Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet

I denna anvisning behandlas inkomstbeskattning av personer som kommer till Finland från utlandet för att arbeta. Avsnitten 2.2.2 (Rättelse av källskatt) och 7.1.4 (Åligganden för den som ska uppbära källskatt) har preciserats.

1 Allmänt

Den som kommer till Finland från utlandet för att arbeta ska i princip betala skatt i Finland på den lön som erhålls för arbetet. Beskattningen av lön för arbete i Finland påverkas av hur lång vistelsen i Finland är och huruvida arbetsgivaren är finländsk eller utländsk. Vidare kan internationella avtal begränsa Finlands beskattningsrätt.

Den som kommer till Finland för att arbeta är antingen allmänt eller begränsat skattskyldig i Finland. Enligt 9 § i inkomstskattelagen (1992/1535, ISkL) är personer som är bosatta i Finland och utomlands bosatta personer som vistas i över sex månader i Finland allmänt skattskyldiga. De begränsat skattskyldiga omfattar personer som är bosatta utomlands och personer som vistas i Finland högst sex månader. (ISkL 11 § 1 mom.). Närmare information om allmän och begränsad skattskyldighet ges i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet samt boende enligt skatteavtal – fysiska personer.

I denna anvisning behandlas beskattningen av både allmänt skattskyldiga och begränsat skattskyldiga utlänningars löneinkomster från Finland i Finland samt vissa arbetsgivarskyldigheter i anslutning till löneutbetalningen. Arbetstagarens sjukförsäkringspremie och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringspremier och -avgifter i internationella arbetssituationer. För beskattningen av så kallade nyckelpersoner som kommer till Finland från utlandet redogörs i anvisningen Beskattning av nyckelpersoner. Beskattning av au pair som kommer från utlandet beskrivs i anvisningen Som au pair från utlandet till Finland. Skatteförvaltningens ställningstagande Beskattningen av kostnader och etableringstjänster som betalats av arbetsgivaren i internationella arbetssituationer behandlar beskattningen av kostnadsersättningar till utsända arbetstagare (även utsända från utlandet till Finland). Arbetsgivarens anmälningsförfarande beskrivs närmare i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

2 Beskattning av begränsat skattskyldigas löneinkomst

2.1 Skattskyldighet enligt finsk lag

Begränsat skattskyldiga är skattskyldiga i Finland endast för inkomster från Finland. 

Enligt 10 § 4 punkten i inkomstskattelagen är inkomst som förvärvats i Finland annan inkomst än löneinkomst som intjänats i arbete hos ett offentligt samfund om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning. Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556). Huruvida hälften av arbetet har utförts i Finland beräknas enligt den faktiska arbetstiden under löneutbetalningsperioden. Om längden på arbetsdagarna varierar, beräknas det vid behov enligt de utförda arbetstimmarna om arbetet huvudsakligen har utförts i Finland.

HFD 1994-B-556

Det finländska bolaget X som använde långtradare för landsvägstransporter från Finland via Sverige, Norge och Danmark till Tyskland sysselsatte förare som bodde i Sverige och var begränsat skattskyldiga i Finland. De aktuella transporterna från Finland till Tyskland tog cirka en vecka. Av denna tid tog körningarna i Finland i medeltal cirka en dag per vecka. Lön utbetalades varannan vecka. På basis av lönerna som bolaget utbetalade till de aktuella förarna skulle källskatt och arbetsgivarens socialskyddsavgift erläggas endast för den tid då förarna under löneutbetalningsperioden på två veckor utfört arbete för bolaget uteslutande eller huvudsakligen i Finland. Löneutbetalningsår 1984–1989 Röstning 3–2.

Lön för semestertid och semesterersättning utgör inkomst från Finland till den del som rätten till semester intjänats under en sådan tidsperiod under vilken lönen har betalats från Finland. Lön för sjuktid är inkomst från Finland till den del som en person skulle ha arbetat i Finland om den inte hade blivit sjukskriven. Hela lönen för sjuktid anses i princip vara lön från Finland. Inkomsten betraktas däremot inte som inkomst från Finland om en person med hänvisning till exempelvis arbetsavtal eller arbetsschema kan visa att avsikten har varit arbeta (eller att personen sannolikt skulle ha arbetat) över hälften av löneutbetalningsperioden utanför Finland.

Arbetsgivare i Finland är utöver företag som är registrerade i Finland även utländska företags fasta driftställen i Finland samt utländska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland. Lön från ett sådant företag utgör inkomst som enligt inkomstskattelagen förvärvats i Finland om arbetet uteslutande och huvudsakligen utförts Finland. Också en begränsat skattskyldig arbetstagares löneinkomst är då skattepliktig i Finland.

Med utländsk arbetsgivare avses arbetsgivare som inte anses vara finländska eller härvarande på det sätt som framgår ovan. Lönen beskattas inte i Finland, om en begränsat skattskyldig arbetar för en utländsk arbetsgivare i Finland. Ett undantag utgör löneinkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare från vissa stater (ISkL 10 § 4 c punkten). För beskattningen av utländska hyrda arbetstagare redogörs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland.

Beskattningen av inkomst som förvärvas av begränsat skattskyldiga regleras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, s.k. källskattelagen, KällskatteL). I fråga om en begränsat skattskyldig uppbärs som slutlig skatt en källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet. Alternativt kan beskattningen för en begränsat skattskyldig på ansökan verkställas på samma sätt som för personer bosatta i Finland, dvs. progressivt enligt beloppet av de totala inkomsterna i enlighet med lagen om beskattningsförfarande (1558/1998, BFL).

2.2 Källbeskattning av löneinkomster

2.2.1 Allmänt

Arbetsgivare i Finland innehåller källskatt på lönen i samband med utbetalningen. Källskatten är den slutliga skatten och uppgår till 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Källskattepliktig inkomst omfattar även naturaförmåner som värderas enligt ett beslut från Skatteförvaltningen.

Innan skatt uppbärs får utbetalaren göra ett källskatteavdrag på det totala beloppet av kontantlönen och naturaförmånerna. Från den totala inkomsten görs ett avdrag om 510 euro per månad, om 35 procent i källskatt uppbärs på inkomsten vid debitering av källskatt. Vad gäller inkomst som flutit in under kortare tid än en månad uppgår avdraget till 17 euro per dag. Avdragsbeloppet uppgår dock högst till inkomstbeloppet. En förutsättning för avdraget är att den skattskyldige visar upp ett källskattekort för betalaren av prestationen (KällskatteL 6 §).

