Verkställande av förskottsinnehållning

Anvisningen uppdateras för tillfället.

Till läsaren

Anvisningen betjänar främst dem som betalar löner, arbetsersättningar och andra förskottsinnehållning underkastade prestationer, men även de som är intresserade av bestämmelserna om förfaranden i samband med verkställande av förskottsinnehållning kan få hjälp av anvisningen.

1. Allmänt om förskottsuppbörden

Av nästan alla inkomster som ska beskattas enligt inkomstskattelagen (ISL) tas under skatteåret ut skatter i förskott antingen som förskottsinnehållning eller förskottsbetalning. Skatter som tas ut är: statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt och försäkrads sjukförsäkringspremie.

Den skattskyldige kan frivilligt komplettera sin egen förskottsbetalning även under året som följer på skatteåret genom att betala förskottskomplettering. Mera inforamtion: Personkunders förskottskomplettering

Förskottsinnehållningen verkställs av prestationernas utbetalare liksom till exempel arbetsgivare. De betalar också förskottsinnehållningen och socialskyddsavgiften till Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen fastställer förskottsskatten för respektive skatteår och den skattskyldige betalar förskottsskatterna själv på Skatteförvaltningens konto.

Huvudregeln i förskottsuppbörden är att förskottsinnehållning ska verkställas på inkomsten, om inkomsten inte är fri från skatt, omfattas inte av förskottsbetalning eller har befriats från förskottsinnehållning. En inkomst kan ha befriats från förskottsinnehållning med stöd av förordningen om förskottsuppbörd (FörskUF) eller Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 816/2007).

På arbets- och bruksersättning ska förskottsinnehållningen verkställas med stöd av lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 25 §), om mottagaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret. Man ska förfara så här, även om inkomsten skulle omfattas av förskottsbetalning.

Förskottsbetalning verkställs även i sådant fall, att betalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning. Till exempel en utländsk arbetsgivare är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning i Finland, om arbetstagaren får lönen direkt från utlandet, även om arbetet utförs i Finland. Förskottsinnehållningen ska verkställas om lönen betalas i Finland, dvs. utländsk arbetsgivare har en representant här eller bolaget har fast driftställe här.

Enligt 16 § i lagen om förskottsuppbörd är främmande staters diplomatiska eller därmed jämförbara beskickningar eller konsulat som förestås av en utsänd konsul inte heller skyldiga att verkställa förskottsinnehållning.

2. Verkställande av förskottsinnehållning

2.1.Förskottsinnehållningsskyldig

2.1.1. Prestationens utbetalare

Enligt 9 § i lagen om förskottsuppbörd är prestationens utbetalare skyldig att verkställa förskottsinnehållningen, om annat inte bestämts i lag eller i Skatteförvaltningens beslut.

2.1.2. Ställföreträdande betalare

Om i stället för betalaren dennes borgensman, fordringsägare eller någon annan betalare (ställföreträdande betalare) betalar ett lönetillgodohavande, annan lön eller gör en annan betalning till en arbetstagare eller någon annan mottagare, är den som gjort betalningen skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som skall betalas, om sådan inte tidigare har verkställts (FrörskUL 9.2 §). Utsökningsmyndigheten är på samma sätt skyldig att verkställa förskottsinnehållning på tillgångar som influtit av en utsökning och konkursboet på betalningar som görs för egendom som hör till boet.

Ställföreträdande betalare har alla samma förpliktelser som den egentliga betalaren. Ställföreträdande betalaren ska bl.a. i sitt eget namn lämna in till Skatteförvaltningen samma anmälningar som den egentliga betalaren. Betalaren kan även påföras påföljder för försummelserna, om förskottsinnehållning inte har verkställts. Ställföreträdande betalare av lön behöver likväl inte betala arbetsgivares socialskyddsavgift. Den egentliga arbetsgivaren är alltid skyldig att betala socialskyddsavgiften. Ställföreträdande betalarens förpliktelser slopas inte på grund av att den ställföreträdande betalaren i efterhand uppbär från den egentliga betalaren de prestationer som betalts på dennes vägnar.

Begreppet ställföreträdande betalare ska hållas isär från verkande som ombud. Ett ombud verkar på den egentliga betalarens vägnar och med dennes namn. Verksamheten grundar sig i allmänhet på befullmäktigande. Ombudet också använder för betalningen sin huvudmans tillgångar. Den egentliga huvudmannen är mot Skatteförvaltningen ansvarig för uppfyllande av förpliktelserna som ansluter sig till förskottsinnehållningen.

2.1.2. Förmedlare

I 9 § 3 mom. i lagen om förskottsuppbörd bestämmer man om förskottsinnehållningsskyldighet som avser betalningens förmedlare. Enligt lagrummet Kreditinstitut och finansiella institut, andra som bedriver yrkesmässig handel med eller förmedling av värdepapper samt utländska kreditinstituts filialer i Finland är skyldiga att verkställa förskottsinnehållning också på ränta eller eftermarknadsgottgörelse som de förmedlat. Bestämmelsen gäller endast för dessa två inkomstslag.

3. Verkställande av förskottsinnehållning på lön

Bestämmelser om sättet för och storleken av förskottsinnehållning finns både i förordningen om förskottsuppbörd samt i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (1154/2008).

Förskottsinnehållning skall verkställas enligt den grund- eller tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda innehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga. Arbetsgivaren kan välja, om han vid beräkningen tillämpar på betalningsperioden baserande eller kumulativ räknesätt. Från början av år 2005 har också arbetstagaren kunnat i fråga om förskottsinnehållning på lön av huvudsyssla välja ett förfarande, där förskottsinnehållningen verkställs endast enligt grundprocenten tills den i skattekortet antecknade årliga inkomstgränsen överskrids på årsnivå. Om den årliga inkomstgränsen överskrids, verkställs förskottsinnehållning på det överskjutande beloppet endast med användande av tilläggsprocenten. Närmare om ärendet nedan i punkterna 4.3. - 4.5.

3.1. Förskottsinnehållning verkställs inte till ett större belopp än penningprestationen

Förskottsinnehållning verkställs genom att förskottsinnehållningsbeloppet subtraheras från beloppet som ska betalas i pengar. Förskottsinnehållning verkställs inte till ett större belopp än penningprestationen. Om lön betalas endast i form av naturaförmån, kan förskottsinnehållning inte alls verkställas. Då betalar man endast arbetsgivares socialskyddsavgift.

Om arbetstagaren har under en viss månad fått endast naturaförmån, men även lön betalas till honom under samma år, ska naturaförmånen tas i beaktande i samband med en senare förskottsinnehållning även då arbetsgivaren inte använder kumulativ löneberäkning, som tar de tidigare betalda lönerna och förskottsinnehållningarna i beaktande automatiskt.

Förskottsinnehållning behöver inte verkställas, om beloppet av en enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro (FörskUF 14 §).

Förskottsinnehållningen beräknas med en cents noggrannhet så, att resultatet avrundas till närmaste cent enligt de allmänna bestämmelserna om avrundning. Om resultatets tredje decimal är 1 – 4, ska avrundningen göras nedåt. Om den tredje decimalen är 5 – 9, ska avrundningen göras uppåt till närmaste hela cent.

3.2. Beräkning av förskottsinnehållningen

Arbetsgivaren kan räkna förskottsinnehållningen antingen med räknesätt som baserar på betalningsperioden eller ett kumulativt räknesätt, då det i skattekortet finns grund- och tilläggsprocenter samt inkomstgränserna och arbetstagaren inte har valt förskottsinnehållning enligt alternativ B, som baserar sig på den årliga inkomstgränsen.(punkt 4.3.–4.5.)

3.2.1. Gränsen för tillämpning av grundprocenten och begreppet skattedag

I det vanligaste skattekortet, skattekortet för huvudsyssla, finns grund- och tilläggsprocenter. I skattekortet har dessutom antecknats inkomstgränserna per månad, två veckor, en vecka och en dag. Inkomstgränserna har fåtts genom att dividera löntagarens uppskattade årsinkomst med 12, 26,52 och 364. Om arbetsgivaren betalar lönen två gånger i månaden, divideras årsinkomsten med 24.

Förskottsinnehållningens belopp beräknas med användande av grundprocenten till den del som löntagarens inkomster för löneperiod i fråga inte överskrider inkomstgränsen som antecknats i skattekortet. På beloppet som överskrider inkomstgränsen beräknas förskottsinnehållningen med användande av tilläggsprocenten. Man ska förfara så här då löntagaren inte har valt förskottsinnehållning enligt skattekortets alternativ B, som behandlas mera ingående i punkt 4.3. – 4.5.

Då lön betalas för en regelbunden löneutbetalningsperiod, fårs löneperiodens inkomstgräns från löneprogrammet eller då lönen beräknas manuellt ur skattekortet.

Då lön betalas för någon annan tid än en regelbunden löneutbetalningsperiod och i skattekortet finns grund- och tilläggsprocenter och arbetstagaren har valt alternativ A, ska man ta reda på den inkomst upp till vilken grundprocenten kan tillämpas. För den här beräkningen behövs skattedagarna. Med hjälp av skattedagar bestämmer man det prestationsbelopp, upp till vilket förskottsinnehållningen beräknas med användande av grundprocenten och från och med vilket förskottsinnehållningen ska beräknas med tilläggsprocenten. Löneperiodens inkomstgräns, upp till vilken grundprocenten ska tillämpas, fås genom att skattekortets inkomstgräns per dag multipliceras med antalet skattedagar. I skattedagar inräknas alla dagar som ingår i löneutbetalningsperioden i fråga (vid kumulativ beräkning från beräkningens början till betalningstidpunkten), liksom helgdagar, högtidsdagar, fridagar och inte enbart arbetsdagarna.

Avvikande löneperioder, då man måste räkna skattedagarna (om löntagaren har valt förskottsinnehållning enligt alternativ A) kan uppkomma till exempel då lön betalas:

• vid arbetsförhållandets början och slut
• i samband med semester
• då löneutbetalning avbryts, då löntagaren börjar få sjukförsäkringens dagpenning eller föräldrapenning eller dagpenning på grund av obligatorisk olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkring
• på grund av att en permitterad person eller person som arbetar med förkortad arbetsvecka får arbetslöshetsdagpenning.

3.2.2. Periodvis beräkning (FörskUF 4 §)

I samband med periodvis beräkning räknar arbetsgivaren förskottsinnehållningen per löneutbetalningsperioder. Upp till löneutbetalningsperiodens inkomstgräns räknas förskottsinnehållningen enligt grundprocenten och till den del som överskrider inkomstgränsen enligt tilläggsprocenten.

Förskottsinnehållningen beräknas på samma sätt för såväl regelbunden lön som för andra prestationer, liksom till exempel för ersättningar för övertidsarbete och olika tillägg. Lönens slag har således ingen betydelse (undantag utgörs av semesterpenning, se punkt 3.4.7.) då förskottsinnehållningen räknas. Om separata prestationer betalas under samma löneperiod, räknas förskottsinnehållningen så, att till den tidigare betalade prestationen läggs det nya beloppet som ska betalas och förskottsinnehållningen räknas på basis av den sammanlagda lönen. Ur löneberäkningens synvinkel skulle det vara lättare, om löneperiodens samtliga prestationer skulle betalas samtidigt. Då skulle man inte behöva räkna förskottsinnehållningen separat för varje betalning.

Exempel på periodvis beräkning:
Löntagarens månatliga inkomstgräns är 2 000 euro. Löntagarens grundprocent är 25 % och tilläggsprocent 50 %, Löntagarens penninglön är 2200 euro i månaden. Till honom betalas dessutom under samma månad 300 euro i ersättning för övertidsarbete samt 100 euro i skattepliktiga dagtraktamenten. Lönen uppgår till sammanlagt 2 600 euro. Förskottsinnehållningen verkställs enligt 25 % upp till 2 000 euro och på den överskjutande delen om 600 euro enligt 50 %. Förskottsinnehållningen blir 2 000 € x 25 % + 600 € x 50 % = 800 euro.

Tilläggsprocenten tar i beaktande behovet av tilläggsskatt som beror på ökningen av inkomsterna och den tillämpas per löneutbetalningsperiod och inte efter det då årsinkomsten som antecknats i skattekortet överskrids.

Då periodvis beräkning tillämpas motsvarar förskottsinnehållningens storlek den slutliga beskattningen inte lika bra som i samband med kumulativ beräkning, om inkomsterna varierar mycket per löneutbetalningsperiod.

