I denna anvisning behandlas beskattningen av fysiska personers inkomster från arbete som familjevårdare och avdrag av kostnader som hänför sig till förvärvande av denna inkomst i inkomst- och näringsbeskattningen. Anvisningen kan också tillämpas på beskattningen av stödpersonsverksamhet.
Mer information om skattekort, den förhandsifyllda skattedeklarationen och hur avdrag görs för familjevårdare i beskattningen finns i kundanvisningen Så här sköter du skatteärenden i egenskap av närståendevårdare, familjevårdare, stödfamilj, stödperson eller vårdnadshavare vid sidan om.
Anvisningens texter har redigerats och preciserats, men redigeringarna har inte i någon större grad inverkat på sakinnehållet i anvisningen.
1 Inledning
Enligt familjevårdslagen (263/2015) avses med familjevårdvård av eller annan omsorg om en person under en del av dygnet eller dygnet runt i familjevårdarens privathem eller i den vårdbehövandes hem. Familjevård kan också ordnas med stöd av barnskyddslagen (417/2007), lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) och lagen om funktionshinderservice (675/2023) samt socialvårdslagen (1301/2014).
I denna anvisning behandlas beskattningen av sådana familjevårdare som sköter barn, funktionshindrade eller äldre personer i sitt eget eller den vårdbehövandes hem. Beskattningen av professionella vårdhem behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av professionella familjehem.
Familjevårdaren ingår ett uppdragsavtal med välfärdsområdet. Ersättning som betalas på basis av avtalet utgör arbetsersättning. Familjevårdaren kan bedriva sin verksamhet antingen som förvärvsverksamhet eller näringsverksamhet. De arbetsersättningar som en familjevårdare som bedriver förvärvsverksamhet får för sin verksamhet beskattas enligt inkomstskattelagen (1535/1992, nedan ISkL). De arbetsersättningar som en familjevårdare som bedriver näringsverksamhet får för sin verksamhet beskattas enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, nedan NärSkL).
Skillnaderna mellan förvärvsverksamhet och näringsverksamhet anknyter till bokförings- och anteckningsskyldigheten, periodiseringen av skattepliktiga inkomster och utgifter samt indelningen av den beskattningsbara inkomsten i förvärvs- och kapitalinkomster. Vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten drar man i båda förvärvskällorna av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. Levnadskostnader kan inte dras av från inkomsterna från någondera förvärvskällan. Mer information finns i Skatteförvaltningens anvisning Företagsverksamhet, förvärvsverksamhet och hobbyverksamhet i personbeskattningen.
I denna anvisning behandlas först familjevårdarens inkomster och avdrag som hänför sig till arbete som beskattas som förvärvsverksamhet (kapitel 2) och därefter inkomster och avdrag som hänför sig till arbete som beskattas som näringsverksamhet (kapitel 3). Vad som i anvisningen anges om välfärdsområden gäller i tillämpliga delar även Helsingfors stad.
2 Beskattning av familjevårdare som beskattas enligt inkomstskattelagen
2.1 Förvärvsverksamhet
Om familjevårdarens verksamhet inte uppfyller kännetecknen för näringsverksamhet utgör verksamheten förvärvsverksamhet. Inkomst för familjevårdare från förvärvsverksamhet beskattas enligt bestämmelserna i ISkL som förvärvsinkomst. En familjevårdare som bedriver förvärvsverksamhet är anteckningsskyldig för sin verksamhet.
2.2 Förskottsuppbördsregistrering
En familjevårdare som bedriver förvärvsverksamhet och som beskattas enligt inkomstskattelagen kan vid behov ansöka om förskottsuppbördsregistrering. Detta är dock inte obligatoriskt.
Om familjevårdaren är förskottsuppbördsregistrerad gäller följande:
- Välfärdsområdet verkställer inte förskottsinnehållning på de utbetalda arvodena.
- Välfärdsområdet tar ut pensionsavgift på arvodet om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare.
- Välfärdsområdet anmäler de prestationer som betalats till familjevårdaren till inkomstregistret endast om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare. Då visas prestationerna som välfärdsområdet har anmält till inkomstregistret i familjevårdaren skattedeklaration.
- Familjevårdaren anmäler själv sina inkomster i sin beskattning om familjevårdaren har en egen pensionsförsäkring för företagare och välfärdsområdet därför inte har anmält prestationerna till inkomstregistret.
- Skatteförvaltningen påför förskottsskatt till familjevårdaren.
Om familjevårdaren inte är förskottsuppbördsregistrerad gäller följande:
- Välfärdsområdet verkställer förskottsinnehållningen på arvodet enligt det skattekort som getts för familjevårdarens inkomst.
- Välfärdsområdet anmäler prestationerna till inkomstregistret.
- Välfärdsområdet tar ut pensionsavgift på arvodet om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare.
- Prestationerna som välfärdsområdet har anmält till inkomstregistret visas i familjevårdaren skattedeklaration.
2.3 Beskattning av vårdarvode
Välfärdsområdet och familjevårdaren ingår ett uppdragsavtal om familjevården, där man kommer överens om bland annat beloppet av arvodet som ska utbetalas till familjevårdaren.
Enligt 25 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1996/1118) är arbetsersättning en ersättning som i annan form än lön betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst. I sitt beslut HFD 10.3.1997 liggare 561 ansåg högsta förvaltningsdomstolen att arvoden som på basis av socialvårdslagen och familjevårdslagen utbetalats till familjevårdare inte utgjorde lön som avses i lagen om förskottsuppbörd, utan arbetsersättning. Vårdarvoden som betalas till en familjevårdare med stöd av familjevårdslagen, barnskyddslagen, lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, lagen om funktionshinderservice eller socialvårdslagen utgör sålunda arbetsersättning.
Enligt familjevårdslagen ska välfärdsområdet se till att en ersättare ordnas under familjevårdarens ledighet. Ersättaren ingår ett uppdragsavtal med välfärdsområdet och också det arvode som utbetalas till hen är arbetsersättning.
