Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland

I denna anvisning behandlas beskattningen för en hyrd arbetstagare som kommer från utlandet till Finland för att arbeta samt instruktionerna för hyrda arbetstagare, utländska arbetsgivare och uppdragsgivaren i Finland. Anvisningen har uppdaterats och kompletterats med följande ändringar:

• Kapitel 3.1. har uppdaterats eftersom Befolkningsregistercentralen och magistraterna sammanslogs till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fr.o.m. 1.1.2020.
• Kapitel 7.1 har preciserats i fråga om deklarationer och ändringar som lämnas via MinSkatt.
• Till kapitlen 6.1.2. och 7.2 har lagts ett omnämnande om att försummelse av skyldigheten att lämna uppgifter kan medföra strykning ur förskottsuppbördsregistret.
• I kapitel 7.3 har preciserats när den som låter utföra arbetet kan låta bli att ta ut källskatt på arbetsersättningen. Det har även lagts till ett omnämnande om att arbetsersättningen och den uttagna källskatten ska anmälas till inkomstregistret.

1 Allmänt

En hyrd arbetstagare som kommer från utlandet till Finland ska på inkomst för arbete som utförs i Finland i princip betala skatt till Finland, fast hens hemviststat är en annan än Finland. En hyrd arbetstagares beskattning i Finland påverkas av bland annat längden av vistelsen i Finland samt det skatteavtal som ingåtts mellan den hyrda arbetstagarens hemviststat och Finland. Skatteavtalen innehåller bestämmelser om de hyrda arbetstagarnas beskattning.

I princip beskattas en persons globala inkomster i dennes hemviststat enligt landets egen lagstiftning. Inkomster av arbete i Finland kan alltså i regel beskattas även i arbetstagarens hemviststat. Eventuell dubbelbeskattning undanröjs i hemviststaten enligt skatteavtalet eller hemviststatens interna lagstiftning.

2 Beskattning i Finland av inkomst från hyrt arbete

2.1 Skattskyldighet och inkomst som förvärvats i Finland

Det finns två slag av skattskyldighet i den finska inkomstbeskattningen: allmän och begränsad skattskyldighet. Enligt 11 § 1 mom. i inkomstskattelagen (1992/1535 i ISkL) är personer som bor i Finland och utomlands bosatta personer som vistas över sex månader i Finland allmänt skattskyldiga. Begränsat skattskyldiga är utomlands bosatta personer samt personer som vistas i Finland högst sex månader. Läs mer om allmän och begränsad skattskyldighet i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet.

Allmänt skattskyldiga betalar skatt till Finland på inkomster både från Finland och från utlandet. De begränsat skattskyldiga betalar skatt till Finland endast på inkomster som förvärvats i Finland (9 § 1 mom. i ISkL).

Inkomst som förvärvats i Finland är bl.a. löneinkomst från en utländsk arbetsgivare för arbete som utförts i Finland då en utländsk uthyrare har hyrt ut en arbetstagare till någon som låter utföra arbete och som finns i Finland (ISkL 10 § 4 c punkt). Även en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare är således skyldig att betala skatt på lön för hyrt arbete som utförts i Finland.

2.2 Skatteavtal och deras inverkan

Skatteavtalet mellan Finland och arbetstagarens hemviststat kan påverka beskattningen av löneinkomsten i Finland. Om den hyrda arbetstagaren kommer från ett skatteavtalsland beskattas lönen i Finland om arbetstagaren vistas här över 183 dagar, beroende på skatteavtalet under en sammanhängande period på 12 månader eller under ett kalenderår.

Bland annat följande skatteavtal tillåter dock beskattning av lön av hyrt arbete i staten där arbetet utförs oavsett vistelsetiden genast från och med den första arbetsdagen:

• Från och med 2007: Island, Norge, Sverige, Danmark, Lettland, Litauen och Estland
• Från och med 2009: Moldavien, Georgien, Vitryssland och Isle of Man
• Från och med 2010: Guernsey, Bermuda och Jersey
• Från och med 2011: Polen, Kazakstan, Caymanöarna
• Från och med 2013: Turkiet
• Från och med 2014: Cypern och Tadzjikistan
• Från och med 2018: Tyskland och Turkmenistan
• Sedan 2019: Spanien

Löneinkomst av arbete som utförts i Finland kan enligt skatteavtalet mellan Bulgarien och Finland beskattas i Finland oavsett vistelsetiden genast från och med den första arbetsdagen, om en person som bor i Bulgarien arbetar i Finland för någon annan än en bulgarisk arbetsgivare (artikel 7 i avtalet mellan Republiken Finland och Folkrepubliken Bulgarien för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst [FördrS 11/1986]). Denna punkt i avtalet med Bulgarien gäller både hyrda arbetstagare och andra arbetstagare.