Källskatteavdrag beviljas inte på fondandel som utbetalas eller överskott som delas ut till medlemmar från en personalfond eller arvode till styrelseledamot eller medlem i något annat förvaltningsorgan.

Om en begränsat skattskyldig arbetstagare är försäkrad i Finland betalas arbetsgivares socialskyddsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie på det belopp från vilket källskatteavdrag ännu inte har gjorts.

Källskattekortet är skattemyndighetens anvisning om debitering av källskatt för den som erlägger betalningen. Inkomsttagaren som kommer till Finland från utlandet ansöker om ett källskattekort med blanketten 5057r (Ansökan om källskattekort, skattekort, förskottsskatt eller skattenummer för begränsat skattskyldig). Källskatteavdraget och exempelvis lättnader som enligt vissa förutsättningar beviljas studerande kräver en anteckning i källskattekortet.

Om inkomsttagaren inte visar upp ett källskattekort, ska utbetalaren på annat sätt försäkra sig om att för anmälan till inkomstregistret få uppgifter om bland annat arbetstagarens födelsedatum och adress i utlandet samt person- och skattebeteckning i hemstaten.

Arbetsgivaren ska lämna uppgifterna om de betalda prestationerna till inkomstregistret och ge inkomsttagaren en verifikation. Anmälan till inkomstregistret i internationella situationer beskrivs i anvisningen om Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

2.2.2 Rättelse av källskatt

Ibland uppvisas ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad först när lönen eller arbetsersättningen redan har betalats. I detta fall kan utbetalaren rätta debiteringen i samband med en senare betalning samma år. Om betalaren inte har rättat källskattebeloppet kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen (KällskatteL 11 § 2 mom.). Återbäring av källskatt söks med blankett 6166r (”Ansökan om återbäring av finsk källskatt på annan inkomst än dividend-, ränte- och royaltyinkomst”).

Arbetsgivaren kan på arbetstagarens lön ha verkställt en förskottsinnehållning om 60 procent på grund av att arbetstagaren inte uppvisat ett skattekort för arbetsgivaren. Om arbetstagaren uppvisar ett källskattekort för arbetsgivaren först efter att lönen betalats ut, kan arbetsgivaren rätta beloppet av den debiterade skatten. Arbetsgivaren ska också rätta de uppgifter som lämnats till inkomstregistret. Om utbetalaren inte rättar skattebeloppet, kan arbetstagaren ansöka om återbäring av en grundlöst debiterad skatt hos Skatteförvaltningen.

2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig

Sedan 2014 kan en begränsat skattskyldig yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas en begränsat skattskyldig på samma sätt som stadigvarande bosatta i Finland. En begränsat skattskyldig kan yrka på att en progressiv beskattning av förvärvsinkomsterna ska verkställas (bortsett från dividender) i stället för källbeskattning, om mottagaren är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om mottagaren är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet. (KällskatteL 13 § 1 mom. 6 punkten)

För progressiv beskattning ska den begränsat skattskyldiga ansöka om skattekort för begränsat skattskyldiga hos skattebyrån och lämna detta till den som utbetalar prestationen. Ansökan om skattekort lämnas med blankett 5057r. Till blanketten ska fogas ett yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (blankett Veroh 6148r). I ansökan uppges alla inkomster som förvärvats i Finland, förvärvsinkomster som beskattas i hemviststaten samt avdrag som hänför sig till dessa inkomster.

Finland beskattar endast inkomster från Finland, men för fastställandet av skatt på förvärvsinkomst beaktas även en prestation som grundar sig på lön, pension och socialskydd som i Finland skulle beskattas som förvärvsinkomst och som erhållits

1. någon annanstans än i Finland, och som är skattepliktig inkomst i den skattskyldiges hemviststat, eller
2. i Finland, och som inte kan beskattas till följd av ett skatteavtal (KällskatteL 14 §).

Ovan nämnda inkomster som förvärvats på annat håll än i Finland är inkomster som förvärvats i hemviststaten eller en tredje stat och för vilka personen är skattskyldig i sin hemviststat.

Om en person bor i en EES-stat eller innehar ett uppehållstillstånd som avses i forskardirektivet, beaktas inte de ovan nämnda inkomsterna vid beräkning av beloppet av skatten som betalas på inkomsterna från Finland, om nettoförvärvsinkomsten från Finland är minst 75 procent av det totala beloppet av samtliga förvärvsinkomster från både Finland och utlandet. För tillämpningen av denna regel ska personen för Skatteförvaltningen visa upp ett av skattemyndigheten i hemviststaten utfärdat intyg över inkomsterna och avdragen från dessa under skatteåret (KällskatteL 14 § 5 mom.)

På basis av ett skattekort för begränsat skattskyldiga verkställs en förskottsinnehållning på prestationen i enlighet med procenten som anges på skattekortet. Progressiv skatt på förvärvsinkomst beräknas enligt inkomstskatteskalan och den genomsnittliga kommunala skattesatsen. Bland annat kostnader för resor mellan hemmet och arbetsplatsen samt kostnader för inkomstens förvärvande kan beaktas som avdrag. Skatteprocenten påverkas således av inkomst- och utgiftsbeloppen.

Utöver skatt tar arbetsgivaren ut socialskyddsavgifter och försäkringspremier på lönen, om en person inte har ett intyg där det framgår att personen är försäkrad i något annat land än Finland eller om inte något annat undantag som gäller försäkringsskyldigheten ska tillämpas. Sjukförsäkringspremier och sjukförsäkringsavgifter beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgifter i internationella arbetssituationer.

Om progressiv beskattning tillämpas för en begränsat skattskyldig, får personen på samma sätt som allmänt skattskyldiga en förhandsifylld skattedeklaration följande år. I denna uppges inkomsterna och avdragen som ligger till grund för beskattningen samt slutresultatet av beskattningen (debitering eller återbäring). Den skattskyldiga ska kontrollera de förhandsifyllda uppgifterna och korrigera skattedeklarationen, om de förhandsifyllda uppgifterna är bristfälliga eller felaktiga.

