Statligt stöd som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen i punktbeskattningen

Anvisningen har uppdaterats, eftersom gruppundantagsförordningen ändrades 1.7.2023. I avsnitt 2.3 har variationsintervallerna för offentliggjorda stöduppgifter uppdaterats. . Dessutom har en uppgift om ändringsförordningen lagts till i avsnitt 3.3.

Denna anvisning gäller statsunderstöd relaterat till punktbeskattning som Skatteförvaltningen beviljar och som omfattas av gruppundantagsförordningen. Sådana understöd utgörs av skatteåterbäring för energiintensiv industri, skatteförmån för elström enligt skatteklass II inom industrin och datorhallar, nedsatt skattesats på bränslen för uppvärmning i kombinerad el- och värmeproduktion, nedsatt skatt på hållbar uppvärmningsbiogas och återbäring av energiskatt på jordbruk.

I punktbeskattningen kan man i vissa fall även bevilja så kallat de minimis-stöd av mindre betydelse, om stödåtgärden inte omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen och om kommissionens förordning 1407/2013 kan tillämpas på stödet. Sådana stödformer är bland annat stödet för småproducenter av läskedrycker och stödet för småproducenter av dryckesförpackningar. På produktnivå omfattar stödet även vissa trafik- och uppvärmningsbränslen, eftersom dessa produkter har en lägre skattenivå än enligt normen. Denna anvisning omfattar inte heller de minimis-stöd eller ovan nämnda skattesatser på bränslen som är lägre än den normala skattesatsen.

1 Allmänt

1.1 Statsunderstöd och den allmänna gruppundantagsförordningen

Enligt EU-lagstiftningen är statliga stöd för företagsverksamhet i regel förbjudna. Offentliga stöd för företagsverksamhet kan dock vara förenliga med den inre marknaden, om de främjar den allmänna ekonomiska utvecklingen och de mål som anges i EUF-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Begreppet statligt stöd enligt EU:s regler om statligt stöd grundar sig på artikel 107.1 i EUF-fördraget: ”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är det stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”.

Europeiska kommissionen har utfärdat detaljerade regler om vilket slags statligt stöd som är tillåtet och hurdana förfaranden som ska iakttas när stöd beviljas. I den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014, förkortning: GUF) definieras hurdana stöd och stödprogram som i regel är godtagbara och inte förutsätter förhandsanmälan eller kommissionens förhandsgodkännande.

EU:s regler om statligt stöd tillämpas alltså, om alla kännetecken för statligt stöd uppfylls:

1. offentliga medel kanaliseras till företag, det vill säga ekonomisk verksamhet,
2. denna ekonomiska fördel är selektiv,
3. åtgärden snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen, och
4. åtgärden påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

Enligt GUF får statligt stöd som regleras av förordningen inte beviljas företag i svårigheter (se avsnitt 3).

Tolkningarna i avsnitt 3.2 i denna anvisning gäller tolkningen av företag i svårigheter. Bedömningen av kriterierna för företag i svårigheter involverar ofta prövning från fall till fall.

1.2 Statligt stöd i punktbeskattningen

Skatteförvaltningen beviljar vissa statliga stöd relaterade till punktbeskattning som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen. Dessa stödformer omfattas av tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen på basis av artikel 44. I den nationella lagstiftningen föreskrivs beviljandet av dessa stöd i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996, elskattelagen), i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994, bränsleskattelagen) och i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006).

Dessa stöd utgörs av

• stöd för energiintensiva företag, elskattelagen 8 a §
• stöd för kombinerad el- och värmeproduktion, elskattelagen 4 § 5 mom. och bränsleskattelagen 4 § 2 mom.
• lägre elskattenivå för industri, (skatt enligt skatteklass II), elskattelagen 4 § 2 mom.
• lägre elskattenivå för datorhallar, (skatt enligt skatteklass II), elskattelagen 4 a §
• nedsatt skatt på hållbar uppvärmningsbiogas (från och med den 1 januari 2023), elskattelagen 2 § 14 c och skattetabellerna i bilagan
• stöd för vissa energiprodukter inom jordbruket, lag om återbetalning av punktskatt på vissa energiprodukter som används inom jordbruket 1 §.

Stöd för energiintensiva företag och lägre elskattenivå för industri kan beviljas för industriell verksamhet.

