Hushållen som uppdragsgivare

I denna anvisning behandlas beskattningsrelaterade skyldigheter för en privatperson och ett dödsbo (ett hushåll) då hushållet låter utföra ett arbete antingen genom att anställa en arbetstagare inom ramen för ett anställningsförhållande eller genom att köpa en tjänst av ett företag eller en företagare. Anvisningen innehåller också en kort presentation av lagstadgade skyldigheter vad gäller försäkring av arbetstagare för hushållsarbetsgivare och anmälning till inkomstregistret. 

Anvisningen har uppdaterats med betalningsprocentsatserna för 2021 och därtill har smärre revideringar gjorts i texten. Det nya kapitlet 2.3.1 Kostnadsersättningar behandlar huvudpunkterna i anslutning till ersättande av kostnader.

Anvisningen behandlar inte beskattningen av prestationsmottagare. Inkomstbeskattningen av prestationsmottagare har behandlats närmare till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av förvärvsinkomster. I anvisningen behandlas inte heller skyldigheter som gäller personer som kommer från utlandet till Finland för att arbeta (till exempel au pair -anställda) och inte heller skyldigheter som gäller betalningar till utländska företagare, företag eller samfund. Dessa internationella situationer har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och Arbetsersättning till utländskt företag.

1 Inledning

Följande huvudpunkter som ska utredas anknyter till arbeten som beställs av hushåll:

• Är prestationen lön eller arbetsersättning?
• Är mottagaren av arbetsersättningen införd i förskottsuppbördsregistret?
• Är hushållet en ordinarie arbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare?
• Är hushållet med hänsyn till försäkringar en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare?
• Är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning och betala socialförsäkringsavgifter?
• Hur anmäls prestationerna till inkomstregistret?

Ett hushåll kan beställa arbete av utomstående för till exempel städning, barnvård och reparationer genom att anställa en arbetstagare för arbetet i fråga eller genom att beställa arbetet av ett utomstående företag eller av en utomstående företagare. I denna anvisning avses med företag främst aktiebolag, öppna bolag och kommanditbolag. Med företagare avses i denna anvisning en fysisk person som bedriver näringsverksamhet som yrkesutövare eller enskild näringsidkare med firma.

Den som låter utföra arbetet och den som utför arbetet kan sluta ett arbetsavtal om arbetet eller ett uppdragsavtal om arbetet eller tjänsten. I anställningsförhållande utförs arbetet av en anställd arbetstagare dvs. löntagare. I uppdragsförhållande beställer hushållet arbetet eller tjänsten av ett företag eller en företagare och betalar arbetsersättning för detta mot faktura. Det är viktigt att identifiera om hushållet betalar lön på basis av ett anställningsförhållande eller arbetsersättning på basis av ett uppdragsförhållande, eftersom hushållets skyldigheter när det gäller beskattning, försäkring och anmälan till inkomstregistret varierar beroende på om det är fråga om lön eller arbetsersättning.

Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning samt kännetecknen för arbets- och uppdragsavtal behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Med tanke på ett hushålls skyldigheter kan de olika sätten för ett hushåll att låta utföra ett arbete delas in i tre olika situationer:

• Ett hushåll anställer en enskild person för ett anställningsförhållande (avsnitt 2 nedan)
• Ett hushåll köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret (se avsnitt 3.2 nedan)
• Hushållet köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret (se avsnitt 3.3 nedan).

I denna anvisning behandlas beskattningsrelaterade skyldigheter och kort även försäkringsrelaterade skyldigheter för ett hushåll då det låter utföra arbete i ovan nämnda tre situationer.

Information om arbeten som hushåll beställer finns också i Skatteförvaltningens anvisning När du anställer en arbetstagare eller köper tjänster – hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

2 Ett hushåll anställer en arbetstagare

2.1 Allmänt om arbetsgivarskyldigheterna

I ett anställningsförhållande utförs arbetet för hushållets räkning av en arbetstagare till vilken hushållet betalar ut lön. Då är hushållet arbetstagarens arbetsgivare och ska i regel fullgöra samma skyldigheter som andra arbetsgivare. Förutom att betala ut lön och fullgöra beskattningsrelaterade skyldigheter ska ett hushåll i allmänhet också se till att teckna de försäkringar som är obligatoriska i ett anställningsförhållande och betala försäkringspremier samt att anmäla uppgifter till inkomstregistret. Beloppet på den lön som betalas ut, arbetstagarnas ålder och antalet arbetstagare påverkar hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

2.1.1  Arbetsgivare i beskattningen

I beskattningen ses en arbetsgivare som en arbetsgivare som betalar ut lön antingen regelbundet eller tillfälligt. Med en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt avses en arbetsgivare som under skatteåret har enbart en löntagare eller alternativt fem löntagare vars anställningsförhållande inte varar hela kalenderåret (lagen om förskottsuppbörd 1118/1996, FörskUL 34 § och förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, EPA) 30 §) Ett hushåll är i allmänhet en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt.

En arbetsgivare är i beskattningen en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet om den på permanent basis betalar ut lön till två eller fler löntagare eller om den på samma gång betalar ut lön till åtminstone sex löntagare även om deras anställningsförhållanden är tillfälliga och avsedda att vara kortvariga.

2.1.2 Arbetsgivare och pensionsförsäkring

När det gäller arbetspensionsförsäkringar indelas arbetsgivare i tillfälliga arbetsgivare och avtalsarbetsgivare. Definitionerna av tillfälliga arbetsgivare och avtalsarbetsgivare inom arbetspensionsförsäkring skiljer sig från definitionerna av ordinarie arbetsgivare och tillfälliga arbetsgivare inom beskattningen.

Inom arbetspensionsförsäkring avses med avtalsarbetsgivare en arbetsgivare som permanent har åtminstone en arbetstagare eller som betalar minst 8 790 euro i lön under sex månader (enligt nivån 2021). Arbetsgivaren behöver inte ha en enda fastanställd arbetstagare för att klassificeras som avtalsarbetsgivare.

