Aktuellt

Under 2023 fick polisen kännedom närmare 2 400 ekonomiska brottmål vilket är cirka 15 procent mer än året innan och mer än någonsin tidigare. Över hälften (54 %) av alla ekonomiska brott som polisen registrerat var gäldenärsbrott, skatte- och bokföringsbrott. Särskilt antalet grova bokförings- och skattebrott, grova brott mot hederlighet och förfalskningsbrott som gäldenärer begått samt subventionsbedrägerier och förskingringar har ökat från året innan.

Under 2023 gjordes totalt lite mer än 3 300 konkursansökningar, vilket är en fjärdedel (24,8 procent) fler än ett år tidigare. Det har pågått en betydande ökning av antalet företagssaneringar sedan ingången av 2023. Under 2023 gjordes totalt 448 företagssaneringsansökningar, vilket är cirka 32 procent fler än ett år tidigare. Resultatet av indrivningen hos Utsökningsverket uppgick totalt till nästan 1,2 miljarder euro vilket är det näst största eurobeloppet genom tiderna.

Svarta löner, missbruk av förmåner och falskt egenföretagande

År 2023 upptäckte Skatteförvaltningen i skatterevisioner inom grå ekonomi sammanlagt 95 miljoner euro i inkomster som inte hade deklarerats och 16 miljoner euro i svarta löner. Felaktiga verifikat upptäcktes till ett värde på 13 miljoner euro.

Det sammanlagda värdet på de missbruk av FPA-förmåner som lett till en begäran om undersökning uppgick till mer än 3,8 miljoner euro. Missbruk av FPA-förmåner är ofta också kopplade till fenomen inom grå ekonomi, såsom svarta löner och förfalskade verifikat. Av de begäranden om undersökning som FPA lämnar leder cirka 85 procent till en dom.

I den övervakning av utlänningar som NTM-centralen i Nyland och arbetarskyddsmyndigheten utfört framkom att mängden arbetsrelaterat utnyttjande samt förtäckta anställningsförhållanden, det vill säga så kallat falskt egenföretagande, fortfarande ökar kontinuerligt. Fenomenet syns speciellt inom byggbranschen men också inom städbranschen, på bilverkstäder och tvättinrättningar och också inom branscher med säsongsarbete. I nästan hälften av kontrollerna (46 %) upptäcktes det också brister i arbetstidsbokföringen. Bristerna i arbetstidsdokumenten leder till att det är svårt att bedöma riktigheten i avlöningen eftersom de verkliga arbetstimmarna inte kan utredas. 

Den gråa ekonomin splittras – allt mindre aktörer 

Den kraftiga ökningen av ekonomiska brott syns också i att behandlingstiderna förlängts ytterligare. En orsak till de långa behandlingstiderna är splittringen av den gråa ekonomin, berättar direktör Janne Marttinen från Enheten för utredning av grå ekonomi.

– Att arbetet övergått från traditionella anställningsförhållanden till plattformsekonomi, lättföretagande och tvingat egenföretagande syns i att allt mindre aktörer bedriver grå ekonomi nuförtiden. Den ekonomiska påverkan som enskilda fall har kan vara liten men fallen måste ändå undersökas. De kräver lika mycket myndighetsresurser i form av granskningar och förundersökningar som stora helheter, säger Marttinen.

Nya fenomen skapar också nya fenomen inom grå ekonomi och aktörer inom nya branscher.

– Nyckelrollen i att identifiera missbruk och reagera på dem spelar samarbetet och informationsutbytet mellan bekämpningsmyndigheter. Myndighetssamarbetet har stärkts med hjälp av bekämpningsprogram, vilket har ökat kunnandet, och fenomen inom grå ekonomi identifieras nu bättre än tidigare, berättar Janne Marttinen.

Exempel på den övervakning som myndigheterna utfört 2023: 

• Polisen registrerade sammanlagt 147 miljoner euro i brottsskador. Polisen registrerade 24,5 miljoner euro i vinning av brott, det vill säga egendom som fåtts i besittning med tvångsmedel.
• Av de delbeslut om uppehållstillstånd för företagare som NTM-centralen i Nyland fattat var 48 procent negativa vilket är 8 procent mer än året innan. De vanligaste orsakerna till ett negativt delbeslut är brister i fullgörandet av rättsliga skyldigheter eller odugliga företagsidéer.
• Genomslagskraften i fråga om den utredning av ekonomiska brott som Tullen genomför var sammanlagt 103 miljoner euro. Tullen registrerade 492 regleringsbrott för förbrytelse mot EU:s sanktioner mot Ryssland och av dessa har 58 undersökts som grova regleringsbrott. Regleringsbrottsfallen ökade med 60 procent från året innan. Före detta undersöktes endast enstaka fall.
• Inom regionförvaltningsverkens alkoholförvaltning betalade tillståndshavarna cirka 1,2 miljoner euro i skatteskuld för de övervakningsärenden och 610 000 euro för de tillståndsärenden som öppnats under år 2023.

Läs mer:
Grå ekonomi & Ekonomisk brottslighet - Bekämpningsstatistik
Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023
Konsekvensbedömning av åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023 

Mer information till medier:
Janne Marttinen, direktör, Enheten för utredning av grå ekonomi, tfn 029 512 6066, e-post: fornamn.efternamn@vero.fi

Arbete utan tillstånd inom allt fler branscher i Finland

Europeiska migrationsnätverket/specialist Tuukka Lampi 26.2.2024

Den finska dagstidningen Helsingin Sanomat skrev 21 januari 2024 om en arbetsplatsolycka i Sverige, där en hiss rasat på ett bygge. Fem personer dog i olyckan. De flesta av de omkomna var tredjelandsmedborgare som hade arbetat för flera olika underentreprenörer under oklara förhållanden. Den tragiska händelsen gjorde det synligt hur utsatta många utlänningar är på den svenska arbetsmarknaden.

Även i Finland arbetar utlänningar i atypiska anställningar som inhyrd arbetskraft, underentreprenörer, plattformsarbetare eller helt utan rätt att arbeta. Chefredaktör Antero Mukka konstaterade i artikeln att också Finland i dagens läge har en segregerad arbetsmarknad.

Utländska företag och arbetstagare har blivit fler i Finland de senaste åren och i synnerhet andelen arbetstagare från länder utanför EU har ökat. Utländsk arbetskraft har strömmat framför allt till stora byggprojekt som Åbovarvet och till den ständigt växande servicesektorn.

Den ökande internationaliseringen på arbetsmarknaden avspeglas som mer utmaningar för arbetarskyddet och övervakningen av rätten att arbeta i Finland. Tredjelandsmedborgare som kommer till Finland för att arbeta ska ha ett uppehållstillstånd som ger dem rätt att arbeta eller bedriva företagsverksamhet. Ofta saknas tillståndet eller situationen är oklar.

Ny undersökning från EMN granskar arbete utan tillstånd i Finland

Enligt en ny studie av Europeiska migrationsnätverket (EMN) uppdagas brott mot arbetstillstånd i olika stora företag och avsett om företagen ägs av finländare eller utlänningar. I en del fall är det fråga om avsiktligt kringgående av bestämmelserna, men ofta handlar det om att arbetsgivaren eller arbetstagaren varit vårdslös eller okunnig. I Finland gör myndigheterna oavbrutet riskanalyser över olika branscher, och lägesbilden uppdateras regelbundet med information från Regionförvaltningsverkens arbetarskyddsinspektioner, polisens utlänningskontroll och Skatteförvaltningens registerdata.

Arbete utan tillstånd har uppdagats bland annat inom städ-, bygg- och transportbranscherna, jordbruket och restaurangbranschen. Något nyare riskbranscher är bilverkstäder, små skönhetssalonger, bärplockning, skogsbruk och hushållsarbete. Nya branscher identifieras hela tiden.

Inhyrd arbetskraft och underleverantörer används allt oftare, och första ledet i kedjan som förmedlat arbetskraften kan ligga långt borta i ett annat land. Det medför ytterligare utmaningar för övervakningen av rätten att arbeta. Särskilt inom byggbranschen har det blivit vanligt med att en arbetstagare kommer till Finland som utstationerad arbetstagare via ett företag som är registrerat i ett annat EU-land. Dessvärre utför de här arbetarna ofta sådant arbete i Finland som de saknar rätt till.

Att övervaka plattformsarbetare (t.ex. matkurirer) upplevs också som problematiskt på grund av arbetstagarnas oklara status och missbruk av den. Det har framkommit fall där leveransmängderna inte realistiskt motsvarar en persons arbetsinsats. Detta har väckt misstankar om att arbetet har lagts ut i en kedja till flera personer.

Utmaningar tacklas genom aktivt myndighetsarbete

I Finland har man de senaste åren gjort betydande framsteg inom förhindrande av arbete utan tillstånd. Framför allt har det skett utveckling inom myndighetssamarbete, information och lagstiftning.

Efter de fall av utnyttjande av arbetstagare inom städbranschen som uppdagades 2021 tilldelades social- och hälsovårdsministeriet mer resurser och det inrättades nya befattningar inom arbetarskyddet. Samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheter har också blivit märkbart bättre bland annat genom myndighetsövergripande samarbetsprojekt. Det framgick vid studien att myndighetssamarbetet kan förbättras ytterligare för att avhjälpa utmaningar inom informationsutbytet och ”silofiering” av berörda parters aktiviteter.