3.2.3. Kumulativ beräkning (FörskUL 5 §)

Arbetsgivaren kan i stället för periodvis beräkning av förskottsinnehållningen verkställa förskottsinnehållningen med användande av s.k. kumulativ beräkning. I samband med kumulativ beräkning tar man i beaktande förutom löneutbetalningsperiodens lön även de tidigare utbetalda lönerna samt förskottsinnehållningarna på dem.

Kumulativ beräkning kan tillämpas endast på löner som utbetalts av samma arbetsgivare. Arbetsgivaren kan inte ta i beaktande prestationer som betalts av andra utbetalare. Arbetsgivaren kan mitt under skatteåret gå över från periodvis beräkning till kumulativ beräkning. Arbetsgivaren kan däremot inte använda olika räknesätt för olika löneutbetalningsperioder. Arbetsgivaren kan i slutet av skatteåret utjämna innehållningen som räknats periodvis att motsvara den kumulativa beräkningen. Om arbetsgivaren gör så här, ska även semesterpenningen tas med i de utbetalda lönerna.

Lönen som betalas i samband med kumulativ beräkning läggs till de löner som under samma skattekorts giltighetstid betalts tidigare under samma skatteår till arbetstagaren (kumulativ inkomst). Även eurobeloppet av löneperiodens inkomstgräns läggs till eurobelopp av inkomstgränserna för tidigare löneperioder (kumulativ inkomstgräns). Därefter beräknas förskottsinnehållningen av den kumulativa inkomsten på följande sätt: Till den del som den kumulativa inkomsten är högst samma som den kumulativa inkomstgränsen, räknas förskottsinnehållningen för den enligt grundprocenten och för den överskjutande delen enligt tilläggsprocenten. Från förskottsinnehållningen som fåtts så här (kumulativ förskottsinnehållning) subtraheras den tidigare verkställda förskottsinnehållningen. Skillnaden är förskottsinnehållningen för respektive löneutbetalning.

I samband med kumulativ beräkning verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt på alla löner, även på semesterpenning och semesterersättning.

3.2.4. Formel för beräkning av kumulativ förskottsinnehållning

Beräkning av kumulativ förskottsinnehållning kan uttryckas med följande formel, där

a = i skattekortet antecknad årlig inkomstgräns
b = kumulativa skattedagar
c = kumulativ inkomstgräns
d = kumulativ inkomst (sammanlagda utbetalda löner)
e = kumulativ förskottsinnehållning
f = tidigare verkställda förskottsinnehållningar
g = förskottsinnehållning per utbetalning.

ax b = c
364

om d är större än c, är
(c x grund %) + [(d c) x tilläggs %] = e
e – f = g

om d är mindre eller lika stor som c, är d x grund % = e
e - f = g

Om man under samma löneperiod betalar flera prestationer på olika dagar till exempel regelbunden lön, provisionslön, skattepliktiga kostnadsersättningar eller semesterpennigar, beräknas förskottsinnehållningen separat för varje lönepost. Då räknar man alltid en ny inkomstgräns som motsvarar lönen som ska betalas genom att tillägga de kumulativa skattedagarna mellan den förra betalningsdagen och den nya betalningsdagen. Om skattedagarna tas i beräkningen per löneperiod, får skattedagar inte tilläggas, om löneperiodens skattedagar redan har använts då den nya prestationen betalas.

3.2.5. Avbrytning av kumulativ beräkning

Kumulativ beräkning ska avbrytas, då den skattskyldige har ansökt om ändring i sitt skattekort, eftersom innehållningarna i början av året redan har tagits i beaktande i beräkning av innehållningsprocenten. Beräkningen avbryts också då den skattskyldige själv ber arbetsgivaren att höja förskottsinnehållningsprocenten.

Kumulativ beräkning ska avbrytas, om löntagaren börjar få sjuk-, olycksfalls-, eller trafikförsäkringens dagpenning eller arbetslöshetsdagpenning. Om arbetsgivaren ännu under samma skatteår betalar lön till löntagaren, ska kumulativ beräkning börjas på nytt från början utan att löner som betalats ut tidigare tas i beaktande. Om avbrytningen är kortvarig, t.ex. en månad, kan beräkningen fortsättas med tidigare uppgifter om inkomster och om förskottsinnehållning, likväl utan att beakta skattedagarna för den tidsperiod, under vilken personen har fått ersättningar i fråga.

Beräkningen ska avbrytas också då personen arbetar med förkortad arbetsdag och får förutom lönen även arbetslöshetsersättning för samma tid. För tiden i fråga kan innehållningen likväl verkställas i övrigt enligt skattekortets uppgifter. Kumulativ beräkning ska avbrytas, eftersom både arbetsgivaren och arbetslöshetsersättningens utbetalare använder samma skattedagar då innehållningen verkställs.

Om löntagaren går på semester utan lön utan att få annan innehållning underkastad ersättning och skattekortet förblir kvar hos arbetsgivaren, behöver kumulativ beräkning inte avbrytas, utan semestertidens skattedagar kan användas utan avbrott löntagaren till godo.

Om arbetstagaren har permitterats på deltid så, att han eller hon arbetar på förkortad arbetsvecka, avbryts kumulativ beräkning inte. Då inkomstgränsen beräknas, tar man likväl inte i beaktande de skattedagar då arbetstagaren har varit permitterad, eftersom han får arbetslöshetsersättningar för dessa dagar.

Exempel på kumulativ och periodvis löneberäkning

Exempel på löneberäkning för tiden 1.7 – 31.12.

Löneperioden är en månad och löntagarens grundprocent är 30 och tilläggsprocenten är 55 , Skattekortets inkomstgräns är 12 000 euro per år och 1 000 euro i månaden.

Kumulativ löneberäkning:

Månad	juli	augusti	september	october	november	december
Löneperiodens förtjänst	1 000	1 300	1 500	500	400	800
Tidigare förtjänster	0	1 000	2 300	3 800	4 300	4 700
Sammanlagt (kumulativ inkomst)	1 000	2 300	3 800	4 300	4 700	5 500
Kumulativ inkomstgräns för grundprocent (från skattekortet)	1 000	2 000	3 000	4 000	5 000	6 000
30 %	300	600	900	1 200	1 410	1 650
55 %	0	165	440	165	0	0
Förskottsinnehållning för sammanräknad inkomst (kumulativ förskottsinnehållning)	300	765	1 340	1 365	1 410	1 650
Tidigare förskottsinnehållning	0	300	765	1 340	1 365	1 410
Förskottsinnehållning för löneperiodens förtjänst	300	465	575	25	45	240

Med kumulativ beräkning blir förskottsinnehållningen 1 650 euro.

Löneperiodvis beräkning:

Månad	juli	augusti	september	oktober	november	december
Löneperiodens förtjänst	1 000	1 300	1 500	500	400	800
30 %	300	300	300	150	120	240
55 %	0	165	275	0	0	0
Förskottsinnehållning för löneperiodens förtjänst	300	465	575	150	120	240

Då periodvis beräkning används, blir förskottsinnehållningen för samma tidsperiod 1 850 euro. Ur exemplen framgår det, att den kumulativa beräkningen leder i detta fall till mera rätt resultat än den periodvisa beräkningen.

3.3. Negativ förskottsinnehållning

I samband med kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen kan förskottsinnehållningen också ibland bli negativ. Arbetsgivaren ska återbetala till löntagaren förskottsinnehållningen som verkställts för mycket, om arbetsgivaren kan göra motsvarande rättelse i samband med samma skatteårs redovisningar av förskottsinnehållningar. Om rättelsen inte mera kan göras, kan för mycket verkställd förskottsinnehållning inte återbetalas till den skattskyldige. Som förskottsinnehållning antecknas 0 euro för lönen i fråga. Det är likväl att rekommendera, att skatt skulle återbetalas endast i samband med löneutbetalningen.

3.4. Förskottsinnehållning för avvikande löneperioder

3.4.1 Retroaktiva betalningar

Lön kan i vissa fall betalas även för flera än en löneperiod i efterhand. Till exempel en entreprenads slutliga betalning och löneförhöjning betalas ofta retroaktivt i efterhand.

Löneperiodvis beräkning:
Förskottsinnehållningen kan i samband med periodvis förskottsinnehållning verkställas på retroaktiva prestationer på två olika sätt.

En retroaktiv prestation kan i sin helhet läggas till löneperiodens lön och förskottsinnehållningen beräknas av lönernas sammanlagda belopp med tillämpning av löneperiodens inkomstgräns i enlighet med grund- och tilläggsprocenten. Detta förfarande leder ofta till att tilläggsprocent ska tillämpas. I samband med löneperiodvis beräkning utjämnas förskottsinnehållningen inte heller i ett senare skede.

Förskottsinnehållningen kan alternativt verkställas så, att den retroaktiva inkomsten periodiseras och läggs till lönerna för den tid då de inflyter, likväl högst på samma skatteår. På det sammanlagda beloppet av löner som räknats ihop per löneperioder verkställs förskottsinnehållningen med tillämpande av grund- och tilläggsprocenten. Av förskottsinnehållningen som fåtts så här subtraheras eventuella tidigare förskottsinnehållningar. Skillnaden är lika med innehållningen som ska verkställas på en prestation som betalas retroaktivt.

Kumulativ beräkning:
I samband med kumulativ beräkning behöver retroaktiva prestationer inte specificeras, eftersom det kumulativa innehållningssystemet utjämnar redan i och för sig förskottsinnehållningen. Man ska då ändå lägga märke till, att skattedagar får inte tilläggas.

3.4.2. Lön för en kortare tid än löneperioden

Lön kan i praktiken betalas även för en längre eller kortare period än den normala löneperioden. I synnerhet då arbetsförhållandet börjar och slutar är arbetsperioden inte så ofta lika lång som en normal löneperiod. Löneutbetalningen kan också avbrytas t.ex. på grund av föräldra- eller sjukledighet. Då använder man vid beräkning av inkomstgränsen i stället för den normala löneperiodens skattedagar den inkomstgräns som har beräknats enligt de verkliga arbetsdagarna. Om ett veckoslut ingår i perioden, ska även veckoslutsdagarna intas med då inkomstgränsen beräknas.

Exempel:
Löntagarens grundprocent är 30 och tilläggsprocenten 50. Löneperioden är två veckor. Till löntagaren betalas i lön vid arbetsförhållandets slut 300 euro för tiden 1.6. - 8.6. Antalet verkliga arbetsdagar blir för tiden i fråga endast 6, eftersom ett veckoslut ingår i perioden. Antalet skattedagar blir likväl 8.

Lönen 300 euro ska vid beräkning av förskottsinnehållningen divideras med 8. Dagslönen 37,50 som fåtts så här jämförs med skattekortets inkomstgräns per dag, som i detta exempel är 34 euro. förskottsinnehållningen räknas här på följande sätt:

(34 x 30 % + 3,50 x 50 %) x 8 = 95,60 euro

Förskottsinnehållningen beräknas på samma sätt, om löntagaren börjar mitt under löneperioden få direkt till sig själv sjukförsäkringens eller den obligatoriska olycksfalls-, trafik- eller patientförsäkringens dagpenning. Likaså, om löntagaren permitteras helt och hållet och han börjar få arbetslöshetsdagpenning mitt under löneperioden.

Om till löntagaren betalas lön för en kortare tid än löneperioden då arbetsförhållandet fortsätter och löntagaren inte får för samma tid ovan nämnda ersättningar, räknas förskottsinnehållning på lönen med tillämpande av hela löneperiodens inkomstgräns. Arbetstagaren kan till exempel vara på sjukledighet utan att få sjukförsäkringens dagpenning eller annan ersättning, tvångspermitterad utan att få arbetslöshetsersättning eller på annan ledighet utan lön. Arbetstagaren kan också arbeta på förkortad arbetsdag eller arbetsvecka utan att få arbetslöshetsdagpenning.

Exempel:
Personen arbetar tre dagar i veckan. Till honom betalas inte arbetslöshetsersättning utöver lönen. Grundprocenten är 20 och tilläggsprocenten är 40 och inkomstgränsen per dag 30 euro och inkomstgränsen per månad 875 euro. Arbetsgivarens löneperiod är en månad.

Arbetstagarens dagslön är 35 euro. I månaden i fråga blir antalet arbetsdagar 13, så att den sammanlagda lönen är 455 euro. Såsom skattedagar beaktas likväl alla dagar i månaden, så att förskottsinnehållningen verkställs med användande av den månatliga inkomstgränsen 875 euro. Förskottsinnehållningen blir 20 % x 455 euro = 91 euro.