I 4 och 8 a i elskattelagen avses med industri yrkesmässig växthusodling, en verksamhet som hör till huvudgrupp C (Tillverkning) och till huvudgrupp B (Utvinning av mineral) i Statistikcentralens näringsgrensindelning 2008 (TOL 2008) och en verksamhet i undergrupp 38320 (återvinning av källsorterat material) i huvudgrupp E (vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering). Med industri jämställs även utövande av sådan till industrin icke hörande stödverksamhet av ringa omfattning vilken utövas vid det industribedrivande företagets produktionsställe och huvudsakligen hänför sig till företagets egen industriella produktion.

Berättigade till en lägre skattesats på elström är företag med datacenter med en servereffekt på över 0,5 megawatt, där ett företag bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling, uthyrning av serverutrymme och därtill hörande tjänster som sin huvudsakliga näringsverksamhet (2 § 1 6 a punkten i elskattelagen). Näringsgrenen för datorhallsverksamhet definieras inte i elskattelagen, men i praktiken är det fråga om verksamhet som ingår i näringsgren J 63.1. För att en datorhall ska beviljas en nedsatt skatt ska hallen även uppfylla vissa krav på energieffektiviteten i lagen (2 § 6 b och 6 c punkten i elskattelagen).

Med kombinerad produktion av el och värme avses den under samma skatteperiod (kalendermånad) av ett kraftverk utförda produktionen av el och värme för vidare utnyttjande antingen samtidigt eller var för sig (2 § 1 mom. 10 punkten i elskattelagen).

Återbäring av punktskatt på energiprodukter inom jordbruket kan beviljas till de som bedriver jordbruk, spannmålstorkning, vattenbruk eller yrkesmässig växthusodling (lag om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket). Berättigade till återbäring är sådana jordbruksidkare som under skatteåret erhållit direktstöd från Europeiska unionen (så kallat CAP-stöd), kompensationsbidrag, stöd för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstöd för jordbruket eller nationellt stöd som baserar sig på åkerarealen, antalet djur, produktionsmängden eller på lagermängderna för trädgårdsprodukter. Berättigade till stöd är också de jordbruksidkare som bedriver spannmålstorkning, även om de inte har erhållit något av de ovan nämnda stöden. 

Med jordbruk avses odling av jordbruks- och trädgårdsväxter, framställning av husdjursprodukter och hållande av animalieproduktionsdjur, biodling, hästhushållning och obligatoriskt arealuttag, lagring, förberedelse för saluföring och packning av egenproducerade jordbruks- och trädgårdsprodukter, om dessa verksamheter utövas på sökandens gårdsbruksenhet, samt spannmålstorkning, oberoende av var denna verksamhet utövas.

Med yrkesmässigt vattenbruk avses uppfödning eller odling av fisk, musslor, kräftdjur och andra vattenlevande organismer som ägs av sökanden och där den teknik som används är avsedd att öka produktionen av dessa organismer så att den överskrider miljöns naturliga kapacitet.

Berättigade till återbäring är också de som bedriver växthusodling yrkesmässigt. Med växthusodling avses odling av trädgårdsväxter i en byggnad av bestående karaktär som är täckt med ljusgenomsläppligt material och har en värmeanläggning.

Ovan nämnda stöd beviljas antingen i samband med beskattningen som en lägre skattesats eller i efterhand på basis av en separat ansökan om återbäring. Godkända upplagshavare och registrerade användare av naturgas kan beakta sin rätt till nedsatt bränsleskatt för kombinerad produktion i skattedeklarationen.

Regelbundet elskattskyldiga företag anmäler den nedsatta skatten direkt i skattedeklarationen. Till exempel ett nätbolag anmäler elströmmen direkt med en lägre skattesats i skattedeklarationen, om slutanvändaren av elströmmen är berättigad till elström enligt skatteklass II och har lämnat ett intyg över rätten till nedsatt skatt till nätbolaget. 

Nedsatt skatt på elström som används i värmepumpar, elpannor och geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar beviljas inte utifrån GUF, utan sådana anläggningar har beviljats ett separat statsunderstödstillstånd. I 26 a och b § i elskattelagen har det föreskrivits att samma förfaranden som för statligt stöd som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas nationellt på stöden i fråga.

