Stöd för hemvård och privat vård av barn

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

Denna anvisning behandlar beskattningen av stöd för hemvård och stöd för privat vård av barn samt flexibel och partiell vårdpenning som utbetalas av Folkpensionsanstalten (nedan FPA) och kommunen. I den här anvisningen behandlas därtill skyldigheter med avseende på beskattning då föräldern till ett barn eller en annan vårdnadshavare anställer en barnskötare inom ramen för ett anställningsförhållande eller köper barnskötartjänster av en privat dagvårdsproducent.

Anvisningen och dess struktur har förtydligats bland annat genom att komplettera den med nya rubriker. Det har även gjorts andra tillägg och preciseringar i anvisningen.

De skyldigheter med avseende på beskattning som en privatperson och ett dödsbo (ett hushåll) har då hushållet låter utföra ett arbete antingen genom att anställa en arbetstagare inom ramen för ett anställningsförhållande eller genom att köpa en tjänst av ett företag eller en företagare behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som uppdragsgivare.

På webbplatsen inkomstregistret.fi finns information om betalarens ska deklarera betalningen.

1 Inledning

I lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) föreskrivs det om ekonomiskt stöd med vilka barnets föräldrar och andra vårdnadshavare får stöd för att ordna vård av barnet samt för att kombinera arbete och familjeliv. De stöd som betalas enligt lagen är stöd för hemvård, stöd för privat vård, flexibel vårdpenning och partiell vårdpenning.

Stödet för hemvård och stödet för privat vård består av vårdpenning och inkomstbundet vårdtillägg. Beloppen för vårdpenningen och vårdtillägget kan höjas genom ett kommuntillägg, om den kommun som svarar för finansieringen av stödet bestämmer så. Vårdpenningen och vårdtillägget betalas av FPA och kommuntillägget av antingen kommunen eller FPA. Stöden utgör skattepliktig inkomst för mottagaren.

Bestämmelser om förskottsuppbörd finns i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) och i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, FörskUF), som utfärdats med stöd av lagen. I lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning) finns det bestämmelser om hur förskottsinnehållningen ska verkställas och om innehållningens belopp. I 13 § i beslutet föreskrivs om förskottsinnehållning på hemvårdsstöd för barn och på stöd för privat vård av barn.

Verkställande av förskottsinnehållning behandlas allmänt i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning. 

2 Stöd för hemvård

Stöd för hemvård av barn kan betalas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare då ett barn som har rätt till småbarnsfostran inte har en av kommunen ordnad plats inom småbarnspedagogiken, utan vårdas hemma av en familjemedlem eller en skötare som står i anställningsförhållande till familjen.

Stödet för hemvård betalas till den förälder eller annan vårdnadshavare som huvudsakligen sköter barnet. FPA verkställer förskottsinnehållning på det utbetalda hemvårdsstödet enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för lön, dock minst enligt 25 procent, om inte FPA fått uppgifter om ett ändringsskattekort för prestationen i fråga. Förskottsinnehållning verkställs på motsvarande sätt också i situationer där mottagaren av stöd för hemvård samtidigt får annan inkomst som är underkastad förskottsinnehållning.

Kommuntillägget betalas antingen av kommunen eller FPA. Om kommunen betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på kommuntillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om kommunen har fått uppgifter om ett ändringsskattekort för prestationen i fråga, ska förskottsinnehållning verkställs enligt ändringsskattekortet. Om FPA betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på motsvarande sätt som på det övriga stödet för hemvård som den betalar.

Om betalaren inte har uppgifter om förskottsinnehållningen för den som mottar prestationen i fråga, verkställs förskottsinnehållningen på prestationen till en fysisk person enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

Stödet för hemvård av barn och kommuntillägget är skattepliktig förvärvsinkomst för mottagaren enligt 29 § och 61 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL).