2.4 Ersättning för inkomstbortfall
Välfärdsområdet och familjevårdaren kan i uppdragsavtalet också komma överens om en tillfällig ersättning som betalas ut till familjevårdaren för inkomstbortfall. Ersättning för inkomstbortfall kan till exempel betalas ut om socialarbetaren bedömer att det ligger i det placerade barnets intresse att familjevårdaren stannar kvar hemma för att vårda barnet, till exempel i början av placeringen.
Om ersättningen för inkomstbortfall betalas ut som ett separat belopp utöver vårdarvodet utgör ersättningen för inkomstbortfall annan förvärvsinkomst, inte vårdarvode eller kostnadsersättning. Om parterna kommer överens om att ersättningen för inkomstbortfall betalas ut som förhöjt vårdarvode är hela prestationen vårdarvode, som utgör arbetsersättning i beskattningen.
2.5 Beskattning av kostnadsersättningar
2.5.1 Beskattning av kostnadsersättning och skattefria socialförmåner
Familjevårdaren har inte underhållsskyldighet för den vårdbehövande. Enligt 17 § i familjevårdslagen betalas till familjevårdaren ersättning för de faktiska kostnaderna för vård och underhåll av en person i familjevård (kostnadsersättning). Ett minimibelopp har fastställts för kostnadsersättningen och välfärdsområdena kan avvika uppåt från det.
Enligt familjevårdslagen täcker kostnadsersättningen normala utgifter för personen i familjevård i fråga om mat, boende, fritidssysselsättningar, personliga behov och annat underhåll samt normala hälsovårdskostnader som inte ersätts med stöd av annan lagstiftning. Dessutom omfattar kostnadsersättningen sådana dispositionsmedel som enligt barnskyddslagen ska ställas till barnets eller den unga personens eget förfogande då han eller hon placeras i familjevård med stöd av den lagen. Dispositionsmedel för vuxna personer som placerats i familjevård ingår inte i kostnadsersättningen.
Kostnadsersättningen har inte föreskrivits som skattefri inkomst och den utgör därför skattepliktig förvärvsinkomst med stöd av ISkL 29 § och 61 §. Eftersom familjevårdaren får kostnadsersättningen på basis av ett uppdragsavtal är den arbetsersättning.
En skattefri socialförmån, till exempel ett barnbidrag eller handikappbidrag, som nämns i ISkL 92 § och som utbetalas till en familjevårdare för personen i familjevård, är skattefri även när familjevårdaren får den. Kostnader som täckts med skattefria socialförmåner är inte avdragbara i familjevårdarens beskattning.
2.5.2 Beskattning av ersättning för särskilda kostnader
Utöver kostnadsersättningen ersätts familjevårdaren för sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på individuella behov hos personen i familjevård samt sådana särskilda studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård, vilka inte ersätts med stöd av annan lagstiftning. Utöver dessa kostnader kan ersättning betalas för kostnader som uppkommer på grund av semester och särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som hör till fritidssysselsättningen och för andra särskilda fortlöpande eller engångskostnader för personen som är i familjevård. (17 § i familjevårdslagen)
Särskilda kostnader ersätts enligt prövning, och det har inte fastställts några maximibelopp i euro för dessa. I allmänhet drar välfärdsområdena i sina instruktioner för familjevårdare upp riktlinjer för vad som kan ersättas och till vilket belopp.
Särskilda kostnadsersättningar har inte föreskrivits som skattefri inkomst. Vid verkställandet av beskattningen är de enligt ISkL 29 § och 61 § skattepliktig förvärvsinkomst. Eftersom familjevårdaren får ersättning för särskilda kostnader på basis av ett uppdragsavtal utgör den arbetsersättning. Det är inte fråga om familjevårdarens inkomst om välfärdsområdet betalar den särskilda kostnaden direkt till säljaren av produkten eller tjänsten.
2.5.3 Beskattning av startersättning
Startersättningen ska täcka kostnaderna för att påbörja familjevård. Dessa kan omfatta bland annat kostnader för reparations- och ändringsarbeten i bostaden, möbler, sänglinne, en första uppsättning kläder, leksaker samt hobbyutrustning, såsom cykel, skidor, slalomutrustning, ishockeyutrustning och dator. Startersättningen kan också användas för att ersätta inkomstförlust och kostnader för förhandsträning. Bestämmelser om startersättningens maximibelopp finns i 18 § i familjevårdslagen.
Startersättningen har inte föreskrivits som skattefri inkomst, och utgör därför skattepliktig förvärvsinkomst som avses i ISkL 29 § och 61 §. Eftersom familjevårdaren får startersättningen på basis av ett uppdragsavtal utgör den arbetsersättning. Om startersättningen även inkluderar ersättning för inkomstbortfall, räknas den inte in i det sammanlagda beloppet av kostnads- och startersättningarna utan den utgör annan förvärvsinkomst som välfärdsområdet anmäler separat till inkomstregistret.
2.5.4 Beskattning av resekostnader som ersätts separat
Resekostnaderna för sedvanliga resor för att uträtta ärenden ingår i den fasta kostnadsersättningen som välfärdsområdet betalar. En familjevårdare kan emellertid också få separata kilometerersättningar av välfärdsområdet, till exempel för resor till förhandlingar som ordnats gällande vården och fostran för personen i familjevård eller resor till möten med ett barns biologiska föräldrar.
Välfärdsområdet kan ersätta dessa resekostnader separat på basis av familjevårdarens reseräkning. I ISkL föreskrivs att endast resekostnadsersättningar som utbetalats av arbetsgivaren för arbetsresor är skattefria. Eftersom familjevårdaren inte är anställd i ett arbetsförhållande är de resekostnadsersättningar som utbetalas till hen skattepliktiga. Därför anmäler välfärdsområdet de resekostnadsersättningar som betalats separat till familjevårdare till inkomstregistret som vårdarvode. Dessa utgör skattepliktig förvärvsinkomst för familjevårdaren (arbetsersättning).
Avdrag för resekostnader i beskattningen för familjevårdare tas upp i kapitlen 2.5.2 och 2.5.3.5 i denna anvisning.