Med en tillfällig arbetsgivare avses inom arbetspensionsförsäkring en arbetsgivare som inte hela tiden har anställda och som i lön till visstidsanställda betalar i lön under 8 790 euro (enligt nivån 2021) under en tidsperiod på sex månader (inte bunden till kalenderåret).

En avtalsarbetsgivare ingår ett arbetspensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsförsäkringsbolag. En tillfällig arbetsgivare kan ordna sina anställdas pensionsskydd hos ett arbetspensionsförsäkringsbolag utan att ingå försäkringsavtal. Arbetsgivaren är skyldig att teckna försäkring för sina anställda enligt pensionslagen för arbetstagare (395/2006, ArPL) om arbetstagarens arbetsinkomst är minst 61,37 euro per kalendermånad (enligt nivån 2021) och om de övriga villkoren för arbetspensionsförsäkring uppfylls.

2.1.3 Allmänt om hushållsarbetsgivares skyldigheter

Lön som hushåll betalar är förknippat med följande gränser i euro som har betydelse med tanke på arbetsgivarskyldigheterna:

• 61,37 euro: arbetspensionsförsäkring (tillfällig arbetsgivare)
• 1 300 euro: arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och grupplivförsäkring
• 1 500 euro: förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
• 8 790 euro: arbetspensionsförsäkring (avtalsarbetsgivare)

Nedan finns information om olika arbetsgivarskyldigheter relaterade till hushållets beskattning och försäkringspremier. Även om ett hushåll inte alltid behöver verkställa förskottsinnehållning och inte betalar sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare, kan hushållet ändå ha en skyldighet att sköta andra arbetsgivaravgifter och -skyldigheter. Ett hushåll kan till exempel använda den avgiftsfria tjänsten Palkka.fi för att sköta löneuträkningen och fullgöra arbetsgivarskyldigheter (se avsnitt 5 nedan).

2.2 Arbetsgivarregistret

Arbetsgivarregistret är ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön. En arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön ska anmäla sig till arbetsgivarregistret genom att göra en anmälan innan lönen börjar betalas ut (FörskUL 13 §).

En arbetsgivare anmäler sig till arbetsgivarregistret med en Y-blankett eller om hushållet redan har ett FO-nummer, är det möjligt att göra anmälan också elektroniskt antingen via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) eller MinSkatt. Blanketter och FODS:s avgiftsfria e-tjänst finns på ytj.fi. I MinSkatt görs anmälan via fliken Kunduppgifter.  En anmälan om ändrade uppgifter ska också göras utan dröjsmål.

Anmälningsförfarandet för en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt avviker från förfarandet för en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet (se avsnitt 4 nedan).

2.3 Poster som räknas som lön

I lagen om förskottsuppbörd har som lön i beskattningen fastställts bland annat varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande (FörskUL13 §). Lönegrunden kan vara arbetstiden (tim- eller månadslön) eller arbetsmängden (ackordslön). Som lön räknas också olika former av tillägg för extra arbete och andra tillägg, semesterpenning och semesterersättning, varor som erhållits som förmån värd pengar samt bytesarbete. Också privathushållsutgifter för arbetstagare vilka betalats av arbetsgivaren är lön för arbetstagaren såsom sedvanliga måltids-, boende- och klädkostnader och kostnader för resor mellan hemmet och den ordinarie arbetsplatsen.

Lön kan betalas som penninglön, men därtill också som naturaförmåner, såsom som kost- eller telefonförmån eller en förmån med fritt uppehälle. Naturaförmåner som ska räknas som lön prövas på det sätt som föreskrivits i inkomstskattelagen (FörskUL 13 § 3 mom. och ISkL 64 § 1 och 2 mom.). Därmed utgör en naturaförmån lön som omfattas av förskottsinnehållning på samma sätt som lön som betalas som pengar. Lön kan följaktligen betalas ut enbart i form av naturaförmån. Skatteförvaltningen ger årligen ett beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner, där värden för de vanligaste naturaförmånerna fastställts. Naturaförmåner och beskattningen av dessa behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

2.3.1 Kostnadsersättningar

Arbetsgivare kan betala skattefria eller skattepliktiga kostnadsersättningar till löntagare. En arbetsgivare, även en hushållsarbetsgivare, kan till en löntagare ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Arbetsgivaren kan utöver lönen till exempel betala verktygsersättning om löntagaren använder egna verktyg. En sådan kostnadsersättning är övrig förvärvsinkomst (inte lön) för arbetstagaren, men för denna inkomst verkställs emellertid ingen förskottsinnehållning och betalas inga socialförsäkringspremier. Dessa kostnadsersättningar och hur de kan avdras behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden.

Skattefria ersättningar för resekostnader, som dagtraktamente och kilometerersättning, kan bara betalas för arbetsresor som gjorts i ett anställningsförhållande. Skatteförvaltningen fastställer årligen grunderna för och maximibeloppen av de skattefria resekostnadsersättningarna med ett beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2021). Resekostnadsersättningarna betalas i allmänhet utifrån en reseräkning.

Skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar samt avdraget före förskottsinnehållning ska anmälas till inkomstregistret.

Kostnadsersättningar behandlas mer ingående även i Skatteförvaltningens anvisningar Kostnader för förvärv av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten, Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen och Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher.

2.4 Förskottsinnehållning

2.4.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att den som gör en betalning ska verkställa förskottsinnehållning på lön som betalas ut inom ramen för ett anställningsförhållande (FörskUL 9 §). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning. 