Om en begränsat skattskyldig inte har ansökt om progressiv beskattning för förskottsinnehållningen och källskatt uppburits på lönen, kan personen även ansöka om progressiv beskattning i efterhand genom att lämna in skattedeklarationen. I skattedeklarationen uppges förutom förvärvsinkomsterna från Finland även uppgifter om skattepliktiga förvärvsinkomster och avdrag från dessa under samma år i hemviststaten.

2.4 Resekostnadsersättningar

Till begränsat skattskyldiga löntagare kan man betala vissa resekostnadsersättningar skattefritt under samma förutsättningar i inkomstskattelagen som till allmänt skattskyldiga löntagare (KällskatteL 4 §).

Förutsättningen för skattefrihet för ersättningar som ska betalas till begränsat skattskyldiga löntagare är att löntagaren arbetar på ett särskilt arbetsställe i Finland. Till personer som kallats för ett kortvarigt uppdrag till Finland, till exempel en föreläsare eller en expert, eller en person som arbetar på en byggarbetsplats kan således resekostnadsersättningar utbetalas utan att uppbära källskatt enligt en reseräkning eller motsvarande utredning av kostnaderna som till en allmänt skattskyldig.

Innan källskatt debiteras får dock inte avdrag för andelen av icke-ersatta kostnader dras av på det sätt som möjliggörs enligt 15 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, L om förskottsuppbörd). Om löntagaren däremot ansökt om ett skattekort för progressiv beskattning av begränsat skattskyldiga, kan arbetsgivaren iaktta reglerna i lagen om förskottsuppbörd.

Det finns däremot inga förutsättningar för skattefri ersättning av kostnader, om en begränsat skattskyldig som huvudsyssla är sysselsatt på en egentlig arbetsplats i Finland, till exempel ett företag, ett ämbetsverk eller en produktionsanläggning. Detsamma gäller för studeranden och praktikanter som inte har en egentlig arbetsplats någon annanstans. Även i dessa situationer kan skattefri ersättning av kostnader utgå för arbetsresor från den egentliga arbetsplatsen till ett särskilt ställe där arbetet utförs.

Ersättningar för kostnader för arbetsresor behandlas närmare i anvisningen Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

2.5 Källskatt på arbetsersättning

En arbetsersättning som erhålls av en begränsat skattskyldig fysisk person som kommer från utlandet till Finland är i princip underkastad en källskatt på 35 procent (KällskatteL 7 § 1 mom. 1 punkten). Efter behov är det möjligt att ansöka om ett källskattekort för arbetsersättningen. Det är möjligt att göra källskatteavdrag från inkomst med ett källskattekort.

Den som betalar arbetsersättning ska alltid ta ut källskatt om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Källskatt ska också tas ut om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett källskattekort och arbetsersättningen har betalats för byggnadsarbete, installations- eller sammansättningsarbete, transportarbete eller städ-, omsorgs- eller vårdarbete som uteslutande eller huvudsakligen utförts i Finland (KällskatteL 10 e § 2 mom.).

Om Finland har ingått ett skatteavtal med inkomsttagarens hemviststat, hindrar skatteavtalet vanligen beskattning av arbetsersättning i Finland, om inte verksamheten bedrivs från ett fast driftställe i Finland. Betalaren ska alltid lämna en anmälan till inkomstregistret om arbetsersättning som betalats till en fysisk person, oavsett om källskatt uppbärs på ersättningen eller inte.

Om en begränsat skattskyldig fysisk person bedriver sin verksamhet i Finland från ett fast ställe, ska betalaren ta ut källskatt på arbetsersättningen om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Mer information om beskattningen av begränsat skattskyldiga fysiska personer som bedriver verksamhet i Finland finns i följande Skatteförvaltningens anvisningar: Arbetsersättning till utländskt företag och Inkomstbeskattning hos utländska rörelseidkare och yrkesutövare i Finland.

2.6 Beskattning av föreläsningsarvoden

Ersättning för en föreläsning vid ett arrangemang som anordnats av någon annan betraktas i princip som lön förvärvad i Finland, inte arbetsersättning (L om förskottsuppbörd 13 §). Personligt föreläsnings- eller föredragsarvode är skattepliktig löneinkomst för en föreläsare, oavsett om föreläsaren står i arbets- eller tjänsteförhållande till den som betalar arvodet. Källskatt ska således oftast uppbäras, även om inkomsttagaren har en egen firma utomlands. På basis av lärarartikeln i ett skatteavtal kan dock en föreläsare vara berättigad till lättnad i Finland.

Om en föreläsning hålls av en representant för ett företag som allmänt och känt bedriver utbildnings- och föreläsningsverksamhet, utgör dock arvodena som utbetalas av evenemangsarrangören till detta företag arbetsersättning till företaget.

Beskattningen av föreläsningsarvoden behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av högskoleanställda i internationella situationer och Lön och arbetsersättning i beskattningen.

3 Beskattning av allmänt skattskyldigas löneinkomst

I fråga om en person som kommer till Finland för att arbeta mer än sex månader utan avbrott beskattas förvärvsinkomsterna progressivt på samma sätt som för stadigvarande bosatta i Finland. Förfarandet är detsamma om det anses att personens stadigvarande bo och hemvist är i Finland (ISkL 11 § 1 mom.). Utbetalaren verkställer förskottsinnehållningen i enlighet med skattekortet som ansöks hos skattebyrån. Innehållningen är 60 procent, om inget skattekort visas upp. Den som utbetalar inkomsten lämnar in en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret på samma sätt som i fråga om stadigvarande bosatta i Finland.

Om det är osäkert huruvida perioden stannar längre än sex månader, beviljas först ett källskattekort eller ett skattekort för begränsat skattskyldiga. Ett normalt skattekort beviljas, om tidsgränsen säkert överskrids. Tidsfristen på sex månader är inte bunden till ett kalenderår. Om en person vistas i Finland t.ex. 15.8 – 15.2 är personen allmänt skattskyldig. Tillfällig frånvaro hindrar inte att betrakta vistelsen som oavbruten.

4 Inverkan av skatteavtal

Skatteavtal som Finland har ingått med olika stater kan begränsa den ovan beskrivna beskattningsrätt som Finland har enligt sin nationella lagstiftning.