2.5.5 Beskattning av arbetsredskap som bekostas av välfärdsområdet
Om välfärdsområdet ställer arbetsredskap till familjevårdares förfogande och betalar brukskostnaderna för dessa ger inte användningen av dessa arbetsredskap i förvärvsverksamheten upphov till skattepliktig inkomst för familjevårdaren. Arbetsredskapen kan omfatta exempelvis en bildtelefon som välfärdsområdet skaffat till familjevårdaren.
Om familjevårdaren använder arbetsredskapet för privata ändamål och inte debiteras en ersättning för denna användning utgör den privata andelen av brukskostnaderna förvärvsinkomst (arbetsersättning) för familjevårdaren, som hen ska deklarera i sin skattedeklaration.
2.6 Avdrag av kostnader för förvärv av inkomst i beskattningen
2.6.1 Avdragsalternativ
Den skattskyldige har med stöd av ISkL 29 § rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande. Familjevårdare kan sålunda från det sammanlagda beloppet av arvoden och skattepliktiga ersättningar dra av kostnader för inkomstens förvärvande.
Familjevårdares avdragbara kostnader kan indelas i två huvudgrupper: kostnader som orsakas av den vårdbehövande och övriga kostnader som orsakas av arbetet som familjevårdare.
Familjevårdaren har två alternativa sätt att dra av kostnaderna som den vårdbehövande orsakar:
- Från det sammanlagda beloppet av familjevårdarens arvode och ersättningar dras det i beskattningen automatiskt av som utgifter för inkomstens förvärvande det sammanlagda beloppet av kostnadsersättningar som välfärdsområdet anmält. Dessutom kan familjevårdaren yrka på avdrag av resekostnadsersättningar som eventuellt betalats separat till hen och som inte ingår i kostnadsersättningen. Se kapitel 2.6.2 för närmare information.
- Om familjevårdaren har haft större kostnader än det som ersatts kan denne i stället för ett avdrag som motsvarar kostnadsersättningen yrka på ett avdrag på basis av de faktiska kostnaderna (se närmare kapitel 2.6.3).
Utöver de utgifter som hänför sig till den vårdbehövande kan familjevårdaren dra av övriga utgifter för skötseln av sitt arbete (till exempel facklitteratur och utbildningar), vilka behandlas i kapitel 2.5.4.
Enligt ISkL 31 § 4 mom. är den skattskyldiges levnadskostnader inte avdragbara utgifter. Dessa omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötsel av barn och hem. Familjevårdarens, makens eller makans och de egna barnens kostnader är således icke-avdragbara levnadskostnader. När ett avdragsyrkande grundar sig på faktiska kostnader är endast de kostnader som hänför sig till den vårdbehövande utgifter för förvärv av inkomst.
2.6.2 Avdrag av kostnadsersättning och resekostnader som betalats separat
Välfärdsområdet ersätter familjevårdaren för de faktiska kostnader som orsakas av vård och försörjning av en person i familjevård som en kostnadsersättning enligt familjevårdslagen. Eftersom familjevårdaren inte är underhållsskyldig för personer i familjevård är kostnadsersättningarna utgifter för inkomstens förvärvande i beskattningen, vilka familjevårdaren får dra av med stöd av ISkL 29 §.
Eftersom det med kostnadsersättningar har ersatts utgifter som grundar sig på faktiska kostnader behöver familjevårdaren inte utreda kostnadsbeloppet i sin beskattning utan hen får automatiskt ett avdrag som motsvarar den kostnadsersättning som välfärdsområdet har anmält till inkomstregistret. Om man från familjevårdarens inkomster drar av den kostnadsersättning som välfärdsområdet betalat kan familjevårdaren inte därutöver dra av enskilda utgiftsposter som hänför sig till den vårdbehövande.
Om välfärdsområdet till familjevårdaren har betalat separata resekostnadsersättningar utifrån en reseräkning eller annan motsvarande utredning som inte ingår i kostnadsersättningen kan familjevårdaren dessutom som kostnad för inkomstens förvärvande dra av de faktiska resekostnaderna enligt verifikationer som anknyter till dessa separata resor.
Familjevårdaren kan dra av resor med egen bil utifrån antalet kilometer som fakturerats av välfärdsområdet enligt Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdragen för varje skatteår (beslutet om resekostnadsavdrag) oberoende av hur stor reseersättning välfärdsområdet har betalat.
Exempel 1: En familjevårdare har fått vårdarvode och kostnadsersättningar av välfärdsområdet för vården av två barn. Inga separata ersättningar för resekostnader har betalats. Det totala beloppet av kostnadsersättningar finns i familjevårdaren förhandsifyllda skattedeklaration både som skattepliktig inkomst och som avdrag. Om det sammanlagda beloppet av kostnadsersättningarna stämmer behöver familjevårdaren inte till denna del göra några ändringar i sin skattedeklaration.
Exempel 2: En familjevårdare har fått vårdarvode och kostnadsersättningar för vården av två barn. Dessutom har välfärdsområdet mot en reseräkning till familjevårdaren betalat separat fakturerade resekostnadsersättningar för användning av egen bil. Det sammanlagda beloppet av kostnadsersättningar finns i den förhandsifyllda skattedeklarationen både som inkomst och avdrag. Resekostnadsersättningar som separat betalats för användning av egen bil ingår inte i den kostnadsersättning som visas som avdrag, utan familjevårdaren ska själv yrka på avdrag för dessa resekostnader. Yrkandet på avdrag görs enligt Skatteförvaltningens beslut om resekostnadsavdrag.
2.6.3 Avdrag för faktiska kostnader som hänför sig till de vårdbehövande
2.6.3.1 Allmänt om avdrag av faktiska kostnader
Om familjevårdaren har haft större kostnader som hänför sig till den vårdbehövande än vad som ersatts till hen kan hen yrka på ett avdrag på basis av de faktiska kostnaderna i stället för ett avdrag som motsvarar kostnadsersättningen. Då ska familjevårdaren på begäran lägga fram en utredning av alla faktiska kostnader som hänför sig till de vårdbehövande (inte endast till den del som överskrider kostnadsersättningen).
