Den som använder svart arbetskraft vill undvika arbetsgivarförpliktelser

Lön för svart arbete betalas oftast kontant. Lön eller del av lön som betalas ut till löntagaren anmäls inte till Skatteförvaltningen och arbetsgivaren betalar inte socialförsäkringsavgifter för löntagaren, som till exempel premierna för arbetspensions-, arbetslöshets- och olycksfallsförsäkringarna. I dessa fall följs ofta inte heller andra regler i arbetslivet eller det allmänt bindande kollektivavtalet för branschen. Parterna i ett anställningsförhållande kommer ofta själva överens om att arbetet ska göras svart.

I samband med svartarbete kan också konstlade upplägg förekomma där en arbetstagares anställning maskeras som yrkesverksamhet. I dylika fall är avsikten att undvika arbetsgivarförpliktelserna. Företagets ansvariga kan också lyfta medel till sig själv på ett lagstridigt sätt som ersättning för utfört arbete för att kringgå skyldigheter kopplade till lönebetalningar. Den nya plattforsekonomin som baserar sig på digitala plattformar förändrar arbetets former och anställningsförhållanden, samtidigt som ansvaret för skatter och lagstadgade avgifter blir otydligare.

Svart arbetskraft är ett internationellt fenomen

Användningen av svart arbetskraft är ett internationellt fenomen med aktörer både inom landet och utomlands. I takt med att den utländska arbetskraften ökar i Finland, så ökar också risken för att arbetstagare utnyttjas. I de allvarligaste fallen kan ockerliknande diskriminering i arbetslivet, tvångsarbete och människohandel associeras till svart arbetskraft då arbete utförs under förhållanden som inte är lagliga.

Utländsk arbetskraft har under den senaste tiden särskilt kommit från de baltiska länderna, men även allt fler från Ukraina och andra länder i före detta Sovjetunionen. Många företagare inom städ- och restaurangbransch har utländsk bakgrund och de sysselsätter personer från sitt eget hemland. De anställda är ofta inte språkkunniga och känner inte till lagstiftningen eller sina rättigheter. Det kan råda ett samförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagarna att löne- och arbetsvillkoren bestäms utifrån praxis i ursprungslandet trots finsk lagstiftning.

Anlitandet av svart arbetskraft är ofta av professionell karaktär, exempelvis så värvas svartarbetare professionellt i utlandet. Även organiserad brottslighet och korruption kan vara inblandat.

I EU är bekämpningen av svartarbete politiskt prioriterad. Kommissionen gav 13.3.2018 ett förslag om inrättande av en europeisk arbetsmyndighet. Syftet med förslaget är att vidta förbättrade åtgärder för bekämpning av svartarbete och missbruk vid gränsöverskridande situationer.

Svart arbetskraft är nästan alltid relaterad till kriminell verksamhet

En arbetsgivare som anlitar svart arbetskraft kan göra sig skyldig till flera brott samtidigt. Handlingen kan uppfylla rekvisiten för exempelvis skattebedrägeri, socialförsäkringsbedrägeri och arbetarskyddsbrott. Även arbetstagaren kan göra sig skyldig till skattebedrägeri genom att inkomster undanhålls i beskattningen.

Mängden svart arbetskraft ökar

I Finland har mängden svart arbetskraft ökat under de senaste två åren enligt flera myndigheters observationer. På en ökning pekar bland annat ett ökat antal kontakter med arbetarskyddsmyndigheterna. Även observationer som samlats in vid inspektioner som myndigheter gjort på byggarbetsplatser tyder på en ökning. Vid inspektionerna har också fler personer än tidigare påträffats som saknade rätt att arbeta.

Ökningen av svartarbete beror på många faktorer, bland annat den fria rörligheten för arbetskraft inom EU, den senaste tidens utveckling av antalet asylsökande och den åtföljande ökningen av ”papperslösa” personer som vistas olagligt i landet. Långa underentreprenörskedjor leder också till att det är oklart vem som är den verkliga arbetsgivaren. Inom vissa branscher leder återkommande upphandlingar till att företag hamnar i problem med den följden att man tar till olagliga medel för att göra besparingar, exempelvis genom att betala ut lön svart. Fenomenet svart arbetskraft gäller speciellt arbetsintensiva branscher, till exempel bygg-, restaurang- och städbranschen och personaluthyrning.

Det har hittills inte presenterats någon tillförlitlig helhetsbedömning av omfattningen av svart arbetskraft eller storleken på den skada som den orsakar samhället. Svart arbetskraft försöker verka utom myndigheternas räckhåll och bara en del av den avslöjas genom myndigheters åtgärder.

Svart arbetskraft snedvrider konkurrensen och försvagar skattemoralen

De företag som använder svart arbetskraft får otillbörliga konkurrensfördelar och orsakar indirekt skador för företag som verkar lagligt i samma bransch. Exempelvis får de företag som tagit en försäkring stå för de obetalda försäkringspremierna i form av högre försäkringspremier.

Den som utför svart arbete blir utan det skydd som arbetsgivarens pensions- och socialförsäkring ger, något som exempelvis inverkar på den pension som intjänas. Det kan också hända att arbetstagaren är underbetald eller blir utan lön helt.

Svart arbetskraft tillfogar samhället skada i form av uteblivna skatter och socialförsäkringspremier. Dessutom relateras användning av svart arbetskraft till missbruk av socialbidrag, till exempel bidrag som FPA beviljar.

Att anlita svart arbetskraft innebär också en risktagning för ett företag gällande exempelvis företagets rykte, arbetets kvalitet och ansvar för fel. 

Svart arbetskraft bekämpas genom samarbete mellan myndigheter och företag

Myndigheterna har ett intensivt samarbete för att bekämpa svart arbetskraft både i Finland och internationellt. Ett fungerande myndighetssamarbete har en förebyggande effekt genom att vetskapen om risken för att åka fast växer bland näringsidkarna. De allvarligaste fallen leder alltid till polisutredning, åtalsprövning och prövning i domstol. Att ställa kriminella i utlandet till ansvar är ofta svårare än att utkräva ansvar av finländare, eftersom det ofta är svårt att få tag på de ansvariga i efterhand.

Öppen information från myndigheterna och samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna har haft en positiv effekt på bekämpningen av svartarbete. Exempelvis har ändringar i lagstiftningen för byggbranschen, omfattande övervakning och aktivt samarbete påverkat mängden svart arbetskraft och därigenom har lönesumman för branschen ökat.

Genom att utveckla lagstiftningen kan svartarbete bekämpas i större utsträckning. Exempelvis förhindrar upphandlingslagen, som styr offentliga upphandlingar, svart arbetskraft genom att uteslutningsgrunder tas in i anbudsförfaranden. Myndigheterna informerar också om arbetsgivarens förpliktelser och nackdelarna med svartarbete. Genom dessa åtgärder uppmuntras företag att välja lagliga alternativ.

Löneuppgifter som registreras i inkomstregistret i närapå realtid i samband med varje enskild utbetalning ger i en nära framtid myndigheterna nya medel för att bekämpa svartarbete.

På webbplatsen www.ytj.fi [.fi]› går det att kontrollera om ett företag tillhör arbetsgivarregistret eller förskottsuppbördsregistret.