Momsbeskattning för virkesförsäljning

Anvisningens innehåll har uppdaterats främst genom ändringar av teknisk natur. Anvisningens struktur följer strukturen i den föregående ersatta anvisningen. Exempelfallen har uppdaterats, delvis förnyats och placerats som en del av texten.

I uppdateringen har man beaktat förändringen i den allmänna mervärdesskattesatsen från 24 procent till 25,5 procent från och med den 1 september 2024. Den nya allmänna mervärdesskattesatsen tillämpas på försäljning av varor eller tjänster när skyldigheten att betala skatt uppkommer den dag lagen träder i kraft eller därefter. På förskottsbetalningar som influtit före lagens ikraftträdande tillämpas tidigare lagstiftning.

I uppdateringen har man också beaktat de ändringar i utövandet av momsfri affärsverksamhet i liten skala som trädde i kraft 1.1.2025. Den nedre gränsen i euro för verksamhet i liten skala steg från 15 000 euro till 20 000 euro och lättnaden av den nedre gränsen togs ur bruk från och med den 1 januari 2025. Omsättningsgränsen för verksamhet av ringa betydelse beräknas för kalenderåret i stället för räkenskapsperioden och tidpunkten för skattskyldighetens inträde ändras. I fråga om verksamhet i liten skala granskas omsättningen både under innevarande och föregående kalenderår.

1 Allmänt om virkesförsäljning

Syftet med denna anvisning är att fungera som en allmän anvisning för mervärdesbeskattningen i de vanligaste situationerna inom virkeshandeln. Försäljning av virke är försäljning av varor som omfattas av den allmänna skattesatsen 25,5 procent i mervärdesbeskattningen. I allmänhet betalar säljaren moms på försäljningen. Vid virkeshandel är säljarna skogsägare, dvs. oftast privatpersoner, dödsbon och beskattningssammanslutningar som dessa bildar. Virkesförsäljare är också sammanslutningar, såsom Forststyrelsen samt samfällda skogar och andra samfällda förmåner. Köpare inom virkeshandeln är i allmänhet stora skogsbolag, sågföretag och värmeverk. Köpare är också konsumenter när de till exempel köper ved eller julgranar direkt av skogsägarna.

Försäljning av virke och avverkningsrätt för skog är beskattningsbara transaktioner för vilka säljaren är skattskyldig. Även tjänster i anslutning till skogsvård, drivning och virkestransport som virkesförsäljaren utför för en annan skogsägare är skattepliktiga. Virkesköp avtalas mellan säljaren och köparen i allmänhet med enhetspriser utan mervärdesskatt. Om virkesförsäljaren är mervärdesskatteskyldig, avtalas att till de skattefria priserna läggs det mervärdesskattebelopp som köparen ska betala till säljaren utöver den avtalade skattefria köpesumman. Köparen kan kontrollera säljarens mervärdesskatteskyldighet i FODS-företagssökningen (www.ytj.fi)

Virkesförsäljning behandlas enligt samma principer i mervärdesbeskattningen oberoende av om det är fråga om rot-, leverans- eller kontantförsäljning av virke där oförädlat virke säljs. Oförädlat virke är bland annat:

• stockar
• pelare
• massaved
• vedklabbar
• småved eller flis
• avverkningsrester
• stubbar
• annan skogsenergived
• julgranar
• dekorationsris och
• vägvisarkäppar

Pristillägg som hänför sig till ovan nämnda (till exempel bonus) är en del av virkets försäljningspris.

Med rotförsäljning avses virkeshandel där köparen sköter avverkningen och transporten av det virke som definieras i avverkningsavtalet till sin bruksplats. I virkets köpesumma ingår endast virkets rotpris. Med leveransköp avses en virkesaffär där skogsägaren på förhand förbinder sig att leverera det avtalade virket till köparen vid en viss tidpunkt till en viss plats. Med kontantköp avses virkeshandel där virke transporteras till försäljningsstället och säljs till köparen utan förhandsavtal. Vid leverans- och kontantköp innefattar virkets köpesumma ersättning för både sålt virke och för tillverkning och transport av virke.