I sin beskattning anmäler familjevårdaren som avdrag skillnaden mellan det sammanlagda beloppet av alla faktiska kostnader och den kostnadsersättning som välfärdsområdet betalat. Detta beror på att den del av kostnaderna som välfärdsområdet betalar jämställs med de faktiska utgifterna och denna del dras av som utgifter på basis av välfärdsområdets anmälan.
Kostnaderna för familjevårdarens egen familj utgör levnadskostnader. Om en del av kostnaderna hänför sig till dels till personen i familjevård och dels till familjevårdaren själv eller dennes familj (till exempel boende och butiksutgifter) ska familjevårdaren lägga fram en utredning över hur kostnaderna fördelas på avdragbara utgifter för inkomstens förvärvande som hänför sig till den vårdbehövande och icke-avdragbara levnadskostnader för familjevårdaren och hens familj. Om båda makarna är familjevårdare delas de faktiska kostnader som hänför sig till den vårdbehövande i samma proportion som man i uppdragsavtalet kommit överens om att kostnadsersättningen ska utbetalas till makarna.
I uppdragsavtalet kan man komma överens om till vem exempelvis barnbidrag och handikappbidrag ska utbetalas. Om skattefria socialförmåner som avses i ISkL 92 § utbetalas till familjevårdaren på basis av en person som placerats i familjevård anses de kostnader som placeringen av personen i familjevård gett upphov till täckas av den skattefria socialförmånen. Familjevårdaren ska dra av beloppet av de skattefria socialförmånerna från de avdragbara faktiska kostnaderna i beskattningen.
Familjevårdaren eller välfärdsområdet kan teckna försäkringar för personer som placerats i familjevård. Om familjevårdaren får ersättning från försäkringen för täckande av kostnader som orsakats av den vårdbehövande är dessa ersättningar skattefria. Kostnader som täckts med skattefria försäkringsersättningar är inte avdragbara i beskattningen.
Ibland betalas kostnader för personer som är i familjevård direkt till den som sålt tjänsten eller varan, till exempel med en betalningsförbindelse från välfärdsområdet. Eftersom ersättningen inte betalas till familjevårdaren utgör ersättningen inte familjevårdarens inkomst och en utgift som betalats med betalningsförbindelse kan inte heller dras av som utgift för förvärv av inkomst.
Anskaffningsutgiften för arbetsredskap dras av i form av avskrivningar om dess sannolika ekonomiska livslängd är längre än tre år. Avskrivningens belopp är högst 25 procent av utgiftsresten. Om anskaffningsutgiften för arbetsredskapet är högst 1 200 euro kan dess sannolika ekonomiska användningstid i allmänhet anses vara högst tre år och avdraget görs på en gång. Utgiftsresten av anskaffningsutgiften för arbetsredskapet kan dock dras av i sin helhet under det skatteår då den återstående oavskrivna anskaffningsutgiften är högst 1 200 euro i början av skatteåret.
Om familjevårdsförhållandet undantagsvis avbryts kort efter att startersättningen erhållits och anskaffningen gjorts, kan familjevårdaren bli tvungen att överlämna de anskaffade varorna till personen som fått familjevård eller returnera dem till välfärdsområdet. I sådana situationer kan anskaffningsutgiften för varor som skaffats med startersättningen dras av från familjevårdarens inkomst som en engångsutgift eftersom också startersättningen har betraktats som familjevårdarens inkomst.
2.6.3.2 Skyldighet att föra anteckningar samt förvaring av verifikationer
En familjevårdare är skyldig att föra anteckningar över kostnader som familjevården gett upphov till på det sätt som anges i Skatteförvaltningens beslut om anteckningsskyldighet. Dessa anteckningar ska sparas sex år räknat från utgången av skatteåret. Anteckningarna ska grunda sig på daterade verifikat och specificerade anteckningar ska föras över inkomster och utgifter. Det är också skäl att göra en sammanfattning av utgifterna i vilka utgifterna grupperas enligt utgiftsslagen.
Utgående från kalkylerna och verifikationsutredningarna ska man kunna skilja åt de utgifter som hänför sig till de vårdbehövande från de totala utgifterna för familjevårdaren och dennes familj. Därför är det skäl att göra en sammanfattning och förvara verifikaten över familjens alla totalutgifter, så att man kan fastställa de övriga familjemedlemmarnas motsvarande utgifter (till exempel telefonkostnader och kostnader för rekreation och hobbyer under fritiden).
2.6.3.3 Boendekostnader
Boendekostnaderna är i regel levnadskostnader för familjevårdaren och hens familj. Med boendekostnader avses till exempel bruks- och underhållskostnaderna för egnahemshus, skötselvederlag och vatten- och elavgifter för aktielägenhet eller hyra och övriga förbrukningsavgifter för hyreslägenhet. Till familjevårdarens boendekostnader hör också en avskrivning på 4 procent av anskaffningsutgiften för en bostadsbyggnad, om den person som är familjevårdare är ägare eller delägare av byggnaden. Avskrivningen görs årligen på byggnadens oavskrivna anskaffningsutgift (utgiftsrest).
Den del av boendekostnaderna som hänför sig till personen i familjevård kan dras av från familjevårdarens inkomster i det fall att familjevårdaren yrkar på avdrag utifrån faktiska kostnader. Kostnader och avskrivningar som hänför sig till personen som är i familjevård fastställs vad beträffar allmänna utrymmen som står till förfogande för personerna i familjevård och för familjevårdaren med sin familj i förhållande till antalet personer som använder utrymmena.
Till utrymmen som helt används för förvärv av inkomst räknas endast rum som står till förfogande enbart för dem som är i familjevård, och kostnaderna för dessa dras av i proportion till ytan.