Medvetenheten om arbete utan tillstånd har höjts tack vare medieuppmärksamhet och aktiv informationsspridning. I många fall har det varit svårt att nå arbetstagarna eftersom de byter tätt arbetsplats, inte litar på myndigheterna och saknar ett gemensamt språk med myndigheterna. Den mångspråkiga appen Work Help Finland som inrikesministeriet lanserade 2022 har hjälpt med att sprida information till utländska arbetare i Finland.

De ändringar i utlänningslagen som trädde i kraft 2021 har stärkt arbetstagarnas ställning i fall där de blivit utnyttjade av arbetsgivaren. Dessutom har EU-direktivet om påföljder för arbetsgivarna genomförts i den finländska lagstiftningen. Migrationsverket har aktivt börjat påföra påföljdsavgifter på arbetsgivare som har anställt personer som befinner sig i Finland utan tillstånd.

Fenomen – Corona och Ukraina

De stora fenomenen de senaste åren, som coronapandemin och Rysslands angrepp på Ukraina, har haft överraskande konsekvenser också på övervakningen av arbete utan tillstånd i Finland.

Efter Rysslands angrepp på Ukraina började EU-länderna bevilja ukrainare tillfälligt skydd. Personer som sökt och får tillfälligt skydd har rätt att arbeta utan begränsningar. Att ukrainare som befinner sig i Finland automatiskt beviljades rätt att arbeta hade en betydande inverkan på statistiken över arbete utan tillstånd.

Inre gränskontroller som infördes under coronapandemin hjälpte dessutom att uppdaga en hel del arbete utan tillstånd, som annars hade gått oupptäckt. Arbetarskyddsmyndigheterna fick information om de här fallen från Gränsbevakningsväsendet.

Europeiska migrationsnätverkets nya rapport om arbete utan tillstånd i Finland, ”Kolmansien maiden kansalaisten luvaton työnteko: Tilannekatsaus 2017-2022 – Suomen kansallinen raportti” (på finska och engelska), finns på https://emn.fi/julkaisut/ [.fi]›

Utländska arbetstagares anställningsförhållanden maskeras som företagande – ekonomisk nytta är syftet med det växande fenomenet

18.4.2023

Myndigheterna som övervakar grå ekonomi stöter allt oftare på ett fenomen där arbetsgivarna maskerar sina utländska arbetstagares anställningsförhållanden som företagande. Fenomenet är särskilt vanligt inom bygg- och städbranscherna. Observationerna framkommer av de övervakningsresultat som idag publicerats på myndigheternas gemensamma webbplats för lägesbilder av Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. 

Enligt myndigheternas observationer fördunklar arbetsgivare allt oftare gränsen mellan anställnings- och uppdragsförhållanden och överför en del av sina skyldigheter till arbetstagare. Myndigheterna blir ofta tvungna att göra gränsdragningar mellan anställningsförhållanden och företagande: enbart vid övervakningen inom ansvarsområdet för arbetarskyddsmyndigheten, alltså Regionförvaltningsverkets arbetarskydd, uppdagades över 400 personer som var så kallade lättföretagare i sammanlagt 71 kontroller. Också andra myndigheter, till exempel NTM-centralen, har i sin övervakning upptäckt anställningsförhållanden som försökts maskeras som företagande.

En del av arbetsgivarna missbrukar också uppehållstillståndssystemet: de ansöker eventuellt om ett uppehållstillstånd för arbetstagare när arbetstagaren kommer till Finland men i praktiken tvingas arbetstagaren snabbt att arbeta som företagare eller lättföretagare och det eventuella anställningsförhållandet blir antingen mycket kort eller förverkligas inte alls.

I fråga om utländska arbetstagare följer arbetsgivare ofta inte heller minimivillkoren för anställningsförhållanden. I sina kontroller upptäckte arbetarskyddsmyndigheten brister särskilt i lönesättningen. De största bristerna anknöt till den utbetalda grundlönen och olika tillägg. Mest brister fanns det inom bygg- och restaurangbranscherna: inom byggbranschen uppdagades det brister vid nästan 60 procent av kontrollerna och inom hotell- och restaurangbranschen upptäcktes det brister i lönesättningen vid över 54 procent av kontrollerna.

Förluster på hundratals miljoner varje år

Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi orsakar samhället betydande förluster. I fjol uppgick de ekonomiska förlusterna av de brottmål som polisen slutfört till nästan 200 miljoner euro. Skatteförvaltningen upptäckte å sin sida i sin övervakning totalt 235 miljoner euro skatter som inte deklarerats. Den samhälleliga ekonomiska nyttan av bekämpningen av grå ekonomi som Tullen genomförde var 18 miljoner euro och i skatterevisionerna påfördes över 4 miljoner euro i efteruppbörd.

Som bäst pågår det åttonde åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Direktör Janne Marttinen på enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen säger att i och med projekten inom åtgärdsprogrammet har myndigheterna utvecklat sitt samarbete och informationsutbyte. Detta främjar upptäckten av verksamhet inom grå ekonomi, hjälper med att ta tag i missbruk och sålunda förhindra förlusterna för samhället.

• I den nuvarande ekonomiska situationen är det särskilt viktigt att säkra samhällets medel. Genom att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet främjar vi en effektivare användning av gemensamma medel. Det är dock inte enbart fråga om pengar. Hela samhället drar nytta av att gemensamma spelregler följs och att myndighetssamarbetet fungerar, säger Marttinen.

Det nuvarande åtgärdsprogrammet slutar vid utgången av detta år. Marttinen önskar att den nya regeringen fortsätter med bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

• Fenomenen inom grå ekonomi blir hela tiden mer invecklade och speciellt under en lågkonjunktur ökar i regel den gråa ekonomin och skattefelet. Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet erbjuder en möjlighet till ett tätt myndighetssamarbete och hjälper med att reagera på ändringar i verksamhetsmiljön, säger Janne Marttinen.

På myndigheternas gemensamma webbplats för lägesbilder av grå ekonomi & ekonomisk brottslighet publiceras statistik om bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Resultat publiceras av bland annat arbetarskyddsmyndigheterna (Regionförvaltningsverket), Skatteförvaltningen, FPA, Tullen, polisen, Åklagarmyndigheten, konkursombudsmannen, Utsökningsverket, Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringscentralen, Sysselsättningsfonden, NTM-centralen, Valvira och Livsmedelsverket.

Exempel på den övervakning myndigheterna gjort 2022:

• Polisen fick kännedom om totalt 2 085 ekonomiska brottmål. Ökningen från 2021 var sex procent.
• Ockerliknande diskriminering i arbetslivet ökade för fjärde året i rad. I fjol fick polisen kännedom om 74 fall.
• Förbrytelserna mot sanktionerna mot Ryssland ledde till en kraftig ökning av regleringsbrotten: Tullen inledde nästan 300 förundersökningar av brott mot sanktionsförordningar.
• Det pågår en tillväxt av antalet konkursansökningar. År 2022 inleddes det nästan 13 procent fler konkurser än under det föregående året.
• I sin skattekontroll uppdagade Skatteförvaltningen totalt 235 miljoner euro skatter som inte deklarerats.
• NTM-centralen i Nyland meddelande ett positivt delbeslut till 60 procent av de utländska personer som ansökte om att få bli företagare. Antalet positiva beslut ökade med 5 procent från året innan.

Läs mer:
Strategi och åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
Konsekvensbedömning av åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Arbetarskyddsmyndigheten behöver allt kraftigare metoder för att bekämpa arbetsrelaterat utnyttjande

Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland, ansvarsområdet för arbetarskyddet / Överinspektör Katja-Pia Jenu

Arbetarskyddstillsynen förenas i många avseenden med övervakningen av brister i arbetarskyddet, men i Finland är arbetarskyddsmyndigheten en viktig aktör även i arbetet mot arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel.

I bekämpningen av arbetsrelaterat utnyttjande är det absolut nödvändigt att arbetarskyddsmyndigheten utöver brister i arbetarskyddet och rätt att arbeta även har rätt att övervaka anställningsförhållandets minimivillkor, såsom arbetstider och lön. Så är inte fallet till exempel i Sverige, och där förekommer väldigt få fall av arbetsrelaterat utnyttjande, även om det sker utnyttjande som i Finland.

I utlänningslagen från 2004 ålades arbetarskyddsmyndigheten att övervaka att arbetsgivarna endast anlitar sådan utländsk arbetskraft som har rätt att arbeta i Finland. Lagändringen satte igång arbetarskyddsmyndighetens övervakning av utlänningar 2005, då man även inrättade tjänster inom arbetarskyddsförvaltningen öronmärkta för ändamålet.

Redan då år 2005 rapporterade medierna om allvarliga problem särskilt i fråga om lönerna för estniska arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatser. Arbetarskyddsmyndighetens tillsynsresultat har sedan dess varit karg läsning. Det upptäcks fortfarande lönebrister inom många branscher vid över hälften av inspektionerna gällande utländska arbetstagare. Mångfalden av medborgarskap bland arbetstagare som utnyttjats bara ökar.

Betyder detta att övervakningen inte haft någon effekt? Jag tycker inte det. En del av arbetsgivarna har ändrat sin verksamhet efter inspektionerna och arbetstagarna har fått information om sina egna rättigheter – numera också ofta på sitt eget språk. I Finland har det på europeisk nivå kommit fram många fall av arbetsrelaterad människohandel och här har arbetarskyddsmyndigheten haft en viktig roll. Övervakningen borde riktas uttryckligen till övervakningen av anställningsförhållandets minimivillkor, dvs. löner och arbetstider. På så sätt kommer fallen av utnyttjande fram och myndigheterna får kännedom om dem.