3 Stöd för privat vård av barn

Stöd för privat vård kan betalas då ett barn som har rätt till småbarnsfostran inte har en av kommunen ordnad plats inom småbarnspedagogiken, utan vårdas av en skötare som står i anställningsförhållande som anlitats av föräldern eller vårdnadshavaren. Barnskötaren kan stå i anställningsförhållande till barnets förälder eller vara en person, ett samfund eller sammanslutning som tillhandahåller barndagvård (nedan privat serviceproducent).

Beskattningen av stödet för privat vård påverkas av till vem stödet betalas. I undantagsfall kan stödet för privat vård tillfälligt betalas till barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare. Detta är fallet till exempel om en familj som har rätt till stöd blir tvungen att ordna vård av barnet med tillfällig hjälp, eftersom den blir utan vårdare på grund av att vårdavtalet hävs, och då inte söker eller omedelbart får plats inom småbarnspedagogiken som ordnats av kommunen.

Om stödet för privat vård betalas till barnets förälder, utgör det skattepliktig förvärvsinkomst för föräldern (ISkL 29 och 61 §). FPA verkställer då förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten för lön. Stöd för privat vård och kommuntillägg som betalas till en skötare som står i anställningsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare behandlas i kapitel 6. Stöd för privat vård och kommuntillägg som betalas till en privat serviceproducent behandlas i kapitel 7.

4 Partiell vårdpenning

Partiell vårdpenning kan betalas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare för att föräldern ska kunna förkorta sin arbetsdag. Partiell vårdpenning utgör skattepliktig förvärvsinkomst för föräldern (ISkL 29 och 61 §).

På inkomsten verkställs förskottsinnehållningen enligt den fastställda tilläggsprocenten för lön eller enligt förskottsinnehållningsprocenten på ändringsskattekortet som gäller prestationen. Om betalaren inte har uppgifter om förskottsinnehållningen för den som mottar prestationen, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

5 Flexibel vårdpenning

Flexibel vårdpenning kan betalas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare för att föräldern ska kunna förkorta sin arbetsdag. Flexibel vårdpenning utgör skattepliktig förvärvsinkomst för föräldern (ISkL 29 och 61 §).

På inkomsten verkställs förskottsinnehållningen enligt den fastställda tilläggsprocenten för lön eller enligt förskottsinnehållningsprocenten på ändringsskattekortet som gäller prestationen. Om betalaren inte har uppgifter om förskottsinnehållningen för den som mottar prestationen, verkställs förskottsinnehållningen enligt 60 procent (FörskUF 3 §).

6 Skötare anställd av förälder

6.1 Allmänt

En förälder eller annan vårdnadshavare som får stöd för hemvård eller stöd för privat vård kan anställa en barnskötare eller betala en privat serviceproducent för vården. Betalarens skyldigheter påverkas av om prestationen betalas som lön eller som arbetsersättning.

Om föräldern har ingått ett arbetsavtal med barnets skötare, ska prestationen betalas som lön. Vid beskattningen avses med lön varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande (FörskUL 13 §). Föräldern är då en arbetsgivare som i regel omfattas av samma skyldigheter som andra arbetsgivare.

Om föräldern har ingått ett uppdragsavtal med en privat dagvårdsproducent, utgör den ersättning som betalats för barnets vård arbetsersättning. Med arbetsersättning avses ersättning som betalas för arbete, uppgift eller tjänst i annan form än lön (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Betalning av arbetsersättning behandlas i denna anvisnings kapitel 7.

Den som låter utföra arbetet kan med hjälp av lösningsassistenten på webbplatsen vero.fi ta reda på mer om betalarens skyldigheter. Mer information: Arbetsgivarens skyldigheter. Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning samt vad som är karaktäristiskt för arbetsavtal och uppdragsavtal behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

6.2 Verkställande av förskottsinnehållning och den försäkrades sjukförsäkringspremie

6.2.1 Förskottsinnehållning på lön

Om barnets förälder eller annan vårdnadshavare har kommit överens om ett anställningsförhållande, utgör den ersättning som betalats till barnskötaren lön. Lönen utgör skattepliktig förvärvsinkomst för barnskötaren (ISkL 29 och 61 §).

