Bedömningar av den grå ekonomin och skattefelet

Undersökningsmetoder för grå ekonomi

Den grå ekonomin har blivit föremål för undersökningar ur många olika perspektiv. Att sätten att närma sig fenomenet är många visar också det faktum att det i engelskan finns över 40 termer i anslutning till begreppet med ungefär liknande betydelse. Inom EU har de tre oftast använda termerna varit undeclared work, underground economy och shadow economy. Valet av undersökningsobjekt och den term som använts för det har till stor del påverkats av om sättet att närma sig frågan varit samhällsekonomiskt eller skattemässigt inriktat eller baserat på användningen av arbetskraft. Samma term kan också ha definierats olika i olika undersökningar.

Det finns ett stort antal mätmetoder. Huvudindelningen har ansetts vara direkta och indirekta metoder. Med de förstnämnda försöker man konkret mäta förekomsten av grå ekonomi, till exempel utifrån enkäter, intervjuer eller resultatet av skattegranskningar. Med de indirekta metoderna syftar man till att göra uppskattningar av det osynliga fenomenets omfattning, det vill säga mängden grå ekonomi utifrån en eller flera synliga kännetecken, såsom efterfrågan på kontanter eller elförbrukning. En variant av de sistnämnda metoderna är s.k. MIMIC, en mångvariabelmetod där man försöker beräkna mängden grå ekonomi dels med hjälp av flertalet hypotetiska orsaker till grå ekonomi, dels med hjälp av hypotetiska indikatorer som beskriver dess förekomst.

Förutom egentliga undersökningar om grå ekonomi har det även gjorts utredningar om skattefelet. Även om skattefelet innehåller mycket mer än de skatteförluster som orsakas av grå ekonomi, kan dess storlek förväntas korrelera på något sätt med mängden grå ekonomi. EU har låtit utföra undersökningar av effektiviteten av att uppbära mervärdesskatt och av momsskattefelet (VAT Gap) i de olika medlemsstaterna.

De metoder som används i undersökningar om grå ekonomi och resultaten från dem i EU:s medlemsstater. Utredning 4/2013. Enheten för utredning av grå ekonomi

Uppskattningar av mängden grå ekonomi

Det är svårt att göra uppskattningar om den grå ekonomin, så det finns mycket färre uppskattningar om den än till exempel om skattefelet. Några undersökningar har dock publicerats om ämnet. Här är en sammanfattning av de senaste resultaten från Europa. Undersökningsmetoderna och de resultat som erhållits med hjälp av dem kan vara mycket varierande. På denna sida tas därför inte ställning till huruvida resultaten är lämpliga eller tillförlitliga enligt finländsk måttstock, utan här presenteras endast resultaten från undersökningarna. Intressant är att, trots att den grå ekonomin betraktas som en del av skattefelet, är uppskattningarna av mängden skattefel i undersökningarna i regel mindre än uppskattningarna av mängden grå ekonomi.

Undersökningsresultat – grå ekonomi

I en undersökning som publicerades 2015 uppskattades andelen grå ekonomin i Finland till 12,9 procent av BNP. Uppskattningarna från andra länder varierade från 6,9 procent i Schweiz till 31 procent i Bulgarien.
Journal of Money Laundering Control, Shadow economy and tax evasion in the EU (PDF 446 kB)

Den genomsnittliga uppskattningen för EU-länderna är att 11,6 procent av arbetsinsatserna inom den privata sektorn lämnades oanmäld 2013 (Finland 9,3 procent) och den oanmälda arbetsinsatsen motsvarar i genomsnitt 16,4 procent av bruttovärdesökningen (GVA) inom den privata sektorn. Värdet för Finland var 11,8 procent.
Undeclared work in the private sector as % of total GVA, LIM estimates for 2013 (PDF 1,03 MB)

I en undersökning som Riksdagen låtit göra uppskattades mängden grå ekonomi i Finland till 10–14 miljarder euro, motsvarande 5,5–7,5 procent av bruttonationalprodukten. => en årlig skatte- och avgiftsförlust på 4–6 miljarder euro.
Suomen kansainvälistyvä harmaa talous (PDF 11,3 MB)

Enligt en undersökning om den grå ekonomin i 162 länder uppgår mängden grå ekonomi i Finland till 17 procent (2007) av bruttonationalprodukten. Uppskattningarna var klart högre än i de nyare undersökningarna.
Shadow Economies All over the World (PDF 1,53 MB)

Företagens aggressiva skatteplanering som stimuleras av skattetjänstföretag är ett samhälleligt betydande fenomen. Enligt Finnwatch uppskattning kommer Finland på grund av skatteplaneringen att årligen förlora 430–1 400 miljoner euro i samfundsskatter. Enligt en försiktig uppskattning av OECD orsakar aggressiv skatteplanering samfundsskatteförluster på 75–180 miljarder euro årligen. Siffrorna inkluderar inte skatteförluster på grund av olaglig skatteflykt eller ekonomisk brottslighet.
Verovälttelyn arkkitehdit (PDF 1,93 MB)

Undersökningsresultat – skattefelet

Skattefelet är differensen mellan den teoretiska skattefordringen och erhållna faktiska betalningar. Genom att mäta skattefelet är det möjligt att få reda på hur bra betalningsskyldigheten fullgörs.

  • I en utredning av EU-kommissionen utreddes utvecklingen av mervärdesskattegapet i EU-länderna 2017–2021. Enligt utredningen minskar mervärdesskattegapet i Finland. År 2019 var momsgapet 5,3 % av det lagenliga skatteutfallet, då det på motsvarande sätt var 2,3% år 2020 och ca 0,4% år 2021.
    VAT Gap in the EU, Report 2023 [.fi]›
  • Warszawas universitet publicerade 2015 en uppskattning där Finlands totala skattefel uppskattades till 5,2 procent av BNP 2014. Mätt med den här metoden var det europeiska genomsnittet 10,7 procent.
    Measuring the tax gap in the European economy [.fi]›
  • Internationella valutafonden IMF uppskattar:  Momsfelet I Finland var 6-8 % procent av bruttonationalprodukten.
    IMF Report Finland (PDF 10,1 MB)
  • Storbritanniens skattefel har uppskattats till cirka 32 miljarder pund eller 5.1 % av den teoretiska skattefordran under 2020–2021.
    HMRC measuring tax gaps [.fi]›

Inhemska uppskattningar:

Sidan har senast uppdaterats 27.11.2023

Om oss

Webbplatsen

Genvägar