3.4.3. Lön för en längre tid än löneperioden

Lön kan betalas även för en längre tidsperiod än den normala löneperioden. Även då ska man såsom inkomstgräns använda inkomstgränsen som avviker från den normala inkomstgränsen.

Exempel:
En löntagare, vars normala löneperiod är en månad går på semester från och med 1.7. för fem veckors tid och får semesterlönen i förväg. Då kan man i stället för den i skattekortet antecknade månatliga inkomstgränsen räkna förskottsinnehållningen med användande av skattekortets inkomstgräns för en vecka. Om lönen för semestertiden är 2 100 euro (dvs. 420 €/vecka), skattekortets inkomstgräns för en vecka är 400 euro, grundprocenten 30 och tilläggsprocenten 50, ska förskottsinnehållningen räknas som följer:

(400 € x 30 % + 20 € x 50 %) x 5 = 650 euro

I datalöneberäkningen kan inkomstgränsen för semestertiden i fråga räknas med följande formel:

årsinkomst x löneperiodens skattedagar dvs. 35
364

I samband med kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen läggs semesterdagarna till de kumulativa skattedagarna då den kumulativa inkomstgränsen beräknas. Om prestationer ska betalas senare under samma tidsperiod, tilläggs skattedagarna inte mera, eftersom de har redan använts.

I samband med lönebetalning efter semestern ska man lägga märke till, att skattedagar som har använts i förväg inte används på nytt.

Om man i slutet av skatteåret betalar lön för semestertiden för semester som hålls under påföljande år, kan semestertidens skattedagar inte överföras från det kommande året till betalningsåret, utan semestertidens lön läggs till löner som betalas utan att tillägga skattedagarna.

3.4.4. Förskottsinnehållning på semesterersättning, lön för uppsägningstid och ersättning för uppsägningstiden

Semesterersättning, med vilken man avser ersättning för semester som inte hållits, betalas i allmänhet då arbetsförhållandet slutar. Förskottsinnehållningen verkställs på semesterersättningarna genom att man lägger ersättningen till övriga löner som ska betalas under löneperioden och räknar ut förskottsinnehållningen av de sammanlagda lönerna med tillämpande av inkomstgränden för löneperioden i fråga. Förskottsinnehållning på lön för uppsägningstiden verkställs på motsvarande sätt.

Om man vid betalning av semesterersättning eller lön för uppsägningstiden tillämpat kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen, tar man vid beräkning av kumulativ inkomstgräns skattedagarna i beaktande endast till och med arbetsförhållandets slut.

Exempel:
Ordinarie löneperiod är en månad och lön betalas den sista dagen i månaden. Löntagaren slutar arbeta hos arbetsgivaren den 15 maj, då man betalar till honom lön för tiden 1.5. - 15.5. samt semesterersättningen. Kumulativ beräkning har påbörjats 1.3., av vilken anledning tas skattedagarna i beaktande vid beräkning av den kumulativa inkomstgränsen för tiden 1.3. – 15.5.

Om ersättning för uppsägningstiden betalas senare än omedelbart efter det att arbetsförhållandet har slutat, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt innehållningsprocenten i skattekortet för biinkomster. Om ersättningen likväl betalas senare under samma år under vilket arbetsförhållandet har slutat, kan den läggas till tidigare betalda prestationer, om detta är möjligt ur löneberäkningens synvinkel. Då får man likväl inte vid beräkning av inkomstgränsen lägga skattedagarna till skattedagarna för den sista löneutbetalningen.

Om arbetsgivaren inte har betalningsårets skattekortsuppgifter till förfogandet, verkställs innehållningen enligt 60 %.

Löntagaren kan bestrida en uppsägning som strider mot bestämmelserna. På grund av ogrundad uppsägning kan man på basis av ett avtal eller domstolens beslut i efterhand betala tilläggsersättningar. Även om en sådan ersättning skulle kallas för skadeersättning, grundar den sig på arbetsvillkor och utgör således förskottsinnehållningspliktig inkomst. Förskottsinnehållningen verkställs på samma sätt som på ersättning för uppsägningstiden som betalas i efterhand. På förseningsränta som betalas på ersättning verkställs förskottsinnehållning inte (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 816/2007). Förseningsräntan utgör likväl skattepliktig inkomst, som ska antecknas i årsanmälan.

3.4.5. Förskottsinnehållning på semesterpenning

Förskottsinnehållning på semesterpenning verkställs i samband med löneperiodvis beräkning alltid enligt grundprocenten. Däremot i kumulativ beräkning verkställs förskottsinnehållningen på semesterpenning på samma sätt som annan lön.Om inkomstgränsen överskrids, verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten.

Om löntagaren har graderat skattekort, ett ändringsskattekort med en inkomstgräns eller om han har valt förskottsinnehållning med en inkomstgräns (B – alternativet), förskottsinnehållningen verkställs på samma sätt som på annan lön.

På semesterpenning som betalas för biinkomster verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt som på övriga biinkomster enligt procenten i skattekortet för bisyssla.

3.4.6. Betalning av semesterpenning för moderskaps- eller sjukledighet

Man kan till löntagaren betala semesterpenning även för en sådan tidsperiod, för vilken personen inte får lön från arbetsgivaren, utan är till exempel på moderskaps- eller sjukledighet. Om arbetsgivaren inte har löntagarens innehållningsuppgifter till förfogandet, ska förskottsinnehållning på semesterpenning verkställas enligt 60 %.

Förskottsinnehållning kan verkställas enligt innehållningsprocent som fastställts för lön, om arbetsgivaren har till förfogandet löntagarens innehållningsuppgifter för det innevarande året. I samband med löneperiodvis beräkning verkställs förskottsinnehållning också då på semesterpenningen enligt grundprocenten.

I samband med kumulativ beräkning av förskottsinnehållningen kan semesterpenningen fogas till andra prestationer som betalas till löntagaren, om löner har tidigare betalts till löntagaren. Då ska likväl antalet kumulativa skattedagar inte tilläggas då den kumulativa inkomstgränsen räknas ut. Om lön inte betalats till löntagaren tidigare under samma år, ska förskottsinnehållningen på semesterpenningen verkställas antingen enligt tilläggsprocenten eller enligt 60 %. Om man ändå under samma år ska betala lön till löntagaren, kan semesterpenningen tas i med i beräkningen av den kumulativa förskottsinnehållningen. Kumulativa skattedagar får man likväl inte tillägga på basis av semesterpenningen.

3.5. Två veckors löneperiod och 27 löneutbetalningar per år

För arbetsgivare som tillämpar två veckors löneutbetalningsperioder kan undre vissa år komma 27 löneutbetalningar, varvid skattedagarnas maximala tillåtna antal uppfylls före årets slut. Av den här orsaken måste man eventuellt verkställa förskottsinnehållningen vid den sista löneutbetalningen under resp. år antingen helt eller delvis enligt tilläggsprocenten. Stor förskottsinnehållning i slutet av året kan undvikas, om inkomstgränsen per dag minskas i början av året genom att årsinkomsten som antecknats i skattekortet divideras med talet (27 x 14)x 378. Eftersom förfarandet leder i början av året till för stor innehållning, ska man få arbetstagarnas samtycke till förfarandet.

4. Skattekort

4.1. Årligen beräknade s.k. grundskattekort

Skatteförvaltningen producerar följande skatteårets skattekort för skattskyldiga i slutet av året. Respektive års skattegrunder, inkomstskatteskalan, kommunernas och församlingarnas inkomstskatteprocent, sjukförsäkringspremier samt övriga författningsändringar fastställs för det påföljande året i allmänhet så sent, att Skatteförvaltningen inte har tillräckligt med tid att producera nya skattekort så, att de skulle kunna tas i bruk i början av januari. Av den här anledningen träder skattekort i kraft i allmänhet i början av februari. Skatteförvaltningen fastställer tidpunkten årligen genom sitt beslut Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under år 2014.Skattekort skickas från Skatteförvaltningen till inkomsttagare senast två veckor innan skattekort träder i kraft.

Dessa s.k. grundskattekort skrivs i regel till alla de som under skatteåret fyllt 16 år samt till sådana yngre personer än detta som har tidigare haft löneinkomster. Skatteförvaltningen fastställer årligen de grunder för löntagarnas och pensionstagarnas förskottsinnehållning, enligt vilka innehållningsprocent ska räknas ut.

• Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för löneinkomst under år 2014
• Skatteförvaltningens beslut om beräkningsgrunderna för personliga innehållningsprocent för pensioner och pensionstagares löneinkomster för år 2014.

Från och med 1.1.2014 behöver arbetsgivaren alltid kräva originalexemplaret av skattekortet för huvudsyssla och graderat skattekort om arbetsgivaren begärt förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt från Skatteförvaltningen.

Det har varit möjligt för arbetsgivaren att begära förskottsinnehållningsuppgifterna före utgången av januari 2014 genom att till Skatteförvaltningen skicka en datafil med individualiseringsuppgifterna om de arbetstagare vars förskottsinnehållningsuppgifter arbetsgivaren behöver. Ändringsskattekort ska som hittills läggas fram för arbetsgivaren.

Arbetsgivaren ska berätta för arbetstagaren om förskottsinnehållningsuppgifterna fåtts elektroniskt. Skatteförvaltningen lämnar inte dessa uppgifter. Om arbetsgivaren inte har de elektroniska uppgifterna ska han be arbetstagaren om skattekortet på papper. I så fall ska skattekortet lämnas till arbetsgivaren i god tid före betalningen.

4.2. Skattekort för huvudsyssla

I skattekortet för huvudsyssla finns i allmänhet grund- och tilläggsprocent. I skattekortet finns dessutom en löneperiodvis inkomstgräns, upptill vilken arbetsgivaren kan använda grundprocenten under respektive löneperiod. tilläggsprocenten tillämpas på den del av inkomsterna, som under löneperioden överskrider inkomstgränsen för löneperioden som antecknats i skattekortet.

Löntagaren ska lämna det ursprungliga skattekortet till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska behålla skattekortet hela den tid då skattekortet är i kraft eller under arbetsperioden som slutar före tidsfristen i fråga. Då arbetsförhållandet slutar, ska skattekortet lämnas tillbaka till arbetstagaren.

Löntagaren kan inte använda skattekortet för huvudsyssla samtidigt i flera arbetsförhållanden, utan det är avsett för att användas endast av en arbetsgivare åt gången. Om löntagaren har flera arbets- eller uppdragsförhållanden, ska skattekortet för huvudsyssla lämnas till den arbetsgivare, från vilken löntagaren får sitt huvudsakliga uppehälle. I praktiken lönar det sig att lämna skattekortet till den arbetsgivare från vilken erhållen inkomst är den största.

4.3. I skattekortet två alternativa sätt för förskottsinnehållning

I grundskattekortet för huvudsaklig löneinkomst finns det två alternativa sätt för förskottsinnehållningen; alternativet som grundar sig på en löneperiodvis inkomstgräns (A) och alternativet som grundar sig på årsinkomstgränsen (B). Innehållningsprocenterna är samma i de bägge alternativen. Löntagaren får välja, vilketdera räknesätt arbetsgivaren tillämpar, dvs. om arbetsgivaren ska räkna förskottsinnehållningen med löneperiodvisa inkomstgränser eller enbart med tillämpande av den årliga inkomstgränsen. Löntagaren antecknar valet i skattekortet genom att kryssa för det önskade alternativet. Valet kan inte bytas mitt under året, inte ens då arbetsgivaren byts. Om löntagaren inte kryssar för någondera rutan, ska arbetsgivaren använda de löneperiodvisa inkomstgränserna, dvs. alternativet A.

I samband med alternativ A uppföljs skattekortets löneperiodvisa inkomstgräns per löneutbetalningsperioder. Grundprocenten tillämpas upp till det lönebelopp som betalas under löneperioden, som är högst samma som löneperiodens inkomstgräns. Om lönebeloppet överskrids under löneutbetalningsperioden, ska förskottsinnehållningen på den överskjutande delen verkställas enligt tilläggsprocenten.

I samband med alternativ B uppföljs inkomstgränsen på årsnivån. Förskottsinnehållningen verkställs enligt grundprocenten på all de löner, vilkas belopp inte på årsnivån når upp till grundprocentens inkomstgräns. Om grundprocentens inkomstgräns överskrids på årsnivå, verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten på lönerna för hela den resterande delen av året.