Den som betalar ut en prestation ska verkställa förskottsinnehållning på lönen (FörskUL 9 §). Förskottsinnehållningen verkställs enligt den innehållningsprocent och tilläggsprocent på lön som antecknats i skötarens skattekort (FörskUF 4 §). Utan skattekort ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3§). Någon förskottsinnehållning behöver likväl inte verkställas om lönen som betalats ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro under ett kalenderår (FörskUF 13§).

Om det först efter att anställningsförhållandet börjat blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids, ska verkställande av förskottsinnehållning börja i samband med den löneutbetalning då det blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids. Förskottsinnehållning behöver dock inte verkställas på de löner som utbetalats tidigare under samma år.

Enligt lag ansvarar arbetsgivaren för verkställandet av förskottsinnehållningen. Om barnets förälder eller annan vårdnadshavare inte verkställt förskottsinnehållningen på lön som överstiger 1 500 euro, kan den förskottsinnehållning som inte verkställts eller betalats påföras dem.

Lönen som betalats till barnskötaren utgör skötarens skattepliktiga inkomst oavsett om det har verkställts förskottsinnehållning på lönen eller inte. Om förskottsinnehållning inte verkställs på lönen, föreligger det en risk att de skatter som barnskötaren under skatteåret har betalat i förskott inte motsvarar beloppet på den slutliga skatten för skatteåret och att skötaren då måste betala kvarskatt. Det rekommenderas därför att föräldern verkställer förskottsinnehållningen på lönerna även i det fallet att beloppet på lönerna inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret. Skötaren kan också själv be föräldern verkställa förskottsinnehållning. I dessa situationer behöver man inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (se kapitel 6.3).

6.2.2 Förskottsinnehållning på stöd för privat vård av barn och på kommuntillägg som betalas till vårdare

Stöd för privat vård och kommuntillägg som betalas till en skötare som står i anställningsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare, utgör barnskötarens skattepliktiga inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på stödet för privat vård av barn och för kommuntillägget enligt tilläggsprocenten för lön. Om kommunen betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten för lön.

Kommunerna kan betala olika slags stöd som inte grundar sig på lag, exempelvis under namnet servicepeng eller servicesedel, till en barnskötare som står i anställningsförhållande till föräldern eller till en privat serviceproducent. Stöd som betalats till en barnets vårdare eller till en privat vårdproducent utgör dennes skattepliktiga inkomst, på vilken kommunen vid behov verkställer förskottsinnehållningen enligt den tilläggsprocent som fastställts för lön.

6.2.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Personer som är sjukförsäkrade i Finland är skyldiga att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukförsäkringslagen 1224/2004, 18 kap. 5 § 1 mom.). Den försäkrades sjukförsäkringspremie består av dagpenningspremien och sjukvårdspremien, vilkas storlek varierar från år till år (sjukförsäkringslagen 18 kap. 4 §).

Sjukförsäkringens dagpenningspremie betalas från början av den månad som följer på den månad då den försäkrade fyllt 16 år till slutet av den månad då den försäkrade fyllt 68 år.

Arbetsgivaren ska betala sjukförsäkringspremierna för de löner som arbetsgivaren betalar till sina arbetstagare. Den försäkrades sjukvårds- och dagpenningspremie ingår i skattekortets förskottsinnehållningsprocent och uppbärs inte separat från arbetstagarens lön. Den försäkrades sjukförsäkringspremie deklareras till Skatteförvaltningen som en del av förskottsinnehållningen.

Arbetsgivaren ska i samband med utbetalning av lön meddela löntagaren beloppet av den dagpenningspremie som tagits ut som förskottsinnehållning (sjukförsäkringslagen 18 kap. 30 §). Arbetsgivaren behöver inte separat meddela beloppet av den sjukvårdspremie som ingår i förskottsinnehållningen.