Exempel 3: Familjevårdaren äger med sin make eller maka ett egnahemshus till lika delar. I huset bor förutom familjevårdaren och dennes make även deras gemensamma barn och personen i familjevård. Husets totala yta är 200 m². Rummet som används av personen i familjevård har en yta på 12 m² och ytan av utrymmena för gemensam användning är 70 m². Årskostnaderna för egnahemshuset (uppvärmning, el, vatten, försäkringar, avfallshantering, fastighetsskatt) uppgår till sammanlagt 12 000 euro. Avskrivningen på egnahemshusets hela anskaffningspris 350 000 euro (exklusive tomt och anslutningar) är 4 procent, det vill säga 14 000 euro (följande år görs avskrivningen på 336 000 euro).
Kostnadsavdraget för rummet för personen i familjevård och avskrivningarna i proportion till ytorna är (12 m²/ 200 m²) x (12 000 + 14 000) = 1 560 euro.
Andelen av avdraget som gäller kostnader och avskrivningar för utrymmen i gemensam användning (till exempel kök, badrum, vardagsrum) som hänför sig till personen i familjevård i proportion till antalet personer är (70 m²/200 m²) x 26 000 x ¼ = 2 275 euro
De avdragsgilla boendekostnaderna som hänför sig till personen i familjevård uppgår till sammanlagt 3 835 euro per år.
2.6.3.4 Anskaffningskostnader för hushållets maskiner och anordningar
Den avdragbara andelen av kostnader för möbler, hushållsmaskiner och anordningar som skaffas för gemensam användning i utrymmen som används gemensamt beräknas i proportion till antalet personer i familjevård och antalet medlemmar i familjevårdarens egen familj.
När lös egendom skaffas för personen i familjevård för personligt bruk, såsom en tv, telefon eller dator, kan anskaffningsutgifterna för dessa dras av som faktiska utgifter för inkomstens förvärvande. Avdraget görs antingen under anskaffningsåret (om anskaffningspriset är högst 1 200 euro) eller som avskrivningar (se närmare kapitel 2.5.3.1). Dessutom kan man också dra av löpande kostnader för användningen av egendomen, till exempel kostnader för en internetanslutning.
2.6.3.5 Resekostnader
För familjevårdaren uppstår kostnader för resor som anknyter till personen i familjevård och resor för skötsel av uppgiften. Resor som anknyter till personen i familjevård är till exempel resor till förhandlingar som ordnats gällande vård och fostran för personen i familjevård, resor som företagits för att träffa de biologiska föräldrarna för personen i familjevård samt resor som anknyter till familjevården till butiken, läkaren, apoteket och till hobbyer som personerna i familjevård ägnar sig åt.
Ovan nämnda resor är arbetsresor vars kostnader familjevårdaren kan dra av i sin helhet som kostnader för inkomstens förvärvande, även om familjevårdarens egna familjemedlemmar också har varit med på resan. Resekostnader för resor som företagits enbart för uträttande av familjevårdarens eller dennes barns ärenden kan inte dras av från familjevårdarens inkomst.
Familjevårdarens resor till kamratstödsdagar och fortbildningsdagar är arbetsresor som anknyter till familjevårdarens verksamhet och för vilka familjevårdaren kan dra av kostnaderna till fullt belopp på samma sätt som resekostnader som anknyter till personen i familjevård.
Familjevårdaren kan dra av resekostnaderna för arbetsresorna antingen beräknade enligt de schablonmässiga beloppen i Skatteförvaltningens beslut om resekostnadsavdrag eller enligt de faktiska kostnaderna.
Om familjevårdaren yrkar på avdrag för resekostnader för arbetsresorna beräknat enligt det schablonmässiga beloppet i Skatteförvaltningens beslut om resekostnadsavdrag ska hen på begäran separat för varje arbetsresa visa upp en redogörelse för resan som gjorts (varifrån arbetsresan har börjat, vart resan har gjorts, resans längd, när resan har gjorts, arbetsresans syfte, vilket fordon som använts).
Om familjevårdaren yrkar på att resekostnaderna för arbetsresor ska dras av enligt faktiska kostnader ska hen på begäran ge en utredning (körjournal) om resor som anknyter till förvärv av inkomst och kostnaderna för dessa. Kostnader för bruk av familjevårdarens egen bil eller makens eller makans bil är bland annat bränsle-, service- och reparationskostnader, försäkringspremier och fordonsskatt.
Om familjevårdaren yrkar på att resekostnaderna ska dras av enligt de faktiska kostnaderna ska anskaffningsutgiften för den bil som familjevårdaren använder i familjevårdsarbetet dras av som årliga avskrivningar på 25 procent från utgiftsresten. Om bilen har skaffats under skatteåret görs avskrivningen för det första året från bilens anskaffningspris. Om bilen har varit i familjevårdarens privatbruk redan innan hen tagit i bruk den för förvärvsverksamheten används som avskrivningsgrund bilens gängse värde vid den tidpunkt då hen tar den i bruk för förvärvsverksamheten. Den avdragbara andelen av bilens totala kostnader beräknas enligt kilometerantalet vid arbetskörningar i förhållande till det totala antalet kilometer som man kört under året.
Körjournalen som ska föras över resorna kan vara manuell eller elektronisk. Av körjournalen ska det framgå hur många kilometer som tillryggalagts dagligen, och dessa ska delas upp i körningar som anknyter till familjevården och privata körningar. För privata körningar räcker det med endast antalet körda kilometer. Då det gäller körningar som anknyter till familjevården ska dessutom följande antecknas i körjournalen:
- den tidpunkt då körningen började och slutade
- var körningen började och slutade, vid behov rutten
- trippmätarens ställning när körningen började och slutade, körsträckan
- ändamålet med körningen och
- vilka personer som fanns i bilen under körningen.
Exempel 4: En familjevårdare använder egen bil till arbetsresor och privatkörningar (inklusive resor mellan bostaden och arbetsplatsen). Familjevårdaren har fört körjournal över alla körningar. Under året har det körts sammanlagt 17 000 kilometer med bilen, varav 8 000 kilometer är arbetsresor som anknyter till familjevården. Bilens driftskostnader under året har uppgått till 5 000 euro och bilen har anskaffats under skatteåret i fråga till ett pris på 35 000 euro. Den avdragbara andelen av bilkostnaderna beräknas i förhållande till antalet kilometer som körts:
(8 000 / 17 000) X (5 000 + (25 % X 35 000)) = 6 470 €.