2 Mervärdesskatteskyldighet

2.1 Allmänt

Säljaren är momsskyldig för försäljning av en vara eller tjänst när kalenderårets omsättning enligt mervärdesskattelagen överstiger 20 000 euro (MomsL 3 §). Affärsverksamhet i liten skala har lämnats utanför mervärdesskattebeskattningen. Virkesförsäljaren har dock möjlighet att frivilligt ansöka om att bli momsskyldig om försäljningen understiger gränsen på 20 000 euro per kalenderår för verksamhet i liten skala. Vid bedömningen av om gränsen för affärsverksamhet i liten skala överskrids beaktas omsättningen för innevarande kalenderår och omsättningen för föregående kalenderår.

Den momsskyldige ska deklarera och betala mervärdesskatten till Skatteförvaltningen i enlighet med sin skatteperiod. Skatteperioden är i allmänhet en kalendermånad då mervärdesskatten deklareras och betalas till Skatteförvaltningen månatligen. Skogsägaren eller jordbruksidkaren har dock i egenskap av primärproducent rätt till en skatteperiod på ett kalenderår i mervärdesbeskattningen oberoende av omsättningen. Detta gäller fysiska personer, dödsbon eller sammanslutningar som inte bedriver annan mervärdesskattepliktig verksamhet än jord- eller skogsbruk.

Mervärdesskatteskyldigheten kan börja till exempel när:

• virket levereras (mättidpunkt)
• köpesumman för virkesförsäljningen ackumuleras
• virkesförsäljaren får en förskottsbetalning
• virkesförsäljaren börjar göra anskaffningar för verksamheten eller
• virkesförsäljaren har sökt sig till registret över mervärdesskattskyldiga (från och med ansökningstidpunkten).

Mer information om registrering som momsskyldig samt blanketter finns i FODS-tjänsten.

2.2 Anmälan som mervärdesskattskyldig

Säljaren ska anmäla sig som momsskyldig när omsättningen enligt mervärdesskattelagen överstiger 20 000 euro per kalenderår. Till omsättningen räknas försäljningspriserna för alla varor och tjänster som är skattepliktiga enligt mervärdesskattelagen. Skattepliktig försäljning är till exempel inkomster från jordbruk och kortvarig uthyrning av semesterstugor. I omsättningen inkluderas även vissa momsfria försäljningar. Om till exempel virkesförsäljarens sammanlagda momspliktiga försäljningar av virke och jordbruk är större än 20 000 euro under ett kalenderår, är säljaren skyldig att anmäla sig som mervärdesskattskyldig. Vid bedömningen av om gränsen för affärsverksamhet i liten skala överskrids beaktas omsättningen för innevarande kalenderår och omsättningen för föregående kalenderår. Om näringsidkarens omsättning under kalenderåret överskrider gränsen för affärsverksamhet i liten skala, börjar skattskyldigheten vid den tidpunkt då omsättningen har överstigit 20 000 euro.

När säljaren upptäcker att omsättningsgränsen på 20 000 euro överskrids ska hen anmäla sig som mervärdesskattskyldig i Finland. Säljaren antecknas i registret över mervärdesskattskyldiga från den tidpunkt då gränsen överskrids. Skyldigheten att betala mervärdesskatt börjar vid den tidpunkt då omsättningsgränsen överskrids. Försäljning som överskrider omsättningsgränsen är i sin helhet momspliktig. All mervärdesskattepliktig försäljning i form av näringsverksamhet är då momspliktig. Som verksamhet i form affärsverksamhet betraktas verksamhet i förvärvssyfte bedriven kontinuerlig, utåtriktad och självständig verksamhet under sedvanlig företagarrisk. Till exempel en engångsförsäljning av virke från en vanlig egnahemshus- eller sommarstugetomt uppfyller inte kännetecknen för affärsverksamhet, även om virkesförsäljningen överstiger 20 000 euro per kalenderår. Trävaruföretag och övriga virkesköpare betalar virkesförsäljaren ett momspliktigt pris endast om försäljaren har registrerats som momsskyldig.

Säljaren ska följa omsättningen för två år, dvs. både innevarande och föregående kalenderår. Detta innebär att man inte kan lämna registret över mervärdesskattskyldiga genast det år då omsättningen underskrider gränsen för obetydlig verksamhet.

Gränsen för verksamhet i liten skala har varit 15 000 euro fram till 31.12.2024. Gränsen har stigit till 20 000 euro från och med 1.1.2025.

Läs mer om gränsen för verksamhet i liten skala och de poster som räknas med i omsättningen i Skatteförvaltningens anvisning Momsfri verksamhet i liten skala.

