Handel med konsumentprodukter har kopplingar till grå ekonomi och ekonomisk brottslighet
Det fusk som upptäckts i handeln med produkter som säljs till konsumenter, det vill säga konsumentprodukter, handlar vanligtvis om förfalskade livsmedel, bedrägerier i samband med import av alkohol, tobak och bilar samt så kallade abonnemangsfällor i samband med distansförsäljning. Syftet med bedrägerierna är att försöka uppnå obefogad ekonomisk fördel genom att lura konsumenter, men dessa bedrägerier handlar också om att undanhålla skatter och andra offentliga avgifter.
Livsmedelsbedrägerier
Förfalskning av ett livsmedels ursprung är den mest kända formen av livsmedelsbedrägeri i Finland
Livsmedelsfusk kommer till uttryck på många sätt. Ett livsmedels ursprungsland kan vara ett annat än det som angetts eller ett livsmedels sammansättning kan ha ändrats på olika sätt. Exempelvis kan billigare, eller även förbjudna råvaror, ha använts i framställningen än vad som framgår av produktens märkning.
Fel information kan också ha getts om ett livsmedels sammansättning, egenskaper eller produktionssätt. Den mest kända formen av livsmedelsbedrägeri i Finland är förfalskning av livsmedels ursprung. Exempelvis så är produktionskostnaderna för bär, kött och fisk rätt höga i Finland. Det är då frestande att förfalska varifrån de importerade produkternas kommer och uppge att de är finländska.
En dålig skörd av en råvara kan leda till att efterfrågan överstiger utbudet. Exempelvis ledde en dålig skörd av hasselnöt år 2016 till förfalskningar av hasselnötsråvaran. Förfalskad hasselnöt nådde så vitt man vet inte den finska marknaden.
Efterfrågan kan överstiga utbudet även av andra anledningar, exempelvis till följd av olika globala modefenomen. Efterfrågetoppar orsakar tryck i distributionskedjan att snabbt få ut mycket av en produkt på marknaden. Eftersom det är enkelt att förfalska livsmedel, är denna typ av situationer utsatta för bedräglig verksamhet. Kokosvatten är ett bra exempel på en storsäljare som var föremål för förfalskningar år 2017 då efterfrågan ökade på kort tid på världsmarknaden. Förfalskat kokosvatten nådde så vitt man vet aldrig den finska marknaden.
Livsmedelsbedrägerier kan ske var som helst i livsmedelskedjan, och även mellan företag, exempelvis mellan importör och detaljhandel. Fenomenet är internationellt eftersom livsmedelshandeln är internationell. Tack vare effektivare internationellt myndighetssamarbete har flera stora internationella livsmedelsbedrägerifall kunnat lösas.
En konsument eller ett annat företag luras i samband livsmedelsbedrägerier – även skatter kan förbli obetalda
Gemensamt för livsmedelbedrägerier är målet att uppnå en obefogad ekonomisk fördel. Livsmedelsbedrägerier kan utföras på väldigt många olika sätt och nya sätt uppdagas ständigt. Även undvikande av livsmedelstillsynsavgifter kan på lång sikt leda till obefogad ekonomisk fördel av stor omfattning.
Offer för livsmedelsbedrägerier är utöver konsumenterna även andra aktörer inom livsmedelssektorn. Livsmedelsbranschen har under de senaste åren tagit fram egna mekanismer i kampen mot bedrägerier. Livsmedelsföretagen berättar inte alltid om sina observationer för myndigheterna, eftersom livsmedelsbedrägerier kan medföra betydande risker för ett företags rykte. Vidare har man vid undersökningar av livsmedelsfusk upptäckt att bedragarnas försöker uppnå ekonomiska fördelar genom att låta bli att betala skatter och andra lagstadgade avgifter.
Livsmedelsfusk uppfyller ofta rekvisiten för ett brott. Det kommer ofta till uttryck i form av bedrägerier, men det kan också uppfylla rekvisiten för till exempel hälsobrott, förfalskning, marknadsföringsbrott, äventyrande av andras hälsa och i värsta fall till och med dödsvållande. Om aktörerna inte betalar skatt eller fullgör andra skyldigheter så uppfyller förfarandet även rekvisiten för till exempel skattebrott eller gäldenärsbrott.
Evira, regionsförvaltningsverken, kommunerna, Tullen, Valvira, försvarsmakten och NTM-centralerna utövar tillsyn över livsmedelssäkerheten. Skatteförvaltningen och Tullen övervakar beskattningen av produktförsäljning och importen av produkter.
Enligt en undersökning som livsmedelsindustrin i Storbritannien lät utföra år 2017 uppgår branschens förluster av livsmedelsbedrägerier i Storbritannien till 12 miljarder pund (cirka 13,4 miljarder euro) per år. För Finlands del har ingen motsvarande utredning gjorts. Enligt tidigare internationella uppskattningar förblir 97 % av livsmedelsbedrägerierna oupptäckta. Enligt samma internationella uppskattningar uppgår den dolda andelen till cirka 3 % av livsmedelssektorns volym. I Finland skulle detta grovt uppskattat betyda cirka 500 miljoner euro per år.