Det räcker inte att höja ett varnande finger – vite kunde fungera bättre

Problemet är dock att arbetsrelaterat utnyttjande för närvarande är en så lönsam verksamhet att det ständigt dyker upp nya företagare på marknaden. Arbetarskyddsmyndigheten har inte heller haft effektiva metoder för att ingripa i verksamheten hos sådana arbetsgivare som trots myndigheternas anvisningar har fortsatt med underbetalningen. I Finland har myndigheterna i allmänhet haft som verksamhetsprincip att tro att arbetsgivarna kommer att korrigera sin verksamhet om de bara får tillräckligt med information och upplysning. Tyvärr har de senaste 17 åren visat att myndigheternas varnande finger inte fungerar när det gäller att utrota underbetalningen, utan att det behövs kraftigare metoder.

Detta kommer förhoppningsvis snart att rättas till. Nu behandlas ett förslag till ändring av lagen om tillsynen över arbetarskyddet som skulle ge arbetarskyddsmyndigheten möjlighet att i sista hand vid vite ålägga arbetsgivaren att korrigera lönebristerna. Dessutom föreslås en skyldighet för arbetarskyddsmyndigheten att förutom vid fall av arbetsbrott och människohandel även anmäla ocker och bedrägeri till polisen när de hänför sig till underbetalning.

Som stöd för övervakningen behövs effektiva straffrättsliga påföljder. Utnyttjandet och arbetslivet ändrar ständigt form. Man har länge tänkt att utnyttjandet endast gäller utländska arbetstagare, men vem som helst kan bli offer oberoende av medborgarskap. Att dölja anställningar som företagarskap har också blivit vanligare inom arbetslivet. Lagstiftaren ska säkerställa att det också finns sätt att ingripa i utnyttjandet av finländska arbetstagare och till exempel personer som omedvetet blivit företagare.

Arbetet mot arbetsrelaterat utnyttjande har utvecklats enormt under de senaste åren. Finlands styrka är ett omfattande samarbete mellan myndigheter, arbetsmarknadsparter och tredje sektorn. Härnäst bör man säkerställa att alla myndigheter har rätt att utan hinder få och lämna ut information i fall av arbetsrelaterat utnyttjande. I praktiken förutsätter detta ändringar i lagstiftningen. Inget fall av utnyttjande får förbises på grund av att lagstiftningen har förhindrat utlämnande av uppgifter till den behöriga myndigheten.

Ändringarna i övervakningssystemet för bank- och betalkonton effektiverar brottsbekämpning och möjliggör mer omfattande myndighetssamarbete

Källa: Tullen 24.10.2022 

Möjligheterna att bekämpa penningtvätt och förhindra finansiering av terrorism effektiverades, när lagstiftningen gällande övervakningssystemet för bank- och betalkonton reviderades 15.9.2022. Samtidigt utvidgas också lagens syfte. Tack vare ändringarna kan övervakningssystemet för bank- och betalkonton i fortsättningen användas av allt fler myndigheter allt mer effektivt. 

Övervakningssystemet för bank- och betalkonton togs i bruk år 2020. Genom de lagstiftningsändringar som trädde i kraft i mitten av september genomförs EU:s direktiv om finansiell information och kompletteras genomförandet av EU:s femte penningtvättsdirektiv samt den nationella regleringen.

– Lagändringarna förbättrar ytterligare möjligheterna att bekämpa penningtvätt och förhindra finansiering av terrorism samt utvidgar samarbetet mellan myndigheterna t.ex. för att förhindra, avslöja och utreda allvarliga brott, säger bevakningsdirektör Samy Gardemeister.

I och med dessa ändringar kan uppgifterna i registret användas av flera myndigheter som har befogenhet att förebygga, avslöja och utreda olika brott eller som har rätt att få kontouppgifter från aktörer inom finansbranschen. Lagändringarna gör det också möjligt att rikta förfrågningar om uppgifter i registret bättre och minskar behovet av överlappande datasystem.

Sammanställningsprogrammet möjliggör en smidigare användning av registret

Sammanställningsprogrammet, som tas i bruk i och med lagändringen, underlättar arbetet för såväl myndigheter som aktörer inom finansbranschen. Via sammanställningsprogrammet kan behöriga myndigheter datasäkert och med en enda förfrågan få uppgifter både från Tullens register över bank- och betalkonton och från de enstaka datasöksystemen. Med hjälp av sammanställningsprogrammet lämnas uppgifter ut till uppgiftsanvändare, och aktörer inom finansbranschen behöver inte bygga upp flera gränssnitt för olika uppgiftsanvändare. Sammanställningsprogrammet tas i bruk 1.11.2022.

– Vi är mycket nöjda med de befogenheter som Tullen genom lagändringen får att använda systemet i sina egna viktiga samhälleliga uppgifter. Sammanställningsprogrammet som Tullen tillhandahåller gör användningen av registret mycket smidigare, eftersom uppgifterna kan användas mer behändigt än tidigare. Vi har planer på att under hösten ta systemet i bruk till de delar som gäller Tullen. Jag hoppas också att även uppgiftsanvändarna inleder planeringen för användning av systemet. Från vår sida finns alla förutsättningar för detta, betonar Gardemeister. 

Övervakningssystemet utvecklas i tätt samarbete med myndigheter och aktörer inom finansbranschen

Övervakningssystemet har utvecklats i tätt samarbete med både de parter som lämnar ut uppgifter till registret och uppgiftsanvändarna. Övervakningssystemet för bank- och betalkonton består av ett kontoregister, som förvaltas av Tullen, av datasöksystem, som förvaltas av aktörer inom finansbranschen, och fr.o.m. 1.11.2022 av ett sammanställningsprogram, som förvaltas av Tullen. Utöver myndigheter kan även advokatföreningen använda sig av systemet för skötseln av sina uppgifter.

Kreditinstitut förvaltar i regel datasöksystem. Betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar och tillhandahållare av virtuella valutor sparar i regel uppgifterna i registret över bank- och betalkonton, som förvaltas av Tullen. Sammanställningsprogrammet, som tas i bruk i november, sammanställer dessa uppgifter från olika parter datasäkert till ett meddelande till uppgiftsanvändare.

Ifjol hittades en utländsk arbetstagare utan rätt att arbeta i Finland på var femte inspekterad arbetsplats

12.4.2022

Olaglig verksamhet som hänför sig till utländska arbetstagare oroar de myndigheter som övervakar grå ekonomi. I fjol gjorde ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken knappa 1 600 inspektioner på företag som använder utländsk arbetskraft. Vid var femte inspektion hittade de minst en person utan rätt att utföra arbetet i fråga i Finland.

Inom byggbranschen är läget ännu sämre: där hittades personer utan rätt att arbeta vid var tredje inspektion.

– Kriget i Ukraina kan öka detta oönskade fenomen ytterligare. Ju mer flyktingar det kommer till Finland, desto mer alerta måste också vi på myndigheterna vara, för att se till att alla arbetstagare har rätt att arbeta och får behörig ersättning för sitt arbete, och att både skatt och andra arbetsgivaravgifter betalas på lönen, berättar Janne Marttinen, direktör för enheten för utredning av grå ekonomi på Skatteförvaltningen.

Ansvarsområdet för arbetarskydd vid regionförvaltningsverken har som uppgift att övervaka att utländska arbetstagare har den rätt att arbeta som behövs och att minst minimilön med tillhörande tillägg betalas till arbetstagarna. När en utländsk person arbetar utan rätt att arbeta i Finland är arbetstagaren sårbar och kan bli utnyttjad av arbetsgivaren.

– På basis av våra övervakningsobservationer är den utbetalade lönen till de utländska personer som inte har rätt att arbeta ofta sådan lön som enligt finsk lag inte uppnår en tillräcklig nivå. Å andra sidan är det en utmaning under inspektionerna att klargöra vad det är som egentligen sker på arbetsplatsen och under vilka villkor arbetet utförs. Därför strävar vi efter att prata med de utländska arbetstagarna i samband med inspektionerna, berättar överinspektör Riku Rajamäki från Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Skatteförvaltningen övervakar däremot att det betalas skatt på lönerna. I övervakningen av grå ekonomi avslöjade Skatteförvaltningen totalt 32 miljoner euro i svarta löner i fjol. En stor del av den svarta arbetskraften förblir ändå oidentifierad på individnivå vid skatterevisionerna.

I dag publiceras resultaten av övervakningen på den gemensamma webbplatsen för de myndigheter som bekämpar grå ekonomi & ekonomisk brottslighet. Det är inte enbart regionförvaltningsverken som arbetar med övervakning utan övervakning i anslutning till grå ekonomi utför också Skatteförvaltningen, FPA, Tullen, polisen, Åklagarmyndigheten, konkursombudsmannen, Utsökningsverket, Pensionsskyddscentralen, Olycksfallsförsäkringscentralen, Sysselsättningsfonden, NTM-centralen, Valvira och Livsmedelsverket.

Det är viktigt med övervakning ute på fältet: utöver övervakningen av taxibranschen ska myndigheterna tillsammans inleda nya inspektioner av andra branscher

Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi hade oavsett coronan möjlighet att göra gemensamma inspektioner på byggarbetsplatser.