2 Öppenhetsskyldighet gällande statliga stöd

Uppgifterna om statligt understöd är i regel offentliga. Med öppenhetsskyldighet avses EU-staternas skyldighet att offentliggöra information om de statliga stöd som de beviljat. Avsikten är att öka öppenheten i fråga om statliga stöd.

Företag som beviljats stöd är skyldiga att till Skatteförvaltningen anmäla de uppgifter som nämns i avsnitt 2.1 i denna anvisning. Uppgifterna förs in i Skatteförvaltningens stödmottagarregister.

Företag som överlåter elström i en lägre skatteklass eller hållbar uppvärmningsbiogas till andra företag (till exempel nätinnehavare, producenter av el eller biogas och vidareöverlåtare av elström eller biogas) ska anmäla de uppgifter som nämns i avsnitt 2.2 i denna anvisning till Skatteförvaltningens stödmottagarregister. Med vidareöverlåtare av elström avses aktörer som köper elström i skatteklass II och överför en del eller all elström till en tredje part. Med vidareöverlåtare av biogas avses aktörer som köper biogas med reducerad skattesats själva, men som överlåter en del eller all biogas till en tredje part för att användas för syften med lägre skatteklass. En aktör som överlåter vidare sådan biogas skattefritt betraktas inte som en vidareöverlåtare.

Finlands nationella samordnare av statligt stöd är arbets- och näringsministeriet, som enligt den nationella lagstiftningen förvaltar och samordnar uppgifter relaterade till EU:s bestämmelser om statligt stöd i Finland. Skatteförvaltningen ansvarar dock för att uppgifter om de stöd som den beviljat offentliggörs på ett relevant sätt.

Att öppenhetsskyldigheten, det vill säga skyldigheten att offentliggöra uppgifterna, fullgörs är ett villkor för att stödet ska kunna godkännas. Statliga understöd som EU-länder beviljat offentliggörs på Europeiska kommissionens webbplats.

2.1 Stödmottagares registreringsskyldighet

Om ett företag beviljas ovan nämnda stöd som skatteåterbäring, inför Skatteförvaltningen företaget i stödregistret enligt uppgifterna i ansökan om återbäring (98 b § i punktskattelagen). I ansökan om skatteåterbäring ska samma uppgifter lämnas som vid registrering enligt 98 a § i punktskattelagen.

En stödmottagare som får statligt stöd direkt via beskattningen i form av nedsatt skatt ska anmäla uppgifterna om företaget till Skatteförvaltningens stödregister för att fullgöra öppenhetsskyldigheten gällande statliga stöd (98 a § i punktskattelagen). Sådana stöd utgörs av reducerad skattesats på elström och på bränsle för kombinerad produktion när stödet inte ansöks i en separat ansökan om skatteåterbäring.

Uppgifter som ska lämnas vid registrering:

1. företagets namn och FO-nummer
2. typ av företag (litet eller medelstort företag eller stort företag, definition: Kommissionens rekommendation 2003/361/EG)
3. region där företaget är beläget (ort i Finland)
4. företagets verksamhetsområde (kod enligt Statistikcentralens näringsindelning 2008 med tre siffrors exakthet)
5. om företaget enligt kriterierna i gruppundantagsförordningen råkat i ekonomiska svårigheter (98 b § i punktskattelagen).

Registreringsanmälan görs elektroniskt i MinSkatt.

Stödmottagaren ska registrera sig endast en gång. Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta stödmyndigheten om att dessa uppgifter har förändrats eller om företaget råkar i ekonomiska svårigheter (98 b § 2 mom. i punktskattelagen). Förändringar anmäls via MinSkatt.

2.2 Anmälningsskyldighet för företag som överlåter elström eller biogas i en lägre skatteklass

En elnätsinnehavare, en elproducent och en innehavare av skattefritt ellager ska årligen specifikt för varje stödmottagare lämna Skatteförvaltningen uppgifter om överlåtelse av el enligt skatteklass II. Dessutom ska företag som köpt el i skatteklass II och överlåtit nämnda el vidare till andra stödmottagare årligen lämna Skatteförvaltningen uppgifter om dessa överlåtelser. (26 b § i elskattelagen)

Samma uppgifter ska även lämnas när en producent av biogas, en innehavare av överförings- eller distributionsnät, en godkänd upplagshavare eller någon annan skattskyldig överlåter uppvärmningsbiogas i lägre skatteklass för förbrukning (Biogas H R eller Biogas H T).