Import av alkohol och tobaksprodukter
Alkohol och tobaksprodukter införs i landet genom resandeinförsel och inköp i webbutiker
Resandeinförsel från utlandet till Finland används som täckmantel för kommersiell import för att undvika punktskatter. En privatperson har, inom ramen för bestämda referensnivåer och för eget bruk, rätt att skattefritt införa alkoholprodukter inköpta i ett annat EU-land. Merparten av resenärerna för in alkoholdrycker enligt reglerna för eget bruk och transporterar dem själv. Om införseln av produkterna sker i kommersiellt syfte eller för bedrivande av näringsverksamhet ska införseln beskattas oberoende av mängd. Införsel av alkohol till Finland sker från länder med lägre alkoholskatt än i Finland (till exempel Estland, Lettland, Tyskland). Fenomenet är bekant i de europeiska länder där alkoholpriset är lägre i närområdet än i det egna landet. Importerad alkohol förmedlas vidare för exempelvis försäljning i restauranger.
Alkohol säljs också till Finland av utländska webbutiker som vanligtvis inte betalar skatt korrekt. En kund i Finland beställer alkohol i en webbutik som är etablerad i en annan medlemsstat. Företaget ordnar med frakten av alkoholen till kunden i Finland. I detta fall handlar det om distansförsäljning där den webbutik vars huvudsakliga hemvist är i utlandet är ansvarig för skatterna.
Till fenomenet relateras också sådan resandeinförsel av tobak och snus som strider mot bestämmelserna. Tobak och snus smugglas till Finland för vidareförsäljning. Även cigarettförsäljningsverksamhet förekommer inom e-handeln.
Resandeinförseln har minskat, och e-handeln ökar
Resandeinförseln av alkohol minskade 2017 jämfört med tidigare år. Däremot har smugglingen av snus ökat. E-handeln med alkohol har ökat i likhet med den övriga e-handeln. Webbutiker som aktivt säljer alkohol till Finland har öppnats exempelvis i Estland och de andra baltiska staterna.
Vid alkohol- och tobaksproduktimport som strider mot bestämmelser är avsikten att undgå importskatter och punktskatter, och förfarandet uppfyller ofta rekvisiten för skattebedrägeri. Dessutom kan varuimport som strider mot bestämmelser uppfylla rekvisiten för smuggling.
Olaglig import av alkohol och tobaksprodukter undergräver skattebasen
Smuggling av alkohol och tobaksprodukter minskar skatteintaget. Smugglade produkter hamnar på svarta marknaden där de även säljs till minderåriga, exempelvis på internet. Alkohol och cigaretter som säljs i webbutiker kan i praktiken köpas av vem som helst.
Tullen och Skatteförvaltningen samarbetar aktivt med skattekontroller av alkohol- och tobaksprodukter. Skatteförvaltningen ansvarar för punktbeskattningen. Polisen undersöker brottsmisstankar med anknytning till försäljning av alkohol, tobak och snus i Finland.
Momsbedrägerier i samband med handel med konsumentprodukter
Vid import av fordon och andra konsumentprodukter försöker man undvika moms
Vid momsbedrägerier i samband med import av fordon och andra konsumentprodukter som säljs till konsumenter utnyttjas svagheter i EU-handelns momssystem. Här handlar det vanligtvis om inköpsbedrägerier där en varas moms inte betalas. Detta sker ofta med storsäljande produkter. Produkterna kan säljas billigare eller med högre vinst till konsumenter än vad konkurrenter som följer lagen kan göra.
Fenomenet är europaomfattande och bedrägerierna utförs av medlemmar i utländska organiserade kriminella grupper. Verksamheten omfattar också annan kriminalitet, till exempel finansierings-, beställnings- och inköpsbedrägerier samt produktförfalskningar.
Vid bedrägerierna används ofta så kallade bulvanföretag eller andra metoder där man med avsikt eftersträvar att maskera inköpskedjan för att försvåra myndighetskontroll. Den enklaste modellen baserar sig på snabbt agerande skenföretag som är aktiva under en kort tid. Inom fordonshandeln är bedrägerier relaterade till marginalbeskattningen och olika bedrägerier kopplade till användning av bulvanföretag de vanligast förekommande.
Momsbedrägerier orsakar avsevärda skador
Fenomenet leder till minskade skatteintäkter och är ofta förenat med felaktiga momsåterbetalningar, det vill säga betalning av redan debiterade skatteinkomster till falska aktörer. Någon exakt bedömning av värdet i euro av de skador som momsbedrägerier inom handeln för konsumentprodukter har orsakat finns inte, men enligt Skatteförvaltningen åsamkar momsbedrägerierna inom EU-handeln ett skattefel på cirka 100–150 miljoner euro.