– Övervakningsbesöken har en betydande roll i att behärska den olagliga verksamheten. Även om särskilt analysen av data mellan myndigheterna utvecklades och inspektionsobjekten därmed kunde selekteras noggrannare, ersätter detta arbete inte den påverkan som övervakningsbesöken på plats har, berättar Marttinen på Skatteförvaltningen.

Till exempel den övervakning av taxin som polisen, Trafik- och kommunikationsverket Traficom, Skatteförvaltningen och ansvarsområdet för arbetarskydd vid regionförvaltningsverken gjorde, fick mycket synlighet under slutet av året.

– Speciellt de företag som agerar hederligt och rätt vinner på övervakningen. När de som bryter mot reglerna blir fast får vi leva i ett rättvisare samhälle. Samtidigt minskar också skattefelet, säger Marttinen.

Myndigheterna ska under ledning av polisen lansera en ny gemensam övervakningsmetod med vars hjälp de problem som anknyter till utnyttjande av utländsk arbetskraft avslöjas allt effektivare genom samarbete mellan olika myndigheteter. Syftet är att använda metoden inom branscher som har mycket utländsk arbetskraft, till exempel på stora byggarbetsplatser, på bärodlingar och inom städbranschen. Den nya verksamhetsmodellen har förverkligats inom ramen för åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi.

Fakta: Plock ur övervakningsresultaten av bekämpningen av grå ekonomi 2021

• Polisen kom över vinning av brott till ett sammanlagt värde på 40 miljoner euro. Antalet fall i utredningen av ekonomisk brottslighet har hållit sig på samma nivå. Antalet fall av ekonomisk brottslighet som polisen utreder beror på hur många utredningsbegäranden andra myndigheter lämnar hos polisen.
• Utifrån den övervakning inom bekämpningen av grå ekonomi som Skatteförvaltningen gjort påfördes 40 miljoner euro i moms och 11 miljoner euro i arbetsgivarprestationer att betala. Skatteförvaltningen hittade sammanlagt 147 miljoner euro i inkomster som inte hade deklarerats.
• NTM-centralerna uppskattade förutsättningarna för de utländska personer som vill bli företagare, alltså om personen har förmåga att arbeta som företagare i Finland. En ansökan lämnades till NTM-centralen av 1123 personer som ville bli företagare. NTM-centralerna godkände 55 procent av ansökningarna. Den uppskattning som NTM-centralerna gjorde om förutsättningarna för företagsverksamhet är en del av det beslut om uppehållstillstånd som en utländsk företagare ansökt om.
• De skatter som Tullen påfört som efteruppbörd på basis av företags- och handlingsgranskningar samt ekonomibrottslighetsutredningarnas effekt uppgick till totalt 26 miljoner euro.

Läs mer om statistik

FPA anmäler observerade förmånsmissbruk till polisen

Källa: FPA 20.9.2021

”I samband med förmånerna från FPA avses med bidragsfusk att kunden medvetet försöker få en förmån utan grund eller till ett för stort belopp. Det är fråga om bidragsfusk till exempel om kunden ger FPA felaktiga uppgifter eller förfalskar en handling. Att undanhålla uppgifter anses också vara bidragsfusk” säger Suvi Onninen, chef för enheten för upphandling och juridik.

Det är fråga om bidragsfusk i sådana fall där gärningen uppfyller ett brottsrekvisit. Brottsrubriceringen är oftast bedrägeri eller förfalskning. En begäran om polisutredning görs i cirka hälften av de fall där man misstänker bidragsfusk. Den som ansöker om en förmån är skyldig att ta reda på vilka omständigheter som påverkar rätten att få förmånen i fråga och meddela FPA alla uppgifter som behövs i det aktuella ärendet.

Antalet fall av bidragsfusk i samband med FPA:s förmåner har hållits på en låg nivå

Misstankar om bidragsfusk i fråga om FPA:s förmåner förekommer mest i samband med arbetslöshetsförmånerna, det allmänna bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. Andelen misstänkt bidragsfusk av alla de förmåner som FPA betalar ut var mindre än en promille år 2020.

Enligt FPA:s rapport om bidragsfusk har antalet fall där man misstänkt fusk hållits på en relativt låg nivå under åren 2018–2020. År 2018 var antalet misstänkta fall av bidragsfusk sammanlagt 2 344. Det penningbelopp som dessa fall motsvarar uppgick till cirka 9,6 miljoner euro. År 2020 var antalet misstänkta fall sammanlagt 2 467 och motsvarande belopp 12,2 miljoner euro. Även om antalet fall av misstänkt bidragsfusk har ökat en aning under de senaste åren var deras andel av alla utbetalda förmåner 0,79 promille.

Flest misstankar om fusk inom förmåner där kunden behöver agera mer aktivt

Misstankar om bidragsfusk förekommer mest i samband med arbetslöshetsförmånerna, det allmänna bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet. I de här förmånerna ingår mer än i de övriga förmånerna olika aktiva åtgärder som kunderna själva står för, som till exempel regelbundet återkommande ansökningar och inlämnande av uppgifter. Detta anses vara orsaken till att antalet fall av misstänkt bidragsfusk är större än i samband med övriga förmåner.

Antalet begäranden om polisutredning som gällde det allmänna bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet ökade åren 2018–2020. År 2018 uppgick antalet begäranden om polisutredning till 293 i fråga om det allmänna bostadsbidraget och till 93 i fråga om det grundläggande utkomststödet. Motsvarande siffror för år 2020 var 409 respektive 246.

Misstanke om bidragsfusk uppkommer ofta vid handläggningen av förmånsansökan. Bidragsfusk kan också uppdagas bland annat utifrån angivelser eller meddelanden från andra myndigheter. FPA har under de senaste åren satsat på att bli bättre på att identifiera bidragsfusk. FPA har ett brett samarbete och informationsutbyte med olika myndigheter för att förhindra grå ekonomi och bidragsfusk. Enligt uppskattning kommer också inkomstregistersystemet som togs i bruk 2019 att minska bidragsfusket.

Årsrapport om bidragsfusk 2020 [.fi]›

EU bekämpar odeklarerat arbete genom samarbete och kompetensutveckling

Arbets- och näringsministeriet (ANM)/Päivi Kantanen 23.8.2021

Främjandet av en rättvis arbetsmarknad och bekämpningen av odeklarerat arbete står i centrum för Europeiska unionens åtgärder. Myndigheterna i EU-länderna har arbetat hårt för att uppnå målen. Genom åtgärder av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA), som inledde sin verksamhet sommaren 2019, effektiviseras genomförandet av EU:s bestämmelser om rörlighet och bekämpningen av odeklarerat arbete samt informationen om dem. ELA stöder medlemsstaternas frivilliga samordnade gränsöverskridande gemensamma inspektioner och samtidiga inspektioner i medlemsländerna.

För närvarande pågår informationskampanjen om säsongsarbete Rights for All Seasons [.fi]›. Säsongsarbetarnas ställning och rättigheter är förenade med många oklarheter, missbruk och säkerhetsrela-terade frågor på grund av covid-19 epidemin. Information behövs om de regler som ska tillämpas och om den rådgivande aktören.

EU:s forum för bekämpning av odeklarerat arbete sprider information om hur odeklarerat arbete framträder

En smidig övergång av forumet till ELA den 26 maj 2021 som en permanent expertgrupp säkerställer att arbetet fortsätter. EU-forumet främjar samarbetet mellan medlemsstaterna för att bekämpa odeklarerat arbete på många sätt:

- utbyter god praxis och information i medlemsstaterna
- utvecklar expertis och analyser
- uppmuntrar och underlättar gränsöverskridande samarbete
- utvärderar erfarenheter av samarbete
- främjar förståelsen för frågor som rör odeklarerat arbete.

Utbytet av god praxis för bekämpning av odeklarerat arbete hjälper medlemsländerna att bedöma sin egen situation och identifiera frågor som kräver utveckling. Forumet har främjat det allmänna kunnandet, breddat kunskapsunderlaget, låtit göra undersökningar, arrangerat seminarier och temadiskussioner samt granskat branscher som är känsliga för odeklarerat arbete och deras specialfrågor.

Missbruk av arbetskraft berör också myndigheterna i Finland

En hotbild för den närmaste framtiden är att utnyttjandet av arbetskraft ökar. Det politiska engagemanget och beredskapen att utvärdera de egna systemen och tillvägagångssätten är av central betydelse för att effektivisera åtgärderna i alla medlemsländer. Myndigheterna ska ha kostnadseffektiva verksamhetsmodeller som stöder samarbetet. Regleringen ska stödja informationsutbyte och samarbete mellan myndigheterna.

Forumets arbetsprogram för 2021–2022 [.fi]› styr verksamheten och beaktar bekämpningen av odeklarerat arbete i en svår ekonomisk situation. Syftet med programmet är att fördjupa förståelsen för nya former av odeklarerat arbete och branscher som är utsatta för fenomenet. Programmet stöder partnerskap, innovationer, kapacitetsuppbyggnad och ökar medborgarnas medvetenhet om odeklarerat arbete. EU-forumet vill främja ett helhetsbetonat, förvaltningsövergripande arbete på politisk och operativ nivå i medlemsländerna för att bekämpa odeklarerat arbete.