Ovannämnda uppgifter ska sammanställas per kalenderår och lämnas in senast den sista februari året efter det år då stödet beviljats. Uppgifterna lämnas i MinSkatt.

Följande uppgifter som ska lämnas in har fastställts i Skatteförvaltningens beslut VH/5559/00.01.00/2021:

Uppgifter som ska lämnas om varje företag till vilka el i skatteklass II har överlåtits:

• Företagets namn
• FO-nummer
• Den mängd elström i kilowattimmar i skatteklass II som överlåtits
• Typ av stöd (industriel, datorhallsel eller el som används i värmepumpar, elpannor eller geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar)
• Typ av överlåtelse av el (överlåtelse eller vidare överlåtelse av el).

Uppgifter som ska lämnas om hållbar uppvärmningsbiogas för varje företag till vilka hållbar uppvärmningsbiogas har överlåtits:

• Företagets namn
• FO-nummer
• Mängden överlåten biogas som uppfyller hållbarhetskriterierna, i megawattimmar
• Typ av hållbar biogas (H R eller H T)
• Typ av överlåtelse av biogas (överlåtelse eller vidareöverlåtelse av biogas).

Enligt 6 § 2 mom. i elskattelagen kan såsom den mängd elström som överlåtits till förbrukning eller förbrukats anses den mängd för vilken elnätsinnehavaren direkt eller via ett försäljningsbolag debiterar elanvändaren i samband med överföringen. Mängden skattebelagd elström för en eller flera skatteperioder kan då hänföras till den skatteperiod under vilken elanvändaren debiteras för redan levererad elström eller elström som ska levereras.

När uppgifter om överlåtelser av elström anmäls anses den mängd elström som överlåtits för förbrukning och som hör till skatteklass II således vara den mängd som under det aktuella kalenderåret angetts i elskattedeklarationerna. Om skattedeklarationer dock har korrigerats med ersättande skattedeklarationer eller om skatt påförts skatteperioden ska de ändrade mängderna beaktas i anmälan om överlåtelseuppgifter om elström. Om det funnits bristfälliga uppgifter i anmälan ska överlåtaren av elström lämna de korrigerade uppgifterna till Skatteförvaltningen.

Uppgiften om överlåtelse av elström och hållbar biogas ska även anmälas när det skattskyldiga företaget använder el eller biogas i en lägre skatteklass i sin egen verksamhet. Detta kan vara fallet i till exempel situationer där företaget producerar elström i skatteklass II i ett eget kraftverk för eget bruk eller skattefritt köper elström från elnätet som överlåts till företagets eget bruk som elström av skatteklass II. En likadan situation kan uppstå om en anläggning för produktion av biogas producerar biogas för sig själv för uppvärmning.

Elström i en lägre skatteklass får endast överlåtas till företag som är berättigade till det. Enligt regeringens proposition (RP 225/1996 rd) ska de som har rätt att anskaffa elström enligt en lägre skatteklass lämna ett skriftligt meddelande eller en skriftlig försäkran om att företaget har rätt att använda elström enligt en lägre skatteklass. Enligt 4 § 2 mom. i elskattelagen ska el i en lägre skatteklass mätas separat. Om någon utredning inte har företetts eller separat mätning av industriell elström saknas får överlåtaren av elström till användaren leverera elström för vilken ska betalas högre skatt, det vill säga skatt enligt skatteklass l.

Om utredningsskyldigheten har försummats i utredningen av elanvändarens bransch och slutanvändaren inte är berättigad till elström enligt skatteklass II, kan den obetalda skatten påföras leverantören av elström. Den skatt som baserar sig på skillnaden mellan skatteklasserna påförs dock i regel slutanvändaren.

2.3 Stöduppgifter som offentliggörs

När det gäller skattestöd är uppgifterna offentliga inom vissa variationsintervall. En sammanfattning av företagsstöd på över 100 000 euro som beviljats företag och på över 10 000 euro som beviljats stödmottagare i primärproduktion inom jordbruket eller stödmottagare inom fiske och vattenbruk ska offentliggöras på kommissionens webbplats för statligt stöd. Skatteförvaltningen ansvarar för att de uppgifter som krävs om statligt stöd som den beviljat offentliggörs.