Om den lön och de övriga prestationer vilka betalas ut för ett arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Denna förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Den lön som ett hushåll betalat ut är dock skattepliktig förvärvsinkomst för löntagaren också då förskottsinnehållning inte verkställts på lönen på grund av en lättnad. Det rekommenderas dock att arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning, även om arbetsgivaren inte är skyldig att göra detta. I en sådan situation behöver arbetsgivaren dock inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (se avsnitt 2.5 nedan).

Om den lön och de övriga skattepliktiga förmåner vilka ska betalas ut för ett arbete till samma mottagare överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut. Om lön betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda lön som betalas ut under kalenderåret. Förskottsinnehållning ska också verkställas på eventuella löneförskott redan vid tidpunkten för utbetalningen.

Om det redan då kalenderåret eller anställningsförhållandet börjar är känt att lön på över 1 500 euro kommer att betalas ut till en arbetstagare under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första lönen.

Om det förmodas att arbetstagarens lön stannar under 1 500 euro och förskottsinnehållning därför inte verkställts men årslönen ändå överstiger 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på lönen från och med att gränsen på 1 500 euro överskrids. På tidigare utbetalda löner behöver ingen förskottsinnehållning verkställas i efterskott. I en sådan situation finns det skäl att beakta att sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare dock ska betalas utifrån lönesumman för hela året (se avsnitt 2.5 nedan).

2.4.2 Verkställande av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs på så sätt att hushållet i samband med utbetalningen av lön räknar arbetstagarens bruttolön och beloppet på förskottsinnehållningen utifrån förskottsinnehållningsprocenten och drar av det från den lön som ska betalas ut som pengar (FörskUL 11 §). Värdet på eventuella naturaförmåner läggs till i beloppet på penninglönen och förskottsinnehållning verkställs på det sammanlagda beloppet på penninglönen och naturaförmånerna. Förskottsinnehållning verkställs emellertid inte på ersättningar för direkta kostnader i anslutning till arbetet.

Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas. Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning. Då betalas endast arbetsgivarens eventuella sjukförsäkringsavgift och övriga eventuella socialförsäkringsavgifter (se avsnitt 2.5 nedan).

Procentsatsen för förskottsinnehållningen enligt inkomstgränsen samt tilläggsprocenten anges på skattekortet från Skatteförvaltningen. När det gäller förskottsinnehållning räcker det med att arbetstagaren visar upp skattekortet för arbetsgivaren. Förskottsinnehållningen är 60 procent om löntagaren inte före löneutbetalningen visat upp skattekortet. Arbetstagaren är skyldig att se till att skattekortet innehåller riktig information. Om arbetsgivaren använder tjänsten Palkka.fi, får arbetsgivaren skattekortsuppgifterna automatiskt från Skatteförvaltningen till tjänsten. Skattekortet behöver inte lämnas separat till arbetsgivaren om arbetsgivaren har fått det elektroniskt (se avsnitt 5 nedan).

Verkställande av förskottsinnehållning har behandlats mer allmänt i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning. Betalning av förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen som verkställs av en hushållsarbetsgivare behandlas separat nedan i avsnitt 2.6.

2.4.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Personer som är stadigvarande bosatta i Finland har försäkrats för sjukdomar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). De försäkrade deltar i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie, som består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie (SFL 18 kap. 4 §). Den försäkrades sjukförsäkringsavgift behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgift..

Såväl sjukvårdspremien som dagpenningspremien för försäkrade ingår i förskottsinnehållningsprocentsatserna på arbetstagarens skattekort, varför premierna inte debiteras separat av arbetsgivaren. Dagpenningspremiens storlek ska dock anges på det verifikat som lämnas till arbetstagaren (se punkt 2.11.1 nedan).

2.5 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Också arbetsgivaren är skyldig att delta i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (SFL 18 kap. 7 §). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enbart i situationer där arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen är sjukförsäkrad i Finland.

En lättnad som gäller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har föreskrivits för hushållen då den lön som ett hushåll betalat ut inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning.

Om den lön som hushållsarbetsgivaren betalar ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro om kalenderåret är hushållet inte skyldigt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 771/2016 och FörskUF 13 §). Denna hushållslättnad får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga löneutbetalarens namn.

Utgångsläget är att en hushållsarbetsgivare ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om lön betalas ut till en arbetstagare till ett sammanlagt belopp på 1 500 euro under kalenderåret. Hushållsarbetsgivares sjukförsäkringsavgift är 1,53 procent av det totala beloppet av de betalda förskottsinnehållningspliktiga lönerna under 2021.

En arbetsgivare är dock inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för tiden innan den kalendermånad som följer på den månad då arbetstagaren fyller 16 år och inte heller efter den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år (4 § 2 mom.1 och 2 punkterna i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). Även om ett hushåll betalar ut lön till ett belopp på över 1 500 euro till samma person per kalenderår betalas ingen sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare på lönen om arbetstagaren är yngre än 16 år eller har fyllt 68 år.

Om det förmodats att den lön som ska betalas ut till en arbetstagare i åldern 16–67 år underskrider gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift inte betalats av denna anledning, men lön till ett belopp som kommer att överstiga 1 500 euro ändå betalas ut under året, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas utifrån lönesumman för hela året. Detta trots att det i sådana fall inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning i efterskott på arvoden som betalats tidigare (se avsnitt 2.4.1 ovan).

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en avgift som i sin helhet ska betalas av arbetsgivaren. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas även om förskottsinnehållning inte kan verkställas på lönen. Detta kan vara fallet då lönen betalas ut enbart i form av naturaförmåner eller om ingen förskottsinnehållning enligt skattekortet behöver verkställas på lönen.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och de löneposter som utgör grunden för den behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgift.

2.6 Betalning av arbetsgivarprestationer

Arbetsgivarprestationer, dvs. förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, hör till de så kallade skatterna på eget initiativ. Detta innebär att betalaren på eget initiativ ska räkna skattebeloppet och betala skatten inom utsatt tid. Skatter på eget initiativ ska betalas utan giroblankett som sänts av Skatteförvaltningen.

Förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas in på Skatteförvaltningens bankkonto och ett referensnummer för skatter på eget initiativ ska alltid användas då man betalar arbetsgivarprestationer. Bankkontonummer, referensnummer, betalningsmottagaren och betalningsdagen finns färdigt i betalningsunderlaget för nätbetalning i MinSkatt (skatt.fi/minskatt). Om betalningen inte görs i MinSkatt fås konto- och referensnummer från Skatteförvaltningens telefontjänst 029 497 026. Ytterligare information om betalning av arbetsgivarprestationer finns på skatt.fi/Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

Om en hushållsarbetsgivare använder tjänsten Palkka.fi, bildar tjänsten automatiskt betalningsuppgifter för arbetsgivarprestationer (se avsnitt 5 nedan). Den referens som Palkka.fi bildat är inte samma som den referens som syns i MinSkatt, men betalningen styrs till rätt ställe och den syns i MinSkatt efter några bankdagar.

Bestämmelser om tidpunkten för betalning av förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift finns i 6 kap. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL) och bestämmelser om betalningsförfarandet finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018).   

En hushållsarbetsgivare ska betala in förskottsinnehållning som verkställts på lön och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift senast den 12:e i den kalendermånad som följer på den månad då lön betalats ut (den allmänna förfallodagen, EgenBeskL 2 § och 32 §). Om månadens 12:e dag inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.

Förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har betalats i tid om de betalas senast på ovan nämnda förfallodag. Utgångsläget är att skatten anses vara betald till Skatteförvaltningen på den dag då betalningen antingen debiterats från betalarens konto eller betalats kontant vid en penninginrättning (SkUL 13 §).

Om arbetsgivarprestationer betalas efter förfallodagen, ska arbetsgivaren också betala dröjsmålsränta (SkUL 14 § och lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) 5 a–b §). År 2021 är dröjsmålsräntan 7 procent. På obetalda skatter löper räntan från dagen efter förfallodagen till betalningsdagen. Man kan beräkna beloppet av dröjsmålsräntan med ränteräknaren i MinSkatt och på skatt.fi.

2.7 Arbetspensionsförsäkringsavgift

2.7.1 Arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Arbetsgivare ska ordna pensionsskydd för arbetstagaren senast efter utbetalningen av arbetsinkomsten och innan arbetsinkomsten ska anmälas till inkomstregistret enligt lagen om inkomstdatasystemet (ArPL 141 §).

I syfte att täcka kostnaderna för pensionsskyddet debiteras en arbetspensionsförsäkringsavgift, som består av en avgift för arbetsgivaren och arbetstagaren (ArPL 152 §, läs närmare om avgiften för arbetstagare i avsnitt 2.7.2 nedan). Hushållsarbetsgivare ska i regel betala arbetspensionsförsäkringsavgift utifrån arbetstagarens bruttolön om den är minst 61,37 euro i månaden 2021 (ArPL 141 §).

Försäkringsskyldigheten börjar från början av månaden efter den månad då arbetstagaren fyllt 17 år och upphör schablonmässigt enligt födelseåret antingen vid 68, 69 eller 70 års ålder (ArPL 4 § 2 mom.). Arbetstagarens ålder på den dag då lönen betalats ut avgör om arbetstagaren omfattas av pensionsförsäkring. En arbetstagare som inte överskrider den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för arbetstagare ska pensionsförsäkras även om han eller hon redan får pension. 

År 2021 är arbetspensionsförsäkringsavgiften i genomsnitt 24,40 procent av bruttolönen. I avgiften ingår även den betalningsandel för arbetstagaren som arbetsgivaren tagit ut av arbetstagaren (se avsnitt 2.7.2 nedan). Ett hushåll betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin helhet till ett pensionsförsäkringsbolag och arbetsgivaren ansvarar också för arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften gentemot pensionsanstalten (ArPL 152 § 2 mom.).

En hushållsarbetsgivare kan teckna en arbetspensionsförsäkring hos det arbetspensionsförsäkringsbolag som hushållet väljer. Försäkringsbolagen ger råd i hur försäkringen och redovisningen av försäkringsavgifter ska skötas. Närmare uppgifter om arbetspensionsförsäkring finns på adressen tyoelake.fi.

2.7.2 Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

En försäkringsskyldig hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning ta ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften från arbetstagarens lön.

Den årliga procenten för arbetspensionsförsäkringsavgiften fastställs genom förordning av social- hälsovårdsministeriet (FörfS 808/2020). År 2021 är arbetstagarens andel av arbetspensionsavgiften 7,15 procent för arbetstagare under 53 år och över 62 år och 8,65 procent för arbetstagare i åldern 53–62 år.

En hushållsarbetsgivare betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin helhet till den pensionsanstalt där arbetsgivaren ordnat pensionsskyddet för sina arbetstagare. Arbetsgivaren ansvarar för att hela arbetspensionsförsäkringsavgiften till arbetspensionsförsäkringsbolaget betalas, även om arbetsgivaren inte kan innehålla arbetstagarens andel från arbetstagarens lön. Så är det till exempel om lönen uteslutande består av naturaförmåner eller om lönen till barnskötare som ett hushåll anställt betalas av Folkpensionsanstalten.

Skatteförvaltningen drar av den arbetspensionsförsäkringsavgift som tagits ut av arbetstagaren från arbetstagarens skattepliktiga inkomster utifrån arbetsgivarens deklaration vid verkställandet av beskattningen.

