens om resultatmålet eller inte, on den erhållna prestationen är en engångsprestation eller en fortlöpande prestation samt om det är fråga om organisationens resultatmål eller resultatmålet av en enskild person eller grupp.
Bonuslön (203) skiljer sig från Provisionslön (220) genom att bonuslönen är av engångsnatur och provisionen en kontinuerlig arvodeslön. I båda fallen kan arbetsresultatet mätas med mängd, kvalitet eller någon annan resultatfaktor. Både bonus- och provisionslön baseras på uppnåendet av en på förhand ställd mål för en person eller en grupp.
Bonuslönen (203) skiljer sig från Vinstarvodet (233) i det att vinstarvode betalas ut på basis av företagets vinst utan en på förhand fastställd plan. Resultatpremie betalas ut utifrån huruvida ett på förhand avtalat resultatmål inom organisationen uppfylls eller överskrids.
Byggbranschens semesterpenning och skattefri kilometerersättning
I kollektivavtalet för byggbranschen har semesterersättning, semesterlön och semesterpenning kombinerats som Semesterpremie (213). Den ersättning som betalas ut som semesterpremie är 18,5 % av inkomsterna under kvalifikationsåret. Av byggbranschens semesterpremie brukar en tredjedel utgöras av semesterpenning och två tredjedelar av semesterlön eller semesterersättning beroende på om arbetsförhållandet fortsätter eller upphör. Byggbranschens semesterpremie anmäls till inkomstregistret med inkomstslaget Semesterersättning (234).
Enligt kollektivavtalet för byggbranschen betalas resekostnadsersättning för dagliga resor mellan bostaden och en särskild arbetsplats i enlighet med en tabell och inte som kilometerersättning enligt Skatteförvaltningens beslut. Ersättningen enligt kollektivavtalet är dock lägre än kilometerersättningarna enligt Skatteförvaltningens beslut, och därför är ersättningen skattefri. Den utbetalda ersättningen anmäls då med inkomstslaget Kilometerersättning (skattefri) (311). Antalet kilometer behöver inte anges för byggbranschens resekostnadsersättningar.
Skattepliktiga kilometerersättningar, dagtraktamenten och måltidsersättningar
Skattepliktig kilometerersättning kan betalas till både personer i anställningsförhållande och andra inkomsttagare. Det finns flera grunder för att kilometerersättningen är skattepliktig. Skatteförvaltningen har fastställt ett maximibelopp för de skattefria kilometerersättningar som arbetsgivaren betalar i ett anställningsförhållande. Kilometerersättningen som överskrider detta belopp utgör skattepliktig förvärvsinkomst. Om kilometerersättningen betalas till en person i ett uppdragsförhållande, utgör ersättningen till sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.
Skattepliktig kilometerersättning anmäls på olika sätt beroende på om ersättningen betalas till en inkomsttagare i ett anställningsförhållande eller på basis av ett uppdragsavtal.
Om skattepliktig kilometerersättning betalas till en inkomsttagare som står i ett anställningsförhållande till betalaren, anmäls den utbetalda prestationen med inkomstslaget Kilometerersättning (skattepliktig) (209). Om dagtraktamenten eller andra ersättningar har betalats till en inkomsttagare i ett anställningsförhållande på lindrigare grunder än enligt Skatteförvaltningens beslut, ska de anmälas med inkomstslaget Annat betalt tillägg (216), varvid de också är underställda socialförsäkringsavgifter. Om bestämmelser på lindrigare grunder finns i kollektivavtalet, är ersättningen inte underställd arbetspensionsförsäkringsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie eller försäkringspremie för arbetsolycksfalls- eller yrkessjukdomsförsäkring. I dessa situationer anmäler prestationsbetalaren inkomsten med inkomstslaget Lön totalt (101) eller Annan skattepliktig förmån till personalen (315) och anmäler samtidigt vilken andel av inkomsten som är underställd arbetspensionsförsäkringsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie eller försäkringspremie för arbetsolycksfalls- eller yrkessjukdomsförsäkring.
Kostnadsersättningar kan skattefritt betalas endast till inkomsttagare i ett anställningsförhållande. Om kilometerersättningar, dagtraktamenten eller måltidsersättningar betalas på basis av ett uppdragsavtal, ska de utbetalda ersättningarna anmälas till inkomstregistret med inkomstslaget Arbetsersättning (336) och inkomstslaget Kilometerersättning (skattepliktig) (209) får inte användas. Kostnadsersättningar relaterade till arbetsersättningar läggs till inkomstbeloppet och anmäls i totalbeloppet av arbetsersättningarna. Kostnadsersättningar som betalats i samband med arbetsersättning är inte skattefria. Mottagaren av arbetsersättning kan med sin förhandsifyllda skattedeklaration yrka på att resekostnader dras av i beskattningen. En näringsidkare drar emellertid av resekostnaderna i sin bokföring.
I allmänhet kan man inte före verkställandet av förskottsinnehållning dra av ersättningar för arbetsrelaterade kostnader från arbetsersättning. Undantag är kostnadsersättningar för arbetsresor som endast betalats till fysiska personer och på vilka förskottsinnehållning inte behöver verkställas, om grunderna för och beloppet av dem motsvarar Skatteförvaltningens årliga beslut om ersättningar för skattefria resekostnader. Inte heller dessa ersättningar är skattefria, varför de anmäls i totalbeloppet på arbetsersättningen.
Delägares lönefordran och redovisade kostnadsersättningar
Lönefordran för en delägare i ett aktiebolag och redovisad kostnadsersättning för en delägare i ett öppet bolag eller kommanditbolag som investerats i bolaget som privat investering anmäls till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter. En delägares lönefordran anmäls med inkomstslag för lön och kostnadsersättning med inkomstslag avsedda för betalningstransaktionen. Anmälan ska lämnas, om prestationen förts in i bokföringen som delägarens lönefordran eller privata investering. Med införing avses bokföringens verifikatdatum, med vilket införingen hänförs på det rätta skatteåret. Som betalningsdag anmäler betalaren bokföringens verifikatdatum, med vilket införingen hänförs på den rätta kalendermånaden och på det rätta skatteåret. Uppgifterna ska anmälas inom fem kalenderdagar från det att uppgifterna förts in i bokföringen.