För att undvika mindre nettoinkomster under den resterande delen av året löntagaren ska vid väljande av alternativ B sörja för att skattekortets årliga inkomstgräns motsvarar årsinkomsterna jämte semesterpenningen.

4.4. Arbetsgivaren ska tillämpa löntagarens val

Arbetsgivaren ska tillämpa löntagarens val. Om det inte finns ett kyss i någondera fältet, ska arbetsgivaren tillämpa löneperiodvisa inkomstgränser (alternativ A) och anteckna ett kryss i rutan som utvisar valet. Anteckningen behövs, om arbetsförhållandet slutar under kortets giltighetstid. Om kortet har använts som skattekort för en inkomstgräns (alternativ B), ska arbetsgivaren anteckna de utbetalda lönerna i skattekortet.

Om man för arbetsgivaren uppvisar ett skattekort som redan använts som skattekort för en inkomstgräns, ska arbetsgivaren beakta de löner som betalts under den tid då kortet har varit i kraft. Då är inkomstgränsen som han ska tillämpa den inkomstgräns som antecknats i skattekortet minskat med löner som de tidigare arbetsgivarna har tillämpat.

Alternativ A passar för sådana arbetstagare som får lön regelbundet. Alternativ B passar för personer som inte arbetar under hela året eller vilkas inkomster varierar betydligt från en löneperiod till en annan.

4.5. Beräkningsformel med en inkomstgräns i skattekortet

En lönegräns har räknats färdigt för den tid då skattekortet är i kraft, i allmänhet från början av februari till utgången av december. Skattekortets årliga inkomstgräns motsvarar 12, 5 månaders lön. I den ingår semesterpenningen, som har uppskattats uppgå till en halv månads lön. En lönegräns för tiden 1.2 -13.12. har fåtts genom att dividera årsinkomstgränsen med 12,5 och multiplicera den med 11,5.

4.6. Skattekort för bisyssla

För de skattskyldiga som fått skattekort för huvudsyssla framställs ett skattekort även för biinkomster. Det finns två olika slags skattekort för biinkomster. I vissa skattekort för bisyssla finns grund- och tilläggsprocent samt en årlig inkomstgräns, upp till vilken arbetsgivaren kan använda grundprocenten. I vissa andra finns det endast en procent som är samma som den huvudsakliga inkomstens tilläggsprocent och som motsvarar den skattskyldiges s.k. marginalskatteprocent. Det vilketdera skattekort man framställer för den skattskyldige beror på biinkomsternas storlek i den senast verkställda beskattningen.

Om det i skattekortet för bisyssla finns en årlig inkomstgräns, ska varje betalare verkställa förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten först då prestationen från betalaren i fråga överskrider inkomstgränsen som antecknats i skattekortet.

Om löntagaren har flera arbets- eller uppdragsförhållanden i bisyssla och inkomsterna från dessa överskjuter den årliga inkomstgränsen som antecknats i skattekortet, ska löntagaren själv följa upp inflytningen av biinkomsterna. Löntagaren ska be betalare av prestationer från bisyssla att verkställa förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten sedan den årliga inkomstgränsen överskrids.

Skattekort för bisyssla lämnas inte till arbetsgivaren, även om det skulle finnas en årlig inkomstgräns i det. Det räcker med att löntagaren visar upp skattekortet eller en kopia därav till arbetsgivaren. Det räcker också med en direktöverföringsuppgift.

4.7. Graderat skattekort

Graderat skattekort framställs för dem som under inkomståret fyller 15 – 18 år samt även för yngre personer som har tidigare fått löneinkomster.

I ett graderat skattekort har inkomsterna i allmänhet befriats från förskottsinnehållning upp till ett visst belopp. Detta grundar sig på beviljandet av kommunalbeskattningens grundavdrag och avdrag för inkomstens förvärvande.

I ett graderat skattekort finns inkomstgränser som betalaren ska iaktta då förskottsinnehållningen verkställs. Innehållningsprocenten stiger gradvis medan inkomsterna ökar. Ett graderat skattekort med tre grader skrivs endast en gång om året vid Skatteförvaltningens centraliserade beräkning av skattekort. Ett ändringsskattekort som skattebyrån givit på den skattskyldiges begäran kan inte vara ett graderat skattekort.

Inkomstgränserna i det graderade skattekortet är årliga inkomstgränser. Därför avbryter arbetsgivaren inte inkomstuppföljningen, om löntagaren uppvisar ett nytt graderat skattekort. Inkomstuppföljningen avbryts endast då löntagaren uppvisar ett nytt skattekort som inte är ett graderat skattekort. Om ett nytt skattekort, till exempel ett skattekort som tas i bruk i februari, är ett graderat skattekort, tas inkomsterna i beaktande vid uppföljning av inkomstgränsen från årets början och inte endast från och med det då kortet trädde i kraft.

4.7.1. Anteckningar i graderat skattekort

Graderat skattekort ska vara i händerna på arbetsgivaren under arbetsförhållandet. Arbetsgivaren ska i graderat skattekort anteckna de löner som betalts till arbetstagaren, om arbetsförhållandet slutar mitt under skatteåret. Detta behövs för att den följande arbetsgivaren ska ta i beaktande de löner som tidigare har betalts till löntagaren, då förskottsinnehållningen verkställs. Anteckningarna ska göras även i ett sådant fall, att man har i samband med löntagarens förskottsinnehållning i stället för graderade skatteprocent tillämpat en enda genomsnittlig innehållningsprocent i graderat skattekort, som löntagaren själv har beräknat. Verkställda förskottsinnehållningar behöver inte mera anteckna i ett graderat skattekort.

Även utbetalare av andra prestationer, som verkställer förskottsinnehållningen enligt innehållningsuppgifter som fastställts för lön, ska göra i skattekortet samma anteckningar som arbetsgivaren. Sådana andra betalare är till exempel utbetalare av arbetslöshetsskyddsförmåner samt utbetalare av sjukförsäkringsförmåner och andra försäkringsersättningar.

4.7.2. Inkomstgränserna i graderat skattekort

Inkomstgränserna och den högsta innehållningsprocenten är samma, övriga procent däremot varierar på grund av avdrag och kommunernas inkomstskatteprocenter.

En skattskyldig som har graderat skattekort , får själv beräkna en genomsnittlig innehållningsprocent och be utbetalaren att tillämpa den. Om den skattskyldiges innehållningsprocent mellan inkomstintervallet 1 420 euro – 13 700 euro skulle vara 20 %, skulle den genomsnittliga innehållningsprocenten under inkomstintervallet 0 – 13 700 euro vara 18 (noggrant beräknat 17,927 %).

4.8. Frilansskattekort

Inkomsttagare, som enligt sin egen anmälan har samtidigt flera utbetalare av löner eller arvoden, får från Skatteförvaltningen ett frilansskattekort . I ett frilansskattekort som skickas en gång om året är innehållningsprocenten minst 15. Man kan ändå få ett ändringsskattekort med mindre innehållningsprocent än detta genom att för skattebyrån lämna uppgifterna om inkomster och utgifter.

I ett frilansskattekort finns en enda innehållningsprocent som ska tillämpas på alla löneinkomster som personen har fått och som inte har inkomstgränser. Kortet har beräknats å basis av de totala inkomster som inkomsttagaren har anmält. De totala inkomsterna syns i utredningsdelen som skickats med skattekortet. Inkomsttagaren ska själv följa upp sin inkomstgräns och vid behov be ett nytt skattekort för de ökade inkomsterna. Skattekortet behöver inte lämnas till prestationens utbetalare, utan det räcker med att man uppvisar det eller en kopia därav.

4.9. Skattekort för pension

Till pensionstagare skickas i allmänhet inte skattekort för pension, eftersom flesta pensionsutbetalare får förskottsinnehållningsuppgifterna direkt från Skatteförvaltningen. Skattekortet framställs för de pensioner, för vilkas vidkommande utbetalarna inte får uppgifter direkt från Skatteförvaltningen. Detta skattekort ska lämnas till pensionens utbetalare. Ett skattekort som givits för pension får inte användas för andra inkomster, eftersom beskattning av pensioner avviker från beskattning av andra inkomster.

4.10. Skattekort för lön för den som får pensionsinkomst

Skattekort för löneinkomster framställs för den pensionstagare, som enligt beskattningsuppgifterna kan antas även få löneinkomster. Till exempel personer som får deltidspension och deltidsarbetslöshetspension antas få även löneinkomster. Under året då ålderdomspensionen börjar och under det påföljande året skickas till pensionstagaren inte skattekort för lön, om han inte anmält till skattebyrån att löneinkomster ännu fås.

I löneskattekortet för person som får pensionsinkomster finns endast ett procenttal, som tillämpas på alla inkomster som personen får. Skattekortet behöver inte lämnas till arbetsgivaren, eftersom det kan samtidigt användas på flera olika arbetsplatser.

5. Skattekortsförändringar

5.1. När kan man ansöka om ändring i förskottsinnehållningsprocenten

Om den skattskyldiges förskottsinnehållningsprocent är för stor, kan man ansöka om ändring däri. För stor innehållningsprocent kan bero på inkomster som uppskattats till för stort belopp eller på allt för små avdrag. Den skattskyldige kan själv kontrollera innehållningsprocenten antingen med skatteprocenträknaren eller med hjälp Skattekort på nätet – tjänsten, där man kan titta på sina egna personliga uppgifter. Till Skattekort på nätet – tjänsten kommer man med sina egna bankkoder eller med ett chipförsett personkort.

5.2. När ändring inte behöver ansökas

I allmänhet föreligger det inte någon anledning att ansöka om ändring i förskottsinnehållningsprocenten, om inkomsterna har uppskattats för låga. Till den del som lönen överskrider den uppskattade inkomst verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten, som motsvarar den skattskyldiges marginalskatteprocent. Prestationens mottagare kan be betalaren att verkställa förskottsinnehållningen till ett högre belopp än vad som antecknats i skattekortet, till exempel om man har i skattekortet beaktat för mycket avdrag och innehållningsprocenten har därför blivit för låg. Minskning av innehållningsprocenten ska däremot alltid sökas från Skatteförvaltningen.

Ändring behöver sökas inte heller på grund av att den skattskyldige vill ändra de graderade procenterna i ett graderat skattekort till en enda procent. Skattskyldig som vet storleken av sina blivande inkomster, kan själv räkna en innehållnngsprocent och be betalaren att verkställa förskottsinnehållningen enligt den.

I skattekortet finns till exempel följande gradering:

0 – 1 420 euro	0 %
1 420 – 13 700 euro	10%
för 13 700 euro överskjutande delen	40 %

Årsinkomsten som löntagaren har uppskattat är 15 000 euro. förskottsinnehållningsprocenten räknas på följande sätt:

0 – 1 420 euro	0 %	0 euro
1 420 – 13 700 euro	10 %	1228 euro
för 13 700 euro överskjutande delen	40 %	520 euroa

Förskottsinnehållning på 15 000 euro är sammanlagt 1748 euro, dvs. ca 11,5 %. Betalaren kan verkställa förskottsinnehållningen upp till 15 000 euro enligt 11,5 %. Om personen förtjänar mera än 15 000 euro om året, verkställs förskottsinnehållningen på den överskjutande delen enligt 40 %.

Arbetsgivaren ska svara för, att förskottsinnehållning tas ut tillräckligt på rätt tid. Arbetsgivaren svarar således för att löntagarens innehållningsprocent har räknats rätt då en graderad innehållning omvandlas till en enda innehållningsprocent.

5.3. Ändrat skattekort

I skattekortet som skattebyrån har givit efter förändringen finns i regel samma uppgifter som i det ursprungliga skattekortet; grundprocent, tilläggsprocent och löneperiodvis inkomstgräns. I det ändrade skattekortet kan det också finnas en enda innehållningsprocent eller en innehållningsprocent vars användning har begränsats till ett visst eurobelopp.
Arbetsgivare som använder kumulativ förskottsinnehållning ska komma ihåg, att kumulativ beräkning ska avbrytas, då det ändrade skattekortet tas i bruk. Beräkningen ska avbrytas eftersom vid beräkning av ny innehållningsprocent har tidigare innehållningar tagits i beaktande. Kumulativ beräkning inleds på nytt med de ändrade innehållningsuppgifterna.