Skattestöd offentliggörs enligt följande variationsintervall:

• 10 000–100 000 euro (endast i fråga om fiske och vattenbruk samt primärproduktion inom jorbruket)
• 100 000–500 000 euro
• 500 001–1 000 000 euro
• 1 000 001–2 000 000 euro
• 2 000 001–5 000 000 euro
• 5 000 001–10 000 000 euro
• 10 000 001–30 000 000 euro
• över 30 000 000 euro

De uppgifter som offentliggörs är bland annat stödmottagarens namn, FO-nummer, företagets storlek, region där den stödda verksamheten sker, stödform, stödbelopp enligt variationsintervallet och bransch inom vilken stödet används.

Även om medlemsstaternas skyldighet att offentliggöra uppgifterna endast gäller de företag som beviljats energiskattestöd till ett belopp som överskrider gränsen för offentliggörande, förutsätter tillsynen av stödmottagarna uppgifter om alla företag som beviljats energiskattestöd och deras verksamhetsställen.

De statliga stöd som omfattas av gruppundantagsförordningen och som nämns i avsnitt 1 behandlas som separata stöd.

3 Förbud mot statligt stöd till företag i svårigheter

Enligt artikel 1.4 c i den allmänna gruppundantagsförordningen får statligt stöd i form av nedsatt skatt eller skatteåterbäring inte beviljas företag i svårigheter. Informativa bestämmelser om detta finns också i 26 a § i elskattelagen och 14 a § i bränsleskattelagen. Dessutom är företag inte berättigade till stöd, om företaget är föremål för ett betalningskrav på statligt stöd till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Enligt 98 b § 2 mom. i punktskattelagen ska stödmottagaren utan dröjsmål underrätta Skatteförvaltningens stödmottagarregister, om företaget råkar i ekonomiska svårigheter. Om företaget har beviljats statligt stöd utan grund, återkräver Skatteförvaltningen stödet.

3.1 Definition av företag i svårigheter

Företag i svårigheter definieras i artikel 2.18 i GUF.

Som företag i ekonomiska svårigheter anses företag som uppfyller minst ett av de kriterier som nämns i artikel 2.18 i GUF.

Kriterierna (a–e) är följande:

a) Det är fråga om ett aktiebolag som förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.

I EU:s regler om statliga stöd avses med detta en situation där avdrag för ackumulerade förluster från reserver och alla andra element som vanligtvis betraktas som en del av bolagets egna medel leder till ett negativt ackumulerat belopp som överstiger hälften av det tecknade aktiekapitalet. Eventuella emissionsvinster räknas in i aktiekapitalet.

Allmänt:

Vid bedömning av poster utanför bokslutet såsom faktorer som ökar företagets eget kapital ska särskild försiktighet i allmänhet iakttas. Om ett företag enligt det senaste bokslutet förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet men det är känt att företaget kommer att få finansiering som stärker företagets eget kapital, kan stöd beviljas först när det i mellanbokslutet eller av en utomstående auktoriserad revisor bekräftats att det egna kapitalet är återställt.

Vid granskning av kriterierna för företag i svårigheter enligt EU:s regler om statliga stöd betraktas kapitallån som beviljats företaget på vissa villkor som en post som återställer företagets eget kapital.

b) Det är fråga om ett öppet bolag eller ett kommanditbolag (eller om ett annat bolag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för bolagets skuld) som förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.

c) Företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på sina fordringsägares begäran. Om det är fråga om ett litet eller medelstort företag som funnits i mindre än tre år tillämpas endast denna punkt i utvärderingen.

Allmänt:

Ordalydelsen ”eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på sina fordringsägares begäran” betyder i praktiken att företaget skulle kunna försättas i konkurs eller att en företagssanering skulle kunna inledas. Närmare bestämmelser om ovannämnda villkor finns i 2 kapitlet i konkurslagen och i 6 § i lagen om företagssanering.

Eftersom företagssaneringsförfarandet upphör i Finland genom att ett saneringsprogram fastställs utgår man ifrån att ett företag underkastat ett saneringsprogram inte är ett företag i svårigheter, om det inte uppfyller andra kriterier för definitionen av företag i svårigheter.

d) Vid tillämpning av den allmänna gruppundantagsförordningen anses ett företag vara i svårigheter också om företaget fått s.k. undsättningsstöd och ännu inte betalat tillbaka det eller om företaget har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan.

e) Stora företag anses vara i svårigheter enligt villkoren ovan också om båda av följande villkor uppfylls för de senaste två åren:

1. 1. Företagets skuldsättningsgrad har varit större än 7,5, och
   2. företagets driftsbidrag i relation till nettofinansieringskostnaderna varit under 1,0.