Beloppen av de sjukförsäkringspremier som gäller varje år finns i Skatteförvaltningens anvisning Socialförsäkringsavgifter. Den försäkrades sjukförsäkringspremie behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Den försäkrades sjukförsäkringspremie.

6.3 Arbetsgivares sjukförsäkringspremie

Om arbetstagaren är försäkrad enligt sjukförsäkringslagen i Finland, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas på lönen (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016, 4 § 1 mom.). Arbetsgivaren betalar arbetsgivares sjukförsäkringspremie av sina egna medel på basis av det sammanlagda beloppet av de löner som omfattas av sjukförsäkringsavgiften (sjukförsäkringslagen 5 § 1 mom.). Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift fastställs som en procentuell andel av de utbetalda lönerna.

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver inte betalas, om arbetstagaren inte före löneutbetalningsmånaden fyllt 16 år eller har fyllt 68 år (sjukförsäkringslagen 4 § 2 mom. punkterna 1 och 2). Till exempel om arbetstagaren fyller 16 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas första gången för den lön som betalas i juli, eller om arbetstagaren har fyllt 68 år den 8 juni, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas sista gången för den lön som betalas i juni.

Föräldern ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift både för lönen som denne själv betalar till skötaren och för stödet för privat vård som FPA betalar till skötaren och för kommuntillägg som FPA eller kommunen eventuellt betalar. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver likväl inte tas ut om utbetalningen till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro under kalenderåret (sjukförsäkringslagen 4 § 2 mom. punkt 3 och FörskUF 13 §).

Exempel: En förälder betalar 700 euro i lön till barnskötaren under ett kalenderår och FPA betalar 1 000 euro i stöd för privat vård. Föräldern behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på lönen. Föräldern ska dock betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på 1 700 euro eftersom det sammanlagda beloppet av lönen och stödet för privat vård överstiger gränsen på 1 500 euro.

Om det först efter att anställningsförhållandet börjat blir klart att gränsen om 1 500 euro överskrids, ska arbetsgivarens sjukförsäkringspremie betalas även för löner som betalats tidigare samma år.

Procentsatserna för arbetsgivarens sjukförsäkringspremier som gäller för det aktuella året finns i Skatteförvaltningens anvisning Socialförsäkringsavgifter. Den försäkrades sjukförsäkringspremie behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift.

6.4 Försäkringar för arbetstagare

Arbetsgivaren är skyldig att ordna obligatoriskt försäkringsskydd för arbetstagaren. Barnets förälder eller annan vårdnadshavare är därför vanligtvis skyldig att teckna en arbetspensions- och olycksfallsförsäkring för en skötare som står i anställningsförhållande samt betala arbetslöshetsförsäkringspremien. Föräldern eller annan vårdnadshavare kan därutöver behöva teckna en grupplivförsäkring för skötaren. Skyldigheten att teckna försäkring för den anställda påverkas inte av om det verkställs förskottsinnehållning på lönen som betalas till barnskötaren eller om sjukförsäkringsavgift betalas.

Arbetsgivaren ska teckna en arbetspensionsförsäkring för 17–68-åriga arbetstagare vars månadsinkomst överskrider den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten (lagen om pension för arbetstagare, 395/2006, 4, 96, 100 och 141 §). Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie gäller löntagare i åldern 18–64 år som under ett kalenderår får sammanlagt över 1 500 euro i lön (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner, 555/1998, 12 a och 12 b §).

Arbetspensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremien består av arbetsgivarens och arbetstagarens andel, som båda fastställs som en procentuell andel av lönen. Arbetstagarens andel av arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremien ingår inte i förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet. Arbetstagarens andel räknas ut på grundval av det sammanlagda beloppet av bruttolönen som föräldern eller annan vårdnadshavare har betalat och stödet för privat vård som FPA betalat samt eventuellt kommuntillägg. I samband med utbetalning av lön innehåller föräldern eller en annan vårdnadshavare arbetstagarens andel på den nettolön som betalats åt skötaren. Föräldern betalar både arbetstagarens och arbetsgivarens andel av avgifterna till arbetspensionsanstalten och sysselsättningsfonden.