Finland är aktivt i EU-forumets kampanjarbete

I fjol genomfördes den första kampanjen #EU4FairWork [.fi]› på EU-nivå för att bekämpa odeklarerat arbete. Finland deltog aktivt i kampanjen #EU4FairWork tillsammans med ministerier, myndigheter och organisationer. Kampanjen syftade generellt till att öka EU-medborgarnas och EU-företagens medvetenhet om fördelarna med deklarerat arbete och vikten av att bekämpa odeklarerat arbete. Att låta bli att anmäla arbete till myndigheterna skapar inte trygghet för arbetstagaren och utgör en risk för den som låter utföra arbetet. Det försämrar också samhällets möjligheter att producera tjänster. Kampanjen för säsongsarbete Rights for All Seasons fortsätter informationsarbetet också om bekämpningen av odeklarerat arbete.

Finland satsar på bekämpning av odeklarerat arbete på flera sätt

Bekämpningen av odeklarerat arbete har inkluderats i strategin och åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för 2020–2023. Ett strategiskt mål är att främja en rättvis arbetsmarknad och jämlik konkurrens. Bekämpningen av odeklarerat arbete ingick redan i det föregående programmet.

Som bäst pågår ett projekt för att effektivisera myndighetssamarbetet i syfte att öka tillsynens effektivitet och bekämpa brott och odeklarerat arbete. Nya sätt söks genom att det skapas enhetliga verksamhetsmodeller för flermyndighetssamarbete. Dessutom strävar man efter att säkerställa tillräckliga resurser för tillsynsmyndigheterna.

Flera andra utvecklingsprojekt för myndighetssamarbete pågår såsom det nationella samarbetsnätverk som ska förbättra samarbetet mot odeklarerat arbete. Nätverket tillsattes av arbets- och näringsministeriet den 6 april 2020. Det stöder arbetet i ELA och EU:s forum mot odeklarerat arbete. I nätverket finns representanter för de centrala ministerierna och myndigheterna.

I silor bekämpar ingen odeklarerat arbete. Bekämpningen av odeklarerat arbete är allas vår uppgift för såväl ministerier, myndigheter, organisationer, företag som medborgare.

Ytterligare information:
European Labour Authority [.fi]›
the European Platform tackling undeclared work [.fi]›
#Rights4AllSeasons [.fi]› 

Korruptionsrisker och bekämpning av dem under covid-19 pandemin

Källa: JM, Juuso Oilinki 17.5.2021

Flera internationella organisationer har under pandemin varnat för en högre risk för korruption relaterad till covid-19 pandemin och uppmanat stater att effektivisera sina antikorruptionsåtgärder. Bland annat Europarådets organ mot korruption (GRECO) har publicerat anvisningar för hur medlemsstaterna kan effektivisera bekämpningen av korruption under pandemin. Dessutom har OECD kommit med en redogörelse om vikten av att bekämpa korruption och metoder för detta under hälsokrisen.

Covid-19 pandemin ökar den globala risken för korruption, och därför bör också Finland ta situationen på allvar och vidta relevanta åtgärder för att effektivisera bekämpningen. De främsta orsakerna till den förhöjda risken är enligt GRECO att makten har koncentrerats på grund av undantagstillstånd i medlemsstaterna, ingripandet i grundläggande rättigheter och friheter samt kanaliseringen av omfattande pandemirelaterade EU-stödpaket till medlemsstaterna. I OECD:s redogörelse för bekämpning av korruption under pandemin konstateras det att det allt snabbare genomförandet av ekonomiska stimulanspaket har lett till lindrigare kontrollrutiner och förhandskontroll eller förenklade krav. De internationella organisationerna anser att det är viktigt att harmonisera antikorruptionsåtgärderna i alla processer relaterade till pandemin.

Risker relaterade till hälsovården samt offentlig upphandling

Hälsovårdssektorn anses vara särskilt exponerad för korruption. Bestickning förvränger hälsovårdsmarknaden och kan leda till att sämre eller förfalskade produkter blir vanligare på marknaden. Enligt GRECO ökar exceptionella upphandlingsprocesser relaterade till brådskande upphandling av läkemedelspreparat och tillbehör inom hälsovårdssektorn och överbelastade vårdinstitut och anställa risken för korruption ytterligare. När beslut om akut hjälp eller brådskande upphandling fattas följer man eventuellt inte de relevanta processerna, och dokumentationen kan förbli bristfällig, vilket försvårar riskhanteringen och utförandet av kontroller. Exempel på olika korruptionsformer inom hälsovårdssektorn är bland annat bestickning i upphandlingsprocesser, annan korruption relaterad till hälsovårdstjänster eller produktutveckling, intressekonflikter, nepotism och bedrägerier relaterade till covid-19 pandemin.

Den information som OECD analyserat tyder på att många avslöjade utländska mutbrott har inträffat inom hälsovården. OECD:s rapport om utländsk bestickning visar att risker för korruption alltid förekommer i offentlig upphandling, och enligt OECD:s statistik över utländsk bestickning anknyter 57 procent till offentlig upphandling. Riskerna ökar i krissituationer.

Risker relaterade till företagsverksamhet

Även den förhöjda risken för korruption inom den privata sektorn bör beaktas under pandemier. De exceptionellt stora ekonomiska stödåtgärderna för att balansera ekonomin är nödvändiga, men för sin del ökar de risken för ekonomiskt missbruk och korruption. Enligt GRECO har i synnerhet förfalskade handlingar och lämnande av oriktig information i olika ansökningsprocesser för statsunderstöd och stöd, förfalskade produktcertifikat, försummelser av att certifiera alternativa leveranskedjor, missbruk som enstaka anställda gör sig skyldiga till etc. ökat under pandemin. Dessutom finns det också större risk för missbruk av insiderinformation.

Enligt OECD har organiserade brottslinggrupperingar i allt högre grad infiltrerat laglig affärsverksamhet under pandemin genom att utnyttja medborgares svaga förtroende för makthavare och den bristfälliga kontrollen.

Författningsberedning under pandemin

Enligt GRECO bör pandemins inverkan på korruptionsrisken även beaktas i beredning av lagstiftning. Till följd av covid-19 pandemin bereder regeringar runt om i världen ny lagstiftning i brådskande ordning för att effektivt bekämpa pandemin och dess skadliga konsekvenser. Brådskande lagberedningsprocesser som avviker från de normala rutinerna och som eventuellt inte möjliggör omfattande hörande av intressenter eller tillräcklig transparens kan öka risken för osaklig påverkan i lagberedningen.

Bekämpningsmetoder

På grund av den förhöjda korruptionsrisken under covid-19 pandemin har OECD uppmanat beslutsfattare att satsa på övervakning av offentligt finansierade tjänster i synnerhet inom hälsovården. Enligt OECD förutsätter det rådande läget att beslutsfattare bland annat vidtar flera åtgärder för att säkerställa integriteten inom offentlig upphandling. Exempel på sådana åtgärder är utveckling av detaljerade operativa upphandlingsstrategier i krissituationer, revision av gällande ramavtal samt granskning och kontroll av alla brådskande upphandlingar. Internrevisionen, de högsta revisionsorganen och de övriga tillsynsmyndigheterna innehar en viktig roll. Både interna och externa inspektörer har dessutom goda möjligheter att stödja organisationer i riskhanteringen på kort sikt. Även Finland borde satsa på relevant riskhantering och avslöjande av missbruk. Kanaler för bland annat avslöjande av missbruk bör dessutom införas på ett omfattande plan.

Bedrägerier och bekämpning av dem under covid-19 pandemin

Korruptionsriskerna relaterade till tillverkning, upphandling och distribution av covid-19 vacciner är ett globalt hot mot ekonomin och folkhälsan. Enligt GRECO utgörs dessa risker av införsel av standardvidriga och förfalskade vacciner på marknaden, vaccinstölder i distributionssystemen, läckage av nödfinansiering avsedd för utveckling och distribution av vacciner, nepotism, favoriserade system och korrumperade upphandlingssystem. Flera internationella organisationer, såsom Interpol och Financial Action Task Force (FATF) samt nationella organ (t.ex. FinCen) har varnat för förfalskade läkemedel relaterade till covid-19. Marknadsföringen av förfalskade produkter relaterade till covid-19 på webben ökar explosionsartat enligt GRECO. Sådan brottslighet anknyter ofta till organiserad brottslighet, och bekämpningen av den förutsätter ofta gränsöverskridande samarbete i realtid mellan olika myndigheter. Även i Finland gäller det att säkerställa att informationsutbytet mellan nationella och internationella myndigheter löper smidigt och att handlingsprocesserna är klara och planerade på förhand om fall av missbruk upptäcks. Även de myndigheter som bekämpar penningtvätt spelar en viktig roll i bekämpningen av bedrägerier under pandemin.

Till slut

Såsom det konstaterats ovan gäller det att satsa mer på bekämpning av korruption och missbruk i krissituationer. I krissituationer är det myndigheterna som beslutar om användningen av offentliga medel som bär särskilt ansvar för förebyggande och bekämpning av korruption. Offentliga upphandlande enheter, myndigheter som beviljar statsunderstöd och instanser som övervakar dem bör satsa på förebyggande och identifiering av missbruk och korruption, och de bör följa så enhetliga förfaranden som möjligt och ha relevanta verktyg.

Både statsägda bolag och alla aktörer inom den privata sektorn bör säkerställa att god förvaltning och internrevision sker riskbaserat också under pandemin. När det gäller internationell handel bör anlitandet av agenter och andra mellanhänder övervägas omsorgsfullt. Särskilt i samband med förändringar i företagsverksamheten, leveranskedjorna och marknadsområdena är det viktigt att utreda intressenters och samarbetspartners bakgrund i hanteringen av missbruks- och anseenderisker.