5.4. Användning av ändringsskattekort

Ett ändringsskattekort upphäver alltid det tidigare skattekortet. Betalaren ska således alltid iaktta de bestämmelser och begränsningar som har antecknats i ändringsskattekortet.

Om inkomsttagaren uppvisar ett ändringsskattekort som skattebyrån har utfärdat, är även betalare av arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller motsvarande prestation skyldig att iaktta ändringsskattekortets bestämmelser (se likväl specialbestämmelserna i punkt 14).

5.5. Hur ansöker man ändringsskattekort

Den skattskyldige kan ansöka om ändring i sin förskottsinnehållningsprocent på Skattekort på nätet – tjänsten, genom att besöka skattebyrån, genom att skicka in en ansökan med posten eller genom att be om ändring per telefon.

Då den skattskyldige ansöker om ändring av innehållningsprocenten ska han ha uppgift om sina inkomster och förskottsinnehållningar tidigare under skatteåret samt en uppskattning om sina blivande inkomster under skatteåret.

6. Elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter

I samband med direktöverföring av skattekortsuppgifter får arbetsgivaren från Skatteförvaltningen skattekortsuppgifterna om identifierade löntagare elektroniskt eller med en databärare. Arbetsgivaren skickar till Skatteförvaltningen en klientbegäran, som innehåller personbeteckningar för de arbetstagare, vilkas innehållningsuppgifter arbetsgivaren behöver. Skatteförvaltningen kompletterar klientbegäran med förskottsinnehållningsuppgifterna och skickar den tillbaka till arbetsgivaren.

Anvisningar om direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter om löner, skattekortsuppgifter och pensioner publiceras på Skatteförvaltningens webbplats.

Svenskspråkiga anvisningar finns på adressen Postbeskrivningar.

Arbetsgivaren eller pensionens utbetalare identifierar inkomsttagarna i sin direktöverföringsbegäran i enlighet med anvisningens postbeskrivning.

7. Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomster

Sjöarbetsinkomst är enligt 74 § ISL löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton utförs i anställning hos en redare. Sjöarbetsinkomst är förutom löneinkomst som person i egentlig sjömansyrke erhållit även inkomst som erhållits i anställning hos en redare eller motsvarande annan arbetsgivare, till exempel som servitris, uppträdande konstnär eller säljare.

I skattekortet för huvudsyssla för den som erhåller sjöarbetsinkomster har separat antecknats innehållningsprocenter för inkomst både i land och till sjöss. I förskottsinnehållningsprocent för sjöarbetsinkomst har man tagit i beaktande sjöarbetsinkomstavdraget, varför de är lägre än innehållningsprocenterna för inkomster i land. Arbetsgivaren får därför inte i samband med förskottsinnehållning på inkomst i land tillämpa innehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst.

Förskottsinnehållning verkställs enligt innehållningsprocent för sjöarbetsinkomst inte heller på inkomster som fåtts ombord på utländska fartyg, ej heller på löneinkomster till sådana personer som inte står i arbetsavtalsförhållande till en redare eller motsvarande arbetsgivare eller som inte blivit anställda ombord på ett fartyg. Till exempel i fråga om personer i städnings- och reparationsarbeten i hamn eller uppträdande konstnärer som är anställda vid en programbyrå verkställs förskottsinnehållningen enligt innehållningsprocenter som fastställts för inkomst som förtjänats i land, om de bor i Finland och är skyldiga att betala skatt här.

8. Förskottsinnehållning i vissa specialfall

8.1 Förskottsinnehållning på annan prestation än prestation i pengar

Förskottsinnehållning på prestation som fås på annat sätt än i pengar, till exempel på naturaförmån, verkställs per betalningsperiod genom att prestationen läggs till beloppet som betalas i pengar.

Om en sådan prestation är tillfällig, verkställs förskottsinnehållningen under samma kalenderår så, att prestationen läggs till beloppet som ska betalas under betalningsperioden som närmast följer på den under vilken betalningen beviljades. Prestationen kan alternativt läggas till kalenderårets resterande belopp för påföljande betalningsperioder fördelade i jämnstora rater. FörskUF 9 §). Då förmånen är så stor, att penninglönen i den påföljande löneutbetalningen inte ens skulle räcka till att verkställa förskottsinnehållningen, ska förmånen fördelas i lika stora rater på löneutbetalningar under den resterande delen av året.

Om värdet av tillfälliga betalningar är högst 400 euro om året , kan förskottsinnehållningen verkställas en gång om året, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningbetalningen under kalenderåret.

På ränteförmån på grund av lån som fåtts på basis av anställningsförhållandet, på funktionärsförsäkring (sparlivförsäkring) samt på försäkringspremieförmån som uppkommit av en pensionsförsäkring kan arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållningen på en och samma gång, likväl minst en gång om året och senast i samband med den sista löneutbetalningen under samma kalenderår. Arbetsgivaren kan verkställa förskottsinnehållningen även oftare, till exempel per löneperiod eller i samband med utbetalning av ränta eller försäkringspremier. Förmånen kan även periodiseras på de resterande löneutbetalningarna under samma kalenderår (ISL 68 § och FörskUF 9.3 §).

8.2. Förskottsinnehållning på särskilda prestationer

Man kan till löntagaren utanför den egentliga löneberäkningen betala tillfälliga prestationer separat. Om sådana prestationer betalas till löntagaren utanför löneberäkningen, ska förskottsinnehållningen verkställas på dem enligt 60 % eller enligt den personliga tilläggsprocenten, om prestationerna inte i samband med utbetalningen inkluderas i löneberäklningen. Till exempel på förskott på lön ska man vid utbetalningen verkställa innehållningen på samma sätt som på normal lön.

Prestationer som betalas utanför löneutbetalningen och förskottsinnehållningar på dem kan senare inkluderas i löneberäkningen, varvid kumulativ beräkning jämnar ut innehållningen.

Förskottsinnehållning behöver likväl inte verkställas eller arbetsgivares socialskyddsavgift betalas, om beloppet av en enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro.

8.3. Flera anställningar hos samma arbetsgivare

Personen kan i vissa fall ha samtidigt olika anställningar hos samma arbetsgivare, liksom huvudsyssla och bisyssla. Till exempel en person som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande till ett offentligrättsligt samfund kan få från sin arbetsgivare lön för antingen kommunala eller statliga förtroendeuppdrag. På inkomsten som fås av bisyssla kan uppgifterna i skattekortet för bisyssla användas.

Det rekommenderas likväl, att prestationer som utbetalas av samma arbetsgivare skulle förenas och förskottsinnehållningen verkställas på det sammanlagda lönebeloppet med tillämpande av, beroende på situationen, uppgifterna i antingen skattekortet för huvudsyssla eller skattekortet för bisyssla. Detta gäller speciellt sådana situationer, där lön som inflyter från olika verksamhetsställen inte ska anses inflyta på grund av olika anställningsförhållanden, liksom t.ex. i fråga om förtroendeuppdrag.

8.4. Förskottsinnehållning på gemensamma arvoden

Med ett gemensamt arvode avses ett arvode som betalas gemensamt till två eller flera personer, till exempel till en grupp uppträdande konstnärer. Om dessa anmäler till utbetalare, hur arvodet ska fördelas mellan dem, verkställs förskottsinnehållningen sparat för varje persons andel enligt skattekortet för huvudsyssla eller skattekortet för bisyssla beroende på, om inkomsten utgör huvudsaklig inkomst eller biinkomst. Om inkomsttagarna inte uppvisar utredning om hur inkomsten fördelas, ska förskottsinnehållningen verkställas på den sammanlagda inkomsten enligt 50 %.

För slutlig beskattning kan arvodets mottagare för skattebyrån uppvisa en utredning om, hur arvodet och förskottsinnehållningen har fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

8.5. Förskottsinnehållning på personalfondens fondandel och överskott

En fondandel och överskott som en personalfond har utbetalt utgör inte löntagarens löneinkomst, utan annan förvärvsinkomst. Av fondandelen och överskottet utgör 20 procent skattefri inkomst. På den resterande delen verkställs förskottsinnehållningen enligt förskottsinnehållningsprocenten för biinkomst eller enligt tilläggsprocenten i skattekortet för huvudsyssla.

8.6. Förskottsinnehållning utan skattekort

Inkomsttagaren ska före prestationens utbetalning lämna skattekortet till betalaren. Prestationens utbetalare ska be skattekortet från prestationens mottagare och se till, att prestationens mottagare har tillräckligt med tid att lämna skattekortet till betalaren. Om prestationens mottagare inte heller på betalarens begäran lämnar skattekortet, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 60 procent, om annat inte bestämts om förskottsinnehållningens storlek i FörskUF eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning. Detta gäller även för förskottsinnehållning på biinkomster.

8.7. Skattepliktig löneinkomst då en finsk arbetsgivare betalar nettolön för arbete som utförts i Finland (s.k. baklängesberäknad nettolön)

En finsk arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållningen enligt den grund- och tilläggsprocent samt de inkomstgränser som antecknats på skattekortet.

Ibland kan en arbetstagare som kommit från utlandet till Finland ha ett avtal om nettolön, varigenom man garanterar att arbetstagarens lönenivå under tjänstgöringen är en viss nettosumma och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön. Om ett avtal om nettolön har ingåtts, kan det skattekort som Skatteförvaltningen skickar automatiskt ha beräknats på basis av en felaktig uppskattning om årsinkomsterna. Då kan man inte använda skattekortets innehållningsprocent som grund för baklängesberäkningen. Så kan vara fallet i synnerhet när det är fråga om en kortvarig tjänstgöring om 1-2 år i Finland.

Om årsinkomsten på skattekortet verkar vara fel, ska arbetsgivaren beräkna nettoinkomsten baklänges på årsnivån med hjälp av Skatteförvaltningens skatteberäknare.

Bruttolönen jämförs med det belopp av skattepliktig årslön som står på skattekortet och om beloppen avviker från varandra, ska löntagaren ansöka om ett nytt skattekort på basis av den baklängesberäknade lönen. När man ansöker om ändring av, ska man lägga fram bruttokalkylen samt uppgifterna om influtna inkomster och verkställda förskottsinnehållningar.

I anvisningen Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland ger man handledning om hur man med hjälp av skatteberäknaren www.skatt.fi/skatteraknare kan räkna ut beloppet av en sådan skattepliktig inkomst i Finland som består av nettolön och sådana av arbetsgivaren betalda skatter som anses utgöra inkomst hos arbetstagaren.

Skattekortsändringen medför inte ändringar i arbetstagarens situation, eftersom han redan fått och får även i fortsättningen den överenskomna nettolönen. Arbetsgivaren behöver däremot det rätta skattekortet för sin lönebokföring. Beloppet av skattepliktig lön ska rättas under skattekortets giltighetstid. Om skattekortet träder i kraft retroaktivt, kan det skattepliktiga lönebeloppet rättas för tidigare månader. Samtidigt ska man korrigera uppgifter i periodskattedeklarationen och arbetsgivarens lönebesked och i slutet av året även i årsanmälan.

9. Inkomster som är befriade från förskottsinnehållning

9.1. Små betalningar

Enligt 14 § i förordningen om förskottsuppbörd verkställs förskottsinnehållning inte på kapitalinkomst om det belopp som ska betalas är högst 20 euro. Förskottsinnehållning verkställs eller arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte heller, om beloppet av en annan enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro. Om förskottsinnehållning på inkomst av virkesförsäljning se punkt 13.5.

I Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 7/2005 har man också bestämt flera inkomstgränser i euro, på grund av vilka förskottsinnehållning inte behöver verkställas.

9.2. Lättnad för hushåll

En fysisk person och ett dödsbo (hushåll) är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivares socialskyddsavgift på prestationer som under kalenderåret betalas till samma person, om de sammanlagda betalningarna inte årligen överstiger 1 500 euro (FörskUF 13 §).

Om prestationen ansluter sig till betalarens näringsverksamhet eller annan inkomstförvärvsverksamhet, verkställs förskottsinnehållningen på hela beloppet, eftersom lättnaden gäller endast för arbete som utförs för hushållet.

Hushållets lättnad får tillämpas, om någon annan person i egenskap av ombud sköter betalningen på hushållets vägnar. Då utförs åtgärderna i den egentliga prestationsutbetalarens namn.