4.1 Bestämmelser i skatteavtal om beskattning av löneinkomst

Enligt skatteavtal ska löneinkomst beskattas i arbetstagarens hemviststat enligt skatteavtalet. Om arbetet däremot utförs i en annan stat, kan löneinkomsten beskattas i arbetsstaten. Det innebär att Finland kan beskatta löneinkomsten av en person som arbetar i Finland till den del som inkomsten hänför sig till arbete som utförts i Finland, även om personens hemviststat enligt skatteavtal är den andra avtalsslutande staten.

Skatteavtalen innehåller visserligen en så kallad mekanikerregel, enligt vilken det endast är hemviststaten som har rätt att beskatta löneinkomsten om vissa villkor uppfylls. Finland beskattar inte lön från en utländsk arbetsgivare under ett år då samtliga av följande förutsättningar uppfylls:

• arbetstagaren vistas i Finland under en period eller perioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en period av 12 konsekutiva månader, ett kalenderår eller ett skatteår
• den arbetsgivare som betalar ersättningen eller för vars räkning ersättningen betalas har inte hemvist i Finland
• ersättningen belastar inte som en utgift ett fast driftställe eller ett fast ställe som arbetsgivaren har i Finland.

Vid beräkning av huruvida antalet vistelsedagar överskrider 183 dagar räknas alla dagar som arbetstagaren vistats i Finland med i vistelsedagarna, oavsett vistelseorsak. Sådan vistelse i Finland som orsakas av att arbetstagaren insjuknat räknas inte med i vistelseperioden i Finland, om arbetstagaren på grund av sjukdomen inte kan lämna Finland och arbetet i övrigt skulle ha uppfyllt villkoren för mekanikerregeln. (Artikel 15 i kommentaren till OECD:s modellavtal för skatteavtal)

Definitionerna av mekanikerregeln varierar beroende på skatteavtal och därför ska man kontrollera innehållet i det skatteavtal som ska tillämpas i varje enskilt fall. Bland annat den period under vilken överskridning av 183 granskas varierar beroende på skatteavtal.

4.2 Andra bestämmelser i skatteavtal

Det nordiska skatteavtalet innehåller särskilda bestämmelser om beskattning av gränsgångare. Bestämmelserna om gränsgångare kan tillämpas på löneinkomst då personen bor i en kommun med landgräns mellan Finland och Sverige eller Finland och Norge och arbetar i en motsvarande kommun i den andra staten. Närmare information om beskattning av gränsgångare finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av gränsgångare.

Inkomsten av utländska hyrda arbetstagare som kommer till Finland är enligt ISkL inkomst i Finland. På grund av bestämmelser i skatteavtal får Finland ändå inte beskatta inkomst av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare såvida det inte är särskilt tillåtet enligt skatteavtalet. Närmare information om detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning.

En del skatteavtal innehåller bestämmelser som begränsar arbetsstatens beskattningsrätt om arbetet utförs av studerande, praktikanter, lärare eller forskare. Mer information om detta finns i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av studerande och praktikanter i internationella situationer och Beskattning av högskoleanställda i internationella situationer.

Arvode som har uppburits för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan utgör inkomst som förvärvats i Finland. Det har ingen betydelse huruvida arbetet har utförts i Finland eller utomlands (ISkL 10 § 4 a punkten). Vanligen begränsar skatteavtal inte Finlands beskattningsrätt, men det finns undantag. En redogörelse för beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer även i internationella situationer finns i anvisningen Beskattningen av arvoden till medlemmar i förvaltningsorgan och till verkställande direktörer, kapitel 12.

5 Flyttnings- och resekostnader

Arbetstagarens flyttnings- och resekostnader som anknyter till flyttningen är i regel levnadskostnader som arbetsgivaren inte kan ersätta skattefritt. Enligt ISkL 69 c § är dock de flyttnings- och resekostnader för arbetstagaren och hens familjemedlemmar som arbetsgivaren betalar skattefria till 50 %. En förutsättning för den partiella skattefriheten är att flyttningen äger rum på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe. Enligt regeringens proposition (RP 24/2019) anses flyttningen ske på grund av placeringen av arbetstagarens arbetsställe alltid när arbetstagaren flyttar från utlandet till Finland för att arbeta i Finland.

De flyttningskostnader som avses i bestämmelsen är de kostnader som direkt anknyter till flyttningen, och är exempelvis kostnader för packning, uppackning och transport. Resekostnader som direkt anknyter till flyttningen anses vara resor mellan den gamla och nya bostaden i samband med flyttningen.

Arbetsgivaren ska i regel betala kostnaderna direkt till tjänsteleverantören. Om arbetsgivaren betalar pengar till arbetstagaren för flyttningen utgör prestationen lön för arbetstagaren. Arbetsgivaren kan dock mot faktura eller betalningsverifikat partiellt skattefritt ersätta sådana direkta flyttningskostnader som arbetstagaren helt eller delvis betalat själv. Verifikaten ska fogas till arbetsgivarens bokföring.

ISkL 69 c § gäller endast situationer där arbetsgivaren ersätter kostnader. Rätten att dra av de flyttnings- och resekostnader i anknytning till flyttningen som arbetstagaren själv betalat har inte vidgats. Sådana kostnader som arbetstagaren betalat är icke-avdragbara levnadskostnader då arbetstagaren flyttar till en annan ort eller ett annat land när arbetsavtalsförhållandet börjar. Flyttnings- och resekostnader är icke-avdragsgilla levnadskostnader också i de fall att arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på eget initiativ söker sig till en annan ort eller ett annat land.

Enlig beskattnings- och rättspraxis har arbetsgivaren haft möjlighet att skattefritt ersätta flyttningskostnader om arbetstagaren under arbetsavtalsförhållandet på chefens förordnande eller för att bevara sin arbetsplats har varit tvungen att flytta till en annan ort på grund av arbetsplatsens placering. Också i centralskattenämndens avgörande CSN 10/2006 ansågs det inte att en ersättning av kostnaderna för en flyttning i arbetsgivarens intresse var skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren under de omständigheter som rådde. Lagändringen ovan gäller inte i dessa situationer. I dessa situationer kan arbetstagaren fortfarande dra av flyttningskostnaderna som kostnader för förvärvande av inkomst, om arbetsgivaren inte ersätter dem.