Efter det värsta skedet under covid-19 pandemin gäller det också att analysera korrigerande åtgärder även på längre sikt. I synnerhet bör man bedöma och granska användningen av offentliga medel under pandemin och relaterade berednings- och beslutsprocesser. En eventuell utredning ger bättre möjligheter att klara sig i kommande krissituationer, eftersom riskerna för korruption och missbruk minskar. 

Mer om temat:

Policy measures to avoid corruption and bribery in the COVID-19 response and recovery [.fi]›

Corruption Risks and Useful Legal References in the context of COVID-19 (PDF 400 kB) 

Antikorruption.fi [.fi]›

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar arbetstider och ackordslön för utländska säsongsarbetare

Källa: Ansvarsområden för arbetarskyddet vid Regionaförvaltningsverken 22.4.2021

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar arbetsplatser inom jordbruk, som använder utländsk säsongsarbetskraft. Under den kommande skördesäsongen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt bokföringen av arbetstider och åt ackordsprissättningen. Vid den övervakning som genomfördes i fjol hade två tredjedelar av inspektionsobjekten försummat arbetstidsbokföringen. Hälften hade lönerelaterade brister.

Arbetstagaren måste ha faktisk möjlighet att uppnå minimiackordslön

Inom säsongsarbete inom jordbruk, såsom skörd av bär och grönsaker, tillämpas ofta ackordslön. Arbetsgivaren är skyldig att på begäran bevisa att arbetstagaren har haft en faktisk möjlighet att uppnå minimiackordslön i enlighet med kollektivavtalet. Därför ska arbetsgivaren inte bara ha timbokföring per arbetstagare och dag, utan även bokföring över de insamlade mängderna per arbetstagare och dag.

Enligt kollektivavtalet för landsbygdsnäringarna ska ackordslönens storlek fastställas så att arbetstagarnas ackordsinkomst, när arbetet framskrider i normal ackordsarbetstakt, överskrider lönen med minst 20 % enligt den minimitimlön som legat till grund för ackordsprissättningen. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren inskolning så att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att nå ackordsinkomsterna. Arbetstagaren ska för sin del se till, att han eller hon arbetar enligt den arbetstakt som arbetsgivaren har fastställt för ackordarbete.

Kollektivavtalsparternas gemensamma ståndpunkt är att den normala arbetstakten är korrekt fastställd, när mer än hälften av arbetstagarna under arbetsperioden har nått en lönenivå som överstiger grundlönen med 20 procent. För att visa detta, måste det vara möjligt att jämföra arbetstagarnas arbetsresultat med de faktiska arbetstimmarna.

Garantilönebestämmelsen i kollektivavtalet innebär i sin tur att om förutsättningarna för ackordsarbete inte uppfylls av orsaker som inte beror på arbetstagaren, ska plockningen börja utföras som timarbete. Sådana orsaker kan till exempel vara liten skörd, dåligt väder eller arbetsarrangemang som beror på arbetsgivaren.

Tillsynsobservationer: lönerelaterade brister och brister i arbetstidsbokföringen

Under 2020 övervakade arbetarskyddsmyndigheten uppfyllandet av minimivillkoren för anställningsförhållandet för utländska säsongsarbetare vid totalt 34 inspektioner. Vid hälften av dem konstaterades lönerelaterade brister. Det förekom brister både i grundlönen och i betalningen av förhöjningsdelarna för övertids- och söndagsarbete. Enligt tillsynsobservationerna är det vanligt inom skörd av bär och grönsaker, att arbetsgivaren inte har säkerställt att ackordstillägg i enlighet med kollektivavtalet tillämpas, när arbetsgivaren fastställer ackordsprissättningen.

Vid 13 inspektioner kunde en lönejämförelse, antingen helt eller delvis, inte göras eftersom arbetsgivaren inte hade haft en ändamålsenlig arbetstidsbokföring. Sammantaget hade två tredjedelar av tillsynsobjekten brister i arbetstidsbokföringen. Nästan lika många hade inte upprättat alls någon arbetsskiftsförteckning eller så var den ofullständig.

"Arbetsgivaren ska föra in alla arbetstimmar särskilt för varje arbetstagare i arbetstidsbokföringen. Denna skyldighet gäller även arbetstimmar som utförts som ackordsarbete”, påpekar överinspektör Merja Laakkonen vid Regionförvaltningsverket i Östra Finland.

Arbetstagare utan rätt att arbeta vid var femte inspektion

Arbetarskyddsmyndigheten övervakade också hur arbetsgivare som använder utländsk säsongsarbetskraft hade uppfyllt sina skyldigheter när det gäller att säkerställa rätten att arbeta. Detta övervakades i fjol vid 72 inspektioner, främst i företag inom jord- och skogsbruk.

Vid var femte inspektion påträffades utländsk arbetskraft som inte hade rätt att arbeta i Finland. Antalet är stort med tanke på att en tidsbegränsad undantagslag var i kraft på grund av coronapandemin där utlänningars rätt att arbeta enligt lagen var mer omfattande än normalt under april–oktober.

Coronaåret var utmanande för övervakningen av grå ekonomi – myndigheterna har tagit i drift nya övervakningsmetoder

20.4.2021

Coronasituationen, anhopningen i förundersökningen och anhopningen av mål i domstolarna var utmanande för myndigheternas bekämpning av grå ekonomi förra året. Den ekonomiska brottslighet som kom till polisens kännedom ökade från det föregående året, Skatteförvaltningen påförde i sin tur skatter till ett belopp på över 80 miljoner euro utifrån granskningarna inom grå ekonomi. Uppgifterna framgår av statistiken över bekämpningen av grå ekonomi år 2020, som publiceras idag.

På grund av coronasituationen var fjolåret utmanande för de myndigheter som bekämpar grå ekonomi. Trots utmaningarna kunde myndigheterna reagera på den nya situationen och ta fram nya sätt för att bekämpa grå ekonomi. Till exempel infördes granskningar på distans. På grund av sjukdomssituationen ökade vikten för informationsutbytet mellan myndigheterna och informationsanalysen, vilka sedan tidigare fanns i utbudet av metoder.

– Coronakrisen tvingade oss myndigheter att utnyttja andra myndigheters uppgifter ännu effektivare i bekämpningen av grå ekonomi. Informationsutbytet användes effektivt till exempel i övervakningen av de coronastöd som beviljades till företagen och beställaransvarslagen. Fysisk övervakning har gjorts i mindre grad under det senaste året, men tack vare bakgrundsarbetet har den riktats bättre, berättar Janne Marttinen, som är direktör för Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen.

Anhopningen i förundersökningen av de allvarligaste missbruken har också medfört utmaningar i bekämpningen av grå ekonomi. Också domstolarnas situation är besvärlig: behandlingstiderna för mål som gäller grå ekonomi har dragit ut på tiden.

Exempel på resultaten av bekämpningen av grå ekonomi år 2020

Den ekonomiska brottslighet som kom till polisens kännedom ökade med 15 procent från fjolåret

Förra året registrerade polisen sammanlagt 2 251 brottsärenden med anknytning till ekonomisk brottslighet. Antalet öppna ärenden relaterade till ekonomisk brottslighet har nu ökat under de två senaste åren. Under fjolåret ökade bland annat de grova skattebedrägerierna, mutbrotten och bedrägerierna. Under pandemin har inte nya former av ekonomisk brottslighet kommit fram.

Närmare information om resultaten av polisens arbete 

På 79 arbetsplatser påträffades utlänningar utan arbetsrätt

Regionförvaltningsverket i Södra Finland hittade i fjol på 79 arbetsplatser åtminstone en utländsk arbetstagare utan rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. I 37 % av granskningarna där en bedömning av arbetsrätten gjordes arbetade en utlänning utan det tillstånd som krävs för arbetet. År 2019 påträffades utlänningar som arbetade utan tillstånd vid var femte granskade arbetsplats.

Närmare information om resultaten av regionförvaltningsverkets arbete 

Utifrån granskningarna med anknytning till grå ekonomi påförde Skatteförvaltningen moms till ett belopp på 26,1 miljoner euro

Skatteförvaltningen gjorde förra året 547 granskningar relaterade till grå ekonomi. Utifrån granskningarna påfördes moms jämte skatteförhöjning till ett belopp på 26,1 miljoner euro och arbetsgivarprestationer till ett belopp på 22,3 miljoner euro. Vid granskningarna hittade Skatteförvaltningen dolda inkomster till ett sammanlagt belopp på 119,5 miljoner euro, utifrån vilka totalt 31,2 miljoner euro påfördes i skatt. Skatteförvaltningen gjorde 11 % av granskningarna relaterade till grå ekonomi i samarbete med polisen och Tullens brottsbekämpning.

Närmare information om resultaten av Skatteförvaltningens arbete 

FPA gjorde 1 218 polisanmälningar om misstänkt förmånsmissbruk

År 2020 gjorde FPA 1 218 polisanmälningar om misstänkt förmånsmissbruk. FPA misstänker missbruk om en klient till exempel lämnat oriktiga uppgifter eller medvetet hemlighållit en omständighet som påverkar en förmån. Det sammanräknade värdet på de missbruk som lett till en begäran om undersökning uppgick till 8,1 miljoner euro.