2.3 Ansökan till registret över mervärdesskattskyldiga

Virkesförsäljaren kan om hen så önskar ansöka om att bli mervärdesskattskyldig även om hens omsättning under kalenderåret underskrider 20 000 euro. Den sökande antecknas som mervärdesskattskyldig tidigast när ansökan görs (MomsL 173 § 3 mom.). Med detta avses den dag då anmälan om ansökan inkommer till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen eller då anmälan har lämnats in elektroniskt i FODS eller MinSkatt. Den sökande kan alltså inte retroaktivt antecknas i registret över mervärdesskattskyldiga.

Innan försäljaren införs i registret över mervärdesskattskyldiga kan hen inte göra momsavdrag på anskaffningarna och moms ska inte betalas på försäljningarna. När virkesförsäljaren frivilligt ansöker om att bli skattskyldig får hen dra av den mervärdesskatt som ingår i inköpspriset för de varor och tjänster som hänför sig till virkesförsäljningen. Om till exempel säljarens virkeshandel har en omsättning på mindre än 20 000 euro, men försäljningen upprepas år efter år, kan säljaren söka sig till registret över mervärdesskattskyldiga.

Högsta förvaltningsdomstolen har gett ett förhandsbeslut HFD 14.12.2015 L 3678, där det var fråga om ett allmännyttigt samfund som frivilligt ansökt om att bli momsskyldig för skogsförsäljning. I beslutet om försäljning av skog utsträcktes inte ansökan om att bli momsskyldig till att gälla ett allmännyttigt samfunds övriga helt separata verksamheter.

Mer information och närmare exempelfall finns i Skatteförvaltningens anvisning Momsfri verksamhet i liten skala och i anvisning Mervärdesbeskattning av allmännyttiga samfund.

2.4 Upphörande av mervärdesskatteskyldighet

Skatteförvaltningen avför den skattskyldige ur registret över mervärdesskattskyldiga från och med den tidpunkt då den mervärdesskattepliktiga rörelsen har upphört. Den som frivilligt ansökt om att bli mervärdesskattskyldig avförs inte retroaktivt ur registret över mervärdesskattskyldiga. Avförandet görs då tidigast från den tidpunkt då den skattskyldige framställde yrkandet i ärendet (MomsL 174 § 2 mom.). Med detta avses den dag då en ändrings- eller nedläggningsanmälan som gäller ett momspliktigt ärende anländer till Skatteförvaltningen eller Patent- och registerstyrelsen eller då anmälan lämnas in elektroniskt i FODS eller MinSkatt.

Skatt ska betalas på de försäljningspriser som inte har influtit när mervärdesskatteskyldigheten upphör (MomsL 137 § 3 mom.). När mervärdesskatteskyldigheten upphör ska näringsidkaren dessutom betala mervärdesskatt på det utgående lager han har i sin besittning, dvs.

• varor (MomsL 21 § 3 mom.) för vilka avdrag har kunnat göras eller som har tillverkats i samband med skattepliktig affärsverksamhet och
• tjänster (MomsL 22 § 3 mom.),
  • för vilka avdrag har kunnat göras eller
  • som själva har utförts i samband med skattepliktig affärsverksamhet och näringsidkaren säljer motsvarande tjänster till utomstående.

Den skatt som ska betalas för det utgående lagret hänförs till verksamhetens sista skatteperiod. Vid avslut ska mervärdesskattedeklarationen lämnas in den 12:e dagen i den andra månaden efter avslutningsperioden.

Om den skattskyldiges skatteperiod är ett kalenderår och verksamheten upphör mitt under året, anses skatteperioden upphöra den dag då verksamheten upphör. Då ska mervärdesskattedeklarationen lämnas in och skatten betalas den 12:e dagen i den andra månaden efter den månad då skatten upphörde. Om verksamheten för den skattskyldige som valt skatteperioden för ett kalenderår upphör 31.12, ska mervärdesskatten deklareras och betalas senast den sista februari året som följer efter skatteperioden.

Mer information om hur mervärdesskatteskyldigheten upphör finns i Skatteförvaltningens anvisning Nedläggning av momspliktig verksamhet.