9.3. Skatteförvaltningens beslut om befrielse från förskottsinnehållning

Man kan genom Skatteförvaltningens beslut bestämma, att förskottsinnehållning inte ska verkställas på inkomsten, även om inkomsten skulle vara skattepliktig och förskottsinnehållningspliktig. Även om betalaren inte behöver verkställa förskottsinnehållning på inkomster som befriats från förskottsinnehållningen, ska betalaren i allmänhet anmäla inkomsterna till Skatteförvaltningen med årsanmälan.

Mera information om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (Skatteförvaltningens beslut)

10. Återindrivning av löner

Lön kan i vissa fall återindrivas från löntagaren. Om personen ännu är i arbetsförhållande och till honom betalas ännu lön av vilken beloppet som ska återindrivas kan kvittas, förorsakar återindirvningen inga problem. Situationen blir helt annan, om lön inte mera betalas till personen, varvid kvittning inte mera kan göras.

10.1. Beloppet som ska indrivas kvittas av bruttobeloppet som ska betalas

Om lön ännu betalas till personen, är det enklaste sättet att återindriva för mycket betald lön genom att subtrahera bruttolönen som ska återindrivas från bruttolönen som ska betalas. Då inverkar förfarandet inte på något sätt till exempel på årsanmälan eller kontrollanmälan. Förfarandet är inte heller bundet med, under vilket år lön återindrivs.

10.2. Arbetstagaren återbetalar en prestation

Om man inte mera betalar lön till arbetstagaren, kan prestationen inte mera kvittas, utan arbetstagaren ska återbetala för mycket erhållen inkomst. Om brutto- eller nettobeloppet kan återindrivas från arbetstagen beror på, huruvida arbetstagaren redan har beskattats för lön och om förskottsinnehållningen räknats honom till godo i beskattningen.

10.2.1. Återbetalning och ursprunglig utbetalning under samma år

Om arbetstagaren återbetalar prestationen under samma år, då den har betalts till honom, kan arbetsgivaren återindriva prestationen till nettobeloppet, dvs. det belopp, på vilket förskottsinnehållningen har verkställts. Förskottsinnehållningen som verkställts på lönen samt socialskyddsavgiften kan arbetsgivaren dra av från de senare utbetalningarna. Arbetsgivaren ska med årsanmälan anmäla de rätta uppgifterna både om lönebeloppet och om förskottsinnehållningen och ge till arbetstagaren ett verifikat över beloppet som återindrivits.

Exempel:

Lönen för hela året har varit 2000 euro. Arbetstagaren är inte längre anställd hos arbetsgivaren. Arbetstagaren återbetalar 500 euro under samma år. Förskottsinnehållningsprocenten har varit 20. Arbetstagaren kan återbetala 400 euro. Förskottsinnehållningen om 100 euro som hänför sig därtill får arbetsgivaren genom att dra av beloppet från andra förskottsinnehållningar som redovisats till skatteförvaltningen. Arbetsgivaren anmäler med årsanmälan lönen 1500 euro och förskottsinnehållning 300.

10.2.2. Återbetalning under det påföljande året innan beskattningen blir färdig

Om återindrivningen sker under året som följer efter löneutbetalningsåret innan beskattningen blir färdig och så tidigt, att årsanmälan som lämnats in till Skatteförvaltningen ännu kan korrigeras, kan arbetsgivaren också då återindriva prestationen till nettobeloppet. Förskottsinnehållningen som verkställts på lönen får arbetsgivaren tillbaka från Skatteförvaltningen på ansökan. Arbetsgivares socialskyddsavgift som betalts för lönen får arbetsgivaren tillbaka genom att subtrahera beloppet från övriga socialskyddsavgifter som han betalt till Skatteförvaltningen.

Arbetsgivaren ska ge till arbetstagaren ett kvitto över återindrivningen. Arbetsgivaren ska dessutom korrigera årsanmälan, om årsanmälan för det förra året redan har lämnats in.

10.2.3. Återbetalning efter det att beskattningen blivit färdig

Om lönen återindrivs efter det att lönen redan har beskattats och förskottsinnehållningarna på lönen har beaktats löntagaren till godo i hans beskattning, kan lönen inte mera återindrivas till nettobeloppet. I detta fall ska betalningen återindrivas till bruttobeloppet. Arbetsgivaren ska till löntagaren ge en utredning om återindrivning av inkomsten.

Löntagaren framställer själv yrkandet om skatterättelse, på basis av vilket Skatteförvaltningen rättar beskattningen. Ur inkomstskattelagen framgår inte direkt, om man ska rätta beskattningen för det år då den ursprungliga lönen har betalts eller det år, då prestationen har återbetalts till arbetsgivaren. Om det skulle vara frågan om en social förmån, skulle rättelsen enligt ISL 112 § hänföras till återbetalningsåret och skulle tas i beaktande som ett särskilt avdrag. Även en skatterättelse som beror på återindrivning av lön kan enligt Skatteförvaltningens mening hänföras till det år, under vilket lönen har återindrivits, om det återindrivna beloppet inte tagits i beaktande i förra årets årsanmälan. Arbetsgivares socialskyddsavgift får arbetsgivaren tillbaka på ansökan.

10.2.4. Betalning av retroaktiv pension till arbetsgivaren

Då en arbetstagare till exempel går på arbetsoförmögenhetspension, kan man till honom betala retroaktiv pension för samma tid för vilken han har också fått lön. Den här pensionen som hänför sig till en löneutbetalningsperiod betalas åtminstone i vissa fall i stället för arbetstagaren direkt till arbetsgivaren. Den här pensionen som utbetalaren betalar direkt till arbetsgivaren utgör enligt Skatteförvaltningens mening inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Som arbetstagarens inkomst betraktas lönen som verkligen betalats tidigare till honom. Förfarandet motsvarar förfarandet i samband med återindrivning av sociala förmåner, varom man har bestämt separat i 112 § 3 mom. i ISL.

11. Rättelse av verkställd förskottsinnehållning

11.1. För liten förskottsinnehållning

Om förskottsinnehållningen har inte verkställts delvis eller helt, får arbetsgivaren på eget initiativ höja förskottsinnehållningen som verkställs vid löneutbetalning senare under samma år, för att felet blir rättad. Förskottsinnehållningen får likväl inte höjas mera än med 10 % av beloppet som betalas vid resp. tidpunkt, om löntagaren inte ger sitt samtycke till högre förhöjning.

Exempel:

Lön	2000 €
Bostadsförmån	1000 €
Bilförmån	500 €
Sammanlagt	3500 €

Förskottsinnehållningsprocenten är 35 %. Förskottsinnehållningen på september månades lön 700 € har beräknats i misstag enbart på basis av penninglönen. Den rätta förskottsinnehållningen skulle ha varit 1225 €, så att förskottsinnehållningen har varit 525 € för liten. Förskottsinnehållningen som verkställts till för litet belopp får rättas i samband med löneutbetalningen i oktober (utan löntagarens samtycke) med högst 350 € ( 10 % x 3500 € = 350 €), så att 175 € förblir kvar att korrigeras i november eller i december.

Arbetsgivaren kan rätta felet i förskottsinnehållningen på ovan nämnt sätt endast då man betalar till samma löntagare under kalenderåret lön, på vilken förskottsinnehållning kan verkställas. Om lön inte betalas, kan arbetsgivaren inte rätta förskottsinnehållningen som verkställts till för litet belopp.

11.2. För stor förskottsinnehållning

Om arbetsgivaren har i misstag verkställt förskottsinnehållningen till ett för stort belopp, får han minska förskottsinnehållningen som senare under kalenderåret verkställs på lön som betalas till arbetstagaren i fråga.

Arbetsgivaren kan korrigera för stor förskottsinnehållning också då lön inte mera betalas under samma kalenderår till löntagaren i fråga. Arbetsgivaren betalar då den för mycket innehållna förskottsinnehållningen till löntagaren och subtraherar samma belopp från de sammanlagda förskottsinnehållningarna som ska betalas till Skatt.

I kontrollanmälan behandlas förskottsinnehållningen som återbetalts till löntagaren såsom en rättelsepost av det sammanlagda beloppet av förskottsinnehållningar som verkställts under avdragsmånaden. Då antecknar man i punkt 505 i kontrollanmälan de under månaden i fråga verkställda förskottsinnehållningar, från vilka den återbetalda förskottsinnehållningen har subtraherats.

12. Förskottsinnehållning på kapitalinkomster

Kapitalinkomster är till exempel räntor, dividender, räntor på andelskapital, vinstandelar av placeringsfonder, inkomster av virkesförsäljning, vissa försäkringsersättningar, eftermarknadsgottgörelser, en del av företags- och jordbruksinkomsterna samt andra inkomster som förmögenheten kan anses ha utökat.

Endas vissa kapitalinkomster är förskottsinnehållningspliktiga. Till exempel en del av räntorna omfattas av källbeskattningen, varvid betalaren innehåller av dem källskatten, som är en slutlig skatt. Källskattepliktiga räntor är skattepliktiga räntor på depositioner som penninginrättningar och andelsbankernas sparkassor har betalt och som inbetalas i Finland till allmänt skattskyldiga personer samt till dödsbon på konton avsedda för mottagande av allmänhetens depositioner.

En del av kapitalinkomsterna omfattas av förksottsbetalningen, liksom till exempel företags- och jordbruksinkomsterna samt hyresinkomsterna, så att förskottsinnehållning verkställs därför inte på dem.

Av olika praktiska skäl har man genom Skatteförvaltningens beslut befriat från förskottsinnehållning också sådana ränteinkomster och vissa andra kapitalinkomster för vilkas vidkommande betalaren i princip skulle kunna verkställa förskottsinnehållning och som är skattepliktiga för mottagaren.

Förskottsinnehållningen verkställs då prestationen betalas till vederbörande eller antecknas på konto mottagaren till godo. Förskottsinnehållningen utgår på räntor, vinstandelar eller eftermarknadsgottgörelser enligt 28 % om annat inte bestämts om ärendet.

Enligt 14 § i förordningen om förskottsuppbörd verkställs förskottsinnehållning inte på kapitalinkomst om prestationens belopp är högst 20 euro.

12.1. Förskottsinnehållning underkastade räntor, eftermarknadsgottgörelsen och vinstandelen av en placeringsfond

Räntorna kan vara antingen källskattepliktiga eller inkomstskattepliktiga. På andra räntor än källskattepliktiga räntor tillämpas inkomstskattelagen. På inkomstskattepliktiga räntor verkställs förskottsinnehållning, om de inte befriats från förskottsinnehållningen. Inkomstskattepliktiga är bl.a. räntor på skuldebrevslån som emitterats för en sluten krets, t.ex. räntor på konvertibla skuldebrev eller optionslån, som ett företag emitterat för sin personal. Även räntor som grundar sig på privat lönetagning är inkomstskattepliktiga.

Erhållen eftermarknadsgottgörelse likställs med ränta. Med eftermarknadsgottgörelse som ska räknas till kapitalinkomst avses en gottgörelse som någon fått eller betalt i samband med överlåtelse av masskuldebrev och som motsvarar den ränta som har uppkommit under tiden mellan räntebetalningsdagen och dagen för överlåtelsen av masskuldebrevslånet (ISL 54a §).

Även de årliga intäkterna av avkastningsandelar från placeringsfonder utgör skattepliktig inkomst, på vilken förskottsinnehållning verkställs. Avkastningen av placeringsfondernas tillväxtandelar läggs årligen till fondandelens kapital och beskattas som överlåtelsevinst då fondandelar säljs.

12.2. Från förskottsinnehållning befriade kapitalinkomster

Enligt skatteförvaltningens beslut (816/2007) verkställs förskottsinnehållning inte på följande prestationer.

• inkomstskattelagen underkastad ränta;
• avkastning av masskuldebrevslån som skall betraktas som ränta;
• eftermarknadsgottgörelse;
• årlig avkastning som betalas på avkastningsandel i placeringsfond och på andel i fondföretag och ersättning som betalas i stället för dessa samt avkastningar som likställs med nämnda avkastningar;

om prestationen betalas till:

• staten och dess inrättning;
• kommun, samkommun eller församling;
• inhemskt aktiebolag eller andelslag;
• penninginrättning, försäkrings- eller pensionsanstalt;
• sammanslutning som införts i handelsregistret eller stiftelse som införts i stiftelseregistret;
• i ISL 4-3 § avsett annat samfund eller annan sammanslutning som införts i handelsregistret;
• samfälld förmån som avses i ISL 5 §.

