Korruption

Korruption är missbruk av inflytande för vinnings skull. Ofta likställs korruption med muta, det vill säga givande av pengar, tjänst eller annan förmån till en person eller personer i ansvarsställning som i hopp om en motprestation kan påverka beslutsfattaren. Muta kan också vara en motsvarande begäran om orättmätig förmån för en tjänst. Muta är dock bara en form av korruption.

Korruption är ett brett fenomen och bedömningar av handlingar som omfattas av fenomenet går runder rekvisiterna tjänste- och mutbrott och bedrägeri-, förskingrings-, penningtvätts- och insiderbrott. Även brott om missbruk av förtroendeställning och missbruk av företagshemlighet kan ha korruptiva dag. Identifiering och förebyggande av korruption försvåras av att korruption inte kan definieras entydigt även om den är skadlig.

Korruption är ett internationellt fenomen som förekommer överallt i världen, även i Finland. Korruptionens uttrycksformer varierar dock mellan länder.

Korruptionens former i ett nötskal

• Intressekonflikt avser en situation då en person eller organisation har flera intressen, ekonomiska eller andra, av vilka en möjligen kan korrumpera motivationen eller beslutsförmågan hos personen eller organisationen i fråga.
• Dubbelroll avser en situation där en person har två roller samtidigt, till exempel som deltagare och beslutsfattare i en anbudstävling.
• Gynnande avser att en viss person, ett visst företag eller en annan aktör placeras (obehörigt) framför andra.
• Nepotism innebär att man gynnar en släkting.
• Med bäste-broder-nätverk avses mer eller mindre slutna kretsar vars verksamhet baseras på ömsesidighet och oetiskt gynnande.
• Vänskapskorruption avser ömsesidig (obehörig) hjälp till vänner eller bekanta.

Korruption förekommer på alla nivåer i det finländska samhället

Korruption förekommer ofta i form av givande och tagande av oetiska förmåner, intressekonflikter, gynnande och i form av oetisk beredning av beslut vid sidan av de formella beslutsstrukturerna. Kännetecknande för den korruption som förekommer i Finland är ofta att man formellt handlar enligt lagen, men ändå oetiskt. Enligt en undersökning (PDF 2,86 MB) är korruptionsrisker vanligtvis förenade med korruption av stor omfattning än med småkorruption och de förekommer ofta i gränssnittet mellan affärslivets och myndigheters verksamhet.

Viktiga riskområden är byggnadsbranschen, offentlig upphandling och anbudsförfaranden, samhällsplanering, det politiska beslutsfattandet och politisk finansiering. Andra områden som är utsatta för korruption är utrikeshandel och idrott.

Det är svårt att identifiera korruption

De talrika former som korruption kommer till uttryck i försvårar identifieringen av den. Korruption sker ofta dold för offentligheten och därför är det bara en bråkdel av korruptionsfallen som myndigheterna och befolkningen får reda på.

Korruption kan exempelvis förekomma i form av stora representationskostnader som regelbundet gäller vissa tjänstemän i samband med att myndigheter och näringsidkare samverkar. Även överstora materialinköp kan tyda på korruption. Likaså om en del av det material som anskaffats med offentliga medel hamnar hos den tjänsteman som ansvarade för upphandlingen eller hos denna persons närmaste krets. I Finland har särskilt motprestationer med myndigheter tagits upp i Eurobarometerns intervjuer [.fi]›. Begreppet korruption innefattar exempelvis också favoriserande av familjemedlemmar och bekanta vid rekryteringar, upphandlingar och annat beslutsfattande, något som har behandlats i rättsfall.

Korruption i samband med näringsverksamhet kan exempelvis förekomma genom att en underentreprenör måste betala så kallade tröskelpengar till bolag som planerar ett stort byggprojekt. Även stora representationskostnader hos underentreprenörer kan tyda på osaklig påverkan vid konkurrens om uppdrag.