3 Deklaration av mervärdesskatt

3.1 Mervärdesskattedeklaration

När mervärdesskatteregistreringen har trätt i kraft ska virkesförsäljaren deklarera och betala mervärdesskatt för varje skatteperiod. Mervärdesskatten anmäls i skattedeklarationen för skatter som betalas på eget initiativ. Skattedeklarationen lämnas in elektroniskt. Anmälan får endast av särskilda skäl göras på en pappersblankett, till exempel om det på grund av tekniska hinder är omöjligt för betalaren att göra en elektronisk anmälan.

Mervärdesskatt ska deklareras och betalas senast den 12 dagen i den andra månaden efter skatteperioden. Om den skattskyldiges skatteperiod är ett kalenderår, ska skattedeklarationen för skatteperioden lämnas in senast den sista februari efter skatteperioden.

Mer information om deklarering och betalning av mervärdesskatt finns på Skatteförvaltningens webbplats Deklarera och betala moms.

3.2 Skatteperiod

I mervärdesbeskattningen kan skatteperioden vara:

• kalendermånad
• kalenderårskvartal
• eller kalenderår.

Skatteperioden för mervärdesskatt är i regel en kalendermånad.

Enligt 11 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande för skatter som betalas på eget initiativ är skatteperioden ett kalenderår oberoende av omsättningen för en fysisk person, ett dödsbo eller en beskattningssammanslutning som består av fysiska personer och som inte bedriver annan mervärdesskattepliktig verksamhet än primärproduktion.

Den som bedriver skogsbruk kan om hen så önskar ansöka om en valfri skatteperiod för kalenderåret eller kalendermånaden. Om en skogsbruksidkare vill övergå till en valfri, förkortad skatteperiod, ska hen göra en separat ansökan till Skatteförvaltningen. Den valda skatteperioden är bindande i minst 12 månader. Mer information om ansökan om förlängd skatteperiod finns på Skatteförvaltningens webbplats Ansökan om ändring av skatteperioden för skatter på eget initiativ.

3.3 Försäljning av virke inom EU

Försäljning av virke, liksom av andra varor, från Finland till andra EU-länder är skattefri gemenskapsintern försäljning endast om de materiella förutsättningarna för skattefri gemenskapsintern försäljning uppfylls. Försäljningen kan behandlas som skattefri gemenskapsintern försäljning, om köparen är en näringsidkare i ett annat EU-land än Finland eller en annan juridisk person än en näringsidkare som har ett mervärdesskattenummer utfärdat i ett annat EU-land och har meddelat säljaren denna kod. En förutsättning för skattefrihet vid gemenskapsintern försäljning är dessutom att säljaren, köparen eller någon annan för deras räkning transporterar virket från Finland till köparen i ett annat EU-land och att säljaren i fråga om sin försäljning har uppfyllt skyldigheten att lämna en sammandragsdeklaration om försäljningen.

Försäljning av varor från Finland till andra EU-länder är momsfri gemenskapsintern försäljning endast om ovan nämnda förutsättningar för skattefri gemenskapsintern försäljning uppfylls. Om förutsättningarna inte uppfylls och det inte heller finns någon annan grund för skattefrihet, ska säljaren betala mervärdesskatt på försäljningen av varorna i Finland.

Mer information om mervärdesbeskattning och deklarering vid gemenskapsintern handel finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln.

Försäljning av varor som transporteras från Finland till andra EU-länder till privatpersoner och därmed jämförbara icke-momsskyldiga köpare är i regel distansförsäljning av varor inom gemenskapen.

Mer information om mervärdesbeskattning vid distansförsäljning av varor finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning vid distansförsäljning av varor.

4 Periodisering

4.1 Allmänt

Vanligtvis redovisar företagen mervärdesskatten enligt prestationsprincipen. Prestationsprincipen innebär att företaget redovisar mervärdesskatt när den sålda varan har levererats eller tjänsten har utförts. Företaget kan också använda faktureringsgrunden under räkenskapsperioden. I sådana fall hänför företaget försäljningen till den skatteperiod under vilken köparen har debiterats för den levererade varan eller den utförda tjänsten.

Företag vars omsättning per kalenderår är högst 500 000 euro kan redovisa mervärdesskatt enligt kontantprincipen. Företaget kan själv välja om mervärdesskatten ska redovisas enligt prestations-, fakturerings- eller avgiftsprincipen. Förskottsbetalningens mervärdesskatt hänförs dock alltid till den skatteperiod under vilken förskottsbetalningen har influtit.