En hyrd arbetstagares lön beskattas i Finland också ifall arbetstagaren kommer från ett land med vilket Finland inte har ingått ett skatteavtal. Då betraktas löner som skattepliktig förvärvsinkomst i Finland genast fr.o.m. den första arbetsdagen i Finland oavsett vistelsetiden.

3 Ansökan om personbeteckning samt skattenummer inom byggbranschen

3.1 Personbeteckning från skattebyrån

En person får en finländsk personbeteckning när hen registreras i befolkningsdatasystemet som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. En utländsk medborgare kan på begäran få en finländsk personbeteckning vid ett personligt besök till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

En arbetstagare som kommer till Finland för arbete kan få en finsk personbeteckning också från skattebyrån. När en person får en personbeteckning genom Skatteförvaltningen registreras bland annat följande uppgifter om hen i befolkningsdatasystemet: fullständigt namn, födelsedatum, kön, adress i Finland, medborgarskap, modersmål och yrke.

Om en arbetstagare stannar i Finland för en längre period än ett år, undersöker Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata förutsättningarna för att få en hemkommun och avgör huruvida också en hemkommun ska registreras i befolkningsdatasystemet. (dvv.fi).

För ansökan om en personbeteckning ska följande dokument tas med:

• Medborgare i en EU/EES-stat: ett giltigt pass eller ett officiellt personbevis. Personen ska utan svårigheter kunna identifieras som personen på fotografiet i passet eller personkortet. Dessutom behövs Migrationsverkets intyg över att uppehållsrättigheten har registrerats (om 3 månader förflutit sedan inresan till landet)
• Medborgare i någon annan stat än en EU/EES-stat: ett giltigt pass samt ett giltigt uppehållstillstånd eller ett visum i det fall att detta krävs.

Dessutom bör man ta med sig ett arbetsavtal eller arbetsgivarens skriftliga redogörelse för de centrala anställningsvillkoren för arbetet som utförs i Finland. Mer information Finsk personbeteckning för dem som arbetar i Finland.

Ytterligare information om uppehållstillstånd och rätten att arbeta hittar du på Migrationsverkets webbplats migri.fi.

3.2 Byggbranschens skattenummer och skattenummerregistret

Varje person som arbetar på en byggarbetsplats ska ha ett fotoförsett personkort synligt. På personkortet ska det skattenummer som förts in i skattenummerregistret synas. Förutsättningen för att få ett skattenummer är att personen har finsk personbeteckning.

Skatteförvaltningen registrerar i skattenummerregistret det individuella skattenumret och andra uppgifter som ska registreras om personen. Man ska separat anhålla om registrering av arbetstagare inom byggbranschen i registret. Begäran kan framföras av personen själv, hans eller hennes arbetsgivare eller byggarbetsplatsens huvudsakliga genomförare. Skatteförvaltningen kan också införa en person i registret på eget initiativ.

Mer information om skattenumret på www.skatt.fi/skattenummer.

4 Uthyrning av arbetskraft

4.1 Allmänt om att hyra arbetskraft

Med uthyrning av arbetskraft avses ett arrangemang baserat på ett avtal där ett företag som hyr ut arbetskraft (uthyraren) mot vederlag överlåter sina arbetstagare i ett annat företags, dvs. användarföretagets (uppdragsgivarens) bruk. Då uppstår ett obligationsrättsligt avtalsförhållande mellan uthyraren och den finländska uppdragsgivaren. Detta gäller också situationer där uppdragsgivaren och uthyraren är fysiska personer.

Det är i regel arbetsgivaren som innehar rätten att leda och övervaka arbetstagarnas arbete. Om dock arbetsgivaren med löntagarens samtycke överför denne till en annan arbetsgivares förfogande som hyrd arbetstagare, överförs rätten att leda och övervaka arbetet till uppdragsgivaren. Även de för arbetsgivaren föreskrivna skyldigheter som har direkt samband med hur arbetet utförs och ordnas överförs till uppdragsgivaren.

Vid uthyrning av arbetskraft betalar uthyraren lön till arbetstagaren och verkställer förskottsinnehållning. Enligt arbetsavtalslagen står den hyrda arbetstagaren i arbetsförhållande till den som hyr ut arbetskraft, vilket gör att skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning inte kan överföras till t.ex. ett faktureringstjänstföretag. Ersättningen som uppdragsgivaren betalar till uthyraren är däremot arbetsersättning. Följande omständigheter talar för att en arbetstagare kan betraktas som en hyrd arbetstagare i inkomstbeskattningen och förskottsuppbörden:

• Uppdragsgivaren innehar rätten att leda och övervaka arbetet.
• Arbetet utförs på en arbetsplats som uppdragsgivaren bestämmer över och ansvarar för. Med andra ord agerar uthyraren inte själv på ifrågavarande arbetsplats utan lämnar endast sina arbetstagare till uppdragsgivarens förfogande.
• Det är huvudsakligen uppdragsgivaren som ställer arbetsutrustning och -redskap till förfogande för arbetstagaren.
• Uthyraren fastställer inte ensidigt antalet arbetstagare och deras lämplighet.
• Uppdragsgivaren har ansvaret för slutresultatet i arbetet.
• Uthyraren betalar arbetstagaren minst kollektivavtalsenlig lön.