Med tanke på befrielse från förskottsinnehållning på de ovan nämnda kapitalinkomsterna är avgörande det, till vem prestationen betalas. Vem betalaren är, saknar betydelse. Om mottagaren är någon annan instans än någon av de ovan uppräknade, till exempel en fysisk person eller ett dödsbo, ska förskottsinnehållningen verkställas. 

Förskottsinnehållning behöver inte heller verkställas på följande betalningar oberoende av vem som är prestationens mottagare eller betalare:

• ränta som enligt 11 § i förordningen om skatteuppbörd erläggs på skatteåterbäring;
• dröjsmåls- eller förseningsränta (bl.a. försenad lönefordran)
• ränta på ersättning för expropriation, då expropriation av egendom har skett för allmänt bruk
• kapital på delägarlån som avses i 53a § i inkomstskattelagen (475/98);
• understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas till i 43 § 2 mom. i inkomstskattelagen (1155/2005) avsedd kapitalinkomst av skogsbruk
• skadeersättningar som hänför sig till skogbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning.

12.3. Dividendinkomster från ett offentligt noterat bolag

Från början av 2005 ska man ha verkställt förskottsinnehållning på dividend och dividendersättning som offentligt noterat (listat) bolag har betalat om dividenden betalas till fysisk person eller ett inhemskt dödsbo. Förskottsinnehållning verkställs också om aktierna, för vilka dividend betalas, hör till förvärvskällan för den fysiska personens näring eller jordbruk. Utländska dödsbon är samfund och därför verkställs ingen förskottsinnehållning på dividender som betalas till dem.

Förskottsinnehållningen verkställs av det dividendutdelande aktiebolaget eller en bank, med vilken det dividendutdelande bolaget har överenskommit om utbetalning av dividenden. Förskottsinnehållning verkställs inte bl.a. på räntor på andelskapital som ett andelslag har betalat, ej heller på prestationer som utbetalts av samfund som nämns i 33d § 2 mom. i inkomstskattelagen.

Förskottsinnehållningen verkställs på dividendens totalbelopp då prestationen betalas eller antecknas på ett konto dividendtagaren till godo. Förskottsinnehållningen utgår enligt 25,5 procent. Från och med den 1 januari 2014 beskattas prestationer som betalas från fonden för inbetalt fritt eget kapital som dividender.

De nya föreskrifterna tillämpas på dividend som kan lyftas 1.1.2014 eller senare. De gamla föreskrifterna tillämpas på dividend som har kunnat lyftas före 1.1.2014. För fysiska personer är dividenderna inkomst för det skatteår, under vilket de har kunnat lyftas.

12.4. Dividendinkomster från annat än offentligt noterat bolag

Från och med den 1 januari 2014 ska förskottsinnehållning verkställas för dividender som betalas av andra än offentligt noterade bolag. Förskottsinnehållningen för dividender som betalas av andra än offentligt noterade bolag är 7,5 procent ända upp till gränsen på 150 000 euro. För andelen som överskrider gränsen verkställs förskottsinnehållningen enligt 27 procent. Bolaget som betalar dividender följer upp om gränsen på 150 000 euro överskrids för dividender som bolaget betalar till samma mottagare.

Från och med den 1 januari 2014 beskattas prestationer från fonden för inbetalt fritt eget kapital i vissa fall som dividender.

De nya föreskrifterna tillämpas på dividend som kan lyftas 1.1.2014 eller senare. De gamla föreskrifterna tillämpas på dividend som har kunnat lyftas före 1.1.2014. För fysiska personer är dividenderna inkomst för det skatteår, under vilket de har kunnat lyftas.

12.5. Skogsbrukets kapitalinkomster

På köpesumman som vid virkesförsäljning betalats till skogsägaren ska förskottsinnehållning verkställas. Virke försäljs vanligen som rotförsäljning eller leveransförsäljning. I samband med rotförsäljning överlåter skogsägaren avverkningsrätten till köparen. Köparen tar hand om upparbetning och transport av virket. I samband med leveransförsäljning skogsägaren upparbetar och transporterar virket till överlåtelseplatsen som överenskommits med köparen.

Förskottsinnehållningen är 20 % av den utbetalda köpesumman exkl. moms vid rotförsäljningar och 14 % vid leveransförsäljningar. Förskottsinnehållningen verkställs av virkesköparen då köpesumman betalas till säljaren. På försäljningsinkomst om högst 100 euro verkställs förskottsinnehållning inte. Ett hushåll behöver likväl inte verkställa förskottsinnehållning, om det köper virke från samma skogsägare högst med 1 500 euro per kalenderår och virkesanskaffningen inte ansluter sig till köparens näringsverksamhet.

Förskottsinnehållning på försäkringsersättning på grund av skogsskada, som är större än 100 euro, är 20 %.

Förskottsinnehållning verkställs inte på understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas till i 43.2 § i inkomstskattelagen avsedd kapitalinkomst av skogsbruk och inte heller på skadeersättningar som hänför sig till skogbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning (Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning 1 § punkt 22).
Om virkesförsäljaren inte lämnar till köparen de behövliga person- eller företags- och organisationsnummeruppgifter eller namn- och hemkommunuppgifter, ska virkesköparen verkställa förskottsinnehållningen enligt 60 %.

13. Förskottsinnehållning på andra prestationer

13.1. Bruksersättning

Bruksersättning är en ersättning som betalas för användning eller överlåtelse av upphovsrätt (t.ex. litterära verk, konstverk, fotografier). Bruksersättningen kan vara skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst. Om upphovsrätt har övergått genom arv, testamente eller skaffats mot vederlag, utgör ersättningen för användning av den skattepliktig kapitalinkomst, för vilken förskottsinnehållningen utgår enligt 28 %. I annat fall utgör bruksersättningen skattepliktig förvärvsinkomst, på vilken ersättningens utbetalare verkställer förskottsinnehållningen på samma sätt som på lön för huvudsyssla och bisyssla. Ersättning för upphovsrätt som fåtts som gåva utgör förvärvsinkomst.

Om prestationens mottagare har vid betalningspunkten införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållning likväl inte. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte för bruksersättningar.

13.2. Arbetsersättning

Arbetsersättning är ersättning för arbete, uppdrag eller tjänst, som betalas på basis av annat än ett arbetsförhållande. På arbetsersättning som betalas till en fysisk person verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt som på lön för huvud- eller bisyssla. Om prestationens mottagare har vid betalningspunkten införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållning likväl inte. Förskottsinnehållning på betalning till ett samfund (t.ex. aktiebolag), samfälld förmån (t.ex. väglag) eller till sammanslutning (t.ex. öppet bolag) vilka inte införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs enligt 13 procent. Arbetsgivares socialskyddsavgift betalas inte för arbetsersättningar.

13.3. Idrottsmäns inkomster

Idrottsmans arvode, lön eller annan belöning kan betalas på basis av utövande av idrott, t.ex. för att idrottsmannen deltar i en viss tävling i träning och för idrottsmannens placering i tävlingen. Om prestationen har ekonomiskt värde, anses den utgöra skattepliktig inkomst, på vilken förskottsinnehållning verkställs enligt de allmänna principerna i lagen om förskottsuppbörd. Annan förmån än förmån i pengar värderas vid verkställandet av förskottsinnehållningen vanligen till anskaffningspriset eller i enlighet med Skatteförvaltningens naturaförmånsbeslut.

Ett studiestipendium som en idrottsman har fått utgör skattefri inkomst upp till det årliga beloppet av statens konstnärsstipendium. Stipendium som en idrottsman fått från ett offentligrättsligt samfund utgör skattefri inkomst till fulla beloppet. Som studier betraktas t.ex. högskole-, yrkesskols-, gymnasie- och grundskolestudier. Studiestipendium som fås från idrottsmannens egen idrottsorganisation betraktas likväl som idrottsmans arvode.

Träningsbidrag betraktas såsom idrottsmannens skattepliktiga inkomst till den del som det inte kan visas höra till extra utgifter som förorsakats av utövning av idrott. Man kan låta bli att verkställa förskottsinnehållning till den del som utredning över ökade utgifter på grund av idrottandet uppvisas för betalaren. Träningsstipendium som av statens medel betalas till toppidrottare som undervisningsministeriet utsett utgör likväl skattefri inkomst.

Idrottsmannens arvoden beskattas i huvudsak som inkomst för det år, under vilket arvodet har fåtts. För idrottsmän har man likväl grundat fonder, genom vilka man strävar till att jämna ut idrottsmännens inkomster i sådana situationer, där idrottsmannens förvärvsinkomster är betydligt under den aktiva karriären än sedan karriären har slutat. Såsom idrottsmannens inkomst för skatteåret betraktas inte den del av hans inkomst som har fåtts direkt av utövande av idrott, och som har betalts till riksomfattande träningsfond eller idrottsfond i anslutning till ett stiftelse som finansministeriet utnämnd. Förskottsinnehållningen verkställs först då idrottsmannen lyfter medel från fonden på annat sätt än mot utgiftsverifikat. Tilläggsuppgifter om tränings- och idrottsfonder får man på skattebyråerna.

14. Förskottsinnehållning på pensioner och pensionstagarnas löneinkomster

Förskottsinnehållning på pension verkställs enligt den personliga innehållningsprocent som beräknats för pension (se punkt 4.9). Då löntagaren går på pension mitt under ett kalenderår, ska han själv ansöka om innehållningsprocent från skattebyrån. I annat fall verkställs förskottsinnehållningen enligt uppgifterna i skattekortet som beräknats för huvud- eller bisyssla, eller om dessa inte finns, enligt 60 procent, om annat inte bestämts i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållningen. På begynnelsepension som betalas till begränsat skattskyldig utgår förskottsinnehållningen enligt 40 %. Förskottsinnehållning verkställs likväl inte, om betalningen är högst 20 euro.

På folkpension och allmän familjepension verkställs förskottsinnehållning till att börja med inte för begränsat skattskyldiga om innehållningsprocenten saknas. Först då två månader har förflutit från pensionens beviljande, börjar man ta ut skatt enligt 20 %, om innehållningsprocent för pension inte lämnats till betalaren.

På folkpension och annan av Folkpensionsanstalten betald familjepension än efterlevande makes begynnelsepension verkställs förskottsinnehållning inte, om beloppet som ska betalas är högst 150 euro i månaden.

På retroaktiva pensioner ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 50 %, även om prestationerna skulle betalas för det innevarande skatteåret. På retroaktiv folkpension och familjepension är förskottsinnehållningen också 50 % med begränsningar som bestämts i Skatteförvaltningens beslut (SkatteFv beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Då inkomstgränsen för löneperioden hos en person som får deltidspension beräknas kan löneperiodernas skattedagar tillämpas normalt (se punkt 3.2.3.).

15. Förskottsinnehållning på försäkrings- och skadeersättningar

15.1. Sjukförsäkringsersättningar

Förskottsinnehållning på dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen och i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) avsedda andra rehabiliteringsförmåner än de som betalas utöver pension verkställs enligt de grund- och tilläggsprocent som fastställts för lön eller enligt motsvarande personlig procentsats förhöjd med två procentenheter, likväl minst enligt 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, förhöjs förskottsinnehållningsprocenten inte med 2 procentenheter, utan förskottsinnehållningen verkställs till minst 20 procent. Innehållningsprocenten i ändringsskattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit för förmånen i fråga förhöjs inte. Om det däremot har getts till exempel för lön, förhöjs ändringsskattekortets innehållningsprocent enligt de ovan nämnda grunderna.

Förskottsinnehållningen verkställs på motsvarande sätt på andra skattepliktiga prestationer som med anledning av inkomstbortfall och minskning av uppehälle betalas på basis av sjukförsäkringslagen, lagen om smittosamma sjukdomar samt folkpensionslagen.

Förskottsinnehållningsprocenten för de ovan nämnda förmånerna förhöjs med två procentenheter därför, att man inte får samma avdrag från dagtraktamenten som från lön. Sådana avdrag är bland annat det schablonmässiga avdraget för inkomstens förvärvande, andra avdrag för inkomstens förvärvande, avdrag som beror på arbetstagarens pensionsavgift och arbetslöshetsförsäkringspremie samt kommunalbeskattningens förvärvsinkomstavdrag.

På sådant dagtraktamente som betalas till minimibeloppet till sådan mottagare av moderskapsdagpenning som återvänder till arbetet mitt under moderskapsledigheten verkställs förskottsinnehållningen likväl enligt 40 %.

Å partiell föräldrapenning samt på partiell sjukdagpenning verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt som på lön. Innehållningsprocenten höjs inte.