6 Specialgrupper

6.1 Artister

I Finland beskattas begränsat skattskyldiga artister endast för sina inkomster från Finland. Dessa inkomster omfattar förutom inkomster från Finland även inkomst som har förvärvats genom en artists personliga verksamhet i Finland eller ombord på ett finskt fartyg (ISkL 10 § 4 b punkten). Med personlig verksamhet avses till exempel att en artist personligen uppträder i Finland. 

På en prestation som utbetalats till en artist uppbärs en källskatt på 15 procent (KällskatteL 7 § 5 punkten). En person som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan yrka på att de kostnader som har en direkt ekonomisk anknytning till ersättningen dras av från ersättningen. I detta fall får personen ett skattekort där en progressiv källskatt räknats ut. Med hjälp av källskatteräknaren kan man i förväg kontrollera om detta alternativ är förmånligare än en källskatt på 15 procent. (KällskatteL 7 a §)

En begränsat skattskyldig kan också yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. I detta fall beskattas den begränsat skattskyldiga på samma sätt som fast bosatta personer i Finland (läs mer i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

Mer information om beskattningen av uppträdande artister finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av uppträdande artister i internationella situationer.

6.2 Internationell trafik

6.2.1 Allmänt

Enligt 13 § i inkomstskattelagen är en begränsat skattskyldig person som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning. Bestämmelsen i inkomstskattelagen 13 § tillämpas på allt arbete som har utförts ombord på ett fartyg eller en luftfarkost och arbete som har direkt samband detta arbete och som utförs någon annanstans än ombord på fartyget. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls.

När en utomlands bosatt person arbetar på ett finskt fartyg i internationell trafik (till exempel som sjöman, flygvärdinna eller flygare), kan skatteavtal dock begränsa Finlands beskattningsrätt. Enligt skatteavtalen har hemstaten för arbetsgivarföretaget eller den stat där företaget har sin faktiska ledning den primära beskattningsrätten. Enligt vissa skatteavtal kan den stat under vars flagg ett fartyg seglar (flaggstat) ha beskattningsrätt.

6.2.2 Sjömän

En sjöman kan bli tvungen att betala skatt till Finland, om sjömannen har inkomster från Finland eller ett finländskt fartyg. I sådana fall ska personen betala skatt i Finland på den löneinkomst som förvärvats på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning (ISkL 13 §).

Om arbetet utförs på ett finländskt fartyg, betalas en källskatt som är 35 procent av lönen. Den finländska arbetsgivaren tar ut källskatten i samband med löneutbetalningen. Innan lönen tas ut drar arbetsgivaren av 510 euro i månaden eller 17 euro per dag från lönen, om källskattekortet innehåller en anteckning om avdrag.

En begränsat skattskyldig sjöman kan yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. Personen har då även rätt till exempelvis sjöarbetsinkomstavdrag (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning  finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

Vid ansökan om källskattekort eller begränsat skattskyldigs skattekort kontrollerar skattebyrån ett eventuellt skatteavtals inverkan på beskattningen och gör en anteckning om undantagande i skattekortet. Skatt på löner till sjömän från till exempel Nederländerna och Ryssland betalas endast till hemstaten.

I fråga om lön från arbete på ett fartyg eller en luftfarkost i internationell trafik ger skatteavtalen i allmänhet arbetsgivarföretagets hemstat eller staten där företagets faktiska ledning verkar den primära beskattningsrätten. Enligt det nordiska avtalet har dock ett fartygs flaggstat rätt att beskatta inkomst från fartyg. Om till exempel en person som bor i Sverige arbetar som sjöman på ett fartyg som seglar under finsk flagg, beskattas inkomsten som förvärvas på fartyget i Finland. I fråga om inkomst från arbete på fiske-, sälfångst- eller valfångstfartyg har dock arbetstagarens hemviststat exklusiv beskattningsrätt.

Enbart vistelse ombord betraktas inte som vistelse i Finland så att personen skulle anses ha sin hemvist i Finland.

6.2.3 Flygpersonal

Om en person arbetar för ett finländskt flygbolag, beskattas lönen i Finland. Om arbetstagaren inte bor i Finland tar den finländska arbetsgivaren ut en källskatt på 35 procent av lönen.

Ett undantag utgör luftfartygsanställda som är bosatta i andra nordiska länder. Enligt det nordiska skatteavtalet beskattas deras inkomst endast i hemviststaten. Om till exempel en person som bor i Danmark arbetar som flygvärdinna i ett finländskt flygbolags tjänst, betalas skatt på lönen endast till Danmark.

I samtliga fall lönar det sig att ansöka om ett finskt skattekort eller ett källskattekort för arbetsgivaren. I fråga om de anställda inom flygtrafik som har hemvist i de nordiska länderna antecknas undantagande från skatt i skattekortet. För övriga görs i skattekortet en anteckning om källskatteavdrag som uppgår till 510 euro per månad eller 17 euro per dag.

En begränsat skattskyldig kan också yrka på progressiv beskattning av sina förvärvsinkomster i stället för källbeskattning. Personen har då rätt till exempelvis vissa avdrag (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

6.2.4 Fordonsförare

Om en begränsat skattskyldig person i Finland arbetar som fordonsförare i ett finländskt transportföretags tjänst och gör arbetskörningar i flera olika länder, beskattas löneinkomsten i Finland endast i det fall att arbetet uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland under löneutbetalningsperioden. Arbetet har huvudsakligen utförts i Finland när mer än hälften av arbetet under löneutbetalningsperioden har utförts i Finland (HFD 1994-B-556).

Arbetsgivare tar ut en källskatt på 35 procent av lönen. Det lönar sig i vilket som helst fall för arbetstagaren att ansöka om ett skattekort från skattebyrån. I skattekortet kan en anteckning om källskatteavdrag göras (510 euro/månad eller 17 euro/dag). Även arbetsgivaren kan lämna en ansökan om källskattekort.

En arbetstagare har rätt att ansöka om progressiv beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande enligt samma grunder som gäller för begränsat skattskyldiga arbetstagare (mer information om kriterierna för och förfarandet vid progressiv beskattning finns ovan i avsnitt 2.3 Progressiv beskattning av en begränsat skattskyldig).