Skuldsättningsgraden räknas ut med formeln:

Skuldsättningsgrad = främmande kapital
                                   eget kapital

Företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITDA) räknas ut med följande formel:

Rörelseresultat + avskrivningar och nedskrivningar
finansiella kostnader – finansiella intäkter

Obs! Om de finansiella intäkterna är större än de finansiella kostnaderna och företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar är positivt, anses kriteriet för detta nyckeltal (2) inte bli uppfyllt. Om både rörelseresultatet före räntor, skatter och avskrivningar och nettofinansieringsintäkterna är negativa (de finansiella kostnaderna är större än de finansiella intäkterna), anses kriteriet för nyckeltalet bli uppfyllt. Då kan företaget vara i svårigheter om också kriteriet för nyckeltalet skuldsättningsgrad (1) uppfylls.

Små och medelstora företag omfattas bara av kriterierna a–d. Om det är fråga om ett litet eller medelstort företag som varit verksamt i mindre än tre år bedöms företagets svårigheter endast med kriterium c).

Med små och medelstora företag (SMF-kategorin) avses företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.

3.2 Skatteförvaltningens tolkningar vid granskning av kriterier för företag i svårigheter

3.2.1 Tidpunkt då kriterierna granskas

Tidpunkten då kriterierna enligt gruppundantagsförordningen för stöd granskas är i fråga om skattestöd den tidpunkt då rätten till stödet uppstår.

3.2.1.1 Stöd till energiintensiv industri

Kriterierna för när ett företag är i svårigheter granskas per räkenskapsperiod på basis av uppgifterna i bokslutet. Om företaget under en räkenskapsperiod är insolvent enligt kriterium c), förlorar företaget inte stödet direkt, om situationen förbättrats före utgången av perioden och inget annat kriterium uppfylls på basis av bokslutet.

I fråga om undsättningsstöd och omstruktureringsstöd enligt kriterium d) granskas situationen också enligt tidpunkten då räkenskapsperioden går ut. Om företaget vid utgången av räkenskapsperioden inte betalat tillbaka undsättningsstödet eller fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan är företaget då inte berättigat till skatteåterbäring till energiintensiv industri. Men om undsättningsstödet betalats tillbaka och omstruktureringsplanen inte längre tillämpas vid utgången av räkenskapsperioden, har företaget rätt till skatteåterbäring, om inget annat kriterium uppfylls på basis av bokslutet.

3.2.1.2 Stöd för kombinerad produktion av elström och värme och nedsatt skatt på elström i datorhallar

Granskningsperioden för elskatten och stödet för kombinerad el- och värmeproduktion är den skatteperiod (kalendermånad) vid vars utgång rätten till stödet uppstått.

I praktiken granskas kriterierna a), b) och e) i fråga om företag som får dessa stöd emellertid endast per räkenskapsperiod på basis av bokslutet. Om företaget då konstateras vara i svårigheter kommer det stöd som beviljats under räkenskapsperioden att återkrävas.

I fråga om dessa stöd kan insolvens eller företagssanering enligt kriterium c) granskas skatteperiodvis. Om kriteriet uppfylls mitt under året kan stödet till företaget avbrytas och vid behov kan beviljat stöd återkrävas. Men om företaget får finansiering som förbättrar situationen eller om saneringsprogrammet fastställs kan rätten till stödet också återställas mitt under året.

Också i fråga om kriterium d) som gäller undsättningsstöd och omstruktureringsstöd granskas situationen skatteperiodvis, och företaget anses vara i svårigheter tills undsättningsstödet har betalats tillbaka eller omstruktureringsplanen inte längre tillämpas.

Om företaget mitt under året uppfyllt något kriterium för företag i svårigheter och förlorat stöden för en del av året innebär det faktum att företaget enligt bokslutet inte är i svårigheter inte att företaget skulle återfå ett stöd som det förlorat.

3.2.2 Beaktande av koncern

Huruvida ett företag som ansökt om stöd är i svårigheter eller inte granskas i regel på basis av företagets bokslutsuppgifter.