Närmare information om resultaten av FPA:s arbete 

Tullen utredde 917 skattebedrägerier

Tullen fick ifjol kännedom om 917 skattebedrägerier, av vilka 98 var grova skattebedrägerier. Antalet skattebedrägerier minskade från förra året, mest inom lindriga skattebedrägerier. På grund av pandemin rasade antalet passagerare år 2020 och övervakningen koncentrerades till den kommersiella frakt- och godstrafiken. De mindre passagerarvolymerna syntes till exempel som en nedgång i straffyrkandena och -föreläggandena med anledning av skattebedrägerier.

Närmare information om resultaten av Tullens arbete 

Kommer år 2021: övervakning av coronastöd

Efter mars i fjol har stöd relaterade till coronasituationen delats till ett sammanlagt belopp på 2,1 miljarder euro.

– Det finns tecken på att utdelningen av medel satt i rörelse också företagare som inte haft rent mjöl i påsen. Övervakningen av användningen av coronastöd är ett centralt tema i bekämpningen av grå ekonomi i år. Vi följer också bland annat missbruk relaterade till konkurser. Pandemin kan ha många olika konsekvenser för hur grå ekonomi och ekonomisk brottslighet manifesterar sig, berättar Marttinen.

De första resultaten av övervakningen av coronastöd väntas på hösten. Under kommande år klarnar det om coronakrisen ökar den grå ekonomin eller inte.

Läs mer om statistik

Förbättringar av ställningen för utländska bärplockare  

Arbets- och näringsministeriet, Finansministeriet, Inrikesministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Utrikesministeriet 31.3.2021  

Den 31 mars 2021föreslår regeringen ny lagstiftning som förbättrar den rättsliga ställningen och inkomstmöjligheterna för utländska bärplockare och skapar jämlikare konkurrensvillkor för företag inom branschen. Eftersom utländska bärplockare inte står i ett  anställningsförhållande utan har ansetts vara ett slags företagare som bedriver sin verksamhet på eget ansvar är deras rättsliga ställning för närvarande i stort sett oreglerad i lagstiftningen. 

Sedan hösten 2014 har myndigheter och företag inom naturproduktsbranschen tillämpat ett avsiktsförklaringsförfarande för plockning av naturprodukter. Förfarandet baserat på avsiktsförklaringen har bidragit till att förbättra förhållandena och inkomstmöjligheterna för plockarna. Ett problem har varit att en avsiktsförklaring inte är tillräckligt förpliktande och att det tar länge att reagera på missförhållanden. 

I det nya lagförslaget ingår bestämmelser om rättigheterna för dem som plockar naturprodukter, om skyldigheterna för aktörer inom naturproduktsplockningsbranschen, om tillsynen över att skyldigheterna iakttas och om påföljderna för försummelser. Skyldigheterna för företag som köper naturprodukter är till stor del desamma som i den avsiktsförklaring som iakttas för närvarande. Om skyldigheterna föreskrivs dock noggrannare och mer förpliktande.  

- Genom denna lagstiftning säkerställer vi att de finländska spelreglerna följs vid bärplockningen. Den avsiktsförklaring som tillämpats vid plockningen av vildväxande bär har förbättrat situationen betydligt, men verksamheten behöver också bindande lagstiftning. Behovet av ny lagstiftning är uppenbart, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen. 

En ytterligare skillnad jämfört med det förfarande som bygger på avsiktsförklaringen är att det i lagen föreslås ett absolut förbud att ta ut avgifter av plockarna för tjänster som anknyter till rekryteringen och för handledning. Dessa förslag har stor betydelse för den rättsliga ställningen för plockare som bjuds in från utlandet. Aktörer inom branschen föreslås dessutom ha en samarbetsskyldighet i syfte att förbättra resultatet av plockandet.  

Enligt den nya lagen ska aktörerna inom naturproduktsplockningsbranschen vara tillförlitliga. Bedömningen av tillförlitligheten hos en aktör inom naturproduktsbranschen påverkas av om bestämmelserna i denna lag har iakttagits i näringsverksamheten. Dessutom kontrolleras det att skatterna och avgifterna har skötts på behörigt sätt och att aktören har ekonomiska förutsättningar att ordna sin verksamhet. För bedömningen av tillförlitligheten kan i fortsättningen användas de fullgöranderapporter som Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi producerar. Om aktören inte är tillförlitlig kan hen inte bjuda in plockare till landet eller erbjuda dem inkvartering och plockningsutrustning i avsikt att köpa de naturprodukter som de har plockat. Lagen påverkar i övrigt inte ställningen eller skyldigheterna för dem som köper naturprodukter av plockare. 

Arbetarskyddsmyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av lagen till den del någon annan behörig myndighet inte svarar för tillsynen. Arbets- och näringsbyråerna och arbetarskyddsmyndigheterna ansvarar för rådgivningen.  

Lagen gäller inte de utländska plockarnas inresa eller förutsättningar för vistelse i landet. Lagen ska tillämpas när det inte är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande. Om det är fråga om arbete som utförs i ett anställningsförhållande, tillämpas arbetslagstiftningen på samma sätt som för närvarande.  

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, senast före skördesäsongen 2021. 

Ytterligare information:  

Olli Sorainen, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8022 eller e-post olli.sorainen(at)tem.fi 
Janne Marttinen, direktör, Skatteförvaltningen – enheten för utredning av grå ekonomi, tfn 029 512 6066 eller e-post janne.marttinen(at)vero.fi 
Arto Teronen, tillsynsdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3493 eller e-post arto.teronen(at)stm.fi

Vi bekämpar penningtvätt och finansiering av terrorism tillsammans

Publiceras 18.1.2021

Arbete utförs för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism genom utveckling av verktyg för att avslöja och förhindra brottslig verksamhet. Det är mycket viktigt att öka medvetenheten om olika brottsliga gärningssätt för att identifiera brottslig verksamhet.

Olika aktörer bör kunna fästa uppmärksamhet vid omständigheter med vars hjälp brottslig verksamhet kan identifieras. Det är också viktigt att veta vad man själv kan göra för att förhindra misstänkt brottsligt agerande.

Flera myndigheter och organisationer deltar i arbetet för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Det förebyggande arbetet utförs tillsammans.

Besök den nya webbplatsen: Penningtvätt.fi

Webbplatsen Penningtvätt.fi ökar medvetenheten. På webbplatsen finns information om olika myndigheters roller och ansvar när det gäller förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Besök Penningtvätt.fi [.fi]› och lär dig mer om arbetet för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism samt om tecken på brottslig verksamhet. På Penningtvätt.fi finns också råd för hur anmälningsskyldiga kan anmäla tvivelaktig verksamhet.

Skatteförvaltningen deltar i förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism

I sin verksamhet fäster Skatteförvaltningen uppmärksamhet vid förebyggande och avslöjande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Skatteförvaltningen anmäler alla tvivelaktiga transaktioner till Centralen för utredning av penningtvätt. Anmälan baserar sig på Skatteförvaltningens lagstadgade omsorgsskyldighet.

I form av nordiskt samarbete har man tagit fram ett praktiskt inriktat utbildningspaket för skattemyndigheternas personal. Skatteförvaltningen i Finland har ansvarat för arbetet. De indikatorer som tas upp i utbildningen baserar sig på OECD:s handbok om tecken på penningtvätt och finansiering av terrorism. Vissa grundläggande delar av utbildningen erbjuds också andra myndigheter.

Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen arbetar med fullgöranderapportering och kundklassificeringar som andra myndigheter kan beställa som stöd. Enhetens tjänster gör det lättare att inrikta och genomföra kontrollen och främjar myndigheternas bekämpning av grå ekonomi.

Fullgöranderapporten är en aktuell sammanfattning av central myndighetsinformation. Informationen beskriver hur organisationer eller organisationsanknutna personer har fullgjort sina lagstadgade skyldigheter.

Ta också del av utredningarna av fenomen av Enheten för utredning av grå ekonomi.

Allt vanligare att tjänstemän utsätts för svartmålning eller uthängning

 Publiceras 19.10.2020

Påtryckningar, hotfulla e-postmeddelanden, störande samtal, svartmålning på internet, ogrundade klagomål och besvär samt skadeståndskrav. Att en kund får ett negativt beslut kan leda till ett oförutsett händelseförlopp där en enskild tjänsteman hängs ut. Uthängning av tjänstemän har blivit vanligare och gärningen borde kriminaliseras.

Uthängningen riktar sig till en individ, men vanligen är agerandet ett försök att påverka samhället i större omfattning. Uthängning är ett sätt att försöka rubba förtroendet för myndigheterna, underminera rättsstatens funktion och begränsa den grundlagsenliga rätten till yttrandefrihet. Syftet är att begränsa den offentliga debatten och aktiviteten.

Uthängning kan handla om direkta eller indirekta hot eller att gräva i och förvränga uppgifter om en persons privatliv. Däremot är det inte fråga om uthängning när en myndighet eller en enskild tjänsteutövning kritiseras eller när medborgarna anlitar rättsskyddsmedel på sedvanligt sätt.

Syftet med uthängning av en tjänsteman kan vara att utöva påtryckningar så att tjänstemannen ska lämna sina tjänsteuppgifter. Uthängning av tjänstemän riktar sig till bland annat poliser, åklagare, utmätningsmän, skatteinspektörer och andra tillsynsmyndigheter. Enbart rädsla för att utsättas för uthängning kan få en tjänsteman att utöva självcensur och begränsa sin verksamhet.