Hyrt arbete enligt denna anvisning kan endast utgöras av arbete som till alla delar uppfyller förutsättningarna ovan. Om uthyrningen av arbetskraft inte uppfyller dessa förutsättningar, betraktas den prestation som uppdragsgivaren betalat som lön till personen som utförde arbetet. Uppdragsgivaren är då på vanligt sätt skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på den lön som betalas till arbetstagaren och att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

Tillämpningsområdet för bestämmelserna gällande hyrd arbetskraft har inte begränsats enligt det utländska företagets verksamhetsområde, utan avgörandet tas utifrån en helhetsprövning med särskilt beaktande av de ovan nämnda kriterierna.

Om ett bolag endast hyr ut sin ägares arbetsinsats, ska det även i sådana fall betala ägaren minst kollektivavtalsenlig lön. Bolaget ska betala sin ägare minst kollektivavtalsenlig lön även då ägarens arbetsinsats hyrs ut vid sidan av bolagets andra arbetstagares arbetsinsats.

Också yrkesutövare och rörelseidkare som bedriver näringsverksamhet under firma kan verka som uthyrare och hyra ut sina arbetsavtalsanställda arbetstagares arbetsinsats till en uppdragsgivare. Även i dessa fall ska minst kollektivavtalsenlig lön betalas till arbetstagarna. En yrkesutövare eller rörelseidkare kan däremot inte hyra ut sin egen arbetsinsats, eftersom hen inte kan stå i arbetsförhållande till sig själv eller betala lön till sig själv. Rörelseidkare och yrkesutövare uppfyller således inte förutsättningarna ovan för en hyrd arbetstagare.

En verkställande direktör eller styrelseledamot står inte i arbetsförhållande till det företag de representerar så arbetsavtalslagen tillämpas inte på dem. Således kan man inte sköta dessa uppdrag som en hyrd arbetstagare. En ersättning för uppdraget som verkställande direktör eller styrelseledamot betraktas alltid i sin helhet som lön till en person som utsetts till verkställande direktör eller styrelseledamot, oavsett till vem användarföretaget betalar ersättningen.

Hyrningen av arbetskraft omfattar utöver sedvanlig hyrd arbetskraft till exempel situationer där arbetstagaren inte har någon anställning i arbetsförhållande direkt med det bemanningsföretag som ingått avtalet med den finländska uppdragsgivaren, utan denna uthyrare har hyrt arbetstagaren från något annat företag. I dessa situationer betraktas den arbetsgivare som utbetalar lön till den hyrda arbetstagaren som den deklarationsskyldiga arbetsgivaren hos vilken arbetstagaren har en anställning i arbetsförhållande. Som deklarationsskyldig uppdragsgivare betraktas den finländska uppdragsgivaren som sysselsätter arbetstagarna.

4.2 Skillnader mellan uthyrning och underentreprenad

I fråga om underentreprenad ansvarar underentreprenören för rätten att leda och övervaka arbetet. Då det gäller hyrning av arbetskraft svarar uppdragsgivaren, dvs. det företag som sysselsätter den hyrda arbetskraften, för arbetsledningen.

I en underentreprenad ställer underentreprenören arbetsutrustning och anordningar till arbetstagarnas förfogande. Vid uthyrning av arbetskraft ställer den som låter utföra arbetet arbetsredskapen till arbetstagarnas förfogande. I fråga om underentreprenad ansvarar underentreprenören för slutresultatet i arbetet. Vid uthyrning av arbetskraft ansvarar den som låter utföra arbetet för slutresultatet av arbetet.

4.3 Skillnader mellan uthyrning och förmedling av arbetskraft

Förmedling av arbetskraft skiljer sig från uthyrning av arbetskraft. Med förmedling av arbetskraft avses verksamhet där förmedlaren av arbetskraft för ihop arbetstagare och arbetsgivare så att de sinsemellan kan ingå arbetsavtal.

Om företaget som tillhandahåller utländsk arbetskraft endast verkar som förmedlare och inte som arbetsgivare för arbetstagarna, är det inte fråga om uthyrning av arbetskraft. Det finländska företaget blir arbetstagarnas arbetsgivare, om de övergår i det finländska företagets tjänst. I detta fall åligger alla arbetsgivarskyldigheter det finländska bolaget.