En utländsk fordonsförare som arbetar i ett finländskt transportföretags tjänst och som inte har en bostad i Finland betraktas inte som allmänt skattskyldig i Finland enbart på basis av att föraren fortlöpande kör långtradare i Finland.

Övernattningar i Finland kan göra att föraren blir allmänt skattskyldig i Finland på basis av vistelsens längd. I dessa fall betraktas dock inte Finland som förarens hemviststat enligt skatteavtalet, om föraren inte har en stadigvarande bostad här.

6.3 Diplomater och personer som arbetar för vissa internationella organisationer

Utlänningar som i Finland arbetar i internationella organisationers tjänst eller utländska diplomater som arbetar i Finland är skyldiga att betala skatt endast för andra löner som har erhållits här för någon annan befattning i Finland (ISkL 12 § 1 mom.). Förutsättningen för att 12 § i inkomstskattelagen kan tillämpas är att personen som arbetar vid ett främmande lands beskickning inte är en finsk medborgare. Bestämmelsen tillämpas således också när en person som arbetar vid en beskickning är medborgare i något annat land än den stat vars beskickning det är fråga om.

Särskild omfattning av skattskyldighet gäller för utländsk medborgare som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul. Det samma gäller en utländsk medborgare som arbetar i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen. Med dessa organisationer jämställs enligt finansministeriets bestämmelse även ett antal betydande internationella organisationer eller organ som framlagts av utrikesministeriet.

De särskilda begränsningarna av skattskyldigheten gäller även de ovan nämnda personernas familjemedlemmar och enskild tjänstepersonal, om dessa inte är finska medborgare.

Beskattningen av diplomater och anställda i internationella organisationer beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av löneinkomst från internationella organisationer, EU eller staters beskickningar (publiceras senare under 2023).

7 Finländska arbetsgivares skyldigheter och förfarande

7.1 Begränsat skattskyldig arbetstagare

7.1.1 Bokförings- och anteckningsskyldighet

Enligt 8 § i statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (1355/2016) ska en bokföringsskyldig som är skyldig att ta ut källskatt ha en lönebokföring över de betalningar som avses i källskattelagen. Andra än bokföringsskyldiga prestationsbetalare som är skyldiga att ta ut källskatt ska föra anteckningar om de källskattepliktiga betalningarna (6 § i Skatteförvaltningen beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 16.8.2017/564).

De betalda lönerna och andra prestationerna ska tillräckligt specificerat framgå av bokföringen och anteckningarna. Den som betalar prestationen ska för varje löntagare och kalendermånad ha en enhetlig förteckning av vilken följande uppgifter framgår:

• Prestationsmottagarens fullständiga namn, yrke eller befattning, eventuell officiell identifieringskod i hemviststaten, födelsedatum samt adress i hemviststaten och Finland,
• källskatteprocent enligt prestationsslag (exempelvis lön, arbetsersättning, royalty),
• period under vilken lön eller annan prestation betalats,
• beloppet av utbetald kontantlön eller annan prestation,
• naturaförmåns värde i pengar,
• källskatteavdrag som på basis av källskattelagen 6 § gjorts från lönen eller avdrag som på basis av ett skatteavtal gjorts innan källskatt debiterats,
• belopp på vilket källskatt tagits ut,
• källskattebelopp,
• beloppet av den försäkrades arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie samt sjukförsäkringens sjukvårds- och dagpenningspremie som tagits ut hos arbetstagare, samt
• dagtraktamentena och beloppen av de ersättningar som betalats mot verifikation.

7.1.2 Betalning av uppburen källskatt

Den som är skyldig att ta ut källskatt ska betala källskatten senast den 12 dagen i kalendermånaden efter att skatten tagits ut. Anvisningar för betalning av skatter på eget initiativ som gäller betalning av källskatt.

Källskatten debiteras i hela cent. Om skatten på det källskattepliktiga belopp som en och samma utbetalare under en kalendermånad betalar till en och samma inkomsttagare uppgår till högst tio euro, uppbärs inte skatt (KällskatteL 9 § 3 mom.). Om skatten blir så låg behöver en arbetsgivare som sporadiskt utbetalar löner inte heller betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift.

Arbetsgivaren ska med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret lämna uppgifterna om löner till begränsat skattskyldiga, uttagen källskatt och betald arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Mer information om arbetsgivarens anmälningar finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

Enligt 9 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd är hushåll inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på betalningar som under kalenderåret har gjorts till samma mottagare, om betalningarnas belopp inte överstiger ett belopp om vilket stadgas genom förordning eller om betalningen inte hänför sig till närings- eller annan förvärvsverksamhet som betalaren bedriver. Denna bestämmelse tillämpas inte på löner som betalas till begränsat skattskyldiga. På dessa löner ska hushåll ta ut källskatt enligt 3 § i källskattelagen även om lönen är lägre än beloppet som nämns i förordningen om förskottsuppbörd.

7.1.3 Verifikation till inkomsttagaren

Betalaren ska ge inkomsttagaren en verifikation (KällskatteF 5 §). Av verifikationen ska framgå åtminstone inkomsttagaren, inkomstens belopp, karaktär och utbetalningsår, skattebeloppet, de uttagna försäkringspremierna samt betalarens namn. Det rekommenderas att verifikationen ges på engelska så att den är till större hjälp i inkomsttagarens hemviststat till exempel vid undanröjande av dubbelbeskattning. Samtidigt bör inkomsttagaren informeras om att det lönar sig att spara verifikationen för en eventuell skattedeklaration i hemviststaten. I länken nedan finns en verifikationsmall.

Verifikat till begränsat skattskyldig (Ersättning för arbete 6171r)

7.1.4 Åligganden för den som ska uppbära källskatt

Källskatt som inte tagits ut påförs den som är skyldig att uppbära källskatt (KällskatteL 8 § 1 mom. och 40 § 1 mom. i L om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL)). Om man inte har tagit ut källskatt på en källskattepliktig inkomst men i stället verkställt förskottsinnehållning, beaktas detta som avdrag från skatten (EgenBeskL 51 § 4 mom.). Skatteförhöjningen beräknas på differensen mellan den ouppburna källskatten och den verkställda förskottsinnehållningen.