Tjänstemän utsätts för nya former av påtryckningar och trakasserier

En del av de myndigheter som bekämpar grå ekonomi upplever att uthängningen inom den egna verksamhetssektorn har ökat något under de senaste åren. Å andra sidan anses ökningen av antalet fall ha varit måttlig, men att trakasserierna den senaste tiden har blivit mer hotfulla.

Användning av sociala medier för att svartmåla enskilda tjänstemän verkar ha ökat kraftigt. Ett nytt fenomen är att foton på tjänstemän sprids på internet i negativa sammanhang. En del av de finländska kampanjer på internet som genomförts i syfte att svartmåla tjänstemän följer ett mönster som är bekant från utlandet. Det finns dock inga tecken på att kampanjerna skulle vara internationellt organiserade.

Uthängningen underminerar förtroendet och försätter tjänstemannen i en orimlig situation

För en enskild tjänsteman medför uthängning vanligen psykisk press, stress, nedsatt arbetsförmåga och ibland även rädsla. Svartmålningen kan även ha negativa effekter för tjänstemannens familjemedlemmar eller närmaste krets. I extrema fall utsätts tjänstemän för dödshot. Fallen påverkar arbetarskyddet och trivseln i arbetet.

Falsk information sprider sig snabbt i sociala medier. För att utreda fallen och ingripa snabbt krävs det ofta områdesövergripande samarbete och resurser av myndigheten. Även missbruk av sedvanliga rättskyddsmedel, till exempel ogrundade klagomål och polisanmälningar gällande tjänstemän, tvingar myndigheterna att ta resurser från andra uppgifter. 

Samhället och arbetsgivarna ska ingripa med beslutsamhet vid uthängning av tjänstemän

Myndigheterna har olika anvisningar och metoder för att ingripa i hot och trakasserier mot tjänstemän. För att utreda fallen krävs det ibland samarbete även på olika håll inom ämbetsverket. I utredningen av dessa fall deltar till exempel personens chef, enhetens jurist, arbetarskyddsfullmäktige, kommunikationsenheten, ämbetsverkets säkerhetsenhet och vid behov ombes även företagshälsovården delta. I allvarliga fall tar arbetsgivaren eller personen själv kontakt med polisen. Uthängning är ett aktuellt fenomen och många myndigheter håller på att uppdatera sina anvisningar.

Trakasserier och hot mot tjänstemän kan redan nu uppfylla rekvisitet för flera målsägandebrott. Ibland är det svårt att inhämta bevis på exempelvis våld eller hot om våld. Om ett fall går vidare till en straffprocess, kan det i nuläget hända att tjänstemannen lämnas ensam i rättsprocessen, även om ärendet vanligen handlar om skötsel av tjänsteuppdrag. Tjänstemannen är bara ett medel som trakasseraren utnyttjar för att nå sitt mål. Det finns ett stort stöd bland myndigheterna för att uthängning ska kriminaliseras och börja lyda under allmänt åtal.

Fenomenet kartlades i augusti 2020 bland de myndigheter som upprätthåller lägesbilden över den grå ekonomin. Skatteförvaltningen, Tullen, polisen, Regionförvaltningsverkets beställaransvars- och utlänningsövervakning, Livsmedelsverket, Konkurrensombudsmannens byrå och utsökningsväsendet berättade om sina erfarenheter.

Regeringen intensifierar åtgärderna mot grå ekonomi med en ny strategi och ett omfattande program

11.6.2020 Inrikesministeriet

Statsrådet har gett ett principbeslut om en strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2020–2023. I bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet fokuserar man på förebyggande verksamhet, förbättring av myndigheternas tillgång till information, precisering av befogenheter och främjande av myndighetssamarbete.

Målen med strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är att:

1) att främja en sund konkurrens mellan företagen och en rättvis arbetsmarknad,
2) att förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet,
3) att trygga verksamhetsförutsättningarna för myndigheter som bekämpas grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, samt
4) att utveckla bekämpningen av och myndighetssamarbetet mot grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Metoder för att verkställa strategin och effektivisera bekämpningen av grå ekonomi har listats i ett åtgärdsprogram bestående av fler än 20 punkter.

– I programmet betonas bland annat bekämpning av svartarbete. Dessutom utreds metoder för att ingripa i avsiktlig eller grov vårdslös underbetalning. Myndighetssamarbetet ökas i bekämpningen av identitetsmissbruk samt livsmedelsbedrägerier. Dessutom främjas bekämpningen av korruption, berättar polisinspektör Juha Tuovinen vid inrikesministeriets polisavdelning.

Andra åtgärder som presenteras i åtgärdsprogrammet är till exempel skattenummer inom varvsbranschen samt en ökning av offentligheten i uppgifter som beskriver skötsel av skatter och betalningar. Även kommunikationen och tillgången till information utvecklas.

– Med kommunikationskampanjen riktad till dem som närmar sig arbetslivet och invandrare vill man stärka arbetstagarnas och arbetsgivarnas ansvar. Tryggande av skattemyndigheternas tillgång till information från tredje parter förebygger å sin sida möjligheterna till idkande av grå ekonomi, berättar Skatteförvaltningens chef för utredningsenheten för grå ekonomi, Janne Marttinen.

Ledningsgruppen för bekämpningen av grå ekonomi har verksamhetsansvar

Ledningsgruppen för bekämpning av grå ekonomi har under ledning av arbetsminister Tuula Haatainen ansvar för att verkställa och uppdatera strategin samt följa upp verkställandet av åtgärdsprogrammet.

Arbetsgruppen som verkställer bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, som bildats av ministerier och myndigheter, rapporterar om åtgärdsprogrammets framskridande till styrgruppen och föreslår även vid behov ändringar av strategin eller åtgärdsprogrammet.

Arbets- och näringsministeriets och inrikesministeriet meddelande 11.6.2020 [.fi]›
Statsrådets principbeslut om en strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023 (PDF, 1018 kB)

Bekämpning av grå ekonomi förebygger olaglig verksamhet och säkerställer skatteintäkter – resultaten är uppmuntrande

20.4.2020

Statistiken över bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2019 har publicerats. Erfarenheterna av lagändringarna i syfte att effektivisera bekämpningen och de förfarandena är positiva. 

Enligt statistiken fungerar myndigheternas samarbete i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet effektivt. Till exempel Skatteförvaltningen gav andra tillsynsmyndigheter närmare 750 tips på annat än skatterelaterat missbruk som den upptäck i sin övervakning.  

– Statistiken tyder på att verksamheten är framgångsrik. Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi har gett nya verktyg för att identifiera och förebygga fenomen, berättar Janne Marttinen från Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi.  

Det aktuella och de tidigare åtgärdsprogrammen har pågått nästan utan avbrott sedan 1996. Beredningen av det nyaste programmet är på slutrakan. 

– I svåra tider accentueras vikten av att bekämpa grå ekonomi. Bekämpning av grå ekonomi är arbete för att säkerställa skatteintaget och den offentliga finansieringen, säger Marttinen.  

Nya fenomen utmanar konventionella rutiner 

Den snabba digitaliseringen och internationella operativa miljön har medfört nya utmaningar för bekämpning av grå ekonomi.  

Till exempel den växande plattformsekonomin, den ökande näthandeln och virtuella valutor samt relaterat missbruk har utvidgat behovet av kontroll och handledning. 

– Framöver blir det allt viktigare att tillsammans identifiera och reagera på nya fenomen, konstaterar Marttinen.  

Länk: Bekämpningsstatistik 2019 

Revisorer lärdes att upptäcka fenomen inom den grå ekonomin

Källa: Skatteförvaltningen 11.12.2019

Skatteförvaltningens sakkunniga inom bekämpningen av grå ekonomi föreläste på höstens kurser som Suomen tilintarkastajat och ST-Akatemia arrangerade för sina medlemmar om aktuella fenomen inom den grå ekonomin samt om hur man kan upptäcka dessa fenomen och ingripa i dem. På kurserna gick man också igenom bl.a. indikatorer som  pekar på penningtvätt och korruption och som kan vara likadana som i skattebedrägerier.

Samarbetet med revisorerna är en del av Företagsbeskattningsenhetens förebyggande verksamhet för bekämpningen av grå ekonomi. Revisorerna har goda möjligheter att i sitt arbete iaktta bl.a. penningtransaktioner, avtal och bokföringar samt observera verksamhetens egentliga natur och omfattning, dvs. vad vanlig affärsverksamhet är och hurdana affärstransaktioner inte hör till företagets normala verksamhet.

Det är en gemensam uppgift att förebygga oegentligheter

Målsättningen med handledande möten för intressentgrupper är att öka medvetenheten om hur intressentgrupper i sitt eget arbete kan upptäcka ohederlig verksamhet och ge konkreta redskap för hur man kan ingripa i det.

Skatteförvaltningen vill genom samarbete med intressentgrupper förstärka verksamhetsbetingelserna för hederliga företag. Aktörer inom ekonomiförvaltningen som t.ex. revisorer och bokföringsbyråer har en viktig roll i att upptäcka och hindra ohederligheter.

Se också sakkunnigas tips på hur företag kan undvika att bli delaktiga i bedrägerikedjor och en animation om kännetecken på ohederlig verksamhet:

• Företag, är din affärsverksamhet föremål för momsbedrägeri? Identifiera en ohederlig aktör (text på svenska). [.fi]›
• Företagare, upptäck om din affärsverksamhet är föremål för momsbedrägeri (på finska). [.fi]›