Överstora prestationer i anknytning till utrikeshandel, exempelvis vid anskaffning av råvaror eller höga försäljningsprovisioner till försäljningsagenter kan också vara en indikation på korruption.

Korruption har ofta kopplingar till ekonomiska brott

Myndigheterna får oftast kännedom om korruption i samband med misstankar om andra brott. De mutbrottsmisstankar som kommer till polisens kännedom verkar vara nära relaterade till annan ekonomisk kriminalitet och särskilt till grå ekonomi. Även korruption och penningtvätt är ofta sammanlänkade med varandra. Risken för korruption och annan osaklig påverkan är uppenbar inom byggnadssektorn och i offentliga upphandlingar. Att exempelvis att muta personer som beslutar om entreprenader främjar annan kriminell verksamhet i anknytning till grå ekonomi. Följden är att fördelar då kan vinnas genom andra brott och organiserade kriminella grupper kan ha eller fortsätta med verksamhet genom att en gynnsam omvärld skapas.

Verksamhet i strid mot konkurrenslagen kan ibland visa korruptiva drag. Dylika situationer kan direkt inverka på konkurrenskonstellationer och på nya företags tillträde till marknaden. Om en anställd hos en offentlig upphandlare i sin dubbelroll kan påverka innehåll och urvalskriterier i anbudsförfaranden har personen möjlighet att gynna ett företag vid upphandlingar och på detta sätt snedvrida konkurrensen. Dessa fenomen kan också ha kopplingar till karteller, det vill säga begränsning av sådan konkurrens mellan företag som är förbjuden i lagstiftningen.

Förändringar i omvärlden påverkar förekomsten av korruption

Formerna av korruption har knappt förändrats under årens lopp, men förändringar i omvärlden har inverkat på i vilka situationer och samband korruption förekommer. 

Bolagiseringen av den offentliga sektorn har medfört betydande förändringar för verksamheter som finansieras med offentliga medel och för deras omvärld. I kampen mot korruption ligger riskerna vid bolagisering särskilt i öppenheten av beslutsfattandet. Redogörelser om ekonomisk verksamhet och grunderna för beslutsfattandet i enlighet med offentlighetslagen presenteras inte längre öppet för kommuninvånarna, fullmäktigeledamöter eller medias representanter.

Korruption inverkar negativt på välfärd och ekonomisk tillväxt

Korruption har bildligt jämförts med en sjukdom som tränger sig in i samhällets strukturer och förstör dess viktiga funktioner. Korruption har allvarliga följder både på samhällsnivå och på individnivå, eftersom korruptionen bromsar upp den ekonomiska utvecklingen, ökar ojämlikheten, förvärrar miljöförstöringen och försvagar demokratin. Den försvårar möjligheterna för människor att få service och leva ett jämlikt, gott och tryggt liv.

Enligt en rapport (PDF 437 kB) om korruption som Europeiska kommissionen publicerade 2014 beräknas korruption kosta EU:s ekonomi cirka120 miljarder euro per år. Enligt en undersökning (PDF 4,62 MB) beställd av Europaparlamentet kan priset för korruption till och med uppgå till 990 miljarder euro per år, om korruptionens indirekta verkningar tas med i beräkningarna.

Korruption bekämpas med ökad öppenhet, medvetenhet och samarbete

I Finland deltar olika ministerier och myndigheter på bred front i arbetet mot korruption. Utöver detta har medborgaraktivitet och journalism en viktig roll i kampen mot korruption i beslutsfattande.

Samarbetsnätverket mot korruption - 2022 - 2024 [.fi]›

En viktig del i den övergripande bekämpningen av korruption är en tydlig lagstiftning som ger myndigheterna tillräckliga möjligheter att ingripa i missbruk och som har en förebyggande effekt.

Du kan läsa mer om  strategi mot korruption [.fi]› på webbplatsen Antikorruption.fi [.fi]› som administreras av Justitieministeriet, där du också kan hitta information och verktyg för bekämpning av korruption.