Arbetsgivaren ska försäkra arbetstagaren mot arbetsolyckor och yrkessjukdomar om månadsinkomsten överskrider den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten (lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 459/2015, 3 § 2mom. och 268 §). Arbetsgivaren ska också teckna en grupplivförsäkring för sina arbetstagare, om så har avtalats i det kollektivavtal som gäller det arbete som ska utföras.

Procentsatserna för arbetsgivarens socialförsäkringsavgift som gäller för det aktuella året finns i Skatteförvaltningens anvisning Socialförsäkringsavgifter. Ytterligare information om försäkringar och belopp av försäkringspremiernas storlek ges av pensionsförsäkringsbolagen, Pensionsskyddscentralen, Sysselsättningsfonden, och olycksfallsförsäkringsbolagen.

6.5 Verifikat till arbetstagaren

Barnets förälder eller annan vårdnadshavare ska ge barnets vårdare ett verifikat för kontroll av de löner och andra prestationer som under kalenderåret har betalats till vårdaren samt av verkställd förskottsinnehållning (FörskUL 35 §). Det finns inga formkrav för verifikatet. Men åtminstone följande uppgifter ska framgå:

• arbetsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
• arbetstagarens namn, personbeteckning och adress
• lönens belopp och beloppet av eventuell förskottsinnehållning
• löneutbetalningsperioden och tidpunkten för löneutbetalningen
• beloppet av pensionsförsäkringspremier och arbetslöshetsförsäkringspremier som tagits ut av arbetstagaren
• beloppet av dagpenningspremien.

Verifikat ska alltid ges, oavsett om förskottsinnehållning har verkställts på lönen eller inte. Verifikatet ska ges senast den 15 januari året efter löneutbetalningsåret. Då anställningsförhållandet upphör, ska verifikat ges omedelbart på löntagarens begäran.

Över lön som utbetalats kontant ska arbetsgivaren ha ett kvitto som arbetstagaren undertecknat eller annan verifikation över utbetalningen.

6.6 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Föräldern eller annan vårdnadshavare ska föra anteckningar över de löner som betalats ut till en skötare i anställningsförhållande (lagen om beskattningsförfarande beträffande skatter som betalas på eget initiativ, 768/2016, EgenBeskL, 27 § och Skatteförvaltningen beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet). Av anteckningarna bör de uppgifter som anges i det nämnda beslutet av Skatteförvaltningen framgå. Anteckningar ska också föras över de sjukförsäkringspremier som arbetsgivaren har betalat.

Anteckningarna och verifikationerna (räkningar, kvitton och kontoutdrag) ska sparas i sex år efter löneutbetalningsåret (EgenBeskL 28 § 2 mom.).

6.7 Betalning och anmälan av arbetsgivarprestationer

Förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är så kallade arbetsgivarprestationer. De är också så kallade skatter på eget initiativ. Det innebär att föräldern eller en annan vårdnadshavare på eget initiativ ska beräkna skattebeloppet och betala det i tid. Skatter som betalas på eget initiativ ska således betalas utan att Skatteförvaltningen skickar någon gireringsinformation.

Bestämmelserna om betalning av förskottsinnehållningen och arbetsgivares sjukförsäkringspremie till Skatteförvaltningen finns 6 kap. i EgenBeskL och bestämmelser om betalningsförfarandet i lagen om skatteuppbörd (11/2018).

Föräldern betalar in förskottsinnehållningar och arbetsgivarens sjukförsäkringspremie på Skatteförvaltningens konto senast den 12:e dagen månaden efter löneutbetalningsmånaden (EgenBeskL 2 § och 32 §). Om den 12:e dagen inte är en bankdag är förfallodagen den påföljande bankdagen. De uppgifter som behövs för betalningen finns tillgängliga i tjänsten MinSkatt och där kan man också gå till nätbanken för att betala arbetsgivarprestationer. Anvisningar för betalning av skatter på eget initiativ finns i Skatteförvaltningens anvisning Skatter på eget initiativ.