Skogsbruksidkare är i regel skattskyldiga, på vilka bokföringslagen inte tillämpas. En skattskyldig på vilken bokföringslagen inte tillämpas eller som enligt bokföringslagen har rätt att upprätta ett bokslut enligt kontantprincipen har enligt mervärdesskattelagen rätt att om så önskas redovisa skatten enligt erhållna avgifter (s.k. betalningsgrund). En sådan skattskyldig behöver inte rätta redovisningarna enligt prestationsprincipen ens i samband med bokslutet.

Tillämpning av avgiftsprincipen innebär att säljaren har rätt att redovisa mervärdesskatten enligt erhållna betalningar. När skatteperioden är ett kalenderår räknas det sammanlagda beloppet av alla avgifter som influtit under kalenderåret som omsättning för kalenderåret i fråga.

Erhållna förskottsbetalningar periodiseras alltid vid redovisning av skatt till inflytningsmånaden oberoende av försäljarens bokföringsförfarande (MomsL 15 §).

Centralskattenämndens förhandsavgörande KVL 4/2016 handlade om ett arrangemang där skogsägaren kom överens med virkesköparen om en sådan finansieringstjänst för virkeshandel där virkesförsäljningsfordran överförs till banken. Den köpeskilling som skogsägaren hade fått av banken skulle betraktas som vederlag för virke som sålts med stöd av skogsavverkningsavtalet. När vederlaget influtit innan virket överläts var det fråga om en förskottsbetalning. Skyldigheten att betala mervärdesskatt uppkom när förskottsbetalningen ingicks. Den ränta och behandlingsavgift som banken debiterade var vederlag för den tjänst som banken utförde.

På bokföringsskatteskyldiga virkesförsäljare tillämpas huvudregeln för tidsmässig allokering, enligt vilken den mervärdesskatt som ska betalas för försäljningen hänförs till den kalendermånad under vilken den sålda varan har levererats till kunden eller under vilken tjänsten har utförts. I den löpande prestationsbaserade bokföringen får försäljningarna under räkenskapsperioden hänföras till den kalendermånad under vilken köparen har fakturerats för den levererade varan eller den utförda tjänsten. Om den skattskyldige under räkenskapsperioden har använt sig av faktureringsprincipen bör han vid räkenskapsperiodens utgång deklarera de odebiterade posterna som försäljningar för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. När man tillämpar prestationsprincipen spelar det ingen roll när varan eller tjänsten har debiterats eller betalats.

Mer information om tidsmässig fördelning av gemenskapsintern handel finns i Skatteförvaltningens anvisning Mervärdesbeskattning i EU-varuhandeln, samt om redovisning av mervärdesskatt enligt kontantprincipen i Skatteförvaltningens anvisning Moms enligt kontantprincipen.

4.1.1 Anteckningsskyldighet

Virkesförsäljare som omfattas av årsförfarandet, såsom löntagare, pensionärer och jordbruksidkare, är i regel skattskyldiga, på vilka bokföringslagen inte tillämpas. De är dock skyldiga att föra anteckningar om inkomsterna av och utgifterna för skogsbruket (27 § i lagen om andelslag). De följer betalningsgrunden både i inkomst- och mervärdesbeskattningen. Enligt den betraktas köpesumman som inkomst för det skatteår under vilket den skattskyldige har fått betalningen.

Enligt högsta förvaltningsdomstolens prejudikat (HFD 20.12.1996 liggare 3930) får en jordbruksidkare som inte är bokföringsskyldig allokera mervärdesskatten på försäljningen och den skatt som ska dras av för varje försäljning och köp enligt eget val antingen enligt prestations- eller betalningsgrunderna.

4.1.2 Bokföringsskyldighet

Bokföringsskyldigheten gäller juridiska och fysiska personer som bedriver rörelse eller yrkesmässig verksamhet. En rörelseidkare eller yrkesutövare bokför endast de transaktioner som hänför sig till hens affärsverksamhet.

Enligt huvudregeln om tidsmässig fördelning hänförs mervärdesskatten på försäljningen till den kalendermånad under vilken den sålda varan har levererats till kunden eller under vilken tjänsten har utförts. Företag vars omsättning per kalenderår är högst 500 000 euro kan redovisa mervärdesskatt enligt kontantprincipen. Ett sådant företag kan själv välja om mervärdesskatten ska redovisas enligt prestations-, fakturerings- eller avgiftsprincipen. Företaget kan också välja när det övergår till att använda avgiftsprincipen. Om företaget väljer en redovisning enligt kontantprincipen gäller valet både företagets försäljning och inköp.