2.8 Arbetslöshetsförsäkringspremie

2.8.1 Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie

Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier ingår i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien räknas utifrån den lönesumma som arbetsgivaren betalat ut. År 2021 är arbetslöshetsförsäkringspremien för hushållsarbetsgivare 0,45 procent av lönebeloppet (18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Arbetslöshetsförsäkringspremien är indelad i en andel för arbetsgivare och en andel för arbetstagare (läs mer om premieandelen för arbetstagare i avsnitt 2.8.2 nedan). Arbetsgivaren betalar såväl arbetsgivarens som arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden. Arbetsgivaren ansvarar också för betalningen av löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie till Sysselsättningsfonden (21 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för en arbetstagare som är under 17 år eller som har fyllt 65 år. För arbetstagare i åldern 17–64 år är en hushållsarbetsgivare skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie om de löner som betalats ut av arbetsgivaren under kalenderåret sammanlagt överstiger 1 300 euro (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 12, 12 a och 12 b §). Närmare uppgifter om arbetslöshetsförsäkringspremien finns på adressen tvr.fi.

2.8.2 Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Förutom arbetsgivaren betalar också arbetstagaren en arbetslöshetsförsäkringspremie (läs om arbetsgivarens premieandel i avsnitt 2.8.1 ovan). En hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning av lön från arbetstagarens lön innehålla arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien (20 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremien beräknas utifrån samma summa som arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremien. År 2021 är arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare 1,40 procent av lönebeloppet (18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetsgivaren betalar såväl arbetsgivarens som arbetstagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska innehållas från arbetstagaren lön, även om arbetsgivaren inte har skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier om lönesumman skulle bli högst 1 300 euro (se avsnitt 2.8.1 ovan). Då stannar den avgift som innehållits av arbetstagaren hos arbetsgivaren. Arbetstagare som är yngre än 17 år och som har fyllt 65 år är dock inte skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, varför arbetsgivaren tar inte ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på deras lön (12 och 12 a § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Om en arbetstagare i samband med en lönebetalning inte betalats en penninglön som räcker till för att innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare, får arbetsgivaren innehålla arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare inom två år i samband med följande löneutbetalningar (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 20 § 3 mom.).

Skatteförvaltningen drar av den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut av arbetstagaren från arbetstagarens skattepliktiga inkomster utifrån arbetsgivarens deklaration vid verkställandet av beskattningen.

2.9 Arbetsgivarens arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie

En hushållsarbetsgivare har ingen skyldighet att försäkra sina arbetstagare för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar om de utbetalda lönerna eller de överenskomna lönerna för arbete som arbetsgivaren låter utföra under ett kalenderår sammanlagt uppgår till högst 1 300 euro 2021 (3 § 2 mom. och 268 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 459/2015). Om gränsen överskrids gäller försäkringsskyldigheten för alla arbetstagare och till exempel arbetstagarnas ålder är inte av betydelse. År 2021 är försäkringspremien i genomsnitt 0,70 procent av lönesumman.

Gränsen för försäkringsskyldigheten är arbetsgivar- och kalenderårsspecifik; alla arbeten som arbetsgivaren låtit utföra under kalenderåret beaktas och de utbetalda eller överenskomna lönerna för dessa räknas samman. Tidpunkten för utbetalning av löner är inte av betydelse när det räknas om gränsen för försäkringsskyldigheten överträtts. Om det redan då ett anställningsförhållande börjar står klart att de överenskomna arbetsförvärven överstiger 1 300 euro, ska en försäkring tecknas innan arbetet startar. En försäkring kan inte tecknas retroaktivt.

En försäkring ska tecknas hos ett sådant skadeförsäkringsbolag som har rätt att bedriva försäkringsverksamhet i anknytning till olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar i Finland. Det är inte möjligt att teckna en försäkring via Palkka.fi-tjänsten (se avsnitt 5 nedan). Beloppet på försäkringspremien varierar enligt försäkringsbolag och beror på bland annat beloppet av lönerna och risken för olycksfall och yrkessjukdomar i det försäkrade arbetet. Arbetsgivaren betalar försäkringspremierna direkt till försäkringsbolaget enligt fakturan. Ytterligare information om arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen finns på tvk.fi.

2.10 Grupplivförsäkringspremie för arbetsgivare

Arbetsmarknadsorganisationerna har i kollektivavtalen kommit överens om hur grupplivförsäkringsskyddet ska ordnas för arbetstagarna. Också en hushållsarbetsgivare ska teckna en grupplivförsäkring för sina arbetstagare, om branschen för det utförda arbetet omfattas av ett allmänt bindande kollektivavtal som kräver detta.

Så gott som alla personer som det är obligatoriskt att försäkra enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar omfattas av grupplivförsäkring. I praktiken tecknas arbetsgivarens grupplivförsäkring samtidigt som arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen och för samma lönesumma.

Grupplivförsäkringspremien är i snitt 0,06 procent av lönesumman 2021 Grupplivförsäkringspremien varierar enligt bolag och arbetsgivaren betalar premien till olycksfallsförsäkringsbolaget i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Närmare uppgifter om grupplivförsäkring finns på adressen trhv.fi.

2.11 Andra arbetsgivarskyldigheter

2.11.1 Skyldighet att ge verifikat

En hushållsarbetsgivare ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över de löner som betalats ut under kalenderåret, så att arbetstagaren kan granska lönerna, de övriga prestationer och förskottsinnehållningen på dem (FörskUL 35 §). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

• arbetsgivarens namn, personnummer, adress och telefonnummer
• arbetstagarens namn, personnummer och adress
• lönen och beloppet av eventuella förskottsinnehållningar
• löneutbetalningstidpunkten
• beloppet på den pensionsförsäkringspremie för arbetstagare och den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut av arbetstagaren
• beloppet på dagpenningspremien.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till en arbetstagare senast före 15:e januari efter det år då lön betalats ut eller genast efter att anställningsförhållandet upphört, om arbetstagaren så kräver.

2.11.2 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av arbetsgivare (EgenBeskL 27 §). Ett hushåll ska göra anteckningar om utbetalda löner vilka redogör för betalningsmottagarens namn och personbeteckning, löneutbetalningsdagen, lönebeloppet och värdet på naturaförmåner samt utbetalda kostnadsersättningar och utbetalningstiden. Utgångsläget är att en kopia över ett verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av lön räcker.

Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från löneutbetalningsårets utgång (EgenBeskL 28 § 2 mom.). Anteckningar ska också göras över betalda sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare.

2.12 Hushåll i arbetsgivarring

Hushåll kan tillsammans med andra hushåll anställa en städare, barnskötare eller en annan arbetstagare. När flera hushåll anställer en arbetstagare med ett gemensamt arbetsavtal, är hushållen solidariskt arbetstagarens arbetsgivare. Då är medlemmarna av arbetsgivarringen solidariskt skyldiga att fullgöra de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet.

För att underlätta fullgörandet av arbetsgivarskyldigheter är förfarandet i praktiken ofta det att en person verkställer förskottsinnehållningen, lämnar in anmälningar och betalar in arbetsgivarprestationer till Skatteförvaltningens konto. Denna person använder sin egen personbeteckning vid betalningar och anmälningar. 

Hushållen är befriade från förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om den lön som betalas ut för arbetet till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret (se närmare i kapitlen 2.4.1 och 2.5 ovan). Gränsen tillämpas mottagarspecifikt i en arbetsgivarring, det vill säga inte enligt ring eller familj. Följaktligen kan till exempel båda makar betala löner på högst 1 500 euro till olika mottagare utan att ha skyldighet att verkställa förskottsinnehållning eller betala sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare. På arbetstagarens begäran kan förskottsinnehållning dock verkställas.

Det är möjligt att ge arbetsgivarringen ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer) i undantagsfall, om det inte är möjligt att betala arbetsgivarprestationer och lämna in deklarationer med personbeteckningar. Om hushållens arbetsgivarring har FO-nummer med vilket det sköter löneutbetalningarna tillämpas gränsen för lättnaden på 1 500 euro för förskottsinnehållning på löner eller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift inte på arbetsgivarringen.

Ytterligare information finns i anvisningen för hushåll i tjänsten Palkka.fi.

När det gäller försäkringar betraktas en arbetsgivarring som en arbetsgivare, såvida varje hushåll inte ingår separat arbetsavtal med arbetstagaren. Mer information ges av de behöriga försäkrarna.

3 Ett hushåll köper en tjänst av ett företag eller av en företagare

3.1 Förskottsuppbördsregistret

3.1.1 Förskottsuppbördsregistrering

Inom ramen för ett uppdragsförhållande köper hushållet arbetet som en tjänst av en företagare eller ett företag och betalar arbetsersättning enligt en faktura. När ett hushåll låter utföra arbete inom ramen för ett uppdragsförhållande, ska det granska om företaget eller företagaren hör till förskottsuppbördsregistret (se närmare om granskning i avsnitt 3.1.2 nedan). Införsel i förskottsuppbördsregistret påverkar endast skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning.

Det finns bestämmelser om förskottsuppbördsregistret i 25 § i lagen om förskottsuppbörd. Förskottsuppbördsregistret är ett register som förs av Skatteförvaltningen, i vilket bland annat utövare av näringsverksamhet införs. Informationen om förskottsuppbördsregistrering och registreringens giltighet är offentlig. Syftet med förskottsuppbördsregistreringen är att visa för prestationsbetalaren att det inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på betalningen, utan att den aktör som är införd i registret själv ser till att betala sin förskottsskatt.

Det är inte obligatoriskt att vara införd i förskottsuppbördsregistret. Följaktligen betyder det faktum att en aktör bedriver verksamhet som bolag eller firma inte automatiskt att aktören är införd i förskottsuppbördsregistret. Företag och företagare med avsevärda försummelser i sin beskattning införs därtill inte i förskottsuppbördsregistret eller så avförs de från registret. Ett företag eller en företagare kan också på eget initiativ låta bli att anmäla sig till förskottsuppbördsregistret eller lägga fram en begäran om avförande från registret. Förskottsuppbördsregistrering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

3.1.2 Granskning av förskottsuppbördsregistreringen

Ett hushåll har i egenskap av prestationsbetalare en utredningsskyldighet avseende förskottsuppbördsregistreringens giltighet. Utgångsläget är att förkottsuppbördsregistreringen alltid ska granskas vid tidpunkten för en betalning.

Ett hushåll kan kontrollera att en tjänsteleverantör är införd i förskottsuppbördsregistret på Internet via företags- och organisationsdatasystemets offentliga informationstjänst ytj.fi. Tjänsten är avgiftsfri och uppgifter kan sökas utifrån antingen namn eller FO-nummer.  Förskottsuppbördsregistreringen kan också kontrolleras via Skatteförvaltningens servicenummer.

Förskottsuppbörsregistreringar kontrolleras och avförs hos Skatteförvaltningen 1.3, 1.6, 1.9 ja 1.12. Kontrollerna omfattar alla betalningsmottagare. En kund kan avföras ur registret även vid någon annan tidpunkt än på en allmän kontrolldag. Om betalaren och mottagaren står i ett fortlöpande uppdragsförhållande till varandra, ska betalaren kontrollera uppgifterna i förskottsuppbördsregistret minst på de allmänna kontrolldagarna. I andra än fortlöpande uppdragsförhållanden ska mottagarens registreringsstatus dessutom kontrolleras i samband med varje enskild betalning. Ett skriftligt meddelande om avförande ur registret, vilket getts till utbetalaren av arbetsersättning, häver kontrolldagen.

Om mottagaren av arbetsersättning är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet förfara på det sätt som nämns i avsnitt 3.2 nedan. Om mottagaren av arbetsersättning inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet se till att fullgöra de skyldigheter som nämns nedan i avsnitt 3.3. Det är också viktigt att granska förskottsuppbördsregistreringen med tanke på ett eventuellt hushållsavdrag (se avsnitt 6.1 nedan).