4.4 Arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg

Personer som är bosatta utomlands och arbetar som hyrda arbetstagare på ett finskt fartyg eller luftfartyg är skyldiga att betala skatt till Finland på sin lön (ISkL 13 §).  Ett skatteavtal hindrar i allmänhet inte Finland att beskatta lönen för en hyrd arbetstagare som har sin hemvist i utlandet, om lönen grundar sig på ett arbete som utförts på ett finländskt fartyg eller luftfartyg. Ett undantag är dock till exempel det nordiska skatteavtalet. Enligt artikel 15 stycke 4 i avtalet beskattas lön av arbete som utförs på ett luftfartyg endast i löntagarens hemviststat.

Arbete i internationell trafik utförs ofta helt eller huvudsakligen utanför Finland. De skyldigheter att lämna en anmälan som åligger en utländsk hyrd arbetstagare och en finländsk uppdragsgivare och som tas upp nedan i denna anvisning gäller endast arbete som har utförts i Finland. Av denna anledning gäller inte dessa anmälningsskyldigheter till exempel fall där arbetstagaren arbetar som hyrd arbetstagare i internationell trafik.

Mer information Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet – Internationell trafik (kapitel 3.7).

5 Metodanvisningar för utländska hyrda arbetstagare

5.1 Begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare

5.1.1 Särskilt beskattningsförfarande i fråga om begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare

En begränsat skattskyldig person beskattas enligt lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978, källskattelagen). Löneutbetalaren tar ut källskatten i samband med betalningen. Källskatten är en slutlig skatt och dess belopp är 35 procent (7 § 1 mom. 1 punkten i källskattelagen).

För en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagares beskattning gäller ändå ett särskilt förfarande. Förfaringsmässigt verkställs beskattningen för en begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare på samma sätt och enligt samma tidsschema som för allmänt skattskyldiga. Det är dock inte fråga om sådan beskattning i enlighet med lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL) som avses i 13 § i källskattelagen, och därför beskattas inkomsten enligt en fast källskattesats på 35 procent. Från inkomsterna görs under arbetsperioden ett avdrag om 510 euro per månad eller 17 euro per dag. Inga andra avdrag görs.

En begränsat skattskyldig kan dock yrka på att förvärvsinkomsterna (med undantag av dividender) ska beskattas progressivt enligt lagen om beskattningsförfarande om hen är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat eller inom ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden, eller om hen är innehavare av ett uppehållstillstånd enligt forskardirektivet (13 § 1 mom. 6 punkten i källskattelagen).

5.1.2 Ansökan om förskottsskatter

På lön som avses i 10 § 4 c-punkten i inkomstskattelagen och som erhållits av en begränsat skattskyldig arbetstagare verkställs förskottsbetalning, om arbetsgivaren är ett utländskt företag som inte har ett fast driftställe i Finland eller som inte frivilligt ansökt om att tas upp i arbetsgivarregistret och internationella avtal inte hindrar att skatt uppbärs på lönen. Arbetstagaren skall ansöka om förskottsbetalning före utgången av kalendermånaden efter månaden då arbetet i Finland inleddes (källskattelagen 16a §).

Om förskottsbetalning inte har sökts inom föreskriven tid, kan för försummelsen påföras högst 2 000 euro i skatteförhöjning, som redovisas till staten. Skatteförhöjningens storlek fastställs med hänsyn till försummelsens klandervärdighet, om försummelsen varit upprepad och andra med dem jämförbara omständigheter.

För påförande av förskottsskatt ska arbetstagaren kontakta skattebyrån omedelbart när hen påbörjar sitt arbete i Finland, dock senast vid utgången av månaden efter den månad då arbetet påbörjas.

När löneinkomsten påförs förskottsskatt ska ett månatligt avdrag på 510 euro göras för arbetsperioden. Om arbetsperioden inkluderar ofullständiga månader, är avdraget för denna period 17 euro per dag.

Ansökan om förskottsskatt görs med blanketten Ansökan om källskattekort, skattekort, förskottsskatt eller skattenummer för begränsat skattskyldig (5057r). På blanketten begärs förutom personuppgifter även följande uppgifter som behövs för att verkställa beskattningen:

• adress i Finland och utlandet
• ankomstdatum till Finland och avresedatum från Finland
• uppskattad lön i Finland
• arbetsperioden i Finland
• bankkonto (i BIC/IBAN-form).

Förskottsskatten som påförs för arbetsperioden ska betalas månatligen.

En arbetstagare som är sjukförsäkrad i Finland är dessutom skyldig att på lönen betala den försäkrades sjukförsäkringspremie. Premien betalas på lönen innan det ovan nämnda avdraget om 510 euro per månad eller 17 euro per dag har gjorts. Premien påförs inte om arbetstagaren uppvisar intyg A1 eller något annat intyg av vilket det framgår att arbetstagaren är försäkrad i någon annan stat.

Om arbetstagaren ansöker om beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande, ska Yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (6148r) bifogas till ansökan om förskottsskatt.