Följande år görs avskrivningen från 26 250 euro.
Faktiska kostnader för resor som gjorts med något annat fordon än bil kan dras av till det belopp som framgår av verifikaten (till exempel en tågbiljett).
Folkpensionsanstalten (FPA) ersätter eventuellt kostnader för resor till terapi eller sjukhus. När man yrkar på ersättning av faktiska kostnader ska de resekostnader som FPA ersatt redas ut och dras av från resekostnaderna som yrkandet gäller. Också när man yrkar på schablonmässigt avdrag på basis av antalet kilometer ska de kilometer som FPA ersatt dras av från det kilometerantal som orsakats av arbetsresor.
Resor som anknyter till familjevård omfattar också exempelvis resor till hemmet för personen i familjevård i det fall där vården ges där samt familjevårdarens vikaries resor som under vikariatet företas till familjevårdarens hem. Dessa resor är resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag för dessa görs enligt billigaste fortskaffningsmedel och självriskandelen dras av först.
2.6.3.6 Telefonutgifter
Familjevårdaren kan i sin beskattning dra av priset för en telefon som familjevårdaren skaffat till den vårdbehövande samt utgifter som anknyter till den. Telefonutgifter som anknyter till en familjevårdarens arbete utgör avdragbara utgifter för förvärv av inkomst som orsakats av skötsel av uppgiften. Familjevårdarens privata telefonkostnader samt makans eller makens och egna barns telefonkostnader är inte avdragsgilla. Anskaffningskostnaderna för familjevårdarens telefon är inte avdragsgilla om telefonen också används för privata samtal. Om familjevårdaren skaffat en separat telefon enbart för samtal som anknyter till familjevården är alla utgifter för denna telefon avdragsgilla.
2.6.3.7 Utgifter för mat
De utgifter för mat som uppkommer för familjevårdaren utifrån den vårdbehövande är avdragsgilla. Som matutgifter som hänför sig till personerna i familjevård anses deras andel av hela hushållets matutgifter enligt antalet personer. Också andra utgifter för mat som anknyter till den vårdbehövande, till exempel restaurangbesök, är avdragsgilla. Av anteckningarna är det skäl att framgå vems måltidskostnader som har betalats.
2.6.3.8 Kostnader som orsakats av kläder, läkemedel, husdjur, leksaker och dylikt
Utgifter för den vårdbehövandes kläder är avdragsgilla kostnader för förvärv av inkomst. Det är skäl att i anteckningarna anteckna för vem kläderna har skaffats. Kostnader för den vårdbehövandes receptbelagda mediciner och övriga mediciner är också avdragbara.
Familjevårdaren kan som kostnader som orsakats av den vårdbehövande dra av utgifter som anknyter till ett terapidjur som har anskaffats till den vårdbehövande till exempel utifrån ett psykologutlåtande eller ett djur som den vårdbehövande tar med sig. Kostnader för andra djur som anskaffats som sällskapsdjur är inte avdragsgilla.
Kostnader för leksaker, spel och musikinstrument som anskaffats endast till barnen kan delas att dras av enligt antalet barn.
2.6.3.9 Allmänna utgifter
Allmänna utgifter i hemmet (till exempel utgifter för städ- och renhållningsartiklar, köksartiklar, böcker, tidningar, TV-betalkanaler) är utgifter som kommer alla som bor i hushållet till del. Dessa utgifter kan i regel betraktas som avdragsgilla utgifter för familjevården i proportion till antalet personer som är i familjevård.
Om man till familjen skaffat tjänster utanför hemmet är endast den andel av tjänsterna som hänför sig till personen i familjevård avdragsgill. Den andel av en anskaffning av exempelvis städtjänster som står i proportion till antalet vårdbehövande är således avdragsgill. En familjevårdare har inte rätt till hushållsavdrag för den del av hushållstjänsterna som baserar sig på familjevårdarens förvärv av inkomst.
2.6.3.10 Dispositionsmedel som getts till barn och ungdomar
Dispositionsmedel som en familjevårdare med stöd av barnskyddslagen gett till barn eller ungdomar som är vårdbehövande är i sin helhet avdragsgilla. Det belopp som får dras av är det belopp som de facto getts till barnet eller den unga.
2.6.3.11 Andra särskilda kostnader
Enligt 17 § 3 och 4 mom. i familjevårdslagen ersätts familjevårdaren för sådana särskilda kostnader för terapi och hälsovård som beror på de individuella behoven hos den som är i familjevård samt sådana särskilda studiekostnader för ett barn eller en ung person under 21 år i familjevård, vilka inte ersätts med stöd av annan lagstiftning.
Utöver dessa kostnader kan välfärdsområdet betala ersättning för särskilda kostnader för semester och särskilda fritidssysselsättningar eller för utrustning som fritidssysselsättningen kräver och för andra särskilda fortlöpande eller engångskostnader för den som är i familjevård.
Välfärdsområdet betalar ersättning till familjevårdaren för ovannämnda kostnader i form av en så kallad ersättning för särskilda kostnader. Enligt familjevårdslagen är endast utgifter som hänför sig till personen i familjevård utgifter som kan ersättas och därmed avdragbara i beskattningen som utgifter för förvärv av inkomst.
Exempel 5: En familjevårdare, dennes make, två egna biologiska barn och en person i familjevård åker på en semesterresa. Om de resenärsspecifika kostnaderna inte framgår av resekostnadsverifikaten så att kostnaderna för personen som är i familjevård kan specificeras är 1/5 av rese- och inkvarteringskostnaderna och de övriga utgifterna avdragsgilla i beskattningen.