Den som är skyldig att uppbära källskatt svarar för källskatten även när denne tillämpat skatteavtalets bestämmelse på fel sätt och därför inte uppburit källskatt. Källskattekortet skyddar en betalare som handlar i god tro.

En prestationsbetalare är inte ansvarig för källskatten, om betalaren har verkställt förskottsinnehållningen enligt det erhållna skattekortet och inte har vetat att löntagaren är begränsat skattskyldig (KällskatteL 17 § 3 mom.).

7.1.5 Endast naturaförmån

Ibland kan källskatt inte bäras upp på grund av att ingen kontantlön utbetalas till arbetstagaren, utan endast en naturaförmån ges. Den som ger förmånen ska uppge den skattepliktiga förmånen på anmälan om löneuppgifter och betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på naturaförmånen.

Arbetstagaren ska följande år i maj deklarera inkomsten i en skattedeklaration om inkomsten inte finns med i den förhandsifyllda skattedeklarationen (1 § i Skatteförvaltningens beslut om uppgifter som ska ingå i en skattedeklaration). Därefter debiteras källskatten hos arbetstagaren av Skatteförvaltningen.

De ovan nämnda skyldigheterna föreligger inte, om arbetet i Finland inte utförs till förmån för den som ger naturaförmånen och kostnaderna som orsakas av att förmånen ordnas inte belastar bokföringen hos den som ger förmånen, utan dessa faktureras den utländska arbetsgivaren som arbetstagaren samtidigt har.

7.1.6 Uttag av källskatt till för lågt belopp

Om en för låg källskatt har debiterats, kan den som är skyldig att bära upp källskatt höja beloppet i en senare debitering under samma kalenderår. Innehållningen av källskatt får dock inte utan mottagarens samtycke ökas med mer än tio procent av det belopp som härvid betalas (FörskUL 19 §).

7.1.7 Källskatt har uppburits på inkomst på vilken skatt inte ska betalas

Prestationsbetalaren kan ha innehållit källskatt grundlöst på sådan inkomst, på vilken skatt inte ska betalas eller på vilken källskatt inte ska innehållas till mer än vad ett internationellt avtal förutsätter eller uppbärandet av skatt kan annars vara felaktig. En sådan situation kan uppstå till exempel om ett källskattekort med en anteckning om källskattelättnad uppvisas först när lönen eller arbetsersättningen redan har betalats.

Om prestationsbetalaren har innehållit källskatt grundlöst, kan betalaren rätta till det uppburna källskattebeloppet genom att dra av överdebiteringen från kommande källskatter, om en prestation betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår. Om inga prestationer betalas ut till samma mottagare senare under samma kalenderår kan prestationsbetalaren återbetala den uppburna källskatten till mottagaren under samma kalenderår. Prestationsbetalaren kan inte rätta till felaktigt uppburen källskatt efter att kalenderåret byts.

Om prestationsbetalaren inte har rättat det uppburna källskattebeloppet kan mottagaren ansöka om återbäring av en källskatt som debiterats till ett för högt belopp hos Skatteförvaltningen med blankett 6166 (KällskatteL 11 § 2 mom.).

7.1.8 Begränsat skattskyldig arbetar i utlandet

Om en begränsat skattskyldig arbetar uteslutande eller huvudsakligen någon annanstans än i Finland är personen i regel inte skattskyldig för inkomsten i Finland. I detta fall behöver inte den finländska arbetsgivaren innehålla källskatt på lönen. Om arbetsgivaren kan verifiera att arbetstagaren är begränsat skattskyldig, behövs inte ett källskattekort. Även i detta fall ska arbetsgivaren anmäla uppgifterna till inkomstregistret, vilket innebär att arbetsgivaren ska hade uppgifter som behövs för anmälan.

Till skillnad från vad som nämns ovan är lön som betalas av en finländsk offentlig sammanslutning inkomst som förvärvats i Finland oavsett var arbetet utförs. En begränsat skattskyldig är skattskyldig för sådan lön i Finland. Löntagaren ska för betalaren uppvisa ett källskattekort så att betalaren kan beakta källskattelättnaden i källskattebeloppet.

På samma sätt är en begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen skattskyldig för arvoden som förvärvas för uppdrag som medlem i ett finskt samfunds eller en finsk sammanslutnings styrelse eller annat därmed jämförbart förvaltningsorgan. På arvodet uppbärs en källskatt på 35 procent.

Skatteavtal kan dock begränsa Finlands beskattningsrätt även i fråga om dessa inkomster. Betalaren kan enligt ett skatteavtal låta bli att uppbära källskatt eller uppbära källskatten till ett mindre belopp än 35 %, om inkomsttagaren före prestationen betalas uppvisar för betalaren en utredning om sin hemort och övriga förutsättningar för att tillämpa avtalet. Som utredning kan inkomsttagaren visa upp ett källskattekort eller uppge sitt namn, sin födelsetid och andra eventuella officiella identifieringsuppgifter samt sin adress i hemviststaten (KällskatteL 10 § 1 mom.).

7.2 Allmänt skattskyldig arbetstagare

Om en person som kommit från utlandet för att arbeta i Finland är allmänt skattskyldig i Finland, ska arbetsgivaren iaktta samma deklarations- och redovisningsförfarande som i fråga om övriga arbetstagare som bor i Finland.

Läs mer: Ett företag som arbetsgivare

7.2.1 Endast naturaförmån

Ibland kan förskottsinnehållning inte verkställas på grund av att en arbetstagare endast får en naturaförmån men ingen kontantlön. Den som ger naturaförmånen ska lämna en anmälan om löneuppgifter om förmånen och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Naturaförmånen utgör även i detta fall inkomst för mottagaren. Den som ger förmånen eller arbetstagaren bör kontakta Skatteförvaltningen så att arbetstagaren kan påföras en förskottsskatt på förmånen och undvika restskatt inklusive räntor. Samtidigt reder man ut huruvida förskottsskatt även ska påföras lön som eventuellt fås från utlandet. Alternativt kan arbetstagaren även betala den skatt som naturaförmånen ger upphov till som restskatt.