5.1.3 Intyg för skattemyndigheterna i hemviststaten

På sin inkomst från Finland betalar arbetstagaren i princip skatt även till sin hemviststat. Dubbelbeskattningen undanröjs i hemviststaten enligt skatteavtalet. Om hemviststaten beskattar inkomsten, ska hänsyn tas till att skatt redan har betalats i Finland. Bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning finns i skatteavtalen med de olika länderna.

Skattemyndigheten i Finland ger i samband med ansökan om förskottsskatt ett intyg över förskottsskatten som ska betalas till Finland. Arbetstagaren kan sända detta intyg till skattemyndigheten i sin hemviststat. På detta sätt kan de skatter som betalas i Finland redan i förskottsuppbördsfasen beaktas vid undanröjandet av dubbelbeskattning i hemviststaten.

5.1.4 Verkställande av beskattningen i Finland

Beskattningen verkställs året efter det år då inkomsten har förvärvats. Vid verkställandet av beskattningen beräknas det skattebelopp som bestäms på basis av de förverkligade inkomsterna. Om de betalda förskottsskatterna inte räcker för att täcka det slutliga skattebeloppet, påförs en kvarskatt för arbetstagaren. Om beloppet av förskottsskatterna överstiger det nödvändiga beloppet, får arbetstagaren en skatteåterbäring.

På våren året efter det år då arbetet utförts sänder Skatteförvaltningen i Finland en förhandsifylld skattedeklaration till adressen i arbetstagarens hemviststat för verkställighet av den slutliga beskattningen. Den förhandsifyllda deklarationen innehåller arbetsgivarens uppgifter om lönen och arbetsperioden i Finland. Arbetstagaren ska självmant lämna in en skattedeklaration till Finland om hen inte får en förhandsifylld skattedeklaration.

När arbetstagaren fått skattedeklarationen ska hen kontrollera uppgifterna som utgör grunden för beskattningen och ange de uppgifter som saknas. Uppgifter i skattedeklarationen kan korrigeras i MinSkatt. Alternativt kan uppgifterna lämnas med en pappersblankett.

Även om en arbetstagare inte har yrkat på progressiv beskattning i sin förskottsuppbörd, kan hen också i efterhand ansöka om detta genom att lämna in skattedeklarationen. I detta fall ska Yrkande om progressiv beskattning av förvärvsinkomster (6148r) bifogas till skattedeklarationen.

Arbetsgivaren anmäler till inkomstregistret utöver lönen för hyrt arbete även arbetstagarens exakta arbetsperiod i Finland. Från denna anmälan överförs informationen till arbetstagarens skattedeklaration. Om den förhandsifyllda skattedeklarationen trots det inte innehåller någon anteckning om lönen eller arbetsperioden eller om uppgiften är felaktig, ska arbetstagaren korrigera löneuppgiften och ange sin exakta arbetsperiod i Finland på skattedeklarationsblankett 50A för att få källskatteavdraget. Efter att beskattningen har slutförts sänder Skatteförvaltningen beskattningsbeslutet till den adress i hemviststaten som uppgetts av arbetstagaren senast vid utgången av oktober året efter det år då arbetet har utförts. Av denna anledning är det viktigt att arbetstagaren meddelar eventuella adressändringar till befolkningsdatasystemet. Ändringen kan också göras elektroniskt. Anvisningar om hur en adressändring görs finns på adressen posti.fi.

Utländska arbetstagare som arbetar i Finland kan ibland ingå ett avtal med sin arbetsgivare om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens skatter i Finland (ett så kallat nettolöneavtal). Arbetstagaren har i detta fall kunnat ge arbetsgivaren en specificerad fullmakt med vilken hen befullmäktigar arbetsgivaren att lyfta skatteåterbäringar som utbetalas till arbetstagaren. Arbetstagaren kan dock inte på ett sätt som är bindande för Skatteförvaltningen överföra sin rätt till skatteåterbäring till någon annan person. Skatteåterbäringen utbetalas i euro till det bankkonto som uppgetts av den skattskyldige. Kontonumret kan meddelas på Skatteförvaltningens tjänst MinSkatt. Den skattskyldige kan också meddela kontonumret på en anmälningsblankett som hen undertecknat (7208r, Personkundens anmälan om kontonummer). Mer information Ändring av kontonummer.

5.2 Allmänt skattskyldig hyrd arbetstagare

En allmänt skatteskyldig person beskattas enligt den progressiva skattesatsen för sina förvärvsinkomster på samma sätt som personer som bor permanent i Finland.