Till inkomstregistret ska uppgifter om utbetalda löner och arbetsgivarprestationer samt förskottsinnehållningar på löner deklareras (lagen om inkomstdatasystemet, 53/2018). Det finns ingen nedre gräns för belopp som ska anmälas till inkomstregistret. Lön och verkställd förskottsinnehållning ska deklareras till inkomstregistret senast den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter utbetalningsmånaden. Detaljerad information om deklaration av uppgifterna till inkomstregistret och tidsfristerna för anmälan finns i Inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare.

7 Arbetsersättning som förälder betalar privat dagvårdsproducent

7.1 Allmänt

I ett uppdragsförhållande köper barnets förälder eller annan vårdnadshavare barnvårdsarbetet som en tjänst av en företagare eller ett företag och betalar arbetsersättning till denne på basis av fakturan. Arbetsersättningen är en skattepliktig inkomst för företagare eller företag (lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, 360/1968, 4 §).

Den som betalar arbetsersättning har inga arbetsgivarskyldigheter. Således behöver till exempel arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och lagstadgade försäkringspremier inte betalas. Den som låter utföra arbetet kan med hjälp av lösningsassistenten på webbplatsen vero.fi ta reda på mer om betalarens skyldigheter. Mer information: Arbetsgivarens skyldigheter.

7.2 Verkställande av förskottsinnehållning

7.2.1 Förskottsinnehållning på arbetsersättning

En förälder eller annan vårdnadshavare som betalar arbetsersättning är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen, om den som mottar arbetsersättningen inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUL 9 § och 25 §). Om de prestationer som betalas till en och samma mottagare för ett sådant arbete inte överstiger 1 500 euro per kalenderår, är den äldre eller vårdnadshavaren inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på prestationen (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §).

Förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalas till en fysisk person (såsom rörelseidkare och yrkesutövare) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten på skattekort för arbetsersättning (FörskUF 10 §). Utan skattekort för arbetsersättningen ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 procent (FörskUF 3 §). Förskottsinnehållningen på arbetsersättning som betalats till ett företag (exempelvis aktiebolag) som inte finns med i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt 13 procent, om företaget inte uppvisar skattekort för prestationen (FörskUF 15 § 3 mom.).

Mervärdesskatteandelen dras av innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUF 15 § 4 mom.).

Man behöver inte verkställa någon förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalats till en sådan privat serviceproducent (till exempel privat daghem) som är införd i förskottsuppbördsregistret.

7.2.2 Förskottsinnehållning på stöd för privat vård av barn och på kommuntillägg som betalas till privat vårdproducent

Om stödet för privat vård betalas till en privat serviceproducent utgör stödet stödtagarens skattepliktiga arbetsersättning. FPA och kommunerna verkställer inte förskottsinnehållning på stödet för privat vård som de betalat till en förskottsuppbördsregistrerad privat serviceproducent. Om den privata serviceproducenten inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs ändå förskottsinnehållningen på stödet för privat vård som utbetalas.

På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning enligt skattekortet för arbetsersättning (FörskUF 10 §). Om betalaren inte har uppgifter om förskottsinnehållningen för den som mottar prestationen i fråga, verkställs förskottsinnehållningen på prestationen till en fysisk person enligt 60 procent (FörskUF 3 §). På arbetsersättningar som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.).

Kommunerna kan betala olika slags stöd som inte grundar sig på lag, exempelvis under namnet servicepeng eller servicesedel, till en privat serviceproducent. Stöd som betalats till en privat vårdproducent utgör dennes skattepliktiga inkomst, på vilken kommunen vid behov verkställer förskottsinnehållningen på motsvarande sätt som på kommuntillägget, som betalas vid sidan av stödet för privat vård.