Bedrägerier i samband med momsbeskattningen, liksom i samband med annan beskattning, uppfyller rekvisiten för skattebrott. Momsfusket övervakas av Skatteförvaltningen. Tullen ansvarar för övervakning av importen. Dessa myndigheter samarbetar med polisen i utredning av brott som gäller momsbeskattningen.
Abonnemangsfällor
I distansförsäljningen döljer sig abonnemangsfällor
Telefonsäljare, e-postamarknadsförare eller motsvarande kan skapa en abonnemangsfälla genom att lämna vilseledande information om innehållet i en beställning. Ett abonnemangs första del marknadsförs som en ren provförpackning utan skyldighet att fortsätta abonnemanget, eller så handlar det om att delta i en påstådd utlottning. I motsats till den ursprungliga informationen eller marknadsföringen så leder ett godkännande till ett abonnemang av tjänsten, det vill säga konsumenten förbinder sig att beställa produkten eller tjänsten. De obefogade fordringar som uppstår i samband med abonnemangsfällor faktureras vanligtvis. Under senare tid har en metod där konsumenters kreditkort debiteras regelbundet efter första betalningen blivit vanligare.
Abonnemangsfällor uppfyller rekvisiten för bedrägeri och marknadsföringsbrott. Fenomenet försämrar konsumenternas förtroende för i synnerhet e-handeln, men också för telefonförsäljning. Dessutom är det mycket möjligt att de företag som lurar konsumenter också försummar att fullgöra sina offentliga skyldigheter.
Abonnemangsfällorna orsakar ekonomisk skada framför allt i de fall när regelbundna månadsbetalningar debiteras kreditkortet. Abonnemangsfällorna är ofta förenade med inkassoåtgärder. I rädsla för följderna (till exempel betalningsanmärkning, domstolsprocess) betalar många även om betalningen är obefogad.
Abonnemangsfällorna kommer vanligtvis från utlandet
Abonnemangsfällorna i distansförsäljning skapas ofta av utländska företag. Föremål för fällorna är konsumenter, men ofta också företag. Produkter som säljs på internet, för vilka det förekommer abonnemangsfällor, är bland annat natur- och skönhetsvårdprodukter (abonnemangsfällor av typen provförpackning) och olika märkesprodukter (abonnemangsfällor av typen en euro för en iPhone). De problem som abonnemangsfällor medför begränsas inte till en viss typ av konsumenter, utan vem som helst kan under de rätta omständigheterna fastna i en listigt gillrad fälla.
Fenomenet ökar precis som annan handel på nätet. Enligt Konsumenteuropa-nätverkets undersökning om abonnemangsfällor har de finländare (5 % av de svarande) som under de tre senaste åren fastnat i en abonnemangsfälla förlorat 141 €/person i genomsnitt. Av dem som fastnat i en abonnemangsfälla betalade 18 % eller cirka 36 000 utan att invända. Av konsumenterna vände sig 8 % till en myndighet för klagomål. Mycket grovt uppskattat åsamkar abonnemangsfällor skador till ett värde av cirka 2–9 miljoner euro på årsnivå för konsumenterna i Finland. Enligt kommissionens undersökning om abonnemangsfällor har ungefär en fjärdedel av de onlinekonsumenter som beställt gratisprov haft problem i Finland. Konsumenter märker vanligtvis att de har problem och sitter fast i en abonnemangsfälla när de försöker avsluta abonnemanget.
Konsumentombudsmannen bekämpar med information och tillsyn
Konsumentombudsmannen försöker förhindra konsumenter att fastna i abonnemangsfällor genom information. Man försöker få slut på den lagstridiga verksamhet som företag som ligger bakom abonnemangsfällor har och göra verksamheten ekonomiskt olönsam. Detta sker bland genom att man ingriper i verksamheten hos inkassoföretag och betaltjänstleverantörer av kortbetalningar i de fall de fordringar som drivs in är obefogade.
För åtgärder mot inkassobyråer och betaltjänstleverantörer har resultat uppnåtts genom förhandlingar. Konsumenter har också fått hjälp när det har gällt indrivning av fordringar, exempelvis genom offentliga tolkningsställningstaganden samt genom vägledning i specifika fall och av allmän karaktär. Resultaten var dåliga av överläggningarna med de företag som ligger bakom abonnemangsfällor. Konsumentombudsmannens medel är rätt ineffektiva om inte det företag som ligger bakom abonnemangsfällor (och verkar gränsöverskridande) frivilligt gör förbättringar efter förhandlingar.
Det är dock sannolikt att aktiv information och upplysning har gjort fenomenet mer känt bland konsumenter och därmed förhindrat nya fall av abonnemangsfällor. Stödet till offer har ingett konsumenterna mod att inte betala obefogade betalningar. När ett företag märker att konsumenterna inte betalar fordringar som baserar sig på abonnemangsfällor har indrivningen av fordringar från abonnemangsfällor och marknadsföringen upphört.