En koncerns ekonomiska situation kan dock påverka ett dotterbolags rätt till stöd. Detta är fallet till exempel när ett företag i svårigheter grundar ett dotterbolag via vilket stöd kanaliseras till affärsverksamhet som dras med svårigheter. I detta fall kan stöd inte beviljas till dotterbolaget.

3.2.3 Kriteriet gällande förlorat eget kapital och skuldsättningsgrad

Kriterierna för företag i svårigheter grundar sig på företagets ekonomiska nyckeltal som betraktas på basis av ojusterade bokslutssiffror. Att det egna kapitalet återställts efter utgången av räkenskapsperioden kan godkännas på basis av ett mellanbokslut eller en utomstående auktoriserad revisors bekräftelse.

Enligt arbets- och näringsministeriets (ANM) promemoria (pdf) av den 4 november 2015 utgör undantag i ett bokslut som upprättats enligt bokföringsförordningen dock avskrivningsdifferens samt reserver och avsättningar som bildar skilda balansräkningsposter mellan eget kapital och främmande kapital.

Vid uträkning av nyckeltal räknas avsättningarna in i främmande kapital och reserverna och avskrivningsdifferenserna kan godkännas som poster som ökar det egna kapitalet.

Till en post i det egna kapitalet kan också sådana kapitallån enligt 12 kap. i aktiebolagslagen (ABL) hänföras som också enligt bokföringslagen (5 kap. 5 c §) kunnat hänföras till eget kapital. Ansvaret för att det är fråga om finansiering i form av eget kapital åvilar bolaget självt.

I aktiebolagslagen föreskrivs att om det sannolika överlåtelsepriset på bolagets egendom inte bara tillfälligt är betydligt högre än bokföringsvärdet, får även skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och bokföringsvärdet beaktas som ökning av det egna kapitalet. Beaktandet av detta vid Skatteförvaltningen förutsätter en tillförlitlig bedömning av en oberoende part, till exempel ett fastighetskonsultationsföretag om det är fråga om en fastighet eller en revisor eller motsvarande part om det är fråga om andra tillgångsposter.

Enligt ABL ska särskild försiktighet iakttas vid dessa ökningar av det egna kapitalet och en motiverad redogörelse om dem lämnas i verksamhetsberättelsen eller med stöd av 8 kap. 5 § 1 mom. i noter till balansräkningen (ABL 20 kap. 23 § 2 mom.). När Skatteförvaltningen bedömer om en justering av kapitalet kan beaktas som en omständighet som leder till att företaget inte längre anses vara i svårigheter beaktas också denna bestämmelse i ABL. Bedömningen förutsätter alltid prövning från fall till fall.

3.2.4 Granskning av gruppundantagsförordningens kriterier i andelslag och vissa andra samfund

Kriteriet gällande förlorat kapital tillämpas inte på till exempel andelslag, registrerade föreningar, jordbrukssammanslutningar och enskilda näringsidkare. När det gäller dessa typer av företag granska frågan om de befinner sig i svårigheter endast utifrån kriterium c).

3.3 Förordning om ändring av gruppundantagsförordningen

Europeiska kommissionen antog den 2 juli 2020 förordningen (EU) 2020/972, som förlängde giltighetstiden för den allmänna gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014 med tre år till den 31 december 2023. Samtidigt kompletterades gruppundantagsförordningen med en möjlighet att bevilja stöd till företag som råkat i svårigheter på grund av coronavirusepidemin. Förordningen tillämpas exceptionellt på företag som enligt definitionen inte var i svårigheter den 31 december 2019, men som råkade i svårigheter mellan den 1 januari 2020 och den 30 juni 2021.

Kommissionen antog den 23 juli 2021 den andra ändringsförordningen (EU) 2021/1237, som förlängde undantagsperioden för ändringsförordningen med sex månader, det vill säga till den 31 december 2021.

Europeiska kommissionens ändringsförordning (EU) 2023/1315) gavs 23.6.2023. Ändringsförordningen förlänger giltighetstiden för gruppundantagsförordningen med tre år till och med 31.12.2026. Samtidigt gjordes det ändringar i tröskelvärdena för offentliggörande av stöd som beviljas som skatteförmåner.

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

överinspektör Nina Kurki