Exempel 6: En familjevårdare har ett häststall på sin gård, och både personerna som är i familjevård och medlemmarna i den egna familjen rider på hästarna. De utgifter som enligt familjevårdslagen ersätts och således är avdragsgilla som utgifter för förvärv av inkomst i beskattningen är hobbyutgifterna för personen som är i familjevård. Som avdragsgilla utgifter kan i detta fall betraktas det belopp som svarar mot priset på en ridlektion för personen som är i familjevård. Priset för en ridlektion kan fastställas enligt den rådande prisnivån på orten.
Vid större anskaffningar till personen i familjevård, till exempel anskaffning av moped, dator eller telefon, är det vanligt att anskaffningen dels finansieras av släktingar till personen i familjevård, dels av personen i familjevård själv, till exempel med inkomster från sommararbete, och dels av välfärdsområdet. För sådana anskaffningar kan familjevårdaren dra av det belopp som motsvarar den andel som välfärdsområdet betalar till familjevårdaren samt den eventuella andel som utgjort kostnad för familjevårdaren.
2.6.4 Familjevårdarens utgifter för förvärv av inkomst och övriga utgifter som uppkommer av arbetet
Kostnadsersättningar som välfärdsområdet betalar är avsedda att täcka kostnader som orsakas av vården och den vårdbehövande. Övriga kostnader som uppkommer av arbetet som familjevårdare kan dras av separat, även om de vårdbehövandes kostnader dras av till beloppet av den kostnadsersättning som välfärdsområdet betalat.
Enligt 15 § i familjevårdslagen ska det välfärdsområde som svarar för ordnandet av familjevården på det sätt som antecknas i uppdragsavtalet se till att familjevårdaren får den förberedelse, handledning och utbildning som behövs och att den som har för avsikt att arbeta som familjevårdare får förberedande utbildning.
Utgifter som familjevårdaren själv betalat för utbildning för upprätthållande av yrkeskunskap eller kompletterande utbildning som behövs i familjevården, inklusive resekostnader, är avdragsgilla utgifter för förvärv av inkomst. Dessutom är medlemsavgifter till föreningar med anknytning till familjevårdsarbete avdragsgilla för familjevårdaren.
Kostnader för anskaffning av böcker och facktidskrifter som gäller familjevårdarbranschen eller -yrket är avdragsgilla. Förutsättningen är att anskaffningen av denna facklitteratur är nödvändig för att upprätthålla den nödvändiga kompetensen och de nödvändiga yrkeskunskaperna för arbetet. Däremot är verk av allmänbildande karaktär, till exempel ordböcker för främmande språk, i allmänhet inte avdragsgill facklitteratur, även om personerna i familjevård också skulle läsa dem. Kostnaderna för dessa betraktas som den skattskyldiges icke-avdragbara levnadskostnader.
Om familjevårdaren i sitt hem för anteckningar och uppgör rapporter som hänför sig till familjevården kan hen göra avdrag för arbetsrum enligt Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen. Avdrag för arbetsrum kan däremot inte göras på basis av att personen i familjevård bor i familjen.
Anskaffningsutgiften för en dator som anskaffats för att skriva rapporter till välfärdsområdet och andra skriftliga arbeten som hänför sig till familjevården samt kostnaderna för internetanslutningen är avdragbara till den del som dessa används för inkomstens förvärvande.
Familjevårdaren omfattas av pensionsskydd enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016). På den arbetsersättning som utbetalas till familjevårdaren tar välfärdsområdet ut arbetstagarens pensionspremie. Denna pensionspremie är en avdragbar utgift från familjevårdarens förvärvsinkomst. En familjevårdare kan också ha en egen pensionsförsäkring för företagare, för vilken hen får dra av utgifterna i sin beskattning.
3 Familjevårdare som näringsidkare
3.1 Näringsverksamhet
Familjevårdaren kan också verka som näringsidkare med firma. Också då står hen i uppdragsförhållande till välfärdsområdet. Enligt familjevårdslagen uppgörs uppdragsavtalet mellan välfärdsområdet och familjevårdaren (fysisk person). I uppdragsavtalet kommer man överens om utbetalning av vårdarvode och kostnadsersättning till näringsidkaren. Inkomst av näringsverksamhet beskattas enligt NärSkL.
3.2 Bokföring
Näringsidkaren ska för varje räkenskapsperiod föra bok över sin verksamhet. Bokföringen ska grunda sig på verifikationer. Beskattningen av näringsverksamheten grundar sig på bokföringen. Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondens om affärshändelser och annat eventuellt bokföringsmaterial som verifierar affärshändelserna ska förvaras minst sex år räknat från utgången av det år under vilket räkenskapsperioden upphört. Bokslutet, verksamhetsberättelsen, bokföringarna, kontoplanen samt en förteckning över bokföringarna och materialet ska förvaras i minst tio år efter räkenskapsperiodens utgång (2 kap. 10 § i bokföringslagen (1336/1997)).
Näringsverksamheten ska hållas isär från det privata hushållet och därför antecknas i bokföringen endast de transaktioner som hänför sig till näringsverksamheten. Om levnadskostnader har förts in i bokföringen ska de intäktsföras i skattedeklarationen för näringsverksamheten så att de tas bort från näringsverksamhetens kostnader.
3.3 Förskottsuppbördsregistrering
En familjevårdare som bedriver näringsverksamhet kan vid behov ansöka om förskottsuppbördsregistrering. Detta är dock inte obligatoriskt.
Om familjevårdaren är förskottsuppbördsregistrerad gäller följande:
- Välfärdsområdet verkställer inte förskottsinnehållning på de utbetalda arvodena.
- Välfärdsområdet tar ut pensionsavgift på arvodet om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare.
- Välfärdsområdet anmäler de prestationer som betalats till familjevårdaren till inkomstregistret om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare.
- Familjevårdaren anmäler själv sina inkomster i skattedeklarationen för näringsverksamhet om familjevårdaren har en egen pensionsförsäkring för företagare och välfärdsområdet därför inte har anmält prestationerna till inkomstregistret.
- Skatteförvaltningen påför förskottsskatt till familjevårdaren.
Om familjevårdaren inte är förskottsuppbördsregistrerad gäller följande:
- Välfärdsområdet verkställer förskottsinnehållningen på arvodet enligt det skattekort som getts för familjevårdarens inkomst.