7.3 Betalning och anmälan av arbetsersättning

Bestämmelserna om betalning av förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen finns i 6 kap. i EgenBeskL och bestämmelser om betalningsförfarandet i lagen om skatteuppbörd. Förskottsinnehållningen ska betalas in på Skatteförvaltningens konto senast den 12:e dagen månaden efter utbetalningsmånaden (EgenBeskL 2 § och 32 §). Om den 12:e dagen inte är en bankdag är förfallodagen den påföljande bankdagen. Anvisningar för betalning av skatter på eget initiativ finns i Skatteförvaltningens anvisning Skatter på eget initiativ.

Barnets förälder eller annan vårdnadshavare ska deklarera betalningarna till inkomstregistret om tjänsten köps av ett företag eller en person som inte hör till förskottsuppbördsregistret. Det finns ingen nedre gräns för belopp som ska anmälas till inkomstregistret. Arbetsersättning och verkställd förskottsinnehållning ska deklareras till inkomstregistret senast den 5:e dagen i den kalendermånad som följer efter utbetalningsmånaden. Detaljerad information om deklaration av uppgifterna till inkomstregistret och tidsfristerna för anmälan finns i Inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare.

8 Återkrav av stöd

Det kan hända att föräldern eller annan vårdnadshavare måste återbetala en del av hemvårdsstödet eller stödet för privat vård till FPA eller kommunen (återkrav av förmån). Återkravsförfarandet beror på om det gäller hemvårdsstöd eller stöd för privat vård. Bestämmelser om rättelse av återkrävda förmånsinkomster finns i ISkL 112 a §.

Beloppet av återkrävt stöd för hemvård dras av från den skattepliktiga inkomsten för den förälder eller annan vårdnadshavare som fått stödet. FPA korrigerar då sin anmälan om förmånen.

Återkrav av stöd för privat vård riktas till barnets förälder eller annan vårdnadshavare. Beloppet av återbetalt stöd för privat vård subtraheras likväl från den persons skattepliktiga inkomst, till vem stödet har betalats.

Närmare information om återkrav av förmåner finns i Skatteförvaltningens anvisning Återkrav av pensioner och förmåner. Information om anmälan av återkrav av förmåner till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisning Förmåner: återkrav och regress. 

9 Hushållsavdrag

En förälder eller annan vårdnadshavare är inte berättigad till hushållsavdrag för den lön eller arbetsersättning hen betalat för barnvård om hen beviljats hemvårdsstöd eller stöd för privat vård av barn för samma ändamål. Partiell vårdpenning eller flexibel vårdpenning hindrar däremot inte att hushållsavdrag beviljas. Mer information om detta finns i Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag för sedvanligt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete samt för fysioterapi och ergoterapi

10 Barnskötare från utlandet

Beskattningen av en skötare som kommer från utlandet kan avvika från beskattningen av en skötare som är bosatt i Finland. Det kan finnas skillnader även i fråga om socialskyddet och försäkringarna. Beskattningen av löntagare från utlandet beskrivs i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer från utlandet till Finland samt i anvisningen Au-pair från utlandet till Finland.

11 Tjänsten Palkka.fi

Palkka.fi är ett avgiftsfritt program avsett för hushåll och andra småarbetsgivare. Med hjälp av programmet kan lönebetalaren räkna ut arbetstagarens lön, förskottsinnehållning, arbetsgivares sjukförsäkringspremie och obligatoriska arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier. En arbetsgivare som använder tjänsten Palkka.fi får automatiskt uppgifter från Skatteförvaltningen om arbetstagarens skattekort. Med hjälp av tjänsten är det också möjligt att skriva ut lönespecifikationer och verifikat över anteckningar. Tjänsten Palkka.fi skickar automatiskt den deklaration som krävs till inkomstregistret. Det är inte möjligt att betala ut arbetsersättning via tjänsten Palkka.fi.

Mer information hittar du på adressen palkka.fi. Användning av tjänsten kräver inloggning.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Kaija Selkäinaho