3.2 Företaget eller företagaren finns i förskottsuppbördsregistret

Om ett hushåll inom ramen för ett uppdragsförhållande köper en tjänst av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret, medför inte det arbete som hushållet låtit utföra skyldigheter för hushållet gentemot till Skatteförvaltningen eller till exempel arbetspensions- eller olycksfallsförsäkringsbolagen. I så fall betalar hushållet den faktura som den som utfört arbetet sänt. Den som utfört arbetet eller tjänsten är i så fall själv skyldig att fullgöra egna beskattnings- och försäkringsrelaterade skyldigheter.

Hushåll kan också anställa en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Då saknar införandet i förskottsuppbördsregistret betydelse med tanke på arbetsgivarens skattskyldighet, och de ska skötas normalt baserat på den lön som betalas till arbetstagaren.

3.3 Företaget eller företagaren finns inte i förskottsuppbördsregistret

3.3.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att prestationsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalas ut inom ramen för ett uppdragsavtal om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUL 9 § och 25 §). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller enbart prestationer som betalats för arbete för hushållets räkning.

Om de prestationer som betalas ut för sådant arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är inte hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Om de prestationer som betalas ut för ett arbete eller en tjänst till en och samma mottagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut och betala in det till Skatteförvaltningen (se avsnitt 3.3.2 nedan). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver emellertid inte betalas, oavsett hur stort arbetsersättningens belopp är.

Om arbetsersättning betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda arbetsersättning som betalas ut under kalenderåret. Om det redan då kalenderåret eller uppdragsförhållandet börjar är känt att en arbetsersättning på över 1 500 euro kommer att betalas till den som utför arbetet under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första prestationen.

Om det på motiverade grunder förmodats att beloppet på arbetsersättningen stannar under gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts av denna anledning, men arbetsersättningen under året ändå överskrider 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen från och med att gränsen på 1 500 euro överskrids. I denna situation är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på tidigare utbetalda arbetsersättningar.

3.3.2 Verkställande och betalning av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs så att betalaren vid betalningen eller från det penningbelopp som ska betalas drar av det belopp som beräknats enligt innehållningsprocenten. Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas (FörskUL 11 §).

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning påverkas inte av om arbetsersättning betalas ut till en fysisk person eller till en aktör som bedriver verksamhet i bolagsform. En skyldighet att verkställa förskottsinnehållning uppkommer oberoende av arbetsersättningsmottagarens juridiska verksamhetsform på det sätt som redogjorts ovan i avsnitt 3.3.1 då arbetsersättningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Ersättningsmottagarens juridiska form påverkar dock det belopp som är föremål för verkställande av förskottsinnehållning enligt följande:

• Om mottagaren av arbetsersättning är ett aktiebolag, ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller ett annat motsvarande samfund, en motsvarande samfälld förmån eller en motsvarande sammanslutning och organisationen inte införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen till ett belopp som motsvarar 13 procent, förutom om en utredning om att Skatteförvaltningen sänkt innehållningsprocenten uppvisas (FörskUL 15 § 3 mom. och FörskUF 16 § 2 mom.).
• Om mottagaren av en arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt hans eller hennes skattekort för ändamålet.
• Om mottagaren av en arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret och han eller hon inte lägger fram något skattekort alls, verkställs förskottsinnehållningen enligt en innehållningsprocent på 60 procent (FörskUF 3 §).

Verkställande av förskottsinnehållning och skattekort behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Förskottsinnehållning verkställs på fakturabeloppet med avdrag för momsandelen (FörskUF 15 § 4 mom.). Utgifter för arbetets utförande dras i regel inte av från fakturans summa förrän förskottsinnehållningen verkställs. Om arbetets andel har specificerats på fakturan eller dess bilaga eller varan och arbetsersättningen har fakturerats på olika fakturor, verkställer utbetalaren förskottsinnehållningen endast på arbetets andel om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Undantaget till det ovan nämnda är ersättningar av arbetsresekostnader med anledning av arbetet (dagpenningar, måltidsersättningar, kilometerersättningar och till exempel tågbiljetter) då de betalas till fysiska personer, det vill säga inte till exempelvis till aktiebolag, öppna bolag eller kommanditbolag. Ersättningarna kan då dras av från fakturabeloppet innan förskottsinnehållning verkställs, under förutsättning att de inte överstiger de skattefria maximibelopp som Skatteförvaltningen årligen fastställer (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 988/2019, 1 § 16 punkten).

Skatteförvaltningen fastställer årligen maximibeloppen av de skattefria resekostnadsersättningarna med ett beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2021). Det ska dock observeras att dessa kostnadsersättningar är skattefria bara för personer i anställningsförhållande, även om de med ovan nämnda beslut av Skatteförvaltningen befriats från verkställande av förskottsinnehållning.

Den förskottsinnehållning som verkställts på den arbetsersättning som betalats ut till företaget eller företagaren ska betalas in till Skatteförvaltningen på samma sätt som en hushållsarbetsgivare betalar in den förskottsinnehållning som verkställs på lön (se avsnitt 2.6 ovan).

3.3.3 Skyldighet att ge verifikat

Ett hushåll ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över betalningarna under kalenderåret, så att prestationsmottagaren kan granska beloppet av arbetsersättningen och förskottsinnehållningen (FörskUL 35 §). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

• uppdragsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
• namnet på den som utför arbetet, personbeteckning/FO-nummer och adress
• arbetsersättningen och beloppet på eventuella förskottsinnehållningar
• tidpunkten för utbetalningen av arbetsersättningen.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till prestationsmottagaren senast 15:e januari efter det år då prestationen betalats. Vid kortvariga uppdragsförhållanden rekommenderas det dock att verifikatet ges genast då uppdragsförhållandet upphör.