- Välfärdsområdet anmäler prestationerna till inkomstregistret.
- Välfärdsområdet tar ut pensionsavgift på arvodet om familjevårdaren inte har någon egen pensionsförsäkring för företagare.
- Prestationerna som välfärdsområdet har anmält till inkomstregistret visas i familjevårdarens förhandsifyllda skattedeklaration. Familjevårdaren ska ta bort inkomsten och kostnadsersättningen från den förhandsifyllda skattedeklarationen och deklarera inkomsterna och avdragen i skattedeklarationen för näringsverksamhet.
3.4 Beräkning av beskattningsbar inkomst av näringsverksamhet
3.4.1 Allmänt
En enskild näringsidkares beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet beräknas enligt bestämmelserna i NärSkL genom att från den skattepliktiga inkomsten dra av kostnaderna för att förvärva den. Resultatet fördelas som företagarens beskattningsbara förvärvs- och kapitalinkomst utifrån nettoförmögenheten i näringsverksamheten. För verksamheten inlämnas skattedeklarationen för näringsverksamhet (5).
Näringsidkaren deklarerar vårdarvodet och alla de kostnadsersättningar som välfärdsområdet betalat som sin omsättning.
Faktiska kostnader enligt bokföringen som hänför sig till familjevården ska deklareras som näringsverksamhetens kostnader. En familjevårdare som verkar som näringsidkare kan inte som sådan som kostnad dra av den kostnadsersättning som utbetalas av välfärdsområdet, utan kostnaderna dras alltid av som faktiska kostnader enligt samma princip som i kapitlen 2.5.3 och 2.5.4 i denna anvisning gällande familjevårdarens rätt att dra av kostnader för förvärv av inkomst. Avdragbara kostnader är således de faktiska kostnader som hänför sig till personen i familjevård och dessutom övriga kostnader som hänför sig till utövandet av näringsverksamhet, till exempel bokföringskostnader.
3.5 Transportkostnader
3.5.1 Avdrag av resekostnader
En enskild näringsidkare kan inte betala ut skattefria resekostnadsersättningar till sig själv. Faktiska bilkostnader på grund av resor som hänför sig till familjevårdararbetet är däremot avdragbara som kostnader för förvärvande och bibehållande av inkomst i näringsidkarens beskattning. I Skatteförvaltningens anvisning Avdrag av rörelseidkares och yrkesutövares samt jordbruksidkares resekostnader behandlas avdrag för resekostnader mer ingående.
3.5.2 Fordon som hör till privathushållet
Rätten att dra av fordonskostnader för familjevårdare bestäms enligt huruvida familjens bil används mer för privata körningar eller för körningar som anknyter till familjevården. Bilen hör inte till näringsverksamhetens förvärvskälla om det körs mer privatkörningar med den än körningar som anknyter till familjevård. Om familjens privata bil då används för resor som hänför sig till familjevården har en familjevårdare som verkar som näringsidkare rätt att i sin beskattning dra av kostnaderna för resor som hänför sig till familjevården som ett tilläggsavdrag enligt NärSkL 55 §.
Bilkostnaderna som införts i företagets bokföring och tilläggsavdraget som görs i skattedeklarationen för näringsverksamhet kan sammanlagt motsvara högst det maximibelopp som årligen fastställs enligt den skattefria kilometerersättningen för löntagare. Familjevårdaren ska föra körjournal över körningarna eller på begäran ge en annan tillförlitlig utredning av körningarna.
Tilläggsavdrag beviljas inte om familjevårdaren inte kan utreda det totala antalet kilometer som körts med bilen och hur körningarna fördelas mellan privata körningar och körningar för familjevård. Då kan man i regel som kostnad dra av ett kilometerspecifikt belopp i euro i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om storleken av resekostnadsavdrag som ges varje år.
3.5.3 Fordon som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla
Då det gäller familjevårdare som verkar som näringsidkare bestäms rätten att dra av fordonskostnader enligt huruvida familjens bil används mer för privata körningar eller för körningar som anknyter till familjevården. På basis av NärSkL 53 § hör ett fordon till näringsverksamhetens förvärvskälla om den uteslutande eller huvudsakligen används i näringsverksamheten.
Frågan om en bil eller annat fordon hör till näringsverksamhetens förvärvskälla avgörs enligt antalet körda kilometer. Om mer än hälften av körningarna hänför sig till näringsverksamheten hör bilen till näringsverksamhetens förvärvskälla. Körjournal ska föras över körningarna.
När familjevårdarens fordon huvudsakligen används för körningar inom näringsverksamheten dras resekostnaderna av enligt bokföringens faktiska kostnader. Kostnaderna för privatkörningar får då inte dras av från näringsverksamhetens inkomst. Den andel av bilkostnaderna i bokföringen som svarar mot de privata körningarna läggs till i inkomsterna av näringsverksamheten på skattedeklarationen. De privata körningarnas andel räknas ut i skattedeklarationen så att man dividerar bilkostnadernas totalbelopp och den årliga avskrivningen på bilen med antalet kilometer som körts med bilen och multiplicerar resultatet med antalet kilometer som enligt körjournalen har körts privat.
Om de faktiska kostnaderna inte har antecknats i bokföringen och familjevårdaren inte kan lägga fram en tillförlitlig kalkyl över kostnaderna som uppstått kan man i regel som kostnad dra av ett belopp i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om resekostnadsavdrag. Förutsättningen för att kunna dra av kostnaderna är att antalet körningar har utretts och att kostnader uppstått.
3.6 Startpeng
I samband med att verksamheten inleds kan familjevårdarföretagaren ha möjlighet att ansöka om och få startpeng. Startpengen är skattepliktig inkomst för mottagaren. Betalaren verkställer förskottsinnehållningen på den och anmäler prestationen till inkomstregistret. Startpengen ska inte läggas till familjevårdarens omsättning eller som annan inkomst.
ledande skattesakkunnig Tero Määttä
överinspektör Minna Palomäki