Om arbetsgivaren är ett utländskt företag som inte har ett fast driftställe i Finland eller som inte frivilligt ansökt om att föras in i arbetsgivarregistret i Finland, ska arbetstagaren själv betala förskottsskatt på sin lön. Det är viktigt att arbetstagaren kontaktar skattebyrån för fastställandet av förskottsskatt. Om förskottsskatten inte fastställs måste arbetstagaren betala kvarskatt inklusive ränta. En person som kommer från utlandet till Finland kan ansöka om förskottsskatt med blanketten Veroh 5042r ("Ansökan om skattekort, förskottsskatt eller skattenummer – person som bor eller har bott utomlands"). För att förskottsskatter kan fastställas behöver personen en finsk personbeteckning.

En arbetstagare som är allmänt skattskyldig i Finland ska lämna en skattedeklaration till Finland efter arbetsårets utgång. Också hemviststaten beskattar i allmänhet enligt sin egen lagstiftning samtliga inkomster för en person som är bosatt där. I detta fall undanröjer hemviststaten dubbelbeskattningen.

6 Metodanvisningar för utländska bemanningsföretag

6.1 En utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret

I 15 a § i BFL finns det en bestämmelse om anmälningsskyldigheten för utländska arbetsgivare. Enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet (12.1.2018/53) ska uppgifterna lämnas till inkomstregistret.

En utländsk arbetsgivare ska till inkomstregistret anmäla löner som den betalat till en uthyrd arbetstagare som kommer till Finland för att arbeta här och som avses i 10 § (Finlex) 4 c-punkten i ISkL, om ett internationellt avtal inte hindrar att skatt uppbärs på lönen samt anmäla andra löner, när löntagaren fortgående vistas i Finland över sex månader (6 § 2 mom. 10 punkten i lagen om inkomstdatasystemet). Löneuppgifterna ska lämnas till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen (12 § 1 mom. i lagen om inkomstdatasystemet).

Arbetsgivaren ska dessutom till inkomstregistret lämna de uppgifter om den uthyrda arbetstagaren som krävs i etableringsanmälan för hyrd arbetstagare (6 § 2 mom. 17 punkten i lagen om inkomstdatasystemet). Uppgifterna i etableringsanmälan för hyrd arbetstagare ska lämnas senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen för den första lön som betalats ut till den hyrda arbetstagaren (12 § 8 mom. i lagen om inkomstdatasystemet).

Uppgifterna ska lämnas om ett internationellt avtal inte hindrar Finland att ta ut skatt på lönen. I anvisningens kapitel 2.2 finns en förteckning över de skatteavtalsstater vars hyrda arbetstagares lön kan beskattas i Finland.

Dessutom ska uppgifter lämnas om den hyrda arbetstagaren som kommer från en stat med vilken Finland inte har ingått skatteavtal. På webbplatsen skatt.fi finns en förteckning över Finlands gällande skatteavtal (Gällande skatteavtal).

En arbetstagares utländska arbetsgivare som förts in i förskottsuppbördsregistret är skyldig att lämna uppgifterna. Om arbetsgivaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret ska uppgifterna lämnas av en i 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016) avsedd företrädare. Om någon företrädare inte har utsetts, är det ändå alltid den utländska arbetsgivaren som ska lämna uppgifterna.

6.1.1 Etableringsanmälan för hyrd arbetstagare

Uppgifterna som krävs i etableringsanmälan för hyrd arbetstagare ska lämnas för alla uthyrda utländska arbetstagare som arbetar i Finland oavsett hur länge arbetet pågår.

Uppgifterna ska omfatta arbetets uppskattade längd, uppgifterna om den finländska uppdragsgivarens och den utländska arbetsgivarens företrädare. Dessutom ska den uppskattade lönen för hela skatteåret anges. 

En utländsk arbetsgivare ska i anmälan uppge uppgifterna för uppdragsgivaren som de facto kommer att sysselsätta arbetstagarna. Om en arbetsgivare erbjuder sina arbetstagare till ett förmedlarföretag, ska arbetsgivaren trots det lämna uppgifterna om den slutliga finländska uppdragsgivaren, inte om företaget som förmedlar arbetskraften.

En utländsk arbetsgivare som har ett fast driftställe i Finland är skyldig att innehålla källskatt eller verkställa förskottsinnehållning på de löner som hen betalar ut, och i detta fall behöver uppgifterna i etableringsanmälan för hyrd arbetstagare inte lämnas.

6.1.2 Påföljd av försummelse av skyldighet att lämna uppgifter

Skatteförvaltningen kan med stöd av BFL 22 a § påföra en försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare på grund av försummelse av anmälningsskyldigheten i följande fall:

• Det finns en bristfällighet eller ett fel i en uppgift som anmälts till inkomstregistret
• Uppgifterna anmäls till inkomstregistret för sent
• Uppgifterna anmäls till inkomstregistret på annat sätt än vad som föreskrivs i lag
• Uppgifterna anmäls inte alls
• Uppgifter ges först efter en uppmaning.