På dagpenningförmån som betalas till minimibeloppet, högst till 22.04 euro, verkställs förskottsinnehållningen schablonmässigt enligt 20 %.

förskottsinnehållning verkställs inte, om dagpenningförmånen, rehabiliteringspenningen eller den partiella sjukdagpenningen är högst 4 euro per dag.

Om prestationens utbetalare inte har till förfogandet de personliga innehållningsuppgifter om den skattskyldige som behövs för förskottsinnehållningens verkställande, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt en separat procenttabell ( se Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). Förskottsinnehållningen verkställs enligt samma tabell, om man till personen betalar ersättningar för annat år än skatteåret, utöver tidigare betalda ersättningar eller såsom engångsbetalning.

15.2. Ersättningar av obligatoriska försäkringar

Då till den skadade betalas annan ersättning än pension eller livränta på grund av

• obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring,
• patientförsäkringen,
• lagen om skada ådragen i militärtjänst eller
• lagen om ersättning av brottsskada av statens medel ,

ska förskottsinnehållningen verkställas enligt den grund- och tilläggsprocent som beräknats för lön av huvudsyssla eller enligt motsvarande personlig procentsats förhöjda med två procentenheter, likväl minst enligt 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, förhöjs förskottsinnehållningsprocenten inte med 2 procentenheter, utan förskottsinnehållningen verkställs till minst 20 procent. Innehållningsprocenten i skattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit för förmånen i fråga höjs inte.

Om löntagaren får samtidigt vid sidan om försäkringsersättningen lön för olycksfallstiden, ska förskottsinnehållningen även då verkställas enligt den i skattekortet antecknade grund- och tilläggsprocenten, förhöjd med två procentenheter. Om olycksfallsersättningen är större än lönen, får arbetstagaren skillnaden mellan olycksfallsersättningen och lönen från försäkringsbolaget, som ska verkställa förskottsinnehållning på skillnaden.

På andra retroaktiva betalningar för annat år än skatteåret, på engångsbetalningar samt på prestationer som betalas utöver tidigare betalda ersättningar ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 50 %.

15.3. Prestationer som betalas på basis av frivilliga försäkringar

På återbäring av försäkringspremier och på belopp som har fåtts på grund av återköp och kapital som betalts av liv- och kapitalförsäkring eller på dess avkastning ska förskottsinnehållningen verkställas enligt 28 %.

På prestationer av frivilliga försäkringar som ersätter förvärvsinkomster och på prestationer som fåtts som återbäring av försäkringspremier för frivilliga pensionsförsäkringar eller på grund av återköp av dem eller såsom ändringsvärde, som utgör förvärvsinkomst, kan förskottsinnehållningen verkställas antingen enligt 50 % eller enligt skattekortet för bisyssla.

15.4. Prestationer som betalas på basis av skadeståndslagen

Skadestånd utgör skattepliktig inkomst, om den inkomst i stället för vilken det har fåtts skulle ha varit skattepliktig. Även skadestånd som fåtts som ersättning för inkomstbortfall eller minskat uppehälle utgör skattepliktig inkomst.

Skattepliktigt skadestånd utgör antingen kapital- eller förvärvsinkomst, beroende på, i stället för vilkendera inkomst det har fåtts. På skadestånd som fåtts som kapitalinkomst verkställs förskottsinnehållningen enligt 28 %. Förskottsinnehållning på skadestånd som betalas på grund av personskada kan verkställas schablonmässigt enligt 50 %, om skadeståndets mottagare inte uppvisar sitt skattekort. Om skadeståndets mottagare uppvisar ett skattekort som givits för lön, ska förskottsinnehållningen verkställas enligt skattekortets tilläggsprocent eller skatteprocent för bisyssla.

Om ersättningar som betalas till löntagaren på grund av lagen om arbetsavtal eller arbetskollektivavtalet se ovan punkt 3.4.6.

16. Förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner

Förskottsinnehållning på grunddagpenning som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) verkställs enligt 20 %. Förskottsinnehållning verkställs enligt samma procentsats även då barnförhöjning ingår i grunddagpenningen.

16.1. Förskottsinnehållning verkställs enligt 20 % också på:

• grunddagpenningen motsvarande utbildningsdagpenning
• arbetsmarknadsstöd och resebidrag som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
• arbetsmarknadsstödet motsvarande utbildningsdagpenning och utbildningsstöd
• sysselsättningsstöd som betalas till arbetslös arbetssökande som deltar i arbetslivsträning
• grunddagpenningen motsvarande utbildningsstöd i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) samt på
• på dagpenning som med stöd av förordningen om förmåner som hör till offentlig arbetskraftsservice (1346/2002) betalas till en personkund som stödåtgärd i samband med yrkesvals- och karriärplaneringsservice och till handikappad personkund.

På de sistnämnda betalningarna verkställs förskottsinnehållning likväl inte, om dagpenningens storlek är högst 4 euro per dag.

På inkomstrelaterad dagpenning och utbildningsdagpenning som är lika stor som den inkomstrelaterade dagpenningen , på startpenning samt på utbildningsstöd verkställs förskottsinnehållningen enligt innehållningsprocenter som har fastställts för lön, förhöjd med 2 procentenheter, likväl minst enligt 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, förhöjs förskottsinnehållningsprocenten inte med 2 procentenheter, utan förskottsinnehållningen verkställs till minst 20 procent. Innehållningsprocenten i ändringsskattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit för förmånen i fråga höjs inte.

De ovan nämnda förmånerna kan i vissa fall betalas genom att förvärvsandelen höjs. Då höjs innehållningsprocentsatserna som har fastställts för lön avvikande från det ovanstående med 4 procentenheter, förskottsinnehållningen verkställs likväl enligt minst 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, verkställs förskottsinnehållningen minst till 20 procent. Innehållningsprocenten i ändringsskattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit speciellt för förmånen i fråga höjs inte.

På deltidstillägg som betalas med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice verkställs förskottsinnehållningen på följande sätt:

Deltidstillägg i euro /månad	Förskottsinnehållningsprocent
0,17- 505	20
505,01- 673	25
673,01-	30

Förskottsinnehållningen verkställs enligt en separat fastställd procenttabell, om prestationens betalare inte har fått de uppgifter som behövs för utbetalningen och den skattskyldige inte uppvisar sitt skattekort för betalaren.

17. Förskottsinnehållning på stöd för hemvård av barn och stöd för privat vård av barn

Om stöd för hemvård av barn och om stöd för privat vård av barn stadgas i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Stöd för hemvård betalas direkt till föräldrarna medan stöd för privat vård betalas direkt till barnets vårdare. Bägge stöd består av vårdpenning och vårdtillägg som utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunerna kan betala förhöjning (kommunalt tillägg) på bägge stöd. I praktiken sköts betalningen av antingen kommunen själv eller alternativt av Folkpensionsanstalten.

På stöd för hemvård av barn verkställs förskottsinnehållningen enligt innehållningsprocenterna för lön för huvudsyssla genom att de förhöjs med två procentenheter, likväl minst enligt 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, förhöjs förskottsinnehållningsprocenten inte med 2 procentenheter, utan förskottsinnehållningen verkställs till minst 20 procent. Innehållningsprocenten i ändringsskattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit för förmånen i fråga höjs inte.

På stöd för privat vård verkställs förskottsinnehållningen enligt innehållningsprocent för huvudsyssla utan att förhöja dem. Folkpensionsanstalten verkställer förskottsinnehållningen på stöd för privat vård som betalts direkt till vårdaren, även om vårdaren skulle stå i arbetsavtalsförhållande till familjen i fråga. Om vårdaren inte står i arbetsavtalsförhållande till familjen vars barn vårdas och har införts i förskottsuppbördsregistret, är varken Folkpensionsanstalten eller familjen inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på privat vård.

Om Folkpensionsanstalten betalar kommuntillägget, verkställer den förskottsinnehållningen på samma sätt som på annat stöd för hemvård och privat vård, dvs. enligt förskottsinnehållningsprocenterna som har fastställts för lön förhöjda med 2 procentenheter, likväl enligt minst 20 % eller enligt ändringsskattekortet som getts för prestationen i fråga, då innehållningsprocenten inte höjs. Då kommunerna betalar kommuntillägget, verkställer de förskottsinnehållningen enligt uppgifterna i skattekortet för biinkomster.

18. Stöd för närståendevård och familjevårdarens arvode

Stöd för närståendevård och familjevårdarens arvode har i rättspraxisen betraktats som arbetsersättning (HFD 1997/561, se punkt 14.2. ovan). Detta betyder, att förskottsinnehållning inte behöver verkställas på arvodet som betalas till en vårdare som har införts i förskottsuppbördsregistret. Om prestationens mottagare inte har införts i förskottsuppbördsregistret, verkställer ersättningens utbetalare förskottsinnehållning på betalningen på samma sätt som på lön för huvud- och bisyssla. Även om prestationerna utgör arbetsersättning, uppbärs för dem undantagsvis KomPL – premie.

19. Studiepenning och vuxenutbildningsstöd

Förskottsinnehållningen verkställs på studiepenning som utbetalas på basis av lagen om studiestöd, om stödbeloppet är minst 170 euro i månaden. Förskottsinnehållning verkställs då enligt 10 %.

Förskottsinnehållning verkställs på vuxenutbildningsstöd som betalas med stöd av lagen om vuxenutbildning enligt 20 %.

20. Dagpeningar som sjukkassor har betalt

Kassor som avses i lagen om försäkringskassor kan utbetala dagpenning, kompletteringsdagpenning som motsvarar full lön, skillnaden mellan lönen och dagpenningen från sjukförsäkringen (kompletteringsdagpenning) samt tilläggsdagpenning för tiden efter lönen för sjukdomstiden. När en medlem skriver ut sig ur kassan eller avgår med pension, utbetalas avgångsbidrag.

På kompletterande dagpenning som utbetalas av en sjukkassa som verkar i anslutning till arbetsgivaren verkställs förskottsinnehållningen enligt innehållningsprocent som fastställts för lön. På annan dagpenning som en försäkringskassa betalar verkställs förskottsinnehållningen på sätt som avses i 4 och 5 § i förordningen om förskottsuppbörd enligt innehållningsprocenter som har fastställts för lön, förhöjd med 2 procentenheter, likväl minst enligt 20 %. Om prestationens mottagare har ett graderat skattekort, förhöjs förskottsinnehållningsprocenten inte med 2 procentenheter, utan förskottsinnehållningen verkställs till minst 20 procent. Innehållningsprocenten i ändringsskattekortet som skattebyrån med stöd av 18 § i lagen om förskottsuppbörd givit för här avsedda förmåner höjs inte.

På intäkt av avgångsbidraget verkställs förskottsinnehållningen på samma sätt som på övriga kapitalinkomster enligt 28 %.

21. Betalningar enligt lönegarantilagen

Av statens medel kan obetalda lönefordringar betalas till arbetstagaren med stöd av lönegarantilagen i händelse av arbetsgivarens insolvens. På dessa betalningar verkställs förskottsinnehållningen procentuellt enligt följande:

Betalning	Förskottsinnehållningsprocent
20 € - 5 000 €	30 %
5 001 € -	50 %

Om inkomsttagaren emellertid visar upp sitt skattekort till utbetalaren i god tid före betalningen, kan förskottsinnehållningen verkställas såsom på annan lön. Skattekortet används också i det fall att utbetalaren är ett konkursbo.

22. Återindrivning av sociala förmåner

I 112 a § i inkomstskattelagen stadgas om återkrävning av sociala förmåner. Enligt lagrummet ska en skattepliktig social förmån, som återkrävs från mottagaren, dras av i beskattningen såsom ett särskilt avdrag för återkrävning under det år då betalningen har återkrävts från mottagaren.

Om återbetalningsåret är det år som följer på betalningsåret och betalaren hinner ta återkrävningen i beaktande antingen i den ursprungliga årsanmälan som lämnas in i januari eller i en senare korrigering av årsanmälan, tas återbetalningen i beaktande i beskattningen för det ursprungliga betalningsåret. I beskattningen görs då inte avdrag för återkrävningen, utan beloppet som återkrävts endast minskar den beskattningsbara bruttoinkomsten. Förskottsinnehållning som riktas till det återkrävda beloppet räknas inte heller som mottagarens inkomst.

Om återkrävning av sociala förmåner se Återkrav av sociala förmåner och en ny 112a § i inkomstskattelagen.