3.3.4 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av prestationsbetalare (EgenBeskL 27 §). Ett hushåll ska göra anteckningar om dess betalningar som omfattas av förskottsinnehållning, vilka åtminstone redogör för prestationsmottagarens namn och personbeteckning, betalningsdagen och beloppet på den betalda prestationen. Utgångsläget är att en kopia över det verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av prestationen räcker. Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från utgången av det år då prestationen betalats (EgenBeskL 28 § 2 mom.).

4 Anmälning till inkomstregistret

Uppgifterna om betalda löner, skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar, arbetsgivarprestationer och arbetsersättningar samt förskottsinnehållning som verkställts på dem ska anmälas till inkomstregistret, i första hand elektroniskt. Uppgifterna kan också anmälas på en pappersblankett (lag om inkomstdatasystemet, 53/2018).

De viktigaste uppgifterna som ska anmälas till inkomstregistret:

• de uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret har inte någon nedre gräns för beloppet i euro.
• arbetsgivare ska göra två anmälningar
  1. löneuppgiftsanmälan
  2. arbetsgivarens separata anmälan men en tillfällig arbetsgivare endast om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas; regelbunden arbetsgivare månadsvis även om ingen lön betalas
• betalare av arbetsersättning ska endast göra löneuppgiftsanmälan, om prestationens mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret
• betalare av arbetsersättning behöver inte göra någon anmälan om prestationens mottagare är införd i förskottsuppbördsregistret
• tillfällig arbetsgivare
  • elektronisk anmälan om löneuppgifter ska göras senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden
  • pappersanmälan om löneuppgifter ska lämnas senast den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden (anmälan ska vara framme då)
• ordinarie arbetsgivare
  • elektronisk anmälan om löneuppgifter ska göras senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen
  • pappersanmälan om löneuppgifter ska göras senast den åttonde kalenderdagen efter betalningsdagen (anmälan ska vara framme då)
• arbetsgivarens separata anmälan ska beroende på anmälningssättet göras senast den femte eller den åttonde dagen i den kalendermånad som följer efter betalningsdagen
• om anmälan måste rättas ska alla uppgifter (även de korrekta) anmälas på nytt så snabbt som möjligt.

Om den sista dagen för anmälan infaller på en lördag, söndag eller en annan helgdag kan uppgifterna lämnas följande vardag. En anmälan på papper ska vara framme hos Inkomstregisterenheten senast inom den utsatta tiden.

Information om anmälan till inkomstregistret finns i anvisningarna om inkomstregistret Anmälan om uppgifter till inkomstregistret: hushåll som uppdragsgivare och Korrigering av uppgifter i inkomstregistret. Blanketterna finns på Inkomstregistrets webbplats.

5 Palkka.fi – ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram

Palkka.fi är ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram som avsetts för hushåll och andra mindre arbetsgivare. Med hjälp av programmet kan ett hushåll räkna en arbetstagares lön jämte lönebikostnader. Med tjänsten Palkka.fi kan en hushållsarbetsgivare fullgöra de skyldigheter som redogjorts i denna anvisning med undantag för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Tjänsten får inte information om dessa försäkringar och därför ska de skötas separat. Via tjänsten kan man inte heller anmäla arbetsersättningar som hushållsarbetsgivare betalat eller relaterade skyldigheter.

I tjänsten kan en hushållsarbetsgivare räkna en arbetstagares lön, förskottsinnehållningen, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och obligatoriska arbetspensionsförsäkringsavgifter och skriva ut lönespecifikationer. Tjänsten bildar anmälnings- och betalningsuppgifter om dem och sköter arkiveringen för hushållets räkning. Lönespecifikationerna kan också förmedlas till tjänsten Suomi.fi-meddelanden. De kan alltid också läsas i gränssnittet för arbetstagare i Palkka.fi. Tjänsten skickar behövliga anmälningar automatiskt till inkomstregistret och behöver således inte lämnas separat.

Via Palkka.fi-tjänsten är det också möjligt att meddela uppgifter som gäller hushållsavdrag till Skatteförvaltningen (se avsnitt 6.1 nedan). Ett hushållsavdrag som anmälts via tjänsten överförs automatiskt till betalarens förhandsifyllda skattedeklaration för året i fråga. Ett hushåll kan via tjänsten anmäla uppgifter om hushållsavdrag som gäller löner som hushållet betalat.

Ytterligare information om tjänsten finns på adressen palkka.fi. Du kan logga in tjänsten med personliga nätbankskoder, mobilcertifikat eller ID-kort med chip.

6 Annat att beakta i beskattningen av hushåll

6.1 Hushållsavdrag

En fysisk person och ett dödsbo (endast för personens dödsår) får som ett hushållsavdrag göra ett partiellt skatteavdrag för kostnader för arbete som man låtit utföra hemma, om den som utfört arbetet är en aktör som införts i förskottsuppbördsregistret eller en avlönad arbetstagare och övriga föreskrivna förutsättningar för avdrag är uppfyllda (ISkL 127 a–c §). Ett hushåll har inte rätt till hushållsavdrag om tjänsten köpts av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret.

Hushållsavdrag och förutsättningarna för beviljande av hushållsavdrag behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag i beskattningen.

6.2 Hushåll som byggherre

Utan gräns i euro är enskilda personer som fungerar som byggherrar skyldiga att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om bygget kräver bygglov (BFL 15 d §). Byggherren ska ge uppgifter om de företag som utfört byggarbetet och de prestationer som betalats till dem. Om byggherren själv anställt en arbetstagare, ska arbetstagaruppgifter och de löner som betalats ut till arbetstagarna och övriga vederlag meddelas. En fysisk person behöver inte visa ett intyg av Skatteförvaltningen över att anmälningsskyldigheten fullgjorts vid slutsynen för byggnadstillsynsmyndigheten. Skyldigheten att lämna uppgifter för ett hushåll i egenskap av byggherre har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande.

 

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

                                           

skattesakkunnig Jorma Laine