Läs mer om påföljdsavgifter i Anmälan av inkomstuppgifter: påföljdsavgifter

Skatteförvaltningen kan med stöd av 26 § 2 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) stryka den som försummar sin deklarationsskyldighet ur förskottsuppbördsregistret.

6.2 Införande av en utländsk arbetsgivare i arbetsgivarregistret

Ett utländskt företag som hyr ut arbetskraft ska ansöka om att bli införd i arbetsgivarregistret i Finland före den första löneutbetalningen, om företaget har ett fast driftställe i Finland.

En arbetsgivare kan i Finland ansöka om att tas upp som en arbetstagare som regelbundet utbetalar löner, även om inget fast driftställe bildas för arbetsgivaren i Finland. En utländsk arbetsgivare som förts in i arbetsgivarregistret har i Finland samma arbetsgivarskyldigheter i fråga om uppbärande av skatt som finländska arbetsgivare. I detta fall uppbär arbetsgivaren på eget initiativ skatt på arbetstagarens lön, och arbetstagaren behöver inte ansöka om förskottsskatter. En utländsk arbetsgivare som inte har något fast driftställe i Finland är dock inte en sådan arbetsgivare i Finland som avses i inkomstskattelagen, även om denna förts in i arbetsgivarregistret.

Om ett företag har förts in i arbetsgivarregistret, ska företaget verkställa förskottsinnehållningar och uppbära källskatt på arbetstagarnas löner samt betala dessa till Skatteförvaltningen. Förskottsinnehållningen eller källskatten tas ut enligt arbetstagarnas respektive skattekort. Om en utländsk arbetstagare stannar i Finland i högst sex månader, får han eller hon ett källskattekort eller skattekort för begränsat skattskyldiga från skattebyrån. Om vistelsen varar mer än sex månader, får arbetstagaren ett skattekort för allmänt skattskyldiga.

Läs mer om en utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret på webbplatsen inkomstregistret.fi: Anmälan av information till inkomstregistret: internationella situationer, från kapitel 4 (Anmälningsskyldighet för en utländsk arbetsgivare).

6.3 Registrering av ett utländskt bemanningsföretag för förskottsuppbörd

Det rekommenderas att ett utländskt företag som hyr ut arbetstagare till Finland ansöker om att föras in i förskottsuppbördsregistret i Finland. Om ett företag har förts in i förskottsuppbördsregistret, behöver den finländska uppdragsgivaren inte uppbära källskatt på arbetsersättningen som utbetalas till det utländska företaget. Om företaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret ska prestationsutbetalaren uppföra källskatt. Källskatten på arbetsersättningar är 13 % då mottagaren av arbetsersättningen är ett företag som är jämförbart med aktiebolag eller personbolag. Källskatten är 35 % då mottagaren av arbetsersättningen är en enskild rörelseidkare eller yrkesutövare (7 § i källskattelagen).

Förskottsuppbördsregistreringen påverkar inte företagets inkomstskattskyldighet i Finland. Inkomstskattskyldigheten avgörs på basis av huruvida det för företaget uppstår ett fast driftställe i Finland. Om det för företaget uppstår ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland, ska företaget ansöka om förskottsskatter hos skattebyrån för att kunna betala inkomstskatter i Finland.

Förutsättningen för att tas upp i förskottsuppbördsregistret är att företaget har sitt säte i en stat med vilken Finland har ett avtal för att hindra dubbelbeskattning. Mer information Att inleda verksamhet i Finland.

7 Metodanvisningar för uppdragsgivare i Finland

Förutom beskattningsskyldigheter kan uppdragsgivaren ha andra förpliktelser. Uppdragsgivaren ska till exempel innan ett avtal om anlitande av hyrd arbetskraft ingås av avtalsparten begära de dokument som enligt lagen krävs gällande beställarens undersökningsplikt och ansvar när extern arbetskraft anlitas. Mer information om detta finns på tyosuojelu.fi.

7.1 Uppdragsgivarens anmälan

En uppdragsgivare i Finland ska till Skatteförvaltningen lämna en anmälan om ett utländskt företag från vilket uppdragsgivaren hyrt utländsk arbetskraft för att utföra arbete i Finland (BFL 17 § 7 mom.). För alla utländska företag ska en separat anmälan lämnas. Specifikations- och kontaktuppgifter för det ovan nämnda företaget samt information om företagets bransch ska lämnas till Skatteförvaltningen.

Dessutom ska uppdragsgivaren lämna specifikations- och kontaktuppgifter för den företrädare som avses i 8 § i lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016).  Också ändringar i uppgifterna ska anmälas till Skatteförvaltningen. I egenskap av uppdragsgivare är både företag och fysiska personer anmälningsskyldiga.

Uppdragsgivaren ska i anmälan lämna uppgifter om den utländska arbetsgivaren som är arbetstagarnas faktiska arbetsgivare. Om arbetskraft har hyrts direkt genom ett förmedlarföretag, ska man trots det i anmälan lämna uppgifterna om den utländska arbetsgivaren med vilken de hyrda arbetstagarna har en anställning i arbetsförhållande, och inte om förmedlarföretaget.

Uppdragsgivaren ska lämna uppgifterna till Skatteförvaltningen när det aktuella utsändande företagets första arbetstagare börjar arbeta för uppdragsgivaren. Uppgifterna ska lämnas in före utgången av den månad som följer efter den kalendermånad under vilken arbetet inleddes.

Också ändringar i uppgifterna ska anmälas senast vid utgången av månaden efter den månad då ändringarna gjorts. Dessa ändringar omfattar till exempel ändringar som skett i det utländska företagets kontaktuppgifter.

När uppdragsavtalet eller det arbete som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare upphör helt, ska man korrigera det tidigare anmälda slutdatumet. Tillfälliga avbrott i arbetet enligt uppdragsavtalet eller i arbetet som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare hos uppdragsgivaren behöver dock inte anmälas. Det uppdragsavtalsenliga arbetet eller det arbete som utförs av det utländska företagets hyrda arbetstagare hos uppdragsgivaren anses ha upphört helt när arbetstagare hos det aktuella företaget inte har varit i uppdragsgivarens tjänst under de senaste 6 månaderna.

Deklarationen och ändringarna ska lämnas i MinSkatt före utgången av följande kalendermånad. Alternativt kan uppgifterna lämnas med blanketten ”Inhyrarens anmälan om användning av hyrd utländsk arbetskraft” (6146r, pdf).

Anmälan ska lämnas när ett skatteavtal inte hindrar Finland att uppbära skatt på arbetstagarens lön. I anvisningens kapitel 2.2 finns en förteckning över de skatteavtalsstater vars hyrda arbetstagares lön kan beskattas i Finland.

Dessutom ska en anmälan lämnas när en hyrd arbetstagare kommer från en stat med vilken Finland inte har något skatteavtal. Uppdragsgivaren ska lämna en anmälan om alla hyrda arbetstagare som arbetar i Finland oavsett hur länge arbetet varar.

7.2 Påföljd av försummelse av skyldighet att lämna uppgifter

En uppdragsgivare som försummar att lämna in anmälan eller lämnar in den för sent kan påföras en försummelseavgift på högst 15 000 euro. För en fysisk person påförs ingen försummelseavgift, om det inte är fråga om försummelse av skyldighet att lämna uppgifter i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk (22 a § i BFL).

En uppdragsgivare som försummar att lämna in anmälan kan strykas ur förskottsuppbördsregistret (FörskUL 26 § 2 mom.).

7.3 Uppdragsgivarens skyldighet att uppbära källskatt på arbetsersättning

En uppdragsgivare ska på en arbetsersättning som utbetalas till ett utländskt företag uppbära källskatt om arbetet har utförts i Finland. Källskatten på arbetsersättningar är 13 % då mottagaren av arbetsersättningen är ett företag som är jämförbart med aktiebolag eller personbolag. Källskatten är 35 % då mottagaren av arbetsersättningen är en enskild rörelseidkare eller yrkesutövare (7 § i källskattelagen).

Utbetalaren av arbetsersättning uppbär inte källskatt om:

• det utländska företaget är förskottsuppbördsregistrerad eller
• det utländska företaget visar upp ett källskattekort för uppdragsgivaren, och enligt kortet ska 0 procent skatt uppbäras eller
• det utländska företaget lägger fram någon annan utredning som hindrar uppbörden av skatt. Med annan utredning avses en utredning som visar att det inte finns några förutsättningar för att ett fast driftställe ska bildas.

Om arbetsersättning betalas för utfört husbygge, mark- och anläggningsarbete, vattenbyggande eller annat byggarbete, installations- eller monteringsarbete, skeppsbyggnad, transportarbete eller städning, omsorgs- eller vårdarbete, kan den som låter utföra arbetet låta bli att ta ut källskatt endast då mottagaren av ersättningen är infört i ett finskt förskottsuppbördsregister eller lägger fram ett källskattekort enligt 0 % (källskattelagen 10 e § 2 mom.).

Om man uppbär källskatt på betald arbetsersättning till ett begränsat skattskyldigt företag, ska prestationsutbetalaren anmäla arbetsersättningen och den uppburna källskatten till inkomstregistret. Ytterligare information om att lämna uppgifter: vero.fi/sv/inkomstregistret/. Ett utländskt företags förskottsuppbördsregistrering kan kontrolleras i den avgiftsfria FODS-informationstjänsten ytj.fi.

Mer information om källskatten som uppbärs på arbetsersättning finns i anvisningen Att inleda verksamhet i Finland.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

skattesakkunnig Jaana Joenperä