4.2 Skyldighet att ge faktura

Mervärdesskattelagens bestämmelser om fakturering finns i 22 kap. (209 a–209 t §). Säljaren ska ge köparen en faktura för skattepliktig försäljning av en vara eller tjänst, om köparen är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare (MomsL 209 b §). Mervärdesskattelagens skyldighet att ge fakturor gäller inte utövare av småskalig affärsverksamhet som är befriade från skatt eller verksamhet som är befriad från skatt för allmännyttiga samfund eller religionssamfund.

Vid virkesköp är köparen i allmänhet ett skogsbolag eller en annan näringsidkare, varvid en faktura måste upprättas för köpet om säljaren är momsskyldig. Köparen kan upprätta en faktura för säljarens räkning. En faktura som upprättats av köparen anses ha utfärdats av säljaren, om säljaren och köparen har kommit överens om saken och om det finns ett arrangemang enligt vilket säljaren godkänner räkningen. Av köparens faktura ska framgå ett omnämnande om tillämpningen av självfaktureringen. På fakturan antecknas "självfakturering" eller motsvarande uttryck på annat språk. Mer information om kraven på fakturaanteckningar finns i Skatteförvaltningens anvisning Faktureringskraven vid mervärdesbeskattningen.

Inom virkeshandeln och primärproduktionens vidareförädlingsindustri är det vanligt att köparen upprättar försäljningshandlingar såsom faktura, skogsavverknings- eller anskaffningsavtal eller mätningsintyg. I försäljningshandlingarna antecknas bland annat uppgifter om säljarens mervärdesskatteskyldighet. Om till exempel en beskattningssammanslutning eller ett dödsbo säljer virke, antecknas sammanslutningens eller dödsboets FO-nummer på fakturan och inte delägarens personbeteckning eller FO-nummer. Säljaren ansvarar alltid för att fakturan är korrekt.

I mervärdesbeskattningen är en förutsättning för avdragsrätten en faktura eller något annat verifikat som säljaren gett eller som nämns ovan och som uppfyller kraven i mervärdesskattelagen.

5 Praktiskt exempel

Säljaren får en förskottsbetalning på 10 000 euro den 1 oktober 2024. Försäljaren anmäler sig som momsskyldig från och med 1.10.2025. Säljaren får två förskottsbetalningar 2025, sammanlagt 25 775 euro. Virket mäts 1.12.2025. Säljaren får en slutbetalning på 8 785 euro från virkesaffären 1.4.2026. Försäljaren har inga andra försäljningsinkomster under åren 2024-2026.

2024	2025	2025	2025	2025	2026
1.10.2024	1.3.2025	1.10.2025	1.10.2025	1.12.2025	1.4.2026
förskottsbetalning 10 000 €	förskottsbetalning 19 500 €	momsregistrering	förskottsbetalning 6 275 €	mätning	slutprestation 8 785 €

Virkesförsäljaren har ingen annan försäljningsverksamhet än virkesförsäljning. Säljaren är skyldig att föra anteckningar om händelserna. Hens skatteperiod är ett kalenderår och han kan redovisa den skatt som skall betalas på försäljningen enligt kontantprincipen.

År 2024 är säljaren inte momsskyldig. Säljaren är inte skyldig att registrera sig som momsskyldig, eftersom räkenskapsperiodens omsättning underskrider 15 000 euro.

Från och med 1.1.2025 steg gränsen för verksamhet i liten skala till 20 000 euro per kalenderår. År 2025 anmäler sig säljaren som mervärdesskattskyldig, eftersom kalenderårets omsättning överstiger 20 000 euro. Säljaren antecknas i registret över mervärdesskattskyldiga från den tidpunkt då gränsen överskrids. Skyldigheten att betala mervärdesskatt börjar vid den tidpunkt då omsättningsgränsen överskrids.

Säljaren deklarerar och betalar moms på en förskottsbetalning på 6 275 euro (moms 1 275 euro). Hen ska lämna in mervärdesskattedeklarationen och betala skatten senast 28.2.2026. Slutbetalningen 8 785 euro (moms 1 785 euro) anges i mervärdesskattedeklarationen för 2026 och skatten ska betalas senast 28.2.2027.

 

ledande skattesakkunnig Mika Jokinen

överinspektör Samu Honkanen