I avvikande fall är det möjligt att arbetstagaren inte överhuvudtaget arbetar för den som ger naturaförmånen, utan enbart för sin utländska arbetsgivare. Om den som ger förmånen i denna situation fakturerar en utländsk part för kostnaderna som ordnandet av förmånen gett upphov till, anses förmånen ha erhållits från den utländska arbetsgivaren. I detta fall är det finländska företaget inte skyldigt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift. Som ställföreträdande betalare är företaget dock skyldigt att lämna en anmälan om löneuppgifter i Finland.

Mer information om anmälan finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

7.2.2 Kontantlön och ställföreträdande betalare

Om en person som i Finland arbetar i en utländsk arbetsgivare tjänst får sin kontantlön från ett finländskt företag som verkar som ställföreträdande betalare i Finland, är den ställföreträdande betalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning och lämna anmälan om löneuppgifter. Den ställföreträdande betalaren är dock inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. För förskottsinnehållningen ska arbetstagaren ansöka om ett skattekort hos Skatteförvaltningen som samtidigt kontrollerar vilken inverkan ett skatteavtal får.

Om lönen belastar det finländska företagets resultat, betraktas detta företag som arbetsgivare och åläggs alla arbetsgivarskyldigheter i beskattningen.

7.2.3 Källskatt som innehållits i början

Om en person har vistats över sex månader i Finland betraktas denna som allmänt skattskyldig i Finland fr.o.m. ankomsten till Finland. Om prestationsbetalaren har i sina anmälningar om löneuppgifter uppgett att inkomsttagaren är begränsat skattskyldig, måste uppgiften korrigeras genom att till inkomstregistret lämna in ersättande anmälningar om de tidigare månaderna.

Om det är oklart hur länge en person kommer att vistas i Finland kan det vara så att källskatt har tagits ut på lönen i början av året. Om vistelsen är längre än 6 månader och personen därmed blivit allmänt skattskyldig, ska alla löner som betalats under året och den skatt som uppburits på dem anmälas som förskottsinnehållningar, även om man har uppburit källskatt i början av året.

Mer information om att anmäla ersättande uppgifter finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: Internationella situationer

8 Utländska arbetsgivares skyldigheter och förfarande

8.1 Arbetsgivaren har inget fast driftställe och har inte ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

15 a § i lagen om beskattningsförfarande föreskriver om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen. 10 § 2 mom. 10 punkten i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018) föreskriver om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret.

Om en utländsk arbetsgivare inte har ett fast driftställe i Finland eller om den inte frivilligt har ansökt om arbetsgivarregistrering är den inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på arbetstagarens lön. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. En sådan arbetsgivare är dock skyldig att till inkomstregistret lämna anmälningar om de personer som fortgående vistas i Finland över sex månader. I praktiken ska anmälan lämnas om personer som är allmänt skattskyldiga Finland. Arbetsgivaren ska anmäla uppgifterna om det arbete som utförts i Finland.

Den utländska arbetsgivaren är också skyldig att lämna uppgifterna om lönen den betalar ifall inkomsttagaren arbetar i Finland som uthyrd arbetstagare för en uppdragsgivare i Finland. Uppgifterna ska lämnas när skatteavtalet mellan arbetstagarens hemviststat och Finland tillåter att den uthyrda arbetstagarens lön beskattas i Finland eller när det inte finns något skatteavtal.

Den utländska arbetsgivaren ska alltid också till inkomstregistret lämna anmälningarna om de arbetstagare som är försäkrade i Finland.

Om en arbetstagare delvis arbetar i Finland och delvis i utlandet under samma löneutbetalningsperiod, ska den utländska arbetsgivaren lämna information om hela inkomsten, dvs. också om den andel av arbetet som utförts utomlands.

Mer information om anmälan till inkomstregistret finns i anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

8.2 Arbetsgivaren har ett fast driftställe eller dess verkliga ledning utövas i Finland och den har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret

En utländsk arbetsgivare som i Finland har ett fast driftställe enligt 13a § i inkomstskattelagen jämställs med en finländsk arbetsgivare och registreras i arbetsgivarregistret. Med finländska arbetsgivare jämställs också samfund vars verkliga ledning utövas i Finland.

Även om arbetsgivaren inte har något fast driftställe eller dess verkliga ledning inte utövas i Finland, kan den frivilligt ansöka om registrering i arbetsgivarregistret. En utländsk arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret betraktas inte som en i 10 § 4 punkten avsedd härvarande arbetsgivare om den saknar ett fast driftställe i Finland eller dess verkliga ledning inte utövas i Finland. En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland eller som frivilligt är införd i arbetsgivarregistret Finland har i regel samma skyldighet att ta ut skatt som en finsk arbetsgivare.

En utländsk arbetsgivare måste lämna uppgifterna om de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Anmälan ska lämnas om prestationer som betalats för arbete i Finland. En utländsk arbetsgivare som frivilligt har ansökt om registrering i arbetsgivarregistret eller som har ett fast driftställe i Finland behöver dock inte till inkomstregistret anmäla en lön som den betalat till en begränsat skattskyldig för arbete utomlands eller annars en inkomst som enligt 10 § i inkomstskattelagen inte har förvärvats i Finland. Arbetsgivaren ska likväl lämna anmälan ifall arbetstagaren är försäkrad i Finland.  Däremot ska samfund vars verkliga ledning utövas i Finland lämna uppgifter till inkomstregistret också för lön som har betalats till en begränsat skattskyldig för arbete utomlands.

Arbetsgivaren ska också verkställa förskottsinnehållningen på löner den betalar till allmänt skattskyldiga arbetstagare och betala förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen.

På de löner som arbetsgivaren betalar till begränsat skattskyldiga arbetstagare ska den ta ut källskatt om lönen har förvärvats i Finland. En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftsställe i Finland eller vars verkliga ledning utövas i Finland, ska alltså ta ut källskatt på de löner som de betalartill sina begränsat skattskyldiga arbetstagare om arbetet har utförts i Finland. En arbetsgivare som frivilligt ansökt om registrering i arbetsgivarregistret är däremot skyldig att ta ut källskatt på löner den betalt till hyrda arbetstagare.

Ytterligare information om att anmäla till inkomstregistret i anvisningen: Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer.

